YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Transkript

1 1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53) Svaret på Socialdepartementets delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 är framtaget som ett likalydande svar inom Uppsala Örebrosjukvårdsregion. Sammanfattning Region Västmanland har mottagit Socialdepartementets remiss God och nära vård En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53. Region Västmanland instämmer i stort med förslagen gällande förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering, målbild för god och nära vård samt färdplan för en samordnad omställning av svensk hälso- och sjukvård. Regionen tillstyrker förslaget att hälso- och sjukvården ska bedrivas nära befolkningen, ges som öppenvård i första hand och att slutenvård kan ges på vårdinrättning eller annan plats. Detta innebär en tydligare och mer omfattande roll för primärvården i framtiden och ett delvis nytt arbetssätt för specialistvården. Regionen anser att det är av stor betydelse för omställningen av primärvården att det Nationella Uppdraget för primärvården genom Primärvård NU fastställs. Regionen understryker betydelsen av att beräkningar och strategier tas fram för de puckelkostnader som nya tekniska lösningar och nya arbetssätt innebär för att möjliggöra omställningen till en ökad andel nära vård. Regionen ställer sig bakom förslaget till förstärkt vårdgaranti i primärvården som innebär att primärvården ska erbjuda en medicinsk bedömning inom tre dagar om vårdgivaren bedömt att den enskilde behöver det. Regionen är också positiv till att den medicinska bedömningen breddas till annan legitimerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. Regionen ställer sig bakom att forsknings- och utbildningsperspektivet lyfts särskilt i utredningens fortsatta arbete. Regionen understryker betänkandets analys gällande puckelkostnader för den förstärkta vårdgarantin i primärvården innebärande förändrat arbetssätt och kostnader för utveckling av bland annat väntetidsdatabasen med mera. Regionen understryker det positiva i att utredningen synliggör vikten av att kommunerna inkluderas i arbetet för att möjliggöra den målbild utredningen pekar ut. Det är nödvändigt och bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E-post Region Västmanland Regionhuset Västerås Regionhuset, ing region@regionvastmanland.se Telefax VAT nr Webbadress SE

2 2 (5) Regionen ställer sig bakom förslaget att ändringar i lagar och förordningar träder i kraft den 1 januari 2019 och konstaterar att måluppfyllnaden kommer att innebära stort fokus på förändringsarbete under Regionen framför vikten av att övrig lagstiftning, förordningar och föreskrifter i god tid ses över så att alla regelverk är följsamma och ger förutsättningar för omställningen mot God och Nära vård. Kapitel 4 4:1 Styrande principer för vårdens organisering Betänkandets förslag: I hälso- och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om att vården ska vara lätt tillgänglig för såväl kontakt som bedömning och besök. Vidare införs en bestämmelse om inriktningen för organiseringen av hälso- och sjukvård med innebörden att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. En bestämmelse införs också om att vården ska ges som öppen vård i första hand. Ytterligare konsekvensanalys av definitionerna av öppen och sluten vård behöver göras, i syfte att säkerställa att systemets beroende av dessa definitioner inte hindrar organisering av vården utifrån patientens behov och högsta möjliga effektivitet. Synpunkter: Regionen ställer sig positiv till förslaget och att ytterligare konsekvensanalys av definitionen av öppenvård och slutenvård genomförs, med utgångspunkten att öppenvård är huvudregel. Regionen ser positivt på förslaget om resursökning till primärvård och delar uppfattningen om att det finns behov av läkare inom andra specialiteter än allmänmedicin i den nära vården, men att primärvårdens del av den nära vården även fortsättningsvis ska bemannas med läkare som är specialister i allmänmedicin. Det krävs också ett förtydligande kring hur kompetensöverföring ska ske och de organisatoriska konsekvenser det kan få i det kortsiktiga perspektivet utifrån den brist som råder inom vissa specialiteter och yrkesgrupper. Detta kan inte ske inom befintliga ramar; resurser måste tillföras. 4.2 Målbild för nära vård Betänkandets förslag: Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Synpunkter: Regionen delar utredningens syn på vikten av en gemensam målbild för att möjliggöra förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård och att en gemensam definition av begreppet nära vård enligt utredningens uppdrag tas fram. I delbetänkandet beskrivs inte fullt ut vad som menas med att hälso- och sjukvård ska ges nära befolkningen. Utredningen talar främst om geografisk närhet, men också vikten av vård på distans via tekniska hjälpmedel som virtuella vårdcentraler med olika digitala lösningar. Regionen saknar

