Utveckling av personalkostnad 2014 mars 2016 och vissa faktorer som påverkar helhetsbilden

Transkript

1 1 (9) Bilaga 3 Utveckling av personalkostnad 2014 mars 2016 och vissa faktorer som påverkar helhetsbilden Kostnadsutvecklingen som låg på en hög nivå under 2015 har fortsatt in på en hög nivå under årets första månader. Den största enskilda kostnadsposten är personalkostnaden vilken även står för den största andelen av den totala kostnadsökningen. Nedan beskrivs först utveckling av personalkostnad helår 2015 och sedan utvecklingen i rullande tolvmånadersvärde under 2015 fram till och med mars En redovisning sker samtidigt av den ackumulerade periodutvecklingen. Personalkostnad Utveckling av personalkostnad 2015 Förändring Förvaltning mkr % 12 Skånevård Kryh ,8% 14 Skånevård Sund ,8% 15 Medicinsk service -49 5,9% 16 Skånes Universitetssjukhus ,3% 38 Hälsostaden -21 7,1% 43 Skånetrafiken -16 9,1% 63 Regionservice ,8% 71 Regionstyrelsen -6 1,0% 75 Södra regionvårdsnämnden -1 19,0% 77 Personalnämnden Regionala utvecklingsnämnden -2 6,0% 81 Patientnämndens kansli 0-0,7% 82 Revision 3-24,0% 90 Finans Total ,4% Figur 1; Utveckling av personalkostnad 2015 per förvaltning i miljoner kronor (mkr) och procent (helår 2015 jämfört med helår 2014). Personalkostnaden totalt ökade med mkr (6,4 %) under 2015 varav lönekostnaden ökade med 751 mkr (6,5 %), socialavgifter och andra avgifter enligt lag ökade med 245 mkr (6,2 %), pensionskostnaden som finns redovisad i finansförvaltningen ökade med 113 mkr (8,6 %) och övriga personalkostnader med 9 mkr (3,3 %). Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (9) Utveckling personalkostnad rullande tolv och ackumulerat periodvärde 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Ack period jmf Rullande tolv Figur 2; Utveckling personalkostnad rullande tolvmånadersvärde och ackumulerade periodvärde jämfört med föregående år Utvecklingstakten har fortsatt på en hög nivå med ett rullande tolvmånadersvärde i mars månad på 6,4 %. Under perioden januari-mars 2016 har personalkostnaden ökat med 5,3 procent (248 mkr) jämfört med föregående år. Lönekostnaden som är den största posten har ökat med 4,9 procent (158 mkr) och sociala avgifter samt andra avgifter enligt lag har ökat med 7,0 procent (75 mkr). Orsaken till att avgifterna har en procentuell högre ökning än lönekostnaden beror bland annat på förändring av arbetsgivaravgifter under jämförelseperioden* då avgiften enligt huvudregeln, dvs. för den största gruppen arbetstagare, stigit med 0,47 % (födda ) och med 6,15 % för de som är födda 1950 eller tidigare och med 9,84 % för den yngsta gruppen. Denna ökning görs även med en engångspost på semesterlöneskulden vilket särskilt påverkar kostnadsutvecklingen under årets första månader. Pensionskostnaden har ökat med 2,1 % (7 mkr) och övriga personalkostnader har ökat med 14,8 % (9 mkr). *) Ändringar av arbetsgivaravgifter har skett flera gånger under 2015 Andel av personalkostnadsökning januari-mars ,5% 30,1% 2,9% 63,6% Lönekostnad Pensioner Soc och andra avg enl lag Övriga personalkostnader Figur 3; Andel av personalkostnadsökning januari-.mars 2016 per kostnadsslag

3 3 (9) Lönekostnadsökningen står för största andelen av personalkostnadsökningen (63,6%). Att av sociala avgifter står för en relativt stor andel av kostnadsökningen är dels givetvis en konsekvens av ökad lönekostnad och dels av ökad avgiftsnivå. Lönekostnadsutveckling (kontogrupp 40-41) 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Lönekostnadsutveckling (i procent) Ack period jmf Rullande tolv Figur 4; Utveckling lönekostnad rullande tolvmånadersvärde och ackumulerade periodvärde jämfört med föregående år Totalt sett har lönekostnaden ökat med 732 mkr eller med 6,1 procent under den senaste rullande tolvmånaders perioden (vid jämförelse med motsvarande tolvmånadersperiodperiod föregående år). Jämfört med mars ifjol är den ackumulerade ökningen 4,9 procent. En anledning till den ökade lönekostnaden är den årliga lönerevisionen som uppgick till ett snitt på 2,80 % år Kostnadsökning utöver årlig lönerevision uppgår således till 2,1 procent, vilket i huvudsak kan relateras till ökad volym anställda.

