Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Koncernstab Ekonomistyrning Bosse Carlbark Controller Datum (6) Vidtagna åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder för att nå en ekonomi i balans Inledning har en obalans i ekonomin. Det prognostiserade helårsresultatet efter delårsbokslut augusti 2017 uppgår till -291 mkr. Inom de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna (SUND, KRYH och SUS) återfinns de största avvikelserna, där det prognosticerade resultatet motsvarar -897 mkr. Trots ett omfattande, systematiskt och i många stycken framgångsrikt förbättringsarbete omfattande resultatförbättrande åtgärder, medicinska- och kliniska förbättringar, insatser för att förbättra tillgängligheten och de särskilda satsningarna inom t ex cancersjukvård har detta inte medfört förväntade effekter och nödvändigt trendbrott i det ekonomiska resultatet. Särskild avrapportering har skett till regionstyrelsen efter delårsbokslut april och vid sammanträdet En lägesrapport över hittills vidtagna åtgärder lämnades även som ett informationsärende till Regionfullmäktige För att ytterligare inskärpa behovet av att nå tydliga effekter som ger varaktig positiv effekt på ekonomin beslutade Regionstyrelsen , 179 att uppdra åt regiondirektören att återkomma till regionstyrelsen med en redovisning både av vilka åtgärder som har vidtagits i förvaltningarna för att tilldelade budgetar ska hållas, och vilka åtgärder han avser att vidta om den samlade budgeten inte är i balans vid årsskiftet. Utifrån Regionstyrelsens beslut kommer detta arbete indelas i två etapper. Etapp ett omfattar en aktuell lägesrapport baserad på det underlag som inrapporterats i samband med delårsbokslut augusti Etapp två kommer med utgångspunkt från ovanstående lägesrapport fokusera på behovet av ytterligare nödvändiga åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Postadress: Koncernkontoret, Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, plan 6A, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Datum 2 (6) Detta omfattar således nya åtgärder utifrån redovisad differens mellan pågående och nödvändiga åtgärder samt konsekvenser av fastställt regionbidrag Detta underlag skall behandlas inom berörda nämnder. Etapp två kommer därefter beslutas av Regionstyrelsen Förbättringsarbete leder till minskade kvalitetsbristkostnader och frigör resurser Förbättringsarbetet i verksamheten är tillsammans med insatser för vårdens omställning genom utveckling av den nära vården samt implementering av de nya arbetssätt som möjliggörs genom vårdens digitalisering, den viktigaste strategin för att frigöra resurser och åstadkomma ett mer effektivt resursutnyttjande. Det är framför allt genom att fokusera på kvalitet och nytta för patienten i vårdens processer för diagnostik och behandling som det är möjligt att begränsa kostnadsutvecklingen och frigöra resurser för mer vård och insatser för den äldre befolkningen. Inom pågår ett omfattande och i många avseenden mycket framgångsrikt förbättringsarbete med syftet att förbättra kvalitet och reducera kvalitetsbristkostnader i verksamheten. Allt detta sker genom ett långsiktigt, målmedvetet och uthålligt arbete som utförs av medarbetare och chefer i det direkta mötet med patienten. Detta arbete återspeglas i goda medicinska resultat såväl i en nationell som i en internationell jämförelse. Även om det kvarstående problemet för Region Skåne är den stora obalansen mellan intäkter och kostnader, bör det också noteras att nettokostnaden för hälso- och sjukvård per innevånare tillhör de lägsta i jämförelse mellan de svenska sjukvårdshuvudmännen. Något som också i stor utsträckning måste tillskrivas ett framgångsrikt arbete med förbättring och kvalitetsutveckling. Ett tydligt exempel på detta är den aktuella uppföljningen av undvikbara vårdskador, se bild nedan, där uppvisat en fortlöpande minskning och i nationell jämförelse mycket goda resultat, samtidigt som det fortfarande finns utrymme för fortsatta förbättringar. På fyra år har andelen vårdtillfällen med skador som bedömts möjliga att undvika minskat från 8,5 till 4,4 procent i. Vårdskadorna står för en betydande del av vårdens kvalitetsbristkostnader och en minimering av dessa leder både till stora kvalitetsvinster för den enskilde patienten och till ett mer effektivt resursutnyttjande.

