Närsjukvårdsberedningen

Transkript

1 Närsjukvårdsberedningen Ronny Wain BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (6) Närsjukvårdsberedningen Utredning rehabilitering Ordförandens förslag Närsjukvårdsberedningen föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden följande 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner utredningen, samt uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att initiera ett arbete för att säkra den samlade vårdprocessen, inklusive rehabilitering, för patienter med neurologiska sjukdomar och skador i enlighet med utredningens förslag. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska återkomma till hälso- och sjukvårdsnämnden med plan för det fortsatta arbetet i september Den politiska styrgrupp som tillsattes genom beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden , 195, för att arbeta med denna fråga upplöses formellt. Resultatet av styrgruppens arbete utgör en av utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med att utveckla rehabiliteringsinsatserna i. Sammanfattning I enlighet med hälso- och sjukvårdsnämndens tidigare beslut har en utredning av förutsättningarna för att skapa organiserade och sammanhållna patientprocesser för rehabiliteringsinsatser för patienter med vissa kroniska neurologiska sjukdomar, svåra och medelsvåra traumatiska hjärnskador och för patienter med korsbands- och meniskskador genomförts. I utredning har även förutsättningarna för att införa vårdval för dessa processer granskats. Förutsättningarna för att införa vårdval bedöms i utredningen som mindre goda. Däremot föreslås ett mer genomgripande arbete för att skapa organiserade och sammanhållna patientprocesser för rehabiliteringsinsatser, för att på så vis tillmötesgå det angelägna behovet C:\pactdok\Närsjukvårdsberedningen\ \07 Utredning rehabilitering\ u5 NSB_Beslutsförslag_1.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) av att stärka rehabiliteringsprocessen för patienter med neurologiska sjukdomar och skador. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Utredning: Rehabilitering - Förutsättningar för organiserade och sammanhållna patientprocesser Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade , 83, att förutsättningarna för organiserade och sammanhållna patientprocesser för rehabiliteringsinsatser för patienter med vissa kroniska neurologiska sjukdomar och för patienter med korsbands- och meniskskador skulle utredas samt att förutsättningarna för att införa vårdval för dessa processer skulle ses över. Inom ramen för denna utredning skulle även rehabiliteringsprocesser för personer med svåra och medelsvåra traumatiska hjärnskador beaktas. I utredningen konstateras att ovanstående patientgrupper, utifrån gjorda iakttagelser, kan indelas i två grupper; korsbands- och meniskskador respektive neurologiska sjukdomar/skador. Den senare gruppen, som omfattar såväl vissa kroniska neurologiska sjukdomar som svåra och medelsvåra traumatiska hjärnskador, har visat sig vara behäftad med likande förutsättningar och problematik. Korsbands- och meniskskador Rehabiliteringsprocessen för korsbands- och meniskskador upplevs fungera jämförelsevis bra. Patientgruppen är i genomsnitt yngre och friskare och har lättare att ta för sig. Tillgängligheten till rehabilitering, eller sjukgymnastisk träning som det mer specifikt handlar om för denna patientgrupp, är förhållandevis god. De problem som trots allt finns för den här patientgruppen kan snarare härledas till att patienten inte alltid lotsas till, eller gör ett medvetet val om, optimal rehabiliteringskompetens på primärvårdsnivå. Dessa problem skulle till viss del, åtminstone teoretiskt sett, kunna hanteras genom att lyfta ut just den här rehabiliteringen och skapa en vårdvalslösning. Å andra sidan bedöms inte problemets omfattning vara av den dignitet att nyttan med en sådan lösning skulle överstiga den kostnad som införande av ett vårdval innebär i form av bl.a. ökad administration. Dels är patientgruppen liten, dels finns det inget behov av att, via en vårdvalslösning, försöka öka tillgången på dessa specialinriktade sjukgymnaster. En tänkbar lösning för att stödja patienten i att få tillgång till optimal rehabiliteringskomptens skulle kunna vara att behandlande specialistverksamhet informerar patienten om möjliga rehabiliteringsalternativ. På samma sätt är det viktigt att vårdcentraler som saknar denna särskilda kompetens medverkar till att lotsa patienterna vidare till behandlare som har bättre förutsättningar att tillmötesgå patienternas

3 Datum (6) behov, d.v.s. i enlighet med gällande ackrediteringsvillkor: Vårdgivaren ska medverka till en väl samordnad patientprocess även när patienten har behov av annan kompetens än den som Vårdgivaren kan erbjuda. Neurologiska sjukdomar/skador När det gäller patienter med neurologiska sjukdomar/skador så finns det en bred samsyn om att rehabiliteringskedjan för dessa grupper är bräcklig och behöver stärkas. Det finns en uppfattning om, och en oro för, att alla patienter inte riktigt får den rehabilitering de skulle vara betjänta av. Behovet anses vara särskilt trängande vad gäller kognitiva funktionsnedsättningar och gäller inte bara de för denna utredning särskilt utpekade patientgrupperna utan egentligen hela gruppen neurologiska sjukdomar och skador. Förutsättningarna för att införa vårdval som lösning för att stärka rehabiliteringen för patienter med neurologiska sjukdomar/skador bedöms dock som mindre goda i nuläget. Huvudskälen för denna bedömning är flera och delvis sammanhängande: Ett enhetligt koncept saknas för en eventuell vårdvalslösning. Av utredningen framgår att rehabiliteringsutbudets innehåll och omfattningen ser olika ut på olika platser i Skåne. Rehabiliteringsverksamheten är också i olika grad integrerad med hela omhändertagandet av diagnosgruppen, andra verksamheter som hanterar patientgrupper med likartade symptom, teambaserat arbete, etc. Bristen på ett någorlunda enhetligt Skånegemensamt koncept för hur rehabiliteringsverksamheten bedrivs, eller bör bedrivas, gör att det i nuläget saknas förutsättningar att både specificera ett rimligt uppdrag för en avgränsad patientgrupps rehabilitering och definiera/fripreparera finansieringsgrunden för detta uppdrag. Aktörerna är många i rehabiliteringsprocessen för patienter med neurologiska sjukdomar/skador. I vårdprocessen, där rehabilitering ingår, är det två huvudmän som ska samverka, kommuner och. Därtill involveras flera olika vårdnivåer ; sjukhus, primärvård samt kommunal vård och omsorg, där var och en består av många utförarorganisationer och ett flertal olika professionella grupper. Detta är inte unikt för neurologiska sjukdomar och skador men sannolikt utgör de tidsmässigt långa vårdprocesserna för dessa grupper med återkommande och växelvisa behov av olika huvudmäns, vårdnivåers och professioners insatser en särskilt utmaning. äger således inte hela rehabiliteringsprocessen för patienter med neurologiska sjukdomar/skador och en nödvändig förutsättning, innan en eventuell förändring av avtals-/driftsform, är att det finns en samsyn hos de båda huvudmännen om hur den samlade vårdprocessen ska se ut och vilka ansvarsförhållanden som ska råda.

