Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Transkript

1 Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Greger Linander Hälso- och sjukvårdsstrateg BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (6) Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Utveckling av den Nära vården i Skåne Ordförandens förslag Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden följande 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom inriktningen inom, och utvecklingen av, den Nära vården i 2. Hälso-och sjukvårdsdirektören får ett uppdrag att ta fram en modell för den nära vården för återrapport till hälso-och sjukvårdsnämnden i december 2019, samt återkomma med regelbundna avstämningar under perioden. Modellen ska innehålla en tydlig målbild som ska vara vägledande för andra beslut som anknyter till den nära vården. Sammanfattning Den demografiska utvecklingen och en förändrad behovsbild ställer krav på nya lösningar inom hälso-och sjukvården. Stora patientgrupper med komplexa problem, som kan ses som de mest sjuka, får ofta inte den hjälp de behöver idag. Därför behövs en utveckling av den Nära vården i enlighet med det Hälso- och sjukvårdsavtal som är tecknat med Skånes kommuner. Detta ansluter till flera nationella initiativ och till regiondirektörens beslut om ett projekt för att utveckla den nära vården i. Därför föreslås att utvecklingen av hälso-och sjukvården för dessa målgrupper får en övergripande prioritet de kommande åren. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Regiondirektörens beslut Utveckling av den nära vården i Region Skåne C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \utveckling av den Nära vården i Skåne\ BPPT_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund Demografiska förändringar, ökade och ändrade förväntningar från befolkningen, den digitala utvecklingen samt en verksamhet som har svårt att möta komplexa behov, leder till att hälso-och sjukvården måste göra relativt radikala förändringar i sättet att arbeta. Stora patientgrupper med större behov av trygghet, tillgänglighet och kontinuitet, som kan ses som de mest sjuka, får inte den hjälp de behöver idag. Det skapar ett behov av ett paradigmskifte som kräver en omställning av en stor del av hälso-och sjukvården för att kunna nå målet om en god hälsa och för att skapa mesta möjliga värde av tillgängliga resurser. Utvecklingen inom ska ske i enlighet med det Hälso- och sjukvårdsavtal som är tecknat med Skånes kommuner. Här finns en tydlig grund att utgå ifrån, då den primärkommunala nivån är en stor del av vården närmast medborgarna. Nedan en bild som beskriver närhet i det här arbetssättet: Utvecklingen är även i linje med övriga regionala initiativ och behov, samt ansluter till ett antal nationella utredningar bl a God och nära vård, som är en fortsättning på Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård, där ett första delbetänkande, SOU 2017:53, har lämnats i juni Målbilden nedan från delbetänkandet kan ses som en ledstjärna generellt: för en regelbunden dialog med regeringens utredare Anna Nergårdh samt med ansvariga på t ex SKL.

3 Datum (6) Bristande samordning och kontinuitet bidrar ofta till glapp mellan insatser, vårdnivåer och vårdgivare vilket ger en försämrad upplevelse för patienter och brukare samt leder till sämre vård eller omsorg generellt. När samordningen brister läggs dessutom ansvaret för att koordinera insatserna över på patienten eller dennes anhöriga. Kvalitet och patientsäkerhet riskerar då också att påverkas negativt. Den medicinska och tekniska utvecklingen har bidragit till att sjukvården blivit mer specialiserad vilket innebär att patienter kan behöva komma i kontakt med allt fler instanser för att få hjälp med sina problem. Samordningen brister och endast drygt hälften av dessa patienter i Sverige menar att de får denna hjälp, jämfört med 80 procent i länderna med bäst resultat. I detta utvecklingsarbete är det därför helt centralt att involvera patienterna och de närstående i sin vårdprocess så att lösningarna blir anpassade och ändamålsenliga. (ur Vårdanalys rapport Från medel till mål 2017 att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient-och brukarperspektiv ). Det preventiva arbetet måste också prioriteras eftersom det finns stora möjligheter att påverka de framtida vårdbehoven. s vision Livskvalitet i världsklass, visar på en tydlig riktning för det konkreta folkhälsoarbete som behöver utvecklas ytterligare framöver. Den digitala utvecklingen ger nya möjligheter till lösningar för alla typer av patienter. Vård- och omsorg är informationsintensiva verksamheter där behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och olika aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och vidare säkerställa koordinerade insatser till den enskilde. Målsättningen är att relevant och korrekt information ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Mobila lösningar för informationshantering ska skapa förutsättningar för ett mer effektivt arbetssätt och är ett i sammanhanget angeläget utvecklingsområde. Ett visst fokus bör riktas till lösningar för gruppen med enklare vårdbehov, vilket i sin tur kommer att skapa utrymme för ovan nämnda patienter med mer komplexa behov. Syfte Syftet med utvecklingsarbetet är att först ta fram en modell för den Nära vården, sedan att genomföra den omställning det innebär för att uppnå målen. Syftet med att utveckla den Nära vården är att på ett bättre sätt kunna möta nya behov, att klara framtida utmaningar och att skapa ett ökat värde för patienterna. Det är då inte främst för att spara pengar utan för att frigöra de begränsade resurser vi redan har, till mera effektiva insatser för målgruppen.

