Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun"

Anders Lundqvist
för 6 år sedan
Visningar:

1 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun Kommunfullmäktige Ledamot Mikael Gerkman lämnade följande motion vid fullmäktiges sammanträde : "Vi som undertecknat denna motion kräver att Kyrkslätts kommun bör uppgöra en konkret nationalspråksstrategi. Grund för motionen Statsrådet har den 20 december 2012 fattat beslut om sin första nationalspråksstrategi Nationalspråksstrategin behövs för att de finsk- och svenskspråkiga medborgarnas grundläggande rättigheter ska kunna tillgodoses fullt ut och den nytta som följer av de två nationalspråken ska komma till samhällets förfogande. Statsrådets vision är ett Finland med två livskraftiga nationalspråk, där båda språken syns, hörs och accepteras. I nationalspråksstrategin ingår statsrådets rekommendationer för kommunerna. Varje ministerium utnämner en kontaktperson för nationalspråksfrågor som stöd för ledningen, och dessa bildar ett nätverk. Deras uppgift är bl.a. att bistå vid genomförandet av strategin och informera om de praktiska verktyg som finns i strategin. Även tvåspråkiga kommuner rekommenderas utse egna kontaktpersoner i nationalspråksfrågor. I bilagan till nationalspråksstrategin ksstrategi-j07-strategy/pdf/kansalliskielistrategian_tyvlineet_net.pdf ingår praktiska verktyg, som underlättar tillämpningen av språklagstiftningen i praktiken. Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun med ca invånare, av dessa är ungefär finskspråkiga och svenskspråkiga. Dessutom finns det ca med ett annat modersmål än finska eller svenska. Kommunen har ingen nationalspråksstrategi. Kyrkslätts kommun- och servicestrategi godkändes I den konstateras att en kritisk framgångsfaktor är bl.a. den tvåspråkiga servicen och att kommunen erbjuder service jämlikt på både svenska och finska samt att den tvåspråkiga servicen och dess kvalitet övervakas regelbundet. För att implementera strategin har kommunstyrelsen 2007 godkänt Kirkkonummen kunta- ja palvelustrategian jalkauttaminen. På vilket sätt tvåspråkigheten ska tryggas i praktiken, framkommer inte i detta dokument. Under de senaste sextio åren har Kyrkslätts befolkningstillväxt varit stor. Samtidigt har kommunens språkliga struktur ändrats, från nästan helt enspråkigt svensk till en kommun där absoluta flertalet har finska som sitt eget språk. Denna språkliga förskjutning har också inverkat på den kommunala språkliga servicen, från att tidigare ha fungerat bäst på svenska, fungerar servicen idag främst på finska.

2 En kommunal service som består enbart av att det finns svenska skolor och daghem i kommunen för de svenskspråkiga är inte en jämlik service. För att servicen ska vara jämlik på båda språken ska den fungera inom alla sektorer i kommunen, må det vara fråga om t.ex. planering, hälsovård eller hyresbostäder. För att detta ska kunna ske bör alla servicekedjor ses igenom så att det finns språkkunniga personer på rätta ställen. Exempelvis kunde de svenskkunniga läkarna ta emot de svenskspråkiga patienterna oberoende av var de bor. Idag är patientens adress den som bestämmer till vilken läkare patienten hör. Goda exempel är Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (bilaga 1 och 2) och Egentliga Finlands språkprogram." Motionen hade också undertecknats av Irja Bergholm, Pekka Jäppinen, Tero Suominen, Sari Myllynen, Pirkko Lehtinen, Minna Hakapää, Emmi Wehka-aho, Outi Saloranta-Eriksson, Anna Aintila, Rita Holopainen, Corinna Tammenmaa, Hans Hedberg, Patrik Lundell, Gun-Maj Beck, Denis Strandell, Thorolf Sjölund, Veikko Vanhamäki och Ulf Kjerin. Kommunfullmäktige beslutade sända motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen Enligt 17 i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Var och ens rätt att i domstol eller vid kontakt med andra myndigheter i sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt erhålla förrättningsinstrument på det språket, tryggas i lagen. Den offentliga makten ska ombesörja att landets finsk- och svenskspråkiga befolkning får sina bildningsmässiga och samhälleliga behov tryggade på likadana grunder. Om varje persons rätt att i ärenden med myndigheter använda sitt eget språk, finska eller svenska, och å andra sidan myndigheternas skyldighet att tillhandahålla service på båda nationalspråken stadgas noggrannare i språklagen (423/2003). Enligt kommunallagen från år 1995 /365/1995) ska man i förvaltningsstadgan i tvåspråkiga kommuner ta bestämmelserna om av tvåspråkigheten i beaktande i serviceverksamheten. Efter stadgandet

