Månadssammandrag: januari september 2016 Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: Överlag goda kvalitetsresultat för SUS hjärtsjukvård. Tillgänglighet: Förbä rad llgänglighet överlag. Väntande ll op/åtgärd på ögon minskar kraftigt. Anställda/arbetad d: SUS är 346 fler använda AOH jan aug än föregående år. I augusti 2016 är SUS färre använda AOH än i augusti Produk on: Öppenvård inom sjukhuset fortsatt hög (+3,3%),. Slutenvården ökar något mot föregående år. Ekonomi: Svagt posi v utveckling av det ekonomiska läget. Prognosen är fortsa 450 mkr (mot 455 mkr föregående år) Andel väntande till besök och operation/åtgärd inom 60 dagar Andel väntande op/åtg inom 60 dagar för område inom kösatsning Vård i rimlig tid Väntande till besök och operation/åtgärd Produktionen har kommit igång efter sommaren. Tillgängligheten till såväl besök som operation/åtgärd har förbättrats sedan i augusti enligt normal säsongsvariation. Tillgängligheten till besök är 60,9 %, vilket är 2,2 % bättre än september 15, och nästan 500 färre står i kö till besök på SUS. Tillgängligheten till besök är 41,6 %, vilket är 1,1 % bättre än samma månad föregående år, och 350 färre väntar på operation/åtgärd vid SUS. Operationsköerna till ögon minskar kraftigt mot i augusti ( 344 väntande). Under perioden har det varit fortsatt bekymmersamt med sjuksköterskebrist som gjort att vårdplatser och operationssalar inte kunnat bemannas. Arbete pågår kontinuerligt med att effektivisera utifrån tilldelad kapacitet genom att optimera schemaläggning och operationsplanering. Vård i rimlig tid Väntande op/åtg för område inom kösatsning Samtliga kösatningsområden visar positiv utveckling jämfört med föregående månad. Andel väntande magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET CT) inom 30 dagar Tillgängligheten till såväl MR som CT har förbättrats sedan i augusti enligt normal säsongsvariation. Tillgängligheten till MR är 30,5 %, vilket ändå är 3,5 % bättre än samma period föregående år, och nästan 700 färre väntar på MR på SUS. Tillgängligheten till CT är 54,5 %, och det är 7,0 % bättre än i september 15. Antalet som väntar på CT har på ett år arbetats ner från till Till PET CT är tillgängligheten 93,5 %. För att förbättra tillgängligheten arbetar VO bild och funktionsmedicin på SUS med remittentdialog, remissgenomgång, att slimma undersökningsprotokoll, apparatbemanning, schemaläggning, samarbete med Kryh, Sund och Ellenbogen samt kösatsning. Schemaläggning och kösatsning har bidragit mycket till förbättrad tillgänglighet inom MR, CT och PET CT.