3 3 (5) en analys av vad geografisk närhet innebär då geografiska förutsättningar är olika i landet och av problematiken med sekretess och informationssäkerhetsfrågor gällande vård via tekniska hjälpmedel. Regionen står bakom behovet av likvärdig vård med en gemensam definition av begreppet nära vård. 4:3 Färdplan för en samordnad omställning av svensk hälso- och sjukvård Betänkandets förslag: En färdplan för den samordnade omställningen av hälso-och sjukvården till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården behöver tas fram. Färdplanen har sin utgångspunkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia och tar sikte på målbilden. Såväl statliga initiativ som initiativ av andra aktörer i hälso- och sjukvården kan omfattas. Färdplanen bör omfatta såväl utredningstiden som det fortsatta arbetet med omställningen utifrån utredningens kommande förslag. En prioriterad del i omställningen bör vara utformandet av ett Nationellt Uppdrag för primärvården, Primärvård NU. Synpunkter: Att tydliggöra primärvårdens uppdrag är av stor betydelse för att klara de nya ohälsoutmaningar som beskrivs i betänkandet. Ytterligare utmaningar är gruppen sökande som söker på grund av oro och som har ett omfattande trygghetsbehov. I detta bör även övervägas att inkludera delar av den öppna specialistvården vilken idag oftast har sin tillhörighet kopplat till det som benämns som sjukhusbunden verksamhet. Grunduppdraget bör även ge vägledning avseende hur den akuta vården lämpligen hanteras i framtiden med hänsyn tagen till tillgänglighet och vårdnivå. Detta skapar förutsättningar för att åstadkomma en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård. Viktigt att mätning och uppföljning av tillgänglighet sker även inom den specialiserade öppenvården som omfattas i det framtida grunduppdraget för en utökad nära vård. 4.4 Resursöverföring På längre sikt Synpunkter: Betänkandet beskriver att resursöverföring från sjukhusvård till primärvård måste ske. En förflyttning mot ökad öppen vård där primärvården är en avgörande del är viktigt för att ge befolkningen en nära vård. Regionen delar uppfattningen att resursöverföring måste ske. Regionen anser dock att detta är en ambition som uttryckts i en rad tidigare utredningar utan att något skett. Det är även i denna utredning yttersta oklart hur detta ska ske, och att det finns därmed en risk att det blir ytterligare en ambition som inte resulterar i någon reell förändring. Regionen ser positivt på att utredningen lyfter fram att resursöverföringen, förutom ekonomiska, inkluderar kompetensutbildning och forskning På kortare sikt Synpunkter: Enligt förslaget ska resurser i form av kompetens överföras från sjukhusvården till primärvården. Utredningen utgår från att detta kommer innebära ett effektivare resursutnyttjande och minska undvikbar slutenvård. Regionen delar

4 4 (5) bedömningen i betänkandet om att det blir puckelkostnader för omställning från dagens sjukvård till ett system med primärvården som bas. 4.5 Att våga nytt Synpunkter: Regionen tillstyrker betänkandets förslag. 5. En förstärkt vårdgaranti i primärvården 5:3 Utredningens förslag till förstärkt vårdgaranti Betänkandets förslag: Landstingens skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras så att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Tidsfristen ska anges till tre dagar, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt med primärvården. Synpunkter: Regionen ställer sig bakom betänkandets förslag till förstärkt vårdgaranti, att man går från en besöksgaranti till en bedömningsgaranti som lyfter fram andra förmedlingslogiker än det fysiska mötet. Att bredda vårdgarantin till legitimerade yrkesgrupper inom primärvården är bra så att fler kompetenser involveras för att ge patienterna en ändamålsenlig vård utifrån behov. Detta skapar förutsättningar för kompetensväxling, ökat teamarbete och därmed bättre utnyttjande av befintliga resurser. Det är mycket viktigt att kuratorerna även omfattas trots att dessa idag inte är legitimerade yrkesutövare. Kuratorerna fyller en mycket viktig funktion och är en del i teamarbetet för de patienter som drabbats av psykisk ohälsa och långtidssjukskrivningar. Frågan om yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården är just nu ute på remiss. I väntan på att legitimation blir genomfört ser regionen det som viktigt med övergångsregler som innebär att kuratorer kan fortsätta ansvara för bedömningar kopplat till vårdgarantin. Den förstärkta vårdgarantin kan också på sikt gälla fler yrkesgrupper i takt med att den framtida kompetensförsörjningen av primärvården kan förändras. Regionen understryker behovet av en gemensam nationell definition av begreppet medicinsk bedömning Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser för vårdgivare, huvudmän och samhället Synpunkter: Regionen markerar särskilt behovet av initial resurstillförsel som beskrivs i detta kapitel. De delar som belyses är bemanning, ändrade arbetssätt, hantering av inrapportering av data.

5 5 (5) 7 Ikraftträdande Betänkandets förslag: Ändringarna i hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och hälso- och sjukvårdsförordningen föreslås träda ikraft den 1 januari Synpunkter: Regionen ställer sig bakom förslaget men konstaterar att måluppfyllnaden kommer att innebära stort fokus på förberedelsearbete under Detta är en utmaning kopplat till en nödvändig strategi för oberoende av hyrpersonal som idag leder till kontinuitetsbrister för patienten. Regionen understryker vikten av att övrig lagstiftning, förordningar och föreskrifter i god tid ses över så att regelverk som ska följas är följsamt till processen som leder mot God och Nära vård. Ett exempel är bestämmelser och Läkemedelsverkets föreskrifter som rör Sjukhusens läkemedelsförsörjning LVFS 2012:8 som behöver anpassas till dagens utveckling mot allt mer öppen vård. FÖR REGION VÄSTMANLAND Denise Norström Regionstyrelsens ordförande Anders Åhlund Regiondirektör