Koncernkontoret Koncernstab ekonomistyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Koncernstab ekonomistyrning Bilaga 1 Maria Ivarsson Controller Maria.Ivarsson@skane.se Datum (19) Utveckling av antal månadsanställda mars 2016 Bakgrund Regionstyrelsen gav i uppdrag till regiondirektören att till sammanträdet och återkomma med fördjupad uppföljning av kostnadsutvecklingen och då särskilt personalkostnader. I uppföljningen gjordes en beskrivning över utveckling av personalkostnad 2014 till mars 2016 och vissa faktorer som påverkar helhetsbilden 1. I denna uppföljning görs en beskrivning över utvecklingen av antalet månadsanställda per huvudgrupp med koppling till utveckling av verksamhet. För att bredda bakgrundsbeskrivningen görs först en översiktlig beskrivning av perioden Perioden Utvecklingen visade på en minskning av antalet anställda omräknat till heltid på knappt 600 stycken vilket motsvarade cirka 2 procent. Anledningen till minskningen var att anställningsrestriktioner tillämpades generellt på förvaltningarna och att SUS lokalt införde anställningsstopp. Verksamhetsförändringar under perioden från region Skåne innebar en minskning på 50 anställda omräknat till heltid (städ Trelleborg, Ortopeden i Ängelholm och Mödrahälsovalet) samt en ökning på cirka 45 anställda omräknat till heltid avseende verksamheter som övergått till s regi (Ambulansverksamhet NV Skåne), det vill säga nettotillskottet var cirka 5 stycken. Från mitten av år 2013 började anställningsvolymen öka och antalet anställda omräknade till heltid ökade med 3 procent mellan december 2013 till december /Återrapportering%20av%20ekonomiska%20åtgärder%20- %20delrapport/Bilaga%203%20Personalkostnadsutveckling%202014%20till%20mars% pdf ). Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (19) Utvecklingstakt personalkostnad och resurser I denna uppföljning görs en beskrivning över utvecklingen av antalet månadsanställda per huvudgrupp med koppling till utveckling av verksamhet under perioden 2014 till mars Utvecklingstakten för personalkostnaden ligger på en fortsatt hög nivå. Den utredning, se ärende i Regionstyrelsen , avseende sjukvårdsförvaltningarna, som gjordes efter april månad i fjol visade då på en ökning med 5,1 %, jämfört med motsvarande period 2014, där 2,5 % berodde på prisförändringar som lönerevision, lönesatsning på sjuksköterskor utöver den årliga lönerevisionen, avtalsförändringar av Ob-ersättning och en förändring av sociala avgifter. Övriga personalkostnader ökade med 0,3 % och resterande ökning på 2,3 % berodde på volym- och mixförändringar. Volymökningen det vill säga ökningen av antalet använda timmar var då 2,7 % och en förändring av mixen var 0,4 %. Mixförändringen berodde på en förändring mellan andel anställda per personalkategori och dels en förändring av vilken orsak som ersätts (exempel på orsakskoder se figur 1). Volymökningen har fortsatt och ökningen av antalet månadsanställda inom Region Skånes förvaltningar har sedan fram till och med ökat med 7,2 % eller cirka 2200 fler personer samtidigt som den genomsnittliga sysselsättningsgraden totalt har ökat med en procentenhet. Observera att volymökningen i antal anställda personer inte helt kan relateras till en ökning av använda resurser i verksamheterna då en viss del har anställningarna har gjorts för att täcka den ökade frånvaron i form av sjukskrivningar och olika slags tjänstledigheter. Nedanstående tabell visar den genomsnittliga resursanvändningen under perioden januari-mars 2016 jämfört med samma period Tabellen visar hur många genomsnittligt heltidsanställda (AOH anställda) samt vilken frånvaro och extra närvaro, i form av genomsnittligt antal heltidsanställda, som förekommit under perioden. Summan av genomsnittligt heltidsanställda minus frånvaro plus extra närvaro ger resursanvändningen under perioden (AOH använda).