2 Kvalitet: Hjärtsjukvård uppföljning av andel som uppnår någon av Region Skånes målnivåer 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% SUS visar mycket goda resultat för det akuta omhändertagandet. Måluppfyllelsen för uppföljning/sekundärprevention har ökat maa verksamhetens riktade förbättringsarbete. Tillgång till reperfusionsbehandling ligger rejält över målvärdet. Tid till reperfusion nåddes inte alltid, pga långa patienttransporter och nedsatt reperfusionskapacitet på jourtid. Verksamheten gör analyser och arbetar ständigt med att minimera tiden. Målen för kranskärlsröntgen och läkemedelsbehandling nåddes. Rökstopp: i nivå med riket. Förbättringsarbetet fortsätter, men det regionala målet är svårt att nå. Fysisk aktivitet: målet nåddes. Blodfett: förbättring, men målet nåddes inte helt. Blodtryck: målet nåddes. Kvalitetsutveckling/förbättringsarbete: SUS har infört en individuell årsuppföljning. Verksamheten tar aktivt kontakt med personer som inte når målen för blodtryck/blodfett. Läkemedelsjustering, rådgivning samt möjlighet att delta i hjärtskola erbjuds. Förändringen har visat sig ge bra effekt på de sekundärpreventiva parametrarna. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år 2,6% Antalet besök inom den somatiska vården ökade under perioden med 3,7 Antal besök 3,7% %. Framför allt ökade övriga besök och speciellt inom vårdvalen hud och ögon samt inom onkologi strålbehandling. Inom slutenvård minskade Kval brev/tel 3,3% 3,5% antalet vårdtillfällen med 1,0 % medan vårddagarna ökade med 1,1 %. Medelvårdtiden ökade. En längre medelvårdtid och en högre Vårdtillfällen 0,7% 1,0% genomsnittlig mixpoäng per vårdtillfälle indikerar tillsammans att den slutenvård som bedrivits har en ökad vårdkomplexitet. Inom den 0,3% somatiska vården ökade antalet unika individer inom öppenvården men minskade inom slutenvården, totalt en ökning med (2,6 %) unika Vårddagar 1,1% individer. Inklusive primärvården ökade antalet unika individer inom SUS Medelvårdtid 2,2% med (1,2 %). Utfall Målnivå 2% 1% 0% 1% 2% 3% 4% Öppenvård Slutenvård Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Besök läkare Besök övriga Antal Listade 6,2% 4,8% 4,0% 2,2% 0,2% 0,2% 8% 6% 4% 2% 0% 2% Minskning av antal listade förklaras främst av utökad konkurrens och då ffa i Hörby. Minskningen neutraliseras dock något genom fortsatt pålistning på ny vårdcentral, Getingen i Lund. Såväl antal listade som viktade listade överensstämmer med årets budget så här långt. Tfa färre listade redovisas också en lägre produktion och då ffa på läkar och ssksidan. Fortsatt fokus på telefontillgänglighet påverkar produktionen negativt. Samtidigt finns det ett fokus på läkarhembesök som ökat rejält. Här erhålls en särskild ersättning i och med att besöket tar längre tid än på vårdcentralen.

3 Antal anställda Använda anställda omräknat till heltid och årets sjukfrånvaro Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad Sjukfrånvaro antal dagar genomsnittligt per anställd (tolv månader) Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt tolv senaste månaderna Kostnaderna från bemanningsföretag ökade med 8,9 mkr under niomånadersperioden jämfört med motsvarande period Ökningen avser kostnader för sjuksköterskor och läkare. De totala bemanningskostnaderna ökade med 12 mkr inom sjukhusverksamheten och minskade med 3 mkr inom hälsovalet. För sjukhuset är det bristen på sjuksköterskor och läkare inom vissa specialiteter som förklarar ökningen. Ökningen var störst inom VO akutsjukvård och internmedicin, VO ortoped, VO kirurgi, VO neurologi och VO hjärt och lungmedicin. Alla verksamheter arbetar med utfasning av bemanningsföretag. Efterfrågan förväntas kvarstå under viss tid inom vissa specialiteter. Kostnadsökningen har successivt avtagit under året och kostnaderna för maj, juni, juli och augusti var lägre än samma månader föregående år. Under september ökade åter kostnaderna för extern bemanning. Ökningen i september förklaras huvudsakligen av ny rutin som snabbare fångar okonterade bemanningsfakturor. Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare under en tolvmånaders period Använd AOH ökade totalt med 346 (3,8 %) under perioden januari augusti. Det är framförallt läkare, undersköterskor, ledning/administration och sjuksköterskor som ökar. Medicinska sekreterare är färre. En förklaring till ökningen är uppbemanning inom slutenvården för att skapa en förbättrad arbetsmiljö. Ökningen inom ledning/administration förklaras främst av personal som helt eller delvis ersätter medicinska sekreterare med administrativa uppgifter. Vidare har nödvändiga omorganisationer med färre medarbetare per chef genomförts inom hälsovalet och VO intensiv och perioperativ vård. Antalet koordinatorer för cancersjukvårdens standardiserade vårdförlopp eller för forskningsverksamheten har också ökat. I augusti är SUS 2,2 färre använda AOH än augusti Huvudsakligen beror det på förändrat semesteruttag. Sjukfrånvaron över en tolvmånadersperiod ligger stabilt runt 21 sjukdagar/anställd. För perioden jan augusti 2016 ökar sjukfrånvaron mätt i sjukdagar var 0,9 %.

4 Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1 3 Jan sep Helår 2016 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 6 344, ,4 0, , ,2 0,0 0,0% Fsg av hälso och sjukvård 1 979, ,3 8, , ,6 11,1 0,4% Övriga intäkter 1 846, ,2 181, , ,2 275,1 12,2% S:a Verksamhetsintäkter , ,9 173, , ,0 264,0 2