Fullmäktigemotion nr 10/2012: Skicket av Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas

Transkript

1 Kommunfullmäktige Direktionen för serviceproduktion Fullmäktigemotion nr 10/2012: Skicket av Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas Kommunfullmäktige Ledamot Raija Vahasalo lämnade följande motion vid fullmäktiges sammanträde : "I många av kommunens byggnader kan man redan genom en snabb granskning upptäcka fel som i framtiden leder till stora problem och reparationsbehov. T.ex. regnvatten från stuprännorna som stänker på väggen eller i övrigt väter ner byggnadernas grunder. Av fel som lätt kunde korrigeras uppstår fort problem, som även kan leda till att personal och skolelever blir sjuka. Så att byggnadernas reparationsskuld inte ökar, borde anslag som motsvarar avskrivningarna reserveras för årliga reparationer. Man har dock inte i kommunen en tillräckligt bra uppfattning av i vilket skick de olika byggnaderna är och reparationernas prioritetsordning. Även staten har skärpt sina krav för reparationsbidrag och i fortsättningen kan det vara omöjligt att få bidrag om man inte gjort undersökningar av skicket. På basis av motiveringarna ovan fordrar vi som undertecknat motionen att: 1. skicket av alla Kyrkslätts kommuns byggnader ska undersökas, i första hand skolorna och daghemmen. 2. i budgeten reserveras anslag för reparation av kommunens byggnader som motsvarar deras årliga avskrivningar." Motionen hade också undertecknats av Erkki Majanen, Petri Pohjonen, Ilkka Tiihonen, Jarmo Uimonen, Ville Salmela, Johan Karlsson, Gun-Maj Beck, Patrik Lundell, Bodil Lindholm, Tapani Lamminen, Kari Hujanen, Marjut Frantsi-Lankia, Eero Lankia, Pauliina Juntunen, Heli Yli-Knuuttila och Hannu Valtanen. Beslut Kommunfullmäktige beslutade sända motionen till kommunstyrelsen för beredning.

2 Till kännedom Besvärsanvisning Besvärsförbud Direktionen för serviceproduktion Kommunstyrelsens beredningskommitté har skickat motionen till utrymmesförvaltningen för beredning. Utrymmesförvaltningen konstaterar följande med anledning av motionen: Konditionsbedömning Syftet med en konditionsbedömning är att berätta för fastighetens ägare och organisationen som upprätthåller fastigheten vilket skick byggnaden är i just då och vilka reparationsbehoven är. Den långsiktiga underhållsplanen (PTS-reparationsprogrammet) som i regel bifogas till konditionsbedömningen berättar också vilken tidtabell som rekommenderas för reparationerna och ger en enligt dagens prisnivå uppgjord kostnadsberäkning med beräknade reparationsmetoder för tio år framåt. Uppgörande av konditionsbedömning är en del av planmässig fastighetshållning och då kan man förbereda sig på kommande renoveringar i förväg och eventuella reparationer kommer inte som en överraskning. Fastighetsgranskningen i konditionsbedömningen grundar sig i regel på sensoriska expertobservationer och metoder för oförstörande provning. Vid behov utförs vissa lätta mätningar. Konditionsbedömningen är i enlighet med sitt namn en expertbedömning som inte omfattar några exaktare undersökningar eller mätningar som siktar på att utreda skicket. Undersökning av skicket I en undersökning av skicket utreds det egentliga skicket och den kvarstående livslängden på byggnadens element, konstruktioner, system och anordningar genom olika mätningar, genom att öppna konstruktionerna och vid behov med laboratorieundersökningar. Undersökning av skicket görs i allmänhet gällande en viss byggnadsdel. Undersökning av skicket är dock ingen garanti för husets skick. Situationen i Kyrkslätt Utrymmesförvaltningen har sedan 1998 gjort konditionsbedömningar, energisyner och innelufts- och fukttekniska undersökningar i kommunägda byggnader. Egentliga undersökningar av byggnadernas skick har inte gjorts om det inte varit fråga om tilläggsutredning av omständigheter eller