4 4 (9) Lönekostnadsutveckling sjukvårdsförvaltningar 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Lönekostnadsutveckling (i procent) Ack period jmf Rullande tolv Figur 5; Sjukvårdsförvaltningarnas utveckling lönekostnad rullande tolvmånadersvärde och ackumulerade periodvärde jämfört med föregående år För sjukvårdsförvaltningarna har lönekostnaden ökat med 617 mkr eller med 5,6 procent under den senaste rullande tolvmånaders perioden. Jämfört med mars ifjol är den ackumulerade ökningen 4,5 procent. Sjukvårdsförvaltningarna stod för 86 procent av den totala lönekostnadsökningen under Lönekostnadsutveckling övriga förvaltningar 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Lönekostnadsutveckling (i procent) Ack period jmf Rullande tolv Figur 6; Övriga förvaltningarnas utveckling lönekostnad rullande tolvmånadersvärde och ackumulerade periodvärde jämfört med föregående år

5 5 (9) För övriga förvaltningarna har lönekostnaden ökat med 115 mkr eller med 10,8 procent under den senaste rullande tolvmånaders perioden. Jämfört med mars ifjol är den ackumulerade ökningen 10,2 procent. Av de övriga förvaltningarna är det Regionservice som står för den största löneökningen. Övriga förvaltningars andel, inklusive Regionservice, av den totala lönekostnaden var 14 % under Inhyrd personal från bemanningsföretag Förändring Förvaltning mkr % 12 Skånevård Kryh -35,7 82,6% 14 Skånevård Sund -37,5 35,4% 15 Medicinsk service -0,9 72,8% 16 Skånes Universitetssjukhus -55,5 72,9% 38 Hälsostaden 3,2-50,7% 43 Skånetrafiken -0,1 286,0% 71 Regionstyrelsen -2,9 211,8% Total -129,5 55,2% Figur 7; Utveckling av kostnad för bemanningsföretag mkr och procent 2015 jämfört med 2014 per förvaltning Kostnaden för bemanningsföretag uppgick till totalt 364 mkr under 2015 vilket innebar en ökning med 129,5 mkr (55,2 %) jämfört med Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 15 Utfall 16 Genomsnitt 12 mån Figur 8; Utveckling av kostnad för bemanningsföretag per månad Kostnaden för bemanningsföretag har fortsatt att ökat under årets första månader och är efter mars månad 27 miljoner kronor (43,1 %) högre vid jämförelse med föregående år. Förändring 15/16 Kategori mkr % Läkare -13,1 28,1% Sjuksköterskor -13,8 96,2% Övrig personal -0,2 8,2% Totalt -27,1 43,1% Figur 9; Utveckling av kostnad för bemanningsföretag per personalgrupp under jan-mar 2016 jämfört med 2015

6 6 (9) Viktiga faktorer som påverkar helhetsbilden Det finns flera viktiga faktorer som på olika sätt påverkar helhetsbilden och eftersom sjukvårdsförvaltningarna står för den största andelen av personalkostnaden visas utvecklingen i första hand ur ett sjukvårdsperspektiv för några av dessa faktorer. Resurser (använd AOH) Nyttjande av resurser har en naturlig koppling till utvecklingen av personalkostnaden. Inom används resurs begreppet använd tid för anställda omräknat till heltid (använd AOH) när vi mäter nyttjande av personalresurser. Använd AOH beräknas utifrån antal anställda + mertid frånvaro och visar använd tid. Utveckling av använd AOH per förvaltning januari-december 2014 och 2015 Förvaltning Förändring Förändring i % 16 Skånes universitetssjukhus ,8% 14 Sund ,8% 12 Skånevård Kryh ,9% 63 Regionservice ,6% 15 Medicinsk service ,0% 71 Regionstyrelse ,0% 38 Hälsostaden i Ängelholm ,8% 43 Skånetrafiken ,1% 40 Kultur Skåne ,3% 81 Patientnämndens kansli ,7% 82 Revision ,4% 75 Södra regionvårdsnämnden ,9% S:a ,6% Figur 10; Utveckling av använda AOH per förvaltning 2015 jämfört med 2014 Använd AOH har ökat med 817 stycken (3,6 %) mellan 2014 och 2015 (perioden januari-december) Utveckling av andel använd AOH per förvaltning januari-december 2014 och 2015 Förvaltning Förändring i procentenheter 16 Skånes universitetssjukhus 39,3% 39,8% 0,5% 14 Sund 25,7% 25,3% -0,4% 12 Skånevård Kryh 17,8% 17,7% -0,1% 63 Regionservice 5,8% 6,3% 0,5% 15 Medicinsk service 5,0% 5,1% 0,1% 71 Regionstyrelse 3,0% 2,7% -0,3% 38 Hälsostaden i Ängelholm 1,8% 1,8% 0,0% 43 Skånetrafiken 1,1% 1,2% 0,1% Figur 11; Förvaltningarnas andel av använd AOH (endast de med större andel än 1 %)