3 3 (19) Orsak 2014 jan-mar Andel % AOHAnställda 2016 jan-mar AOH Anställda , ,3 Frånvaro orsak Andel % AOHAnställda Förändring 2016 vs 2014 AOH Sjuk ,9-5,9% ,3-6,8% -1,0% AOH Tjl med lön -333,2-1,1% -392,0-1,3% -0,1% AOH Tjl utan lön ,8-10,6% ,7-10,3% 0,3% AOH Kompledig -448,5-1,5% -476,9-1,5% 0,0% AOH Semester ,9-4,7% ,3-5,1% -0,4% Frånvaro ,3-23,8% ,2-25,1% -1,2% Extra närvaro orsak 2014 jan-mar Andel % AOHAnvänd 2016 jan-mar Andel % AOHAnvänd Andel % AOHAnvänd AOH Timlön 740,4 3,1% 830,8 3,3% 0,2% AOH Mer/övertid 303,0 1,3% 376,3 1,5% 0,2% AOH Arb jour/bered 316,8 1,3% 329,5 1,3% 0,0% Extra närvaro orsak 1 360,2 5,8% 1 536,6 6,2% 0,4% AOH Använda ,5 80,8% ,7 79,9% -1,0% Figur 1; Utveckling av resursanvändning i form av använda AOH (antal heltidsanställningar - frånvaro + mertid) under perioden januari-mars 2016 jämfört med samma period 2014 Av utökningen under perioden på 1969 genomsnittligt anställda omräknat till heltid (AOH anställda) har en stor andel gått till att täcka frånvaro, se figur 2 nedan. Totalt har det under perioden skett en resursökning av AOH använda med 5,5 % eller 1293 stycken. Personalkostnadsökningen under motsvarande tvåårsperiod uppgick till 10,8 % där 5,4 % avser prisförändringar som lönerevision (avser två revisioner dvs och 2016) och den andra hälften beror på volym- och mixförändringar. Orsak AOH Anställda 1 968,8 Frånvaro orsak Förändr 2016 vs Andel % 2014 AOHAnställda AOH Sjuk -417,5-21,2% AOH Tjl med lön -58,8-3,0% AOH Tjl utan lön -127,9-6,5% AOH Kompledig -28,4-1,4% AOH Semester -219,4-11,1% Frånvaro -852,0-43,3% Extra närvaro orsak Förändr 2016 vs 2014 Andel % AOHAnvänd AOH Timlön 90,5 7,0% AOH Mer/övertid 73,2 5,7% AOH Arb jour/bered 12,7 1,0% Extra närvaro orsak 176,4 13,6% AOH Använda 1 293,2 65,7% Figur 2; Förändring av genomsnittligt antal anställda (AOHanställda), orsaker och använda resurser (AOH använda) jan-mar 2016 jämfört med jan-mar 2014

4 4 (19) Utökning av antal månadsanställda Den största andelen månadsanställda finns inom sjukvårdsförvaltningarna och där har den största andelen av utökningen skett men även Regionservice står för en relativt stor andel av personalökningen. Beskrivningen av utökningen kommer därför i första hand fokusera på sjukvårdsförvaltningarna och Regionservice. Figur 3; Andel av ökning i antal månadsanställda jämfört med Utökade verksamheter och satsningar En anledning till ökningen av antal anställda återfinns i de satsningar, utökade uppdrag, verksamhetsövergångar och utökning av verksamheter som skett under perioden. Exempel på kvantifierade utökningar av månadsanställda Verksamhetsövergång Antal anställda ISS Treleborg övergång till Regionservice 12 Medirest transporter övergång till Regionservice 15 Psyk Sydost övergång till Skånevård Sund 45 Dialys övergång till Skånevård Sund 38 Summa 110 Nya satsningar Antal anställda Ungdomsmottagning (mobil mottagning och fler kuratorer) 11 Psykiatri exempelvis BUPs första linje, rättspsyk och slutenvård i Krisitanstad 75 ASiH/palliativ vård (ökning enligt strategisk plan) 39 Ortopedavdelning i Ystad (inklusive vakanser läkare Hässleholm/Ystad) 41 Ökad jourlinje förlossningen Ystad samt täckning av vakanser 8 AT/ST (ökad central finansiering) 180 Ungdomsmedaretare (praktiktjänster) 193 Utbildningstjänster specialistsjuksköterskor 40 Nya verksamhetsområde medicinsk service 33 Servicevärdar (Regionservice) 81 Summa 701 Totalt 811 Figur 4; Exempel på kvantifierade utökningar av månadsanställda jämfört med