4 Datum (6) Målbild avstämd mot Hälsoval 2.0 Utmaningarna finns i de gränser, som ofta blir till icke-värdeskapande mellanrum, som dessa patienter passerar i sin vårdprocess. Det kan gälla mellan vårdnivåer, mellan olika vårdgivare och mellan huvudmän men t ex också inom ett sjukhus olika enheter. Patientresan i sig kan t ex handla om digitala kontakter, hembesök, prehospital vård, ett besök på akutmottagningen, ett mottagningsbesök för en kronisk åkomma, en slutenvårdsepisod och/eller i samband med utskrivningsprocessen. Upplevelsen är många gånger att de olika aktiviteterna inte hänger ihop, att information inte förs över mellan aktörerna och att nästa steg ofta är otydligt eller okänt. Vårdens kvalitet drabbas och patientsäkerheten kan påverkas negativt. Den övergripande omorientering som nu krävs innebär att många olika aktiviteter inom många olika områden ska styra mot samma mål och detta kräver en tydlig målbild i, liksom en stark koordination på ledningsnivå. Målbilden kan tyckas självklar men den går på tvärs i organisationsstrukturen och det har visat sig svårt historiskt att genomföra den här typen av förändringar. Vision och målbild för Hälsoval 2.0 ligger helt i linje med utvecklingen av den Nära vården och arbetet ska länkas ihop även med den processen. (enligt beslut HSN ) Vidare följs behovet av omställning också av behov av att utveckla vårdens stödprocesser för att relevant stödja detta nya arbetssätt. Det gäller t ex kompetensförsörjning, ledarutveckling, ersättnings-och styrmodeller, lokalplanering, IT mm. Den Nära vården ska ge en jämlik, nära och god vård genom hela livet. Vård som patienten behöver ofta ska finnas nära och primärvården ska vara basen och ska samordna patientens hälso-och sjukvårdsbehov, oavsett var patienten befinner sig i systemet. Patientens behov och perspektiv ska vara styrande vilket ger verksamheten helt nya utmaningar att förhålla sig till. Samverkan och en tydlig och transparent planering av vårdens organisation och processer ska skapa kontinuitet och trygghet. Hälso- och sjukvården ska utformas så att de organisatoriska och administrativa gränserna minimeras. Samarbete mellan sjukhus, den nära vården och den kommunala vården är avgörande för att skapa den sömlösa vården för patienter med behov av vård från olika vårdgivare. Genom att möta de mest sjuka äldre och multisjuka oavsett ålder i den nära vården kan oplanerade besök och inläggningar på sjukhusen minska. Mobila vårdteam ska erbjudas de som har behov av vård i hemmet och som kan ha svårt att ta sig till vårdinrättningar.

