Utveckling av den egendrivna hälsovalsverksamheten i Region Skåne - detaljutformad principmodell för resultathantering

Transkript

1 Vårdproduktionsberedningen Jan Eric Andersson Ledningsstrateg BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (6) Vårdproduktionsberedningen Utveckling av den egendrivna hälsovalsverksamheten i - detaljutformad principmodell för resultathantering Ordförandens förslag Vårdproduktionsberedningen föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen detaljutformad principmodell för resultathantering inom s hälsovalsverksamheter. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade att uppdra åt vårdproduktionsberedningen att utarbeta ett förslag till detaljutformad principmodell för resultathantering samt återkomma med detta till regionstyrelsen för beslut. Utgångspunkt för uppdraget och förslaget är att införa ett starkt incitament på verksamhetsnivå för att tydligt koppla ekonomiskt resultat till möjligheten att utveckla såväl verksamhet som medarbetare. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund Regionstyrelsen beslutade , 123, att utveckla den egendrivna hälsovalverksamheten genom att godkänna en principiell modell för resultathantering. Vidare uppdrogs åt vårdproduktionsberedningen att utarbeta ett förslag till detaljutformad principmodell för resultathanteringen samt återkomma med detta för beslut av regionstyrelsen. Ovan nämnda beslut tar sin utgångspunkt från de beslut som fattats tidigare av regionfullmäktige och regionstyrelsen vad gäller införande av med- C:\pactdok\NP\52\ \50\Beslutsförslag_VPB_ U4.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) borgarstyrt hälsoval, regionfullmäktige , 97, samt tillämpning av frihetsgrader för Primärvården Skåne, regionstyrelsen, , 152. Mot bakgrund av att de då beslutade hälsovalen varit i drift en tid beslutade vårdproduktionsberedningen , 13, uppdra åt produktionsdirektören att bland annat utreda organisationen för den offentliga primärvården i Skåne, med syftet att öka mångfalden, utveckla frihetsgraderna samt förbättra tillgängligheten och skapa incitament för innovation. Vid avrapporteringen av detta uppdrag till vårdproduktionsberedningen , 85, beslutades bland annat att uppdra till produktionsdirektören att ta fram ett förslag som belyser hur det ekonomiska resultatet kan balanseras/ överföras mellan år. Utgångspunkt för uppdraget och förslaget är att införa ett starkt incitament på verksamhetsnivå för att tydligt koppla ekonomiskt resultat till möjligheten att ytterligare utveckla såväl verksamhet som medarbetare. Studier inom hälso- och sjukvård i Sverige visar på att ekonomiska incitament är starka drivkraftet även i denna typ av verksamhet. I, universitetssjukhuset MAS, har tidigare drivits ett projekt tillsammans med Handelshögskolan, Stockholm, för att utvärdera olika former av incitamentslösningar. Genom att införa möjligheten till att disponera en del av verksamhetens överskott/vinst förväntas såväl verksamhetens ledning som enskilda medarbetare få en tydlig känsla av vikten och värdet på den egna insatsen. Man kommer på detta sätt att ges möjlighet att ta del av uppnått resultat på ett mera påtagligt sätt än tidigare. Vikten av en ekonomi i balans kommer att få en mycket tydligare betydelse. Samma effekt kommer även att gälla de verksamheter som ännu inte har en ekonomi i balans och medverkar då till att åtgärder genomförs för att uppnå det ekonomiska målet för verksamheten. Möjlighet till hantering av över- och underskott mellan åren är viktig också av andra skäl eftersom verksamheten är konkurrensutsatt och därför inte får uppfattas som otillbörligt subventionerad, t ex genom att årligen skriva av underskott. Ett minst lika viktigt incitament i den egendrivna verksamheten, förutom att ge möjlighet att disponera upparbetat överskott, är att undvika underskott i verksamheten eftersom dessa då måste inarbetas kommande år. Ett eget kapital på verksamhetsnivå ger dessutom möjlighet till, och ställer krav på, en mera långsiktig planering av verksamheten eftersom verksamhetens resultat mäts över tiden och inte enbart årsvis.

3 Datum (6) Förslag till hantering och disponering av resultat, detaljerad principmodell Inledning Hanteringen och disponering av resultat kan administreras på olika sätt. Den mest renodlade modellen för hantering och disponering av en verksamhets resultat är att varje verksamhet har en egen fullständig balansräkning. En sådan modell bedöms dock innebära omfattande merarbete och ökade administrativa kostnader för såväl respektive enhet som för koncernen som helhet. Eftersom nuvarande förvaltning, Primärvården Skåne, delas i 3 delar måste dock ett ingående eget kapital per beräknas och bestämmas för respektive ny förvaltning, se nedan. Förslaget nedan fokuserar på en modell som bygger på hantering av varje verksamhets balanserade över- respektive underskott, vinst/förlust, mellan åren. Utan att för den skull innebära att en fullständig balansräkning finns för samtliga enheter. I den fortsatta framställningen används omväxlande begreppen enhet, vårdenhet, verksamhet och i samtliga fall avses de nya förvaltningarnas hälsovalsenheter. Grundförutsättningar Varje hälsovalsenhet, i egen regi, har i dag fullt resultatansvar och en egen, komplett, resultaträkning. I resultaträkningen ingår, förutom verksamhetens egna intäkter och kostnader även beslutat resultatkrav till koncernen samt fördelade overheadkostnader avseende såväl divisions- som förvaltningsnivå. Det innebär att det i befintliga systemupplägg finns förutsättningar för att hantera varje enhets resultat, utifrån resultaträkningen, för att bygga upp ett eget kapital bestående av balanserade över- och/eller underskott. Rent tekniskt finns idag även grunden för att, efter viss vidarutveckling, kunna redovisa resultatet fördelat på respektive hälsoval/ackreditering. Bestämning av disponibelt balanserat resultat/ kapital Det ingående egna kapitalet för hälsovalsverksamheterna i de tre förvaltningarna måste fastställas per Det egna kapitalet på respektive organisationsnivå specificeras i eget kapital och disponibelt eget kapital samt summan av dessa, totalt eget kapital. Det egna kapitalet för den samlade hälsovalsverksamheten inom varje division skall dessutom alltid särredovisas på förvaltningsnivå. Detta utgör därefter basen för den fortsatta hanteringen av balanserade över- och underskott inom respektive division. Dessa ingår i samtidigt i förvaltningens/koncernens balansräkning, men särredovisas.