3 av lagen har man stadgat om individens språkliga rättigheter och myndigheters skuldighet att befrämja språkliga rättigheter och uppfyllande av dem i grundlagen och språklagen. Enligt 51 av den gällande förvaltningsstadgan i Kyrkslätts kommun ska båda språkgruppernas behov tas jämlikt i beaktande vid kommunens förvaltning, ordnandet av verksamheten och informationen. Den kommunala servicen ska ordnas så, att invånarna inom alla kommunala uppgiftsområden kan få service på finska och svenska. Dessutom finns en bestämmelse i paragrafen om att föredragningslistor och protokoll ska upprättas på båda inhemska språken (fullmäktige) och översättas till det andra inhemska språket (kommunstyrelsen samt nämnderna med undantag av förskoleverksamhets- och utbildningsnämndern). Enligt 90 2 mom. i kommunallagen (410/2015) från år 2015 ges i förvaltningsstadgan tillräckliga bestämmelser med vilka man tryggar de i språklagen (423/2003) och på andra ställen i lagen stadgade uppfyllandet av de språkliga rättigheterna i kommunens förvaltning. Stadgandena som berör kommunallagens förvaltningsstadga träder i kraft då den nya fullmäktigeperioden inleds i juni Istället för upprättande av en nationalspråksstrategi för tryggande av den i fullmäktigemotionen föreslagna tillgången till tjänster på båda nationalspråken föreslås att de behövliga bestämmelserna tas med i förvaltningsstadgan som träder i kraft då den nya fullmäktigeperioden inleds Avsikten är att bereda förvaltningsstadgan så att den kan godkännas i kommunfullmäktige före utgången av år Beredning: ledande translator Antti Kangasmäki, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar ovanstående svar för kännedom och anser att svaret är tillräckligt och motionen slutbehandlad 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Till fortsatt behandling i kommunfullmäktige

4 Besvärsförbud, ärende under beredning (kommunallagen 91 ) Kommunfullmäktige Förslag Behandling Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fullmäktige antecknar ovanstående svar för kännedom och anser att svaret är tillräckligt och motionen slutbehandlad Under diskussionen föreslog ledamot Mikael Gerkman att kommunfullmäktige remitterar ärendet för ny beredning enligt följande: I fullmäktigemotionen har man strävat efter konkreta åtgärder. I svaret har ställning tagits till administrativa frågor. De hör visserligen till förvaltningsstadgan, men i strategin tas på ett konkret sätt ställning i större omfattning och på ett mer verksamhetsorienterat sätt. Jag föreslår att motionen remitteras för ny beredning och att ärendet då bereds i form av en konkret strategi och inte som en administrativ inskrivning. Ledamöterna Corinna Tammenmaa och Thorolf Sjölund understödde Gerkmans förslag. Ledamöterna Matti Kaurila och Erkki Majanen understödde fortsatt behandling av ärendet och utgångsförslaget. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att ledamot Gerkman har gett ett remitteringsförslag. Förslaget har fått understöd. Kommunfullmäktige godkände inte enhälligt remitteringsförslaget, så ordföranden konstaterade att omröstning ska förrättas om fortsatt behandling av ärendet. Ordföranden föreslog att man röstar om ärendet med omröstningsapparat så att de som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar ja och de som understöder remittering av ärendet röstar nej. Om nej vinner, beslutar kommunfullmäktige remittera ärendet enligt Gerkmans förslag. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen med omröstningsapparat gavs följande röster: 19 ja-röster och 27 nej-röster, 1 ledamot röstade blankt och 4 var borta. Omröstningslistan ingår som bilaga till denna paragraf, bilaga Fge 22 / Remitteringsförslaget fick fler röster.

5 Kommunfullmäktige beslutade remittera ärendet för ny beredning. I fullmäktigemotionen har man strävat efter konkreta åtgärder. I svaret har ställning tagits till administrativa frågor. De hör visserligen till förvaltningsstadgan, men i strategin tas på ett konkret sätt ställning i större omfattning och på ett mer verksamhetsorienterat sätt. Under den nya beredningen bereds ärendet i form av en konkret strategi och inte som en administrativ inskrivning. Bilaga till protokollet: Fge 22 / , omröstningslista Besvärsförbud

Relevanta dokument

25 Områden i behov av planering

25 Områden i behov av planering Byggnads- och miljönämnden 111 09.06.015 Kommunstyrelsen 346 0.11.015 Kommunfullmäktige 113 16.11.015 Ändringar i 5 och 6 i byggnadsordningen Byggnads- och miljönämnden 09.06.015 111 Bestämmelsen i byggnadsordningen