Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer

Transkript

1 Valfriheten ur forskningssynvinkel Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /eformer

2 Lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården SYFTE Främja möjligheterna att välja tjänsteproducent Förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna Öka incitamenten för en kostnadsnyttoeffektiv verksamhet och kontinuerlig utveckling Pia Maria Jonsson 2

3 O G A S E G E G L E G E V A L U E G KV A L T E T K O S T A D S E F F E K T V T ET H Ä L S A V Ä L F Ä D J Ä M L K H E T J Ä M S T Ä L L D H E T Pia Maria Jonsson P O D U K T O 3 F A S E G

4 Varför valfrihet? Två perspektiv 1. Valfrihet är ett mål i sig medborgarens /konsumentens /klientens ställning behöver stärkas 2. Valfrihet är ett medel social- och hälsovården behöver utvecklas bättre och jämnare tillgänglighet och kvalitet utbudet möter efterfrågan produktionen blir mer mångsidig, möter olika gruppers behov Pia Maria Jonsson 4

5 Valfrihetsmodell /-system 1. Klienten känner till sina rättigheter 2. Det finns ett antal olika producenter att välja på 3. Det finns tillförlitlig och användbar information om valalternativen 4. Pengarna en rimlig producentersättning följer klienten till den valda producenten varje klient är välkommen det lönar sig att producera tjänster av god kvalitet Pia Maria Jonsson 5

6 Vad händer sen? esultat från uppföljning Antal producenter, produktion och konsumtion av tjänster ökar om nya producenter etablerar sig på marknaden det finns (reserv)kapacitet det finns tillräckligt attraktiva villkor för producenterna (definition av tjänster, villkor för godkännande, ersättningsregler) särskilda villkor kan behövas för att främja regional /lokal täckning Pia Maria Jonsson 6

7 Vad händer sen? esultat från uppföljning Kostnaderna ökar om man inte vill bromsa upp utvecklingen med särskilda åtgärder gäller särskilt verksamheter /områden där man till följd av bristande utbud /tillgänglighet ackumulerat dolda vårdbehov (tandvård!) remisstvång, krav på behandlingsplan, strama riktlinjer mm justering av ersättningsnivåer (sänkt kapitering, tak för prestationsersättningar) Pia Maria Jonsson 7

8 Vad händer sen? esultat från uppföljning Produktiviteten kan öka man får mer vårdprestationer för samma pengar men det finns problem med att definiera och mäta prestationer behoven varier: alla patienter drar inte nytta av fler (läkar)besök, andra insatser och besök kan behövas bättre och borde också följas upp utbudet av andra tjänster (fhv, mobila och elektroniska tjänster) kan påverka besöksmönstret vilket är bättre: ett långt besök eller två korta? Pia Maria Jonsson 8

9 Vad händer sen? esultat från uppföljning Kvaliteten kan, men behöver ej höjas förutbestämda producentersättningar leder till kvalitetskonkurrens i stället för priskonkurrens klienterna väljer utifrån sina erfarenheter och tillgänglig kunskap betydelsen av patientupplevd kvalitet ökar producenternas proaktiva beteende kan i sig höja kvaliteten Pia Maria Jonsson 9

10 Vad händer sen? esultat från uppföljning Kostnadseffektiviteten kan öka dvs man kan få mer nytta för pengarna förutsätter kompetens och aktiv styrning av ansvarig organisatör definition av tjänster /vårdkedjor formulering av krav på uppföljning, verksamhetsrapportering och kvalitetsutveckling utformning av ersättningssystem: t ex kvalitetsbonus, bundled payment, inklusion av vård av komplikationer i ersättningen Pia Maria Jonsson 10

11 Vad händer sen? esultat från uppföljning Jämlikhet i social- och hälsovården? nya producenter söker sig oftare till tättbefolkade områden högutbildade gör oftare aktiva val än lågutbildade äldre med många vårdkontakter gjorde oftare aktiva val högutbildade valde oftare en privat producent Pia Maria Jonsson 11

12 Vad händer sen? esultat från uppföljning Jämlikhet i social- och hälsovården? ingen skillnad i fördelningen av besöken mellan könen eller olika åldersgrupper fördelningen av vårdbesöken mellan olika diagnoser ändrades socioekonomiskt svagare grupper ökade inte vårdutnyttjandet (antal läkarbesök) lika mycket som andra fördelningen av vårdutnyttjandet (ortopediska ingrepp, kataraktoperationer) mellan socioekonomiska grupper ändrades ej Pia Maria Jonsson 12

13 Vilka tjänster ska (först) inkluderas i en valfrihetsmodell? Entydigt definierade tjänster /paket ej för avgränsade (splittrar vårdkedjorna), ej för heterogena, komplicerade och omfattande (svårt att formulera krav, utesluter producenter) Tillräckligt med producenter och kapacitet Ersättning till producenterna kan, med rimlig exakthet, definieras i förväg Det finns förutsättningar för konkurrens m.a.p. kvalitet (inkl tillgänglighet, effektivitet etc) Uppföljningssystem finns /går att rigga upp Konsumentinformation och konsumentstöd går att ta fram Pia Maria Jonsson 13