Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare YTTRANDE Datum Dnr (5) Granskning av Effektivitet och produktivitet inom Hälso- och sjukvården (rapport nr ) Revisorerna har översänt granskningsrapport nr till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Hälso- och sjukvårdsnämnden vill därför framföra följande. Hälso- och sjukvårdsnämnden instämmer i att det inom alla de förbättringsområden som pekas ut i rapporten finns mycket som kan förbättras och utvecklas. Samtidigt är detta väldigt omfattande och komplexa områden var för sig, där det inte finns några snabba lösningar eller enkla beslut att fatta. Rent allmänt är det omvittnat svårt att mäta effektivitet inom tjänsteproducerande verksamhet, i synnerhet inom offentlig verksamhet som inte har vinstintresse som syfte. 1. En samlad strategi för effektivisering som omfattar både det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet bör tas fram. Strategin bör tydliggöra hur avser att hantera de stora utmaningar som gäller för hälso- och sjukvården för att åstadkomma en jämlik hälsa inom beslutade ekonomiska ramar. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppfattar detta förbättringsområde som det övergripande området, som också inrymmer åtgärder som har att göra med de följande förbättringsområdena i rapporten. I grunden handlar det om hur vi skapar organisatoriska förutsättningar, främst kring analys och styrning, för ökad produktivitet och effektivitet i den skånska hälso- och sjukvården. En nyligen genomförd översyn av s styrmodell inom hälsooch sjukvården har genomförts. Syftet var bland annat att belysa hur Region Skånes sjukvårdsstyrning utifrån dagens styrning kan utvecklas för att mera effektivt få genomslag och bidra till att de uppsatta målen uppnås. I dessa uppsatta mål ingår också att sjukvården ska vara effektiv. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \granskning av Effektivitet och produktivitet inom Hälso- och sjukvården (rapport nr )\ U2 HSN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) Översynen har resulterat i ett antal olika förslag till förändringar i organisationen och i uppgifterna för avdelningen för hälso- sjukvårdsstyrning. Detta är förslag som direkt syftar till att förbättra styrningen på regional nivå. Det är nämligen från den regionala nivån som styrningen måste utgå för att vi ska få bästa möjliga resursutnyttjande och undvika suboptimering. Avdelningen föreslås få ett övergripande ansvar för produktionssamordningen i. Detta innefattar att utifrån patienternas behov av vård, beakta såväl offentlig som privat vård i planeringen av den skånska vården. Det innebär också att öka ambitionerna kring utveckling och implementering av nationella och regionala riktlinjer för att säkra en likvärdig vård i Skåne. Tillgängligheten behöver förbättras och det måste ske genom en ökad samordning samt arbetsomfördelning i Skåne och inom södra sjukvårdsregionen. En förutsättning för detta är att underlagen bygger på fakta och analys och att arbetet sker i nära samverkan med vårdgivarna. Det nya uppdraget för avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning ger goda möjligheter till detta, enligt hälso- och sjukvårdsnämnden. Avdelningen föreslås också få ansvaret för arbetet med Framtidens sjukvård, vilket är politiskt kopplat till beredningen för framtidens sjukvård. Detta arbete omfattar utvecklingen av en långsiktig vision och gemensam målbild och att utifrån den samordna och leda den strategiska planeringen av de utvecklingsprocesser som rör framtidens vård, inklusive digitalisering och e- hälsa, vårdens kompetensförsörjning och den fysiska infrastrukturen för framtidens sjukvård. Detta område och produktionssamordning hänger starkt ihop, vilket ytterligare talar för att de bör samordnas och finnas under en och samma organisation. Hälso- och sjukvårdsnämnden tror inte det är möjligt att ta fram en enskild strategi för effektivisering som omfattar i princip allting. Det handlar i stället om att skapa bättre organisatoriska förutsättningar än idag. Med det tydliga uppdrag för produktionssamordning och för framtidens sjukvård som avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning nu kommer att få skapas, enligt hälso- och sjukvårdsnämnden, dessa förutsättningar. 2. Tydliga mål och index bör utvecklas för att följa utvecklingen av effektivitet och produktivitet. Regiongemensamma och ändamålsenliga uppföljningsinstrument och stöd för alla nivåer i organisationen bör parallellt utvecklas. använder idag begreppet kostnad per patient som ett sätt att följa upp verksamhet. Kostnad per patient (KPP) blir ett sätt att följa upp och jämföra mellan olika vårdgivare och mellan olika patientgrupper. Olika kvalitetsregister ger också möjlighet att följa upp och jämföra resultaten över tid.