4 Datum (6) Följande förutsättningar skall vara uppfyllda för att för att resultatdisposition på verksamhetsnivå skall kunna ske: För de enheter som har ett positivt ingående eget kapital tillgodoräknas 85 % av årligt genererat överskott enhetens egna disponibla kapital, medan 15 % tillgodoräknas förvaltningens/divisionens egna disponibla kapital avseende hälsovalsverksamheten. Detta för att skapa ett utrymme för större strukturella eller strategiskt inriktade åtgärder inom hälsovalsverksamheten. För de enheter som har ett underskott, negativt resultat, balanseras 100 % av resultatet till enhetens egna disponibla kapital. För enheter som har ett negativt eget kapital överförs enhetens kommande årligt genererat disponibelt överskott till enhetens egna kapital tills dess att underskottet täckts. Uppkomna underskott förväntas täckta inom en 3 års period. Resterande disponibla medel, då underskott täckts, hanteras enligt redovisat regelverk för enheter med positivt eget kapital Om ovanstående förutsättningar medger disposition av resultatet, disponibelt eget kapital, skall följande förutsättningar vara uppfyllda på vårdenhetsnivå: Varje vårdenhet skall bedömas och hanteras separat, även i de fall en och samma verksamhetschef är ansvarig för flera vårdenheter Vårdenheten har ett positivt resultat för aktuellt verksamhetsår, först efter det att beslutat och budgeterat avkastningskrav uppnåtts. Vårdenheter med ett underskott visst enskilt år kan tillåtas disponera tidigare års upparbetade disponibla egna kapital. Då i huvudsak för åtgärder för att förbättra lönsamheten, se nedan. Enheten får årligen förbruka högst 50 % av det egna disponibla kapitalet. Enhetens förslag till användning av det disponibla egna kapitalet skall alltid godkännas av divisions- och förvaltningschef. Det balanserade disponibla positiva egna kapitalet kan exempelvis användas till följande: Inköp till eller utveckling av verksamheten inom ramen för Region Skånes gällande regelverk och policyer. Individuell och/eller gemensam kompetensutveckling av verksamhetens personal Implementering av olika former av incitamentsprogram i verksamheten Strukturella eller strategiska åtgärder för att förbättra vårdenhetens attraktionskraft och därmed lönsamheten.

5 Datum (6) Det balanserade disponibla positiva kapitalet på divisionsnivå kan användas till motsvarande ändamål som angivits ovan. Val och allokering av åtgärder och resurser kan antingen riktas mot divisonsgemensamma ändamål eller till enskild vårdenhet, då till exempel för att komma tillrätta med ett strukturellt problem. Implementeringen av möjlighet för enskilda verksamheter att diponera en del av sitt uppnådda resultat/vinst medför att vikten av en ekonomi i balans kommer att ytterligare betonas och dessutom belönas på ett mycket tydligt sätt. Positiva konsekvenser kommer att vara påtagliga för såväl verksamheten i sin helhet som den enskilde medarbetaren. På motsvarande sätt kommer underskott som måste hämtas in kommande år också att ge tydliga signaler om vikten av en ekonomi i balans. Eget kapital Som tidigare nämnt skall det ingående egna kapitalet för de tre nya förvaltningarna identifieras och fastställas per I samband härmed skall också att det ingående egna kapitalet för förvaltningarnas hälsovalsverksamheter särredovisas. Detta utgör därefter basen för den fortsatta hanteringen av balanserade över- och underskott inom respektive förvaltning. Uppföljning och redovisning av upparbetat och balanserade över- och underskott på verksamhets- och divisons nivå kan ske på flera olika sätt. Initialt skall detta ske genom att ett särskilt dokument upprättas i samband med bokslut 2013, i vilket respektive division och verksamheters balanserade över- och underskott redovisas. Av dokumentet skall även framgå hur stort det disponibla egna kapitalet är samt hur mycket av det som kan disponeras/användas under året, dvs Ekonomiska konsekvenser och finansiering Eftersom principerna för resultathanteringen utformas på ovan angivet sätt, för att resultatdisposition skall vara tillåten, bedöms initialt den ekonomiska risken vara begränsad för koncernen. Frågan skall dock särskilt beaktas i samband med uppföljningen av den föreslagna modellen. Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik, som inte har några invändningar mot förslaget. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra några miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan och MBL-förhandling i ärendet slutförs på regional nivå.

6 Datum (6) Uppföljning Uppföljning av det ekonomiska resultatet sker löpande under året för såväl de enskilda enheterna som för de samlade hälsovalsverksamheterna inom respektive förvaltning. Om det under året prognosticeras en negativ resultatutveckling skall en åtgärdsplan upprättas snarast. Denna skall vara godkänd av såväl divisions- som förvaltningsledning. Utvärdering av den ovan föreslagna modellen skall ske senast under andra halvåret Michael Sandin Ordförande Lars-Åke Rudin Ekonomidirektör