4 Datum (6) Patientgrupperna är små och tillgången på kvalificerad kompetens är begränsad. När det gäller såväl kroniska neurologiska sjukdomar som svårare hjärnskador så omfattar de underliggande specifika sjukdomarna/skadorna var för sig små patientgrupper med behov av specialkompetens, även vad gäller rehabilitering. Tillgången till specialkompetens är dock begränsad och bedömningen är att det helt enkelt inte finns tillräckligt med kvalificerad kompetens för skapa en mångfald av aktörer. Delar av denna kompetens används dessutom även för att tillgodose andra patientgruppers behov. Om en vårdvalslösning skulle medföra att små patientgrupper fördelas på ett flertal behandlare/behandlingsställen och den fåtaliga specialkompetensen sprids ut så skulle detta kunna få negativa konsekvenser både för de patientgrupper som berörs av vårdvalet och de som står utanför. Svårt att ställa krav på och värdera rehabiliteringens kvalitet. Generellt så finns det brister när det gäller kvalitetsindikatorer och fungerande verktyg för att mäta resultat, effektivitet och ändamålsenlighet rörande rehabilitering. Dessa brister försvårar möjligheten både vad gäller kravställande och uppföljning för uppdragsgivaren. Likaså försvåras möjligheten för patienten att göra ett medvetet val om det saknas kvalitetsindikatorer att utgå från när valet ska göras. Förslag För att tillmötesgå det angelägna behovet av att stärka rehabiliteringsprocessen för patienter med neurologiska sjukdomar och skador föreslås ett mer genomgripande arbete för att skapa organiserade och sammanhållna patientprocesser för rehabiliteringsinsatser. Det har visat sig svårt att formulera tydliga uppdrag för rehabiliteringsverksamheten och en av anledningarna är att rehabilitering inte är ett eget verksamhetsområde utan en integrerad del i en den större omhändertagandeprocessen för respektive patientgrupp. I har det påbörjats ett arbete med nivåstrukturering. Detta arbete skulle kunna utgöra ram för ett uppdrag om att säkerställa att den samlade vården för patienter med neurologiska sjukdomar och skador med symptom av mer långvarig och/eller bestående natur blir av så god kvalitet som möjligt. Ansatsen skulle därmed vara bredare och inte avgränsas vare sig till hjärnskador orsakade av just trauma eller till enstaka namngivna diagnoser. Rehabilitering är av avgörande betydelse för många av dessa patientgrupper men måste hanteras som en av flera viktiga beståndsdelar i det samlade omhändertagandet för att uppnå goda behandlingsresultat med livskvalitet och samhällsekonomisk effektivitet. Att lägga uppdraget inom ramen för pågående nivåstruktureringsarbete sätter uppdraget i ett större sammanhang. Nivåstrukturering handlar

5 Datum (6) dessutom om att strukturerat se över hela vårdprocessen, inte nödvändigtvis om att koncentrera patienternas hela vårdprocesser till en eller ett fåtal enheter i. Nivåstruktureringen innebär att det görs en medveten och planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen mellan olika vårdenheter, baserad på fakta och för att alla patienter ska få en god och jämlik vård. I det arbete som pågår med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan och de skånska kommunerna kommer sannolikt nya förutsättningar att skapas för rehabilitering, åtminstone vad gäller rehabilitering på primärvårdsnivå med det ansvar som delas av de båda huvudmännen. Det är därför viktigt att det finns en god kommunikation mellan den grupp som arbetar med det nya hälso- och sjukvårdsavtalet och den arbetsgrupp som får att säkerställa ovanstående uppdrag. Befintlig regional medicinsk kunskapsgrupp för nervsystemets sjukdomar skulle lämpligen kunna utgöra basen i den arbetsgrupp som ska utföra uppdraget. Med hänsyn till att vårdprocesserna för patienter med kroniska neurologiska sjukdomar och skador med symptom av mer långvarig och/eller bestående natur sträcker sig huvudmannagränsen bör arbetsgruppen kompletteras med kunskap om kommunal hälso- och sjukvård. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet har inga omedelbara ekonomiska konsekvenser. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Under utredningens gång har en facklig referensgrupp beretts möjligheter att lämna synpunkter. Samverkan i ärendet slutförs på regional nivå. Uppföljning Uppföljning sker enligt beslutsförslag. Gilbert Tribo Ordförande

6 Datum (6) Ulf Meijer Områdeschef