5 5 (19) Fler förklaringar till ökningen av antal anställda är: Förändrad helgtjänstgöring till två helger av fem Cancersatsningar (både på nationell och regional nivå) Ökat behov av diagnostik och mer krävande diagnostik Byggprojekt i Malmö, Lund och Helsingborg innebär fler anställda ingenjörer och handläggare på Regionservice Utökningar av beställningar hos Skånetvätten Ökad administration med asylhantering mot migrationsverket Uppbemanning (SUS) för att skapa en förbättrad arbetsmiljö med grundbemanning motsvarande överenskomna bemanningsnormer. Ökning av nattbemanningen (SUS) Vikarier för ett ökat antal föräldraledigheter Vikarier för ett ökat antal sjukskrivningar Tillsättning av vakanser (bland annat chefstjänster inom Skånevård) Personalomsättning (hög) tätare bemanning och bredvidgång på grund av orutinerad personal Ny ledningsstruktur Hälsovalsverksamheter Förändring per huvudgrupp Antal anställda har ökat inom samtliga personalhuvudgrupper förutom inom gruppen medicinska sekreterare och gruppen tandvårdsarbetare där en minskning har skett. I tabellen nedan beskrivs utveckling av antalet månadsanställda per huvudgrupp och per period. För huvudgruppen ledning/administration och läkare finns en ytterligare nedbrytning i tabellen per personalgrupp. Huvudgrupp / Förändring period 1404/ / / /1401 Ledning / Administration -1,2% 6,4% 4,7% 10,1% Ledningsarbete -9,0% 2,1% 2,1% -5,1% Administratörsarbete 6,5% 9,1% 9,3% 27,1% Handläggararbete 2,9% 8,9% 4,0% 16,6% Läkare 1,2% 2,9% 4,7% 9,1% Spec.komp. Läkare -0,1% 0,1% 1,1% 1,1% Icke spec.komp. Läkare 3,8% 8,0% 10,6% 24,0% Medicinsk sekreterare -1,5% -1,4% 0,0% -2,8% Sjuksköterska 1,2% 0,6% 0,9% 2,7% Tandvårdsarbete -11,7% -16,2% 5,3% -22,1% Undersköterska / Skötare 3,3% 6,1% 2,7% 12,6% Övrig personal 1,8% 12,4% 2,8% 17,6% Övrig Vård / Rehab / Social 1,6% 3,1% 3,4% 8,3% Totalt 1,1% 3,4% 2,5% 7,2% Figur 5; Utveckling antal månadsanställda per huvudgrupp och period