5 Datum (6) 1177 via telefon eller via web ska vara den enkla vägen in i vården och kunna erbjuda ett utökat utbud av tjänster. Genom sjukvårdsupplysning, utbildning och information om hälsa och egenvård kan invånarna stödjas att öka delaktigheten i sin egen hälsa och egenvård. Här kan olika digitala lösningar utvecklas och implementeras. Fokus ska ligga på tidiga och förebyggande insatser och man ska ges möjligheten att engagera sig i sin egen hälsa. En gemensam långsiktig strategi Den övergripande inriktningen, och de nya ambitioner som denna innehåller, kräver olika delbeslut på vägen. Denna större omställning kräver också att mål och principer kring den Nära vården tydligt beaktas när det gäller flera olika områden inom. I annat fall kommer det bli svårt att genomföra förändringsarbetet konsekvent och uthålligt. Detta har visat sig hindra tidigare försök att förändra den skånska hälso-och sjukvårdens arbetssätt eftersom det innebär ett stort internt förändringsarbete som kräver såväl nya arbetssätt som nya samarbetsformer, strukturförändringar samt attityd- och kulturförändringar. Utvecklingen av den Nära vården är en av de största framtidsfrågorna i och måste ansvarsmässigt hanteras därefter. Sannolikt innebär detta att utvecklingsarbetet måste styras och följas upp på ett delvis nytt sätt inom den regionala organisationen. För att lyckas behöver också alla medarbetare känna delaktighet, förstå varför och vilja vara med och driva förändringsarbetet. Ledning och styrning blir mycket viktigt och det måste finnas stöd för förändringsledning på alla nivåer. Kompetenta chefer med ett engagerat ledarskap är en viktig förutsättning för att nå framgång. Varför denna omställning behövs och hur vårderbjudandet kommer att se ut framöver måste också kunna förklaras för invånarna i Skåne. En god kommunikation både inom och utanför den egna organisationen är en viktig framgångsfaktor. Det behövs också ett faktabaserat förändringsarbete där värdet och behovet av strukturerad mätning tydliggörs och där utfallsmått såväl patientrapporterade som medicinska kvalitetsmått, följs, analyseras och används för fortsatt utvecklingsarbete. Regiondirektören har fattat beslut om bilagt projekt och det finns en utsedd projektledare, en projektorganisation där hälso-och sjukvårdsdirektören är ytterst ansvarig. I beslutet ges ett projektuppdrag som utvecklar och förbättrar vården för de mest sjuka patienterna i hela vårdkedjan. Projektet, som egentligen är en utvecklingsprocess som inte tar slut men som drivs under projektlika former, ska inbegripa samtliga enheter i vårdkedjan inklusive de som idag gör hembesök till målgruppen. Projektet ska innehålla analys kring behov, ange målgrupper och vårdnivåer samt ge förslag på effektiv organisering.

6 Datum (6) Lösningarna ska vara långsiktiga och hållbara. Projektet ska ha ett tydligt patientperspektiv, ska skapa förutsättningar för en sammanhållen patient process såväl inom primärvård och slutenvård samt beakta samtliga gränssnitt inklusive gränssnittet mot kommunerna. Lösningarna ska tas fram i samverkan med relevanta aktörer och det är särskilt viktigt att ledningarna för sjukvårdsförvaltningarna involveras. har bra förutsättningar att lyckas med detta bl a via goda samverkansparter där det kommunala Hälso-och sjukvårdsavtalet bildar en viktig grund i den Nära vården. Alla delar finns i princip redan och det finns en stark utvecklingskraft att ta vara på, både inom och utanför organisationen som kan bidra till att nu bygga ihop detta till en samlad modell. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Detta inriktningsbeslut medför inga kostnader i nuläget. Under omställningsarbetet kommer det att behöva fattas olika delbeslut och dessa kan medföra vissa kostnader som i sig ska betraktas som investeringar för att skapa högre kvalitet för målgruppen och för att ge ett mera kostnadseffektivt arbete inom den Nära vården. Juridisk bedömning Samråd med regionjuristerna inte har bedömts nödvändigt. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan/mbl-förhandling har bedömts nödvändig i ärendet. Uppföljning Hälso-och sjukvårdsdirektören återrapporterar till hälso-och sjukvårdsnämnden i december 2019, samt återkommer med regelbundna avstämningar till nämnden under perioden. Anders Åkesson Ordförande Ingrid Bergman Områdeschef