3 Datum (5) Sedan lång tid tillbaka finns KPP inom Skånes universitetssjukvård. Samtidigt pågår nu ett utvecklingsprojekt för att införa KPP-system även för Skånevård Sund, Skånevård Kryh samt för Hälsostaden AB. Detta arbete bedrivs i samverkan mellan koncernkontoret och de tre berörda förvaltningarna. 3. Resultatmål bör införas per patientgrupp där medicinska-, omvårdnads-/patientnytto-, ekonomiska- och kvalitetsmått definieras i stället för mål för enskilda verksamheter och delprocessmått. befinner sig i början av detta arbete. Det finns många olika patientgrupper, och det är inte säkert att det ska införas generellt som ett resultatmål för alla diagnoser. deltar för närvarande i ett nationellt forskningsprojekt kring 6 olika diagnoser vars syfte är att komma fram till hur man kan mäta effektivitet inklusive resultatmål med utgångspunkt just från olika patientgrupper. Detta forskningsprojekt bör kunna ge värdefull kunskap kring frågor om hur sådana resultatmått kan användas i framtiden. 4. En organisation som befrämjar innovation och horisontellt lärande bör skapas. Tillika bör omvärldsbevakning och benchmarking förstärkas vad gäller patientprocessperspektivet och hur detta kan gynnas genom rätt incitament. Att skapa en lärande och kreativ miljö för medarbetarna i vården är i mycket ett ansvar för våra sjukvårdsförvaltningar. Det är ute i vården som medarbetarna finns och där tid och möjlighet för reflektion och lärande måste avsättas. har en regional organisation för kunskapsstyrning i syfte att sprida kunskap som är till gagn för vården och i behandlingen av patienter. Man ansvarar även för att ta fram vårdprogram och riktlinjer i samverkan med expertgrupper och sakkunniga. Läkemedelsstyrning, cancerprocesser och standardiserade vårdförlopp är exempel på målinriktat arbete med stort genomslag, eftersom resultaten av arbetet når ända ut i linjen och till berörda verksamheter. Verksamhetsföreträdare ger goda omdömen, eftersom man upplever sig få stöd i att utveckla och förbättra den vård man ger sina patienter. Trots goda resultat pekar ovan nämnda översyn på en förbättringspotential när det gäller kunskapsstyrningen. Struktur, arbetssätt och beslutsgång är inte tillräckligt tydligt kommunicerat. Implementeringsprocessen måste förbättras för att nya vårdprogram och riktlinjer ska få ett verkligt genomslag. Även detta måste, enligt hälso- och sjukvårdsnämnden, bli en uppgift för den reformerade avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning att säkerställa.