6 6 (19) Ledningsarbete I början av 2014 skedde en omkodifiering av bland annat teamledare inom vården från ledningspersonal till exempelvis sjuksköterskor. Detta visar sig i minskningen av ledning/administration under perioden 1404/1401 med 9 % motsvarande 155 stycken. Mellan och har däremot ledningspersonal ökat med 4,2 % motsvarande 66 stycken anställda. Ungefär hälften av denna förändring är en omkodifiering vid förvaltningarna Skånevård Sund och Medicinsk service där en omkodning gjordes från profession till arbetsuppgift i detta fall till ledningspersonal och är ingen utökning av personal. Den andra hälften är en utökning som beror på att alla chefer i den nya Skånevårdorganisationen inte var tillsatta i början av 2014, en förändrad av ledningsorganisation vid förvaltningarnas Hälsovalsverksamheter, utökade verksamheter och verksamhetsövertag vid Regionservice och Medicinsk service samt utökat uppdrag ASiH/palliativ vård. Utökningen av ledningspersonal inom Hälsoval är, enligt förvaltningarna, en medveten följd av en nödvändig omorganisation. Det skapar mindre och hanterbara kontrollspann antal medarbetare per chef och bättre förutsättningar för samarbete mellan hälsovalet och sjukhusvården. Administratörsarbete Inom grupperna administratörer och handläggare finns personalgrupper som jobbar vårdnära och på olika sätt avlastar vårdpersonal. En stor del av ökning inom gruppen administratörsarbetare beror på svårigheten att rekrytera medicinska sekreterare och då har en möjlighet varit att anställa administratörer och omfördela arbetsuppgifter. Antalet administratörer har ökat med 274 stycken sedan januari Exempel på befattningar som ökat mest inom administratörsarbete är gruppen administratör verksamhet där den största ökningen har skett inom divisionerna Kirurgi Sund och Kryh, division Psykiatri Sund, division Labmedicin Medicinsk serviceförvaltning och Division 5 SUS. I gruppen administratör verksamhet ingår ett stort antal ungdomsmedarbetare och ett annat exempel på befattningar som ingår i denna grupp är chefsstöd. En annan grupp administratörer som har ökat är receptionister som ökat inom samtliga divisioner på SUS och Sund. Handläggararbete Inom gruppen handläggare som har ökat med 234 stycken har den största ökningen skett inom gruppen utvecklare, 70 stycken, sedan och återfinns inom Medicinsk serviceförvaltning, Regionservice, Skånetrafiken, division primärvård Sund och på SUS. På SUS har det även skett en stor ökning av koordinatorer inom flertalet av divisionerna vilka till stor del återfinns inom cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp och forskningsverksamheten. Även Kryh och Sund har ökat antalet koordinatorer inom cancersjukvården. Inom Regionservice har det även skett en utökning inom grupperna handläggare personal, ekonomi, verksamhet, koordinatorer och utvecklare vilket bland annat beror på ökade behov på grund av de stora sjukhusbyggnationsprojekten och ett införande av en KAM-funktion (funktion för att utveckla kundernas önskemål) för att arbeta med kundbehov. Inom medicinsk service har det skett en utökning av handläggare IT.

7 7 (19) Ytterligare en grupp där det har skett stora förändringar är kommunikatörer där ökningen har främst skett hos SUS och koncernkontoret. Läkare Antalet läkare har ökat med 367 stycken varav 28 stycken specialister och 339 icke specialister. Utökningen av icke specialister är till stor del en medveten central satsning på sammanlagt 180 stycken nya AT/ST tjänster Vad gäller utökning av ST inom allmänmedicin, totalt 98 stycken under perioden, så utnyttjas dessa utrymme maximalt, med hänsyn till föräldraledigheter etc, vilket innebär att det ger ca 20 stycken fler anställda ST läkare. Resterande ökning beror framförallt på att förvaltningarna inte lyckas rekrytera specialister i önskad omfattning och därför istället rekryterar icke specialister. Medicinska sekreterare Inom gruppen har det skett en minskning av antalet anställda med 60 stycken vilket beror på svårigheter att rekrytera denna kompetens och vilken till viss del har ersatts av andra administratörer enligt tidigare beskrivning. Inom gruppen medicinska sekreterare finns en hög andel sjukskrivningar och är den gruppen där sjukskrivningar har ökat mest vilket också innebär att det behövs fler anställda vikarier för att täcka upp vid sjukskrivningar. I mars i år jämfört med januari 2014 är ca 40 stycken fler heltidsresurser sjukskrivna. Sjuksköterska Sjuksköterskorna har ökat något jämfört med I denna grupp har det skett två stora omkodifieringar som gör det svårt att följa förändringen dels i början av 2014 då teamledare tidigare kodifierade som ledning togs bort på SUS och kodades istället om till sjuksköterskor och förändring 2015 då Sund införde teamledare, vilket innebar att en omkodning skedde åt andra hållet det vill säga från sjuksköterskor till ledning. Den främsta förklaring till utökning av antalet sjuksköterskor är den uppbemanning som övergången till två helger av fem innebär, satsningar inom Hälsoval för att bland annat förbättra telefontillgängligheten, satsningar på kontaktsjuksköterskor inom cancersjukvården, utökning av ASiH/palliativ vård och en satsning på en uppbemanning inom SUS för att förbättra arbetsmiljön. Bristen på sjuksköterskor gör att det inom många område anställs undersköterskor istället. Se nedan under avsnitt undersköterskor. Tandvårdsarbete Antalet tandvårdsarbetare har minskat vilket beror på omorganisationen av Folktandvården Skåne. Undersköterska / Skötare Denna grupp har ökat mest i antal, 697 stycken, vilket till stor del beror på svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. Svårigheten att rekrytera sjuksköterskor har inneburit ett nytt tänk vid samtliga sjukvårdsförvaltningarna, med förflyttning av arbetsuppgifter till bland annat gruppen undersköterskor/skötare och en