3 Datum 3 (6) Den innebär bland annat att den vanligaste skadan, vårdrelaterade infektioner, har minskat och att skadetypen svikt i vitala funktioner, när exempelvis hjärtat är på väg att sluta slå, har minskat rejält. Bakom det senare ligger införande av rutiner för värdering av vitala funktioner och även mobila intensivvårdsgrupper, så kallade MIG-team. Arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården är ytterligare ett exempel på framgångsrikt förbättringsarbete, där nu allt fler vårdförlopp omfattas och en allt större andel av patienterna inkluderas i det standardiserade förloppet. 75 % av alla som får en cancerdiagnos i Skåne 2017 får den via ett Standardiserat Vårdförlopp, SVF, vilket innebär att redan i år har överträffat det nationella målet 70 % som är satt för år Medeltiden från välgrundad misstanke till start av behandling fortsätter att minska och är nu 39 dagar mot 47 dagar under Under en följd av år har det också skett ett målmedvetet förbättringsarbete med fokus på förbättrad omvårdnadskvalitet och förkortade vårdtider, som på ett tydligt sätt bidragit till ett effektivt utnyttjande av befintliga vårdplatsresurser. Läkemedelsförsörjningen i, som tidigare varit ett problemområde, är nu efter ett långsiktigt målmedvetet arbete bland de billigaste i en nationell jämförelse. Här öppnas nu ytterligare nya möjligheter till effektivisering genom ett nytt läkemedelsförsörjningsprogram. Förvaltningscheferna i sjukvårdsförvaltningarna har också fått uppdraget att hämta hem de effekter som möjliggörs av detta.

4 Datum 4 (6) Ytterligare ett intressant och viktigt initiativ är det nu beslutade införandet av antibiotikaronder på sjukhusen. Detta är ett mycket viktigt instrument för att optimera antibiotikaanvändningen i slutenvård och säkerställa en säker, effektiv och korrekt antibiotikabehandling av inneliggande patienter på våra sjukhus. Något som bidrar till effektivitet såväl vad gäller medicinska resultat och patientsäkerhet som utifrån ett kostnadsperspektiv. Det innebär en ökad patientsäkerhet och ett minskat patientlidande, en mer adekvat behandling, ett minskat bruk av breda antibiotikapreparat och av antibiotika totalt samt mindre biverkningar för patienterna, Trots modern sjukvård är svår sepsis fortfarande ett tillstånd med hög mortalitet, där tidig identifiering och korrekt behandling av patienter med svår sepsis minskar dödligheten. Svår sepsis kan drabba alla, men spädbarn och äldre löper en ökad risk, liksom personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar Det vårdprogram för svår sepsis som tagits fram och implementerats i har resulterat i dramatiska förbättringar på samtliga sjukhus, med förkortad tid till behandling, förbättrad vårdkvalitet med minskat lidande och förkortade vårdtider som resultat. Beskrivningen ovan är endast ett axplock av några viktiga pågående förbättringsarbeten. På motsvarande sätt sker förbättring och kvalitetsutveckling genom insatser av medarbetare och chefer på bredden i hela organisationen som ett led i att skapa en ännu mer kostnadseffektiv verksamhet. Etapp I Aktuellt läge delårsrapport augusti 2017 Enligt fastställd uppföljningsmodell har respektive förvaltning inrapporterat status i pågående resultatförbättrande arbete. Prognostiserat resultat i förhållande till budget är följande: Förvaltning Prognos augusti (mkr) Prognos april (mkr) Diff aug-april 2017 (mkr) Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Regionala utvecklingsnämnden 6,5 0 0 SUM REGIONAL UTVECKLING -13,5-73,5 60 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälsostaden Medicinsk service Sjukvårdsnämnd SUS Sjukvårdsnämnd KRYH Sjukvårdsnämnd SUND Habilitering- och hjälpmedelsnämnden SUM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Servicenämnden Därav Regionservice Därav Regionfastigheter Regionstyrelsen Personalnämnden Södra Regionvårdsnämnden Patientnämnden Revisionen SUM VERKSAMHETS- STÖD / ÖVRIGA