3 missförhållanden som inverkar på inneluftskvaliteten. Konditionsbedömning görs också då en byggnad föreslås för renovering, för att utreda reparationsbehoven och göra upp anvisningar för planeringsarbetet. I kommunens viktigaste byggnader (daghem och skolor) har man utfört energisyner för att förbättra energihushållningen. Utgående från konditionsbedömningar och undersökningar av skicket utarbetas för byggnader ett femårigt reparationsprogram dvs. PTS. Reparationsprogrammet uppdateras årligen och det ger både byggnadernas ägare och organisationen som reparerar/underhåller byggnaderna en helhetsbild av fastigheternas nuvarande skick, kommande reparationsbehov samt deras tidpunkter och riktgivande reparationskostnader. Det har inte ansetts nödvändigt att låta göra konditionsbedömningar eller undersökningar av skicket i nya eller under 10 år gamla byggnader. Fastighetens konditionsbedömning borde uppdateras ungefär vart femte år så att uppgiften om fastighetens skick och reparationsbehov skulle vara så uppdaterad som möjligt. Med anledning av anslagssituationen och det stora byggnadsbeståndet har utrymmesförvaltningens mål varit att de gamla konditionsbedömningarna uppdateras ungefär vart tionde år. De kommunägda byggnaderna har delats in i underhållsklasserna A1, A2, B, C och D och underhålls- och reparationsarbeten i byggnaderna utförs i regel i enlighet med underhållsklassificeringen. Till underhållsklasserna A1 och A2 hör de byggnader som direkt anknyter till kommunens basservice, så som skolor, daghem, hälsocentraler, åldringshem och egna kontorsbyggnader. Både i underhållsklass A1 och A2 placerade byggnader underhålls och renoveras inom ramen för beviljade anslag med ansvar för konditionen och beaktas i utrymmesförvaltningens PTS-reparationsprogram med beaktande av byggnadens livscykel. De årliga kostnaderna för de föreslagna reparations-, renoverings-, ändringsarbetena och investeringsprojekten i förslaget till reparationsprogram för befintliga byggnader för åren har presenterats i bilagan Sedu 4/ De årliga kostnaderna för reparations-, renoverings- och investeringsprojekt i förslaget till reparationsprogram fördelar sig enligt det befintliga fastighetsbeståndets underhållsklassificering (A1, A2, B, C och D) i enlighet med bilagan Sedu 4/ Reparationsanslag Avskrivningarna för byggnader är ca 4,3 milj. /år. Åren har man använt i genomsnitt 2,3 milj. /år till reparationer enligt tabellen i bilagan Sedu 5/ År 2012 är driftsekonomins reparationsanslag 2,89 milj. och investeringarnas reparationsanslag ca 0,4 milj., totalt 3,3 milj., alltså är det beviljade reparationsanslaget ca 77 % av avskrivningarna för byggnader. För att hindra reparationsskulden från att öka och för att trygga egendomens värde i budgeten bör anslag som motsvarar de årliga avskrivningarna reserveras.

4 Beredning: ansvarig husbyggmästare Ralf Lönngren, tfn , ralf.lonngren(at)kirkkonummi.fi Bilaga: - de årliga kostnaderna för reparations-, renoverings- och ändringsarbeten och investeringsprojekt , bilaga Sedu 4/ fördelningen av de årliga kostnaderna för reparations-, renoverings- och investeringsprojekt , bilaga Sedu 4/ tabell över anslag som använts till reparationer , bilaga Sedu 5/ Förslag Produktionsservicedirektören Direktionen för serviceproduktion beslutar ge kommunstyrelsen utlåtandet ovan om fullmäktigemotion nr 10/2012. Behandling utgångsförslaget Efter diskussion föreslog viceordförande Erkki Ahlsten att till tilläggs följande: - Direktionen för serviceproduktion konstaterar, att eftersom de beviljade reparationsanslag för år 2013 inte uppfyller alla reparationsbehov, bör det beviljas en enskild anslag för de eventuella omfattande undersökningarna av skicket på byggnader. Tilläggsförslaget godkändes enhälligt Beslut Direktionen för serviceproduktion beslutar ge kommunstyrelsen utlåtandet ovan om fullmäktigemotion nr 10/2012. Dessutom konstaterade direktionen för serviceproduktionen att eftersom de beviljade reparationsanslag för år 2013 inte uppfyller alla reparationsbehov, bör det beviljas en enskild anslag för de eventuella omfattande undersökningarna av skicket på byggnader. För kännedom Besvärsanvisning fortsatt behandling i kommunstyrelsen besvärsförbud, eftersom ärendet är beredning

5