8 8 (19) annorlunda kompetensmixplanering. Ytterligare en förklaring till ökningen är det centrala beslutet att sjuksköterskor inte ska jobba mer än två helger av fem och att SUS då valde att detta beslut även skulle gälla undersköterskor vilket innebär en ökning med ca 90 stycken fler anställda undersköterskor. SUS har också satsat på en uppbemanning för att förbättra arbetsmiljön. I denna grupp finns den största andelen sjukskrivna och i mars i år jämfört med januari 2014 var ca 140 stycken fler heltidsresurser sjukskrivna vilket givetvis också påverkar ökningen av antalet anställda. Vidare är en stor andel av ökningen inom gruppen undersköterskor/skötare ungdomsmedarbetare 113 stycken samt att utökade beställningarna vid labverksamheten gör att fler undersköterskor har anställts vid labdivisionen. Övrig personal Gruppen övrig personal har ökat med 268 stycken och det är Regionservice som står för nästan hela ökningen. Gruppen köks-/måltidsarbete har ökat med närmare 100 stycken vilka till största delen kan hänföras till det servicevärdprojekt som Regionservice driver tillsammans med SUS. Övriga grupper som ökar är hantverksarbete, ingenjörer, städ-/renhållningsarbete och tekniker vilka hänger samman med verksamhetsövergång från ISS lokalvård Trelleborgs lasarett (12 personer) och från Medirest transporter (15 personer) och de stora byggprojekt som pågår inom. Sund har anställt städ- och renhållningsarbetare och gjort en så kallad taskshifting. Arbetsuppgifter har flyttats över från vårdpersonal till servicemedarbetare exempelvis på Akutmottagningen i Helsingborg. Övrig Vård / Rehab / Social Exempel på personalkategorier som ingår i huvudgruppen övrig vård/rehab/social är arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog, sjukhustekniker, laboratoriepersonal och kuratorer. En ökning har skett med 238 stycken. Flera satsningar och utökningar av uppdrag har gjorts sedan 2014 som påverkar utvecklingen inom denna grupp. Exempel är satsning på ungdomsmottagning, dyslexi, psykiatri, ASiH/palliativ vård och en utökad labverksamhet. Dessutom finns en medveten strategi från sjukvårdsförvaltningarna att anställa andra kompetenser då de har svårigheter att rekrytera andra yrkesgrupper som läkare och sjuksköterskor. Antalet fysioterapeuter inom SUS primärvårds division har ökat stort vilket beror på en medveten satsning då patienter i högre omfattning kan träffa fysioterapeuter istället för läkare. Ungdomsmedarbetare En orsak till av ökningen i antalet anställda beror på anställning av ungdomsmedarbetare (praktiktjänster) vilket innebär en utökning med 0,6 % eller 193 stycken anställda jämfört med Ungdomsmedarbetarna återfinns i flertalet av förvaltningarna och främst i grupperna undersköterska/skötare och administration.

