November 02, samhlära1.notebook

Transkript

1 PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag (ifall inte avvikande åsikter framförs utgår man ifrån att de övriga ministrarna är av samma åsikt) varpå presidenten själv fattar beslutet. Presidentbesluten kan indelas i tre grupper: 1) Ärenden som avgörs efter framställning av statsrådet alltså något man godkännt under regeringens allmänna sammanträde. Till dessa ärenden hör bl.a. propositioner samt vissa utnämningsärenden. 2) Ärenden där regeringen enbart har beslutat att ärendet skall framläggas, men som inte är avgjorda. T.ex avgivandet av förordningar och utnämningen av justitiekanslern, biskopar och professorer. 3) Ärenden som föredrags av enskild minister utan att man behandlat frågan i regeringen. T.ex. benådningar samt medborgarskapsärenden. I ytterligare några fall kan presidenten fatta beslut utanför statsrådet (som överbefälhavare för försvarsmakten samt beslut om att ställa enskild minister eller justitiekanslern inför riksrätt. okt 28 21:39 KOMMUNEN (det finns stads och landskommuner) Idén med kommunal självstyrelse är, att en mera decentraliserad styrelse lättare kan tillfredsställa den enskilda medborgarens behov och att de lokala intressena bäst blir bevakade av traktens egna beslutsfattare. Till kommunens uppgifter hör i främsta rummet att tillgodose invånarnas behov av service. Större delen av åliggandena är lagstadgade (skolväsendet, hälsovård och socialvård). Kommunernas förvaltning skall vara grundad på invånarnas självstyrelse; förtroendevalda skall ha beslutanderätten kommunen kan besluta i alla typer av ärenden som berör den egna kommunens invånare och inte strider mot lag. de uppgifter kommunen måste sköta anges i lag kommunen kan frivilligt åta sig uppgifter kan endast genom lag förpliktigas att åta sig nya uppgifter har beskattningsrätt sep 3 05:32 1

2 UPPGIFTER: Kommunens uppgifter är bestämda i lag Socialvård Hälsovård Utbildning (även specialundervisning för t.ex. handikappade) Planering (värna för miljön) Avfallshantering sep 3 05:45 okt 28 21:47 2

3 okt 28 21:49 okt 28 21:50 3

4 EKONOMI: Ekonomiskt är kommunerna hänvisade till KOMMUNALSKATTEN (direkt och proportionell skatteöre), FASTIGHETSSKATTEN (fastställs av kommunfullmäktige), SAMFUNDSSKATTEN, INKOMSTERNA FRÅN KOMMUNALA FÖRETAG (idén har varit att dessa inte får upprätthållas i förtjänstsyfte), STATSBIDRAG (statsandelar indelade 1 10 bärkraftsklasser, störst i 1, minst i 10) och LÅN. Bärkraftsklassificeringen kommer i framtiden att förändras så att kommunernas ekonomiska situation i högre grad beaktas. Kommunerna har blivit beroende av statsbidragen men trenden har varit den att kommunerna fått överta allt fler uppgifter (samt kostnaderna för dessa) samtidigt som statsandelarna beskurits. sep 3 05:51 KOMMUNFULLMÄKTIGE (kan jmf med riksdagen) väljs för 4 år av kommunmedlemmarna (även inom kommunen bosatt medborgare i annat nordiskt land har rösträtt). Fullmäktige väljer inom sig en ordförande/1 år och 2 viceordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet. Till fullmäktiges uppgifter hör att godkänna kommunens budget, anta reglementen och ordningsstadgor samt utse kommunstyrelse och nämnder. Beslut fattas med enkel majoritet under offentliga möten. Storleken 17 85, beroende på kommunens storlek. I små kommuner min. 13. sep 3 05:53 4

5 KOMMUNSTYRELSEN (kan jmf med regeringen) bereder ärenden som skall behandlas i fge, kontrollerar att fges beslut tillkommer i laglig ordning och verkställer dem. Sköter om kommunens förvaltning och ekonomi. Sluter avtal i kommunens namn. Representerar kommunen utåt. Övervakar nämnder och kommunala tjänstemän. Kommunfullmäktige väljer för 4 år eller för kortare tid om man så besluter. sep 3 05:54 NÄMNDER SAMT DIREKTIONER förtroendevalda med personliga suppleanter (t.ex. skolnämnden, gymnasiets direktion). Tillsätts för 4 år. Nämndernas och direktionernas betydelse har vuxit. Det beror på att fullmäktige inte i detalj besluter hur anslag används utan nämnderna skall själva ansvara för att verksamheten sköts i enlighet med givna riktlinjer. För att öka tilltron har valbarhetskriterierna för förtroendevalda skärpts med den nya kommunallagen Personer som kan ha fördel av att vara medlemmar i ett förtroendeorgan är inte mera valbara (t.ex direktör i ett byggnadsföretag kan inte längre sitta i byggnadsnämnden). sep 3 05:55 5