7 7 (9) Skånes universitetssjukvård och Regionservice har utökat andelen resurser, använda AOH. Fördelning av ökning (andel av den totala förändringen per förvaltning) Medicinsk service 5% Hälsostaden i Ängelholm 2% Skånetrafiken 2% Regionservice 17% Skånes universitetssjukhus 48% Skånevård Kryh 14% Sund 12% Figur 12; Förvaltningarnas andel av ökade använda AOH under 2015 Diagrammet visar respektive förvaltnings andel av mängden ökade använda AOH under Utveckling av använd AOH per huvudgrupp 2014 och 2015 AID_Huvudgrupp förändring % förändring Ledning / Administration ,0% Läkare ,8% Medicinsk sekreterare ,2% Sjuksköterska ,8% Tandvårdsarbete ,4% Undersköterska / Skötare ,2% Övrig personal ,8% Övrig Vård / Rehab / Social ,4% s:a ,6% Figur 13; Utveckling av använd AOH per huvudgrupp 2015 jämfört med 2014 Tabellen visar förändring av använd AOH per huvudgrupp*. *) Det finns en viss smärre diskrepans jämfört med uttaget per förvaltning (6 stycken AOH) vilket enbart är av en marginell betydelse och beror på att det finns poster som saknar huvudgrupp. De saknade värden är bortsorterade vilket påverkat totalsummorna något.

8 8 (9) Utveckling av använd AOH per huvudgrupp läkare 2014 och 2015 Kategori Förändring % förändring Utbildningsanst + underläkare ,8% Övriga läk (öl, spec osv) ,9% Figur 14; Utveckling av använd AOH per läkarkategori 2015 Det finns en beslutad plan på utökat antal utbildningstjänster inom AT och ST med sammanlagt 75 stycken 2014 och 72 stycken (Observera att antal tjänster inte är samma sak som använd AOH) Utveckling av använd AOH per huvudgrupp ledning/administration 2014 och 2015 AID_PersonalGrupp förändring % förändring Ledningsarbete ,0% Handläggararbete ,5% Administratörsarbete ,7% s:a ,0% Figur 15; Utveckling av använd AOH inom huvudgruppen ledning/administration Inom huvudgruppen ledning/administration finns inte enbart den övergripande administrationen utan i denna grupp finns exempelvis även vårdnära personal som enhetschefer (ledningsarbete), vårdutvecklare (handläggare) och receptionister (administratörsarbetare). Utveckling av använd AOH per orsak 2014 och 2015 AOH Diff % Anställd ,5% Sjuk ,8% TjLedigLön -27 8,2% TjLedigEjlön -22 0,7% Komp 6-1,4% Sem -99 3,3% MerÖtid 56 7,7% ArbJourBerd 31 9,8% TimLön 5 1,5% Använd 811 3,6% Figur 16; Utveckling av använd AOH per orsak Tabellen visar utveckling av orsaker till förändringen av använd AOH. Exempelvis är det cirka 193 stycken (11,8 %) fler sjukskrivna anställda omräknat till heltid 2015 jämfört med 2014

9 9 (9) Personalrörlighet (extern) Personalrörligheten är en indikator som bland annat kan påverka verksamhetens effektivitet. Under 2015 har den externa personalrörligheten har ökat med 0,54 %. Med personalrörlighet menas med det antal anställda som slutade på tillsvidareanställning under perioden i förhållande till snittanställda (tillsvidare). AID Huvudgrupp Diff Ledning / Administration 8,88% 8,03% -0,85% Läkare 9,11% 7,60% -1,51% Medicinsk sekreterare 7,64% 8,61% 0,97% Sjuksköterska 11,10% 12,38% 1,27% Tandvårdsarbete 13,06% 12,77% -0,29% Undersköterska / Skötare 7,61% 8,94% 1,33% Övrig personal 8,28% 7,37% -0,91% Övrig Vård / Rehab / Social 8,77% 10,66% 1,89% Totalt 9,37% 9,91% 0,54% Figur 17; Personalrörlighet per huvudgrupp Störst ökad rörlighet kan konstateras för grupperna; Övrig Vård / Rehab / Social, Undersköterska / Skötare, Sjuksköterska och Medicinsk sekreterare. Demografi En av de bakomliggande orsakerna till ökat behov av hälso- och sjukvård, och därmed ett ökat resursbehov, är befolkningsförändringar vilket kan avläsas i den demografiska utvecklingen. Åldersgrupp Figur 18; s befolkning per 31/ samt ökning jämfört med 2013 och 2014 Under 2015 har befolkningen ökat med 1,1 % och vid jämförelse mot är ökningen 2,3 %. Befolkningsökning har skett i alla åldersgrupper förutom gruppen 5-14 år. Unika individer Förändring 2015 jmf 2013 Förändring 2015 jmf ,4% 238 0,3% ,9% ,4% ,8% ,5% ,9% ,4% ,1% ,7% ,7% ,0% ,1% ,0% ,0% 291 0,8% Totalsumma ,3% ,1% Hur många unika individer som besöker vården påverkar på olika sätt resursåtgång i form av personal och omkostnader. Antal unika individer som besökt eller vårdats inom våra offentliga vårdförvaltningar har ökat med 2,0 % under Under årets tre första månader är ökningen 1,2 % jämfört med motsvarande period 2015.