4 Datum (5) 5. Tydliggöra var det politiska och operativa ansvaret ligger dels för effektivitetsfrågor (vad som ska åstadkommas), dels för produktivitetsfrågor (hur det ska åstadkommas). Det är de politiska organens uppgift och ansvar att besluta om vad som ska åstadkommas. Det är den verkställande organisationens, förvaltningarnas, uppgift och ansvar att besluta om hur detta ska åstadkommas. Att dra en exakt gräns mellan vad- och hurfrågor är inte helt lätt, men gränsdragningen bör upprätthållas så långt möjligt för att skapa tydlighet om vem som gör vad och som ansvarar för vad. Det innebär också att man följer kommunallagen distinktion mellan å ena sidan beslut om mål, inriktning, omfattning och kvalitet, och å andra sidan rena verkställighetsbeslut. Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutar om uppdrag för hälso- och sjukvården utifrån regionfullmäktiges beslut om mål och inriktning för verksamheten, samt beslut om vilka ekonomiska resurser som står till förfogande. Sjukvårdsnämnderna beslutar om internbudget och om bestående strukturella förändringar inom sitt förvaltningsområde. Förvaltningarna beslutar om den dagliga verksamheten samt om åtgärder som behövs för att verkställa förvaltningsuppdraget. Detta framgår av reglementet för styrelse och nämnder. 6. Ersättningsmodellerna med högre inslag av målrelaterad ersättning bör utvecklas. Arbete med att utveckla värdebaserade ersättningsmodeller bör intensifieras. Det är ett faktum att det inte finns något perfekt ersättningssystem inom hälso- och sjukvården. Olika system har olika för- och nackdelar utifrån de syften och mål man har med ersättningen. Olika system premierar olika saker och olika beteenden, det är svårt att komma ifrån. Hälso- och sjukvårdsnämnden är därför inte utan vidare beredd att uttala att ersättningsmodellerna nu måste utvecklas mot högre inslag av prestationsersättning. Det fanns fördelar med det inslag vi tidigare hade med prestationsinslag, och det är mycket möjligt att vi ska återinföra prestationsinslag i någon form. Att ersättningssystemen är viktiga, är dock ställt utom allt tvivel. I den översyn som nämnts ovan har också framkommit att det upplevs finnas en bristande koppling mellan hälso- och sjukvårdstyrningen, förvaltningarnas uppdrag och den budget som tilldelas för uppdraget. Det uppfattas av många som en tolkningsfråga vad som ingår i uppdraget och vad som är rätt ersättningsnivå för den verksamhets som bedrivs. Detta måste, enligt hälsooch sjukvårdsnämnden, tas på allvar. Regiondirektören har mot bakgrund av detta också beslutat om en utredning avseende sjukvårdens ersättning och samband mellan hälso- och sjukvårdsstyrning och ekonomistyrning. I sitt beslut skriver regiondirektören bland annat att de lokala driftsnämnderna saknar, med nuvarande modell för anslagsfinansiering,

5 Datum (5) incitament att prioritera, begränsa lokala satsningar och bidra till strukturell effektivisering på regional nivå. Utgångspunkt för uppdraget är att komma fram till en ersättningsmodell som stödjer styrningen av verksamhetens uppdrag mot önskat resultat inom de givna ekonomiska ramarna. Ett antal mål för analysen finns uppsatta, av vilka hälso- och sjukvårdsnämnden inte minst mot bakgrund av denna granskningsrapport särskilt vill framhålla och välkomna målet att skapa lösningar som främjar systemeffektivitet i patientprocessen utifrån ett helhetsperspektiv. Utredningen ska göras, och sedan blir det en fråga för hälso- och sjukvårdsnämnden att ta ställning och eventuellt fatta beslut om justeringar. 7. Organisationskulturen bör utvecklas och stärkas för att skapa förutsättningar för större delaktighet och helhetstänkande samt att föra vidare kunskap från utvecklingsprojekt till ordinarie strukturer. Förbättringsområdet har delvis berörts ovan i samband med beskrivningen av kunskapsstyrning och hur viktigt det är att ny kunskap på ett effektivt sätt förs vidare ut i organisationen till de medarbetare som har nytta av kunskapen. På lokal nivå är det ett ansvar för förvaltningarna att skapa denna större delaktighet och helhetstänkandet i vardagen. Organisationskulturen ska förvisso vara likartad i hela regionen vad gäller grundläggande värderingar och förhållningssätt gentemot medarbetare och patienter och kunder. En sådan värdegrundprocess har också tidigare initierats av regiondirektören just för att understryka vikten av detta, Likväl skapas det också, och måste kunna utvecklas, lokala kulturer som utgår från de olika arbetsplatsernas speciella förutsättningar. Anna-Lena Hogerud Ordförande Rita Jedlert Tf hälso- och sjukvårdsdirektör