6 Numera kan en kommun hålla rådgivande folkomröstning men det krävs att minst 5% av medlemmarna stöder frågan. Om minoritetens andel uppgår till minst 8% eller 3000 personer är kommunen tvåspråkig. En tvåspråkig kommun förblir tvåspråkig så länge minoritetens andel är över 6%. Pale och Wille sep 3 05:57 + KOMMUNMEDLEMMAR a) alla i en kommun bosatta och mantalsskrivna personer. De har rätt att rösta, delta i förvaltningen, åta sig förtroendeuppdrag. b) medlemsskapet för övriga kommunmedlemmar betala kommunalskatt. Till denna grupp hör innehavarna av fast egendom och utövare av yrke eller näring inom kommunen. Också samfund, anstalter och stiftelser med hemort i kommunen räknas som medlemmar. Ifall man väljs till ett kommunalt förtroendeuppdrag kan man i princip inte tacka nej (utom ifall man är över 60, innehaft förtroendeuppdraget i minst 4 år, 8 år innehaft förtroendeuppdrag, sjukdom). Kommunernas officiella språk fastslås vart 10 år av regeringen (6%) sep 3 05:58 6

7 Esbo stads korta presentation av staden. Gör din egna presentation (en sida) och presentera den. nov 1 16:59 UPPGIFTER: 1) Hur kan du påverka beslutsfattandet i din kommun. Ge åtminståne ett konkret exempel. 2) Vilka obligatoriska uppgifter har kommunen. Hur väl anser du att din kommun uppfyller förpliktelserna? Borde kommunen påläggas nya obligatoriska uppgifter eller anser du att någon av uppgifterna kunde vara frivillig? 3) De senaste åren har det förverkligats en mängd kommunsammanslagningar. Redogör för en. Vilka var målsättningarna och hur väl har man uppnå dessa? 4) I Magmas redogörelse över finlandssvenskarnas framtid i Nyland föreslogs att Kyrkslätt, H:fors, Esbo, Vanda, Grankulla och Sibbo skulle sammanslås till en stor kommun. Vilka fördelar och/eller nackdelar anser du att det skulle föra med sig? Det fanns 348 kommuner i Finland vid ingången av år Under året genomfördes 32 kommunsammanslagningar. En stor del av sammanslagningarna gäller flera kommuner. Till följd av sammanslagningarna minskade antalet kommuner med 67. nov 1 17:01 7

8 1. Regional modell med 14 kommuner med en gemensam förbundsförvaltning med eller utan lokalnivå. Förbundsförvaltningen handhar trafik, mark och bostäder. Lokalnivån bildas av primärkommunerna, som fortsätter som hittills med utformningen av sin närservice inklusive den svenskspråkiga servicen. 2. Regional modell med 4 kärnstäder som skapar förbundsförvaltning, vilken handhar även servicefrågor. Förvaltningsmodellen har ingen subregional nivå, utan närdemokratin säkras via redan nu befintliga delegationer, direktioner o. dyl. 3. Storfusion av 4 kärnstäder, utan lokalnivå. Den svenska servicen kan försvinna i det stora maskineriet om man inte skapar någon form av koordinerande regionalt organ. 4. Storfusion av 4 kärnstäder med lokalnivå som består av stadsdelar eller på annat sätt formade mindre enheter, som ansvarar för serviceutformningen. I den här modellen kan all kommunal verksamhet centraliseras även som den svenska servicen. Stadsdelarna eller de mindre lokala enheterna är centralstyrda. Den svenska servicen kan i den lättaste versionen vara ett rådgivande centralt organ, men kan utvecklas mera systematiskt. 5. Städerna fortsätter som nu behovet av helhetssyn och koordinering av den svenskspråkiga servicen har vuxit kontinuerligt och utan systematisk planering av resurser kan den språkliga servicen på sikt utarmas. De svenskspråkiga invånarna är i kärnstäderna cirka och i alla 14 kommuner nästan till antalet, men andelen av hela metropolområdets befolkning är liten 6,6 6,1 %. Det gör experiment av olika slag möjliga då man går in för nya samarbetslösningar i huvudstadsregionen. Om de utfaller väl, kan de senare til lämpas på majoritetsbefolkningen. Målet måste vara att alla på sikt får det bättre i regionen. nov 1 17:12 8