5 Datum 5 (6) Som framgår av ovanstående tabell har hittills vidtagna ekonomiska åtgärder inte medfört att resultatet per nämnd inom framför allt hälso- och sjukvården inneburit ett minskat underskott. I lämnad delårsrapport återfinns åtgärder inarbetade i verksamheternas prognoser motsvarande ca 600 mkr. Utan dessa åtgärder hade således det prognostiserade resultatet varit motsvarande sämre. De resultatförbättrande åtgärderna fördelas enligt följande: TOTALT REGION SKÅNE Åtgärder totalt 2017 per förvaltning Mkr SKÅNETRAFIKEN 77,8 REG UTV NÄMND 6,5 SUM REG UTV 84,3 HoS NÄMNDEN 77,0 HÄLSOSTADEN 13,8 MED SERVICE 25,0 KRYH 59,0 SUND 103,0 SUS 207,6 SUM HoS 485,4 REGIONSERVICE 30,9 SUM SERV NÄMND 30,9 SUM TOT 600,6 Resultatförbättrande åtgärder per aktivitet 20,28% 40,80% 29,47% 5,01% 1,42% 3,03% Ökade intäkter Personal Bemanningsftg Läkemedel Lokalkostnad Övr omk Trots det omfattande arbete som bedrivs i verksamheten räcker detta inte, utan behovet av ytterligare resultatförbättrande åtgärder är nödvändigt. Det är dock viktigt att, som även underströks i ärendebeskrivningen till regionstyrelsen i augusti, inskärpa och säkerställa maximal hemtagningseffekt av beslutade åtgärder i kombination med ökat fokus på varaktighet av genomförda åtgärder och därmed nå önskad effekt på sista raden. Etapp II Ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans För att nå en ekonomi i balans är det således nödvändigt att ytterligare fördjupa och utvidga arbetet med kvalitets- och resultatförbättrande åtgärder. För en stabil ekonomi är en varaktig låg kostnadsutveckling helt avgörande. Förbättringsarbetet i verksamheten är tillsammans med insatser för vårdens omställning genom utveckling av den nära vården samt implementering av de nya arbetssätt som möjliggörs genom vårdens digitalisering, den viktigaste

6 Datum 6 (6) strategin för att frigöra resurser och åstadkomma ett mer effektivt resursutnyttjande. Nuvarande ökningstakt av personalkostnaderna (5,3 %) är inte acceptabel. Att fokusera på nya och förbättrade arbetssätt och anpassa kompetensmix och kompetensförsörjning till detta är en avgörande framgångsfaktor. har ambitionen att bli den ledande regionen i tillämpning av ny teknik med digitala vårdformer och tjänster. För att lyckas är det inte bara investering och implementering i ny teknik som är nödvändig utan framför allt krävs det ett stort steg i vården att våga prova nya arbetssätt och fullt ut tillämpa den nya teknikens möjligheter och därmed slutligen kunna anpassa bemanningen utifrån de nya förutsättningarna. En viktig komponent i att lyckas är en väl fungerande ledning och styrning där ett värderingsstyrt ledarskap bidrar till en god ekonomi. I etapp II skall samtliga nämnder som inte uppvisar en ekonomi i balans inkomma med ytterligare resultatförbättrande åtgärder. I detta arbete skall följande utvecklingsområden prioriteras och särskilt beaktas: 1. Fortsatt systematiskt förbättringsarbete och kvalitetsutveckling på bredden i alla verksamheter 2. Digitalisering E-hälsa och implementering av de nya arbetssätt som möjliggörs genom detta 3. Utveckling av den nära vården hälso- och sjukvården för äldre och säkerställd tillämpning av det nya hälso- och sjukvårdavtalet med de skånska kommunerna 4. Utveckling av hälsofrämjande och förebyggande insatser som kan bidra till minskat vårdbehov och ökad kostnadseffektivitet 5. Fortsatt fokus på förbättrad tillgänglighet med särskild inriktning på effektivitet i operationsplaneringen och en gemensam operationskö i 6. Stärka ledarskapet enligt framtagna fokusområden, med särskilt beaktande av att utveckla det nära HR-stödet Behovet av att fördjupa uppföljningen av arbetet med åtgärder behöver även intensifieras. Regionstyrelsen ska därför under 2018 vid minst två tillfällen erhålla månadsrapportering som koncentreras på status och effekt på arbetet med resultatförbättrande åtgärder. Mot bakgrund av regionens ansträngda ekonomiska situation har Regiondirektören beslutat om ytterligare ekonomiska åtstramningar omfattande bland annat återhållsamhet i resande, användande av konsulter, fördjupad analys av personalökningar , översyn av ekonomiskt resultat jämfört lågt dynamiskt fokustal. Se vidare dokument 4.