9 9 (19) AID_PersonalGrupp Förvaltning Administratörsarbete Hälsostaden Ängelholm 2 Koncernkontoret 9 Medicinsk service 12 Skånes universitetssjukvård 3 Skånetrafiken 6 Skånevård Sund 21 Administratörsarbete Summa 53 Biomedic. Analyt. Medicinsk service 1 Biomedic. Analyt. Summa 1 Handläggararbete Koncernkontoret 2 Handläggararbete Summa 2 Hantverksarb. Regionservice 2 Skånes universitetssjukvård 1 Hantverksarb. Summa 3 Kultur, turism, fritdsarb Skånevård Sund 1 Kultur, turism, fritdsarb Summa 1 Köks och måltidsarb Regionservice 7 Skånes universitetssjukvård 3 Köks och måltidsarb Summa 10 Medicinsk sekreterare Skånes universitetssjukvård 1 Skånevård Sund 2 Medicinsk sekreterare Summa 3 Sjukh.tekn/lab.pers Medicinsk service 4 Skånevård Sund 1 Sjukh.tekn/lab.pers Summa 5 Sjuksköterska Skånes universitetssjukvård 1 Sjuksköterska Summa 1 Städ, tvätt o renhållningsarb Regionservice 1 Städ, tvätt o renhållningsarb Summa 1 Usk/Skötare m.fl Hälsostaden Ängelholm 3 Skånes universitetssjukvård 35 Skånevård Kryh 36 Skånevård Sund 39 Usk/Skötare m.fl Summa 113 Totalsumma 193 Figur 6; Antal anställda ungdomsmedarbetare per personalgrupp och förvaltning Behov och verksamhet Demografi En av de bakomliggande orsakerna till ökat behov av hälso- och sjukvård, och därmed ett ökat resursbehov, är befolkningsförändringar vilket kan avläsas i den demografiska utvecklingen. Åldersgrupp Förändring 2015 jmf 2013 Förändring 2015 jmf ,4% 238 0,3% ,9% ,4% ,8% ,5% ,9% ,4% ,1% ,7% ,7% ,0% ,1% ,0% ,0% 291 0,8% Totalsumma ,3% ,1% Figur 7; s befolkning per 31/ samt ökning jämfört med 2013 och 2014

10 10 (19) Under 2015 har befolkningen ökat med 1,1 % och vid jämförelse mot är ökningen 2,3 %. Befolkningsökning har skett i alla åldersgrupper förutom gruppen 5-14 år. Unika individer Hur många unika individer som besöker vården påverkar på olika sätt resursåtgång i form av personal och omkostnader. Antal unika individer som besökt eller vårdats inom våra offentliga vårdförvaltningar har ökat med 2,0 % under Under årets tre första månader är ökningen 1,2 % jämfört med motsvarande period Produktion Produktionen visas i form av rullande tolvmånaders värde och den beskrivna utvecklingen i procent avser den senaste rullande tolvmånadersperioden jämfört med samma period föregående år. Laboratorieanalyser - utveckling av antal analyser (rullande tolv) Figur 8; Antal labanalyser rullande tolv månaders värde perioden januari mars 2016 Utveckling av det totala antalet labprover ökar med 3 % vid då jämförelse med motsvarande rullande tolvmånadersperiod föregående år. Omräknas analyserna till så kallade viktpoäng, som värderar analyserna utifrån hur resurskrävande de är, har utvecklingen rullande tolv ökat med 7,9 % Utvecklingen visar således att efterfrågan ökar mest för de mer avancerade och resurskrävande analyserna.

11 11 (19) Primärvård - utveckling av antal besök (rullande tolv) Läkarbesök Besök övr vårdg Figur 9; Rullande tolvmånadersvärde antal besök inom primärvård offentlig regi Utveckling av det totala antalet besök inom primärvården minskar då man tittar på rullande tolvmånadersvärde. Läkarbesöken ökar något medan besöken till övriga vårdgivare minskar i en något större omfattning vilket gör att det totalt blir en minskning (-1,8 %) vid jämförelse med motsvarande rullande tolvmånadersperiod föregående år. Somatik utveckling av antal besök (rullande tolv) Läkarbesök Besök övr vårdg Figur 10; Rullande tolvmånadersvärde antal besök inom somatik offentlig regi Antal besök inom somatikens öppenvård har minskat marginellt (-0,3 %). En liten ökning har skett av läkarbesök medan besök till övriga vårdgivare har minskat något. Somatik utveckling av antal utskrivningar och vårddagar (rullande tolv)

12 (19) Utskrivningar Vårddagar Figur 11; Rullande tolvmånadersvärde antal utskrivningar och vårddagar inom somatik offentlig regi (antal utskrivningar avläses på höger axel och vårddagar på vänster) Inom somatikens slutenvård har det skett en minskning av både antal utskrivningar (-3,1 %) och vårddagar (-2,6 %). Medelvårdtiden ligger på en ganska konstant nivå mellan 4,6 och 4,7 dagar. 4,68 4,67 4,66 4,65 4,64 4,63 4,62 4,61 4,60 4,59 4,58 Medelvårdtid Figur12; Rullande tolvmånadersvärde för genomsnittlig medelvårdtid (antal dagar) inom somatik offentlig regi

13 (19) ASIH/palliativ vård - utveckling av antal utskrivningar och vårddagar (rullande tolv) Utskrivningar Vårddagar Figur13; Rullande tolvmånadersvärde antal utskrivningar och vårddagar inom ASiH/palliativ vård offentlig regi (antal utskrivningar avläses på höger axel och vårddagar på vänster) Inom ASIH/palliativ vård har både utskrivningar och vårddagar ökat med 7,1 % respektive 11,7 % vid jämförelse mot perioden Medelvårdtiden har ökat med 1,9 %. ASIH/palliativ vård- utveckling av antal besök (rullande tolv) Läkarbesök Besök övr vårdg Figur 14; Rullande tolvmånadersvärde antal besök ASiH/palliativ vård offentlig regi Även antalet besök av andra vårdgivare har ökat markant inom ASiH/palliativ vård

14 (19) Psykiatri utveckling av antal utskrivningar och vårddagar (rullande tolv) Utskrivningar Vårddagar Figur 15; Rullande tolvmånadersvärde antal utskrivningar och vårddagar inom psykiatri offentlig regi (antal utskrivningar avläses på höger axel och vårddagar på vänster) Inom psykiatrins slutenvård har både utskrivningar och vårddagar ökat med 1,0 % respektive 1,2 % vid jämförelsetidpunkt Psykiatri utveckling av antal besök (rullande tolv) Läkarbesök Besök övr vårdg Figur 16; Rullande tolvmånadersvärde antal besök inom psykiatri offentlig regi Antal besök har ökat inom psykiatrin (+ 2,3 %). Det är både besök till läkare och övriga vårdgivare som har ökat. (En anledning till ökningen är övertagande av ett privat vårdavtal i sydost från och med november 2015).

15 15 (19) Antal operationer (rullande tolv) SV ÖV Totalt ÖV+SV Figur17; Rullande tolvmånadersvärde antal operationer offentlig regi Antal operationer har minskat (- 0,6 %) rullande tolv januari 2016 jämfört med föregående är. Operationerna inom öppenvården har ökat medan slutenvårdsoperationerna har minskat. Disponibla vårdplatser (rullande tolv) Hstad Kryh Sund SUS Figur18; Rullande tolvmånadersvärde antal genomsnittligt disponibla vårdplatser per förvaltning De genomsnittligt disponibla vårdplatserna (rullande tolv) har minskat med -1,6 % mars 2016 jämfört med samma månad Vid jämförelse mars 2016 mot rullande tolv mars 2014 har de genomsnittligt disponibla vårdplatserna minskat med -5,0 %

16 (19) Överbeläggningar/utlokaliseringar (rullande tolv) per 100 disponibla vårdplatser 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Överbeläggningar Utlokaliserade Figur 19; Rullande tolvmånadersvärde antal överbeläggningar och utlokaliserade per 100 disponibla vårdplatser Överbeläggningarna har ökat med 9,4 % jämfört med rullande tolv medan utlokaliserade har minskat med 7,7 %. Remisser, egenanmälningar och vårdåtagande En bedömning har gjorts att det har skett en ökning av inflödet av remisser och egenanmälningar som har resulterat i ett ökat antal vårdåtagande. Statistiken på detta område har historiskt sett inte varit tillförlitlig på grund av olikartad kodifiering och därför kan ingen direkt jämförelse göras retroaktivt utan får användas mer tillförlitligt från och med 2016 och framåt. I nedanstående tabell visas antal vårdbegäran in, dvs remisser och egenanmälningar, antal remisser som vänder, dvs de remisser och egenanmälningar som inte leder till ett besök och antal vårdåtagande netto, dvs de remisser och egenanmälningar som leder till ett besök. Jämförelsen görs procentuellt, se nederdelen i tabellen, mot föregående år (observera att det inte finns någon exakt jämförbarhet retroaktivt)

17 17 (19) Helår jan-apr Antalsmått / period Antal vårdbegäran in Antal remisser som vänder Antal vårdåtagande (netto) Antal vårdbegäran in -1,0% 6,7% 3,3% 6,2% Antal remisser som vänder 1,2% 12,6% 12,1% 12,0% Antal vårdåtagande (netto) -1,3% 5,8% 1,9% 5,2% Avslutskoder standardiserades från 2016, för att få hög kvalitet och samsyn kring användning av avslutskoder på ett likartat sätt. Därför tar det minst ett år innan vi kan få ett bra resultat genom att titta retroaktivt när det gäller avslutskoder som används i samband med remisshantering. Under åren har det varit en mycket stor variation i hur dessa använts = ingen kvalitet. Figur 20; Utveckling av inflöde remisser och vårdbegäran april 2016, observera att inga direkta jämförelse kan göras bakåt utan statistiken kan användas mer tillförlitligt från och med Att vårdåtagande ökar utan motsvarande produktions eller produktivitetsökning medför en ökad kösituation och en försämrad tillgänglighet. Tillgänglighet Antal väntande till operation/åtgärd (rullande tolv) Figur21; Rullande tolvmånadersvärde antal väntande till operation/åtgärd Antalet väntande till operation har ökat med 14 % vid jämförelse med rullande tolv Andel väntande inom 60 dagar till både besök och operation/åtgärd är lägre jämfört med mätpunkten

18 18 (19) Figur 22; Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Samband mellan utveckling av antal anställda, produktion och tillgänglighet Inom flera område går det inte att se ett rätlinjigt samband i statistiken mellan ökat antal anställda och ökad produktion eller förbättrad tillgänglighet. Del av förklaringen till det är effekten av två helger av fem där en övergång till förändrad helgbemanning innebär att antalet anställda ökar, men att produktionskapaciteten bara ökar måttligt. Den förändrade helgbemanningen ökar inte antalet disponibla vårdplatser men innebär däremot andra fördelar som leder till att slutenvården blir en mer attraktiv arbetsplats. Inom Hälsovalet syns en satsning på förbättrad telefontillgänglighet vilket innebär en minskad produktion i antalet sjuksköterskebesök då sjuksköterskorna besvarar frågor via telefon. En annan anledning är att viss utökning av uppdrag som exempelvis cancersatsningar och akutläkaruppdrag innebär ett förändrat omhändertagande av patienter för att öka kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet. Dessutom kräver cancersatsningar inklusive standardiserade vårdförlopp reserverade mottagningstider och prioriterade tider till diagnostik och operation. Detta medför undanträngningseffekter och minskad produktion av enklare åtgärder. Canceringrepp är ofta mer vårdkrävande och tar längre tid och förskjutning har skett i riktning mot fler cancerpatienter och fler avancerade ingrepp vilket avspeglas bl.a. i minskad produktion trots oförändrat utnyttjande av op. salar. Även vårdplatsbristen har lett till strukna operationer och brist på anestesisjuksköterskor har lett till obemannade operationssalar. En stor del av ökningen av antalet anställda medför en ökad kvalitet i arbetet med mer patientnära arbete som exempelvis servicevärdprojektet, vilken inte direkt kan hänföras till en ökad produktivitet men däremot avläses i en förbättring inom mätvärde för patientsäkerhet.

19 19 (19) Personalomsättningen har varit och är hög och främst unga orutinerade sjuksköterskor känner sig inte helt trygga i nuvarande arbetsmiljö vilket också påverkar schemaläggningen, med krav på högre bemanningstal, vilket påverkar produktiviteten. Sjuksköterskebristen medför en svårighet att upprätthålla disponibla vårdplatser och bemanna avdelningar. Utökning av AT/ST läkare leder till ett ökat handledaransvar vilket i sin tur påverkar produktiviteten för specialistläkarna. Andra förklaringar till ett bristande samband mellan utveckling av antal anställda, produktion och tillgänglighet är ökad bredvidgång och en förändrad ledningsstruktur. Dessutom har den ökade sjukskrivningen och ett ökat antal tjänstledigheter (exempelvis utbildningstjänster och föräldraledigheter) inneburit fler anställda i form av vikarier utan motsvarande produktionsökning. För vissa verksamheter finns en tydligare koppling som exempelvis inom diagnostiken (bild- och funktionsmedicin och lab) där ökat antal anställda har bidragit till den ökande produktionen (både ökning av komplexitet och antal) och kortare väntetider. Sambandet mellan ökad produktion och fler anställda ses även inom ASiH/palliativ vård.