Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Greger Linander Hälso- och sjukvårdsstrateg YTTRANDE Datum Dnr (5) Granskning av Projekt Hälsostaden (rapport nr ) s revisorer har översänt granskningsrapport nr , Granskning av Projekt Hälsostaden. Granskningen syfte har varit ett ge revisorerna ett underlag för att bedöma om verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm är ändamålsenlig och effektiv på det sätt som förväntas och är önskvärt utifrån medborgares och patienters behov. Hälso-och sjukvårdsnämnden önskar därför framföra följande. Övergripande synpunkter Projekt Hälsostaden Ängelholm är en intressant satsning i syfte att förbättra hälso- och sjukvård, samt vård och omsorg för de mest sjuka äldre i Ängelholms kommun. Projektet har visat på innovativa exempel och nya arbetssätt i gränssnittet mot kommunen som också inspirerat andra. Den genomförda granskningen fokuserar främst på det ursprungliga projektet och den samverkan som här byggdes upp med Ängelholms kommun. Samtidigt kan man konstatera att den gemensamma målbild som projekt Hälsostaden Ängelholm har gett, har skapat många andra positiva effekter som inte tas upp i granskningen. Dessa tas upp längre fram i detta underlag. Den sammanfattande bedömningen i granskningen är att verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm endast delvis är ändamålsenlig och effektiv på det sätt som förväntades och är önskvärt utifrån medborgares och patienters behov. Denna övergripande bedömning görs utifrån de mål och syften som uppgavs när projektet startade år Revisionens samlade bedömning är att det är de mobila teamen som i störst utsträckning arbetar utifrån det syfte som formulerades när projektet startade. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \granskning av Projekt Hälsostaden (rapport nr )\ HSN_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) Granskningen säger vidare att den politiska styrningen har varit svag och har inte i tillräcklig omfattning drivit utvecklingen framåt. Samverkan mellan aktörerna har inte varit av den digniteten att den bygger ett långsiktigt hållbart system för målgruppen. Det har också saknats en systematisk uppföljning av hur medborgare, patienter och anhöriga uppfattar den verksamhet som bedrivs inom Hälsostaden Ängelholm. Hälso-och sjukvårdsnämnden menar att granskningen har fokuserat på uppdrag, styrning, organisation och även delvis uppnådda resultat. I granskningen saknas dock uppnådda positiva och viktiga effekter när det gäller förbättrade möjligheter att rekrytera, utveckling av en förbättringskultur etc. som också andra verksamheter i kan ha stor nytta av att lära mera av. Detta är effekter man får genom att man i en relativt liten avgränsad del av s verksamhet fått mandatet att, under viss frihet men med samtidigt höga krav på förändring i relativt högt tempo, utveckla verksamheten. Summerat gör detta att Hälsostaden idag i princip inte har några vakanser på viktiga kompetenser samtidigt som verksamheten erbjuder mycket hög tillgänglighet för sina patienter. Granskningen lyfter även fram ekonomin, i första hand utifrån de effekter och resultat som förväntades utifrån ett nytt arbetssätt. Här har ansvariga för projektet inte gjort någon systematisk uppföljning eller beräkning av de samhällsekonomiska effekterna, mer än i en intern utvärdering bl. a kring undvikbara inläggningar på den patientgrupp, där man såg positiva effekter. Den ekonomiska utvecklingen har påverkats av de avtal man tecknat med Ängelholms kommun där vissa kostnader för korttidsavdelning och hembesöksverksamhet belastar fortlöpande. Bruttokostnadsutveckling och underskott är något högre än motsvarande verksamheter i. I det samarbetsavtal som tecknades 2016 lyfts bl. a fram att Hälsostaden Ängelholm ska fungera som testbädd för nya innovativa lösningar och den rollen och funktionen inom är viktig, samtidigt som de lösningar som sprids givetvis måste utvärderas systematiskt. Projektet avslutas och då ska ha beslutat om Hälsostaden Ängelholm ska fortsätta som projekt eller övergå i annan driftform. Nedan kommentarer påverkas av detta faktum, men tar i princip sin utgångspunkt i nuläget där verksamheten drivs som ett projekt eftersom det är det granskningen handlar om. Kommentarer kring granskningens identifierade förbättringsområden: 1. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden bör tydliggöra att Hälsostaden Ängelholm i huvudsak är en förvaltning som bedriver hälso- och sjukvård utifrån s uppdrag om egenproducerad hälso- och sjukvård. Hälso-och sjukvårdsuppdraget åligger redan Hälsostaden enligt samma struktur som för övriga förvaltningar. I det fall detta är otydligt i förhållande

3 Datum (5) till själva projektet, som i förlängt projektuppdrag 2016 fokuserar på en ganska begränsad del av verksamheten, bör detta tydliggöras i Hälso-och sjukvårdsnämndens uppdragsdialog med Hälsostadens förvaltning. Här bör man också överväga, med tanke på Hälsostadens erfarenheter av att ha arbetat med nära vård i snart 4 år, att utforma ett förstärkt uppdrag mot att utveckla den Nära vården, i linje med det projekt Regiondirektören fattat beslut om. Detta för att bygga upp en modell, i nära samverkan med omgivande primärvård och kommuner, som hela Skåne kan dra nytta av i utvecklingsarbetet. Modellen bör ha en bred ansats gentemot medborgarna så att merparten av Hälsostadens målgrupper omfattas, oavsett ålder. 2. Tydliggör styrning och ledning av Hälsostaden Ängelholm samt utöka dialogen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Hälsostadens förvaltning. I det fall projektet ska förlängas bör hela styrnings-och ledningsstrukturen ses över. Hälso-och sjukvårdsnämndens uppdrag som driftledningsnämd bör ligga kvar och förtydligas än mer. Eftersom projektet ska vara ett ledande utvecklingsprojekt bör Hälso-och sjukvårdsnämnden utse ansvariga som fortlöpande ansvarar för dialogen med förvaltningen och för att tydliggöra detta bör också projektet läggas direkt under hälso-och sjukvårdsdirektören. På detta sätt får Hälsostadens utvecklingsdel också en tydlig koppling till arbetet kring Framtidens hälso-och sjukvård. Den politiska styrgrupp som är utsedd ska framöver ha en mera strukturerad koppling till Hälso-och sjukvårdsnämnden med dialog och återrapporteringar enligt ett fastlagt schema. Den ursprungliga ambitionen att i princip all verksamhet vid Hälsostaden skulle ingå i projektet bör övervägas igen för att få ut den fulla potentialen ur utvecklingsarbetet kring den Nära vården. I samband med detta bör man se över samverkansavtalet med Ängelholms kommun och även ta ställning till om projektet bör utvidgas till att omfatta fler kommuner i närområdet. Förvaltningschefen för Förvaltning Skånevård Sund har ett informellt uppdrag från Regiondirektören som bör förtydligas mera formellt, alternativt avslutas enligt ovan förslag att knyta projektet till hälso-och sjukvårdsdirektören. Generellt bör relationen mellan Hälsostaden Ängelholm och Förvaltningen Skånevård Sund redas ut. 3. Tydliggöra forum för ledning, styrning och samverkan inom Hälsostaden Ängelholm tillsammans med Ängelholms kommun. Av rapporten framgår att det finns en beslutad och uppbyggd samverkansstruktur men att denna inte har fungerat. Efter avstämning med projektledare/ förvaltningschef så stämmer inte granskningens bild helt, utan det har avhållits betydligt fler samverkansmöten mellan Hälsostaden och

4 Datum (5) Ängelholms kommun än vad som anges. I en samverkansdialog med Hälso-och sjukvårdsnämnden bör dock detta ses över och projektledaren ges ett tydligt uppdrag att återkomma med rapport kring hur detta ska fungera ändamålsenligt framöver. 4. Uppföljning av hur medborgarna uppfattar Hälsostaden Ängelholm utifrån dess ursprungliga syften. Projektet startades utifrån att kunna ge de mest sjuka en bättre tillgänglighet och kvalitet på sin vård och då är det helt centralt att få veta om målgruppen, och även närstående och medborgare uppfattar att det blivit så. Nationella Patientenkäten har använts i Hälsostaden och då även på vårdcentralen Laxen. Här ges en generell uppfattning om hur patienterna uppfattar vården. Det har dock inte gjorts några särskilda analyser för att se om själva projektet lett till de förbättringar som förväntades från början. Oavsett om Hälsostaden Ängelholm ska fortsätta i projektform eller ej är detta en uppföljning som ska initieras omgående och sättas i drift för systematisk uppföljning så snart det är möjligt. 5. I samband med startandet av eventuellt nya hälsostadsprojekt bör det planeras utvärdering för att följa upp om mål och syften uppnås. Hälsostaden Ängelholm har bildat modell för bl. a Trelleborg och även Hässleholm och Landskrona är på väg att starta upp. Här finns utmaningar i att Ängelholm inte är tillräckligt utvärderat för att vara en genomarbetad förebild, även om det finns många bra idéer och initiativ att lära av, bl. a kring de mobila teamen. En annan utmaning är att man i de nya hälsostadsprojekten har andra lokala förutsättningar, samtidigt som man delvis menar olika saker när man använder begreppet Hälsostad. De nya projekten ska också ligga i linje med syfte och mål i Hälso-och sjukvårdsavtalet samt i linje med utvecklingen i den Nära vården inom. Sammantaget gör detta att de olika lokala projekten bör ha en gemensam grund att stå på och bl. a samverka kring gemensamma utvärderingar så att man kan jämföra och lära av varandra. Detta gör också att de mål man beslutar om blir en del av en tydligare uppföljning och återkoppling till Hälso-och sjukvårdsnämnden och vidare till den utvecklingsdialog som förs med Skånes kommuner. Ovan föreslagna struktur med en tydligare koppling till hälso-och sjukvårdsnämnden samt att projektet läggs direkt under hälsooch sjukvårdsdirektören skapar en god grund för ett mera samlat utvecklingsarbete framöver som i sin tur också kan utvärderas på ett bra sätt.

5 Datum (5) Anna-Lena Hogerud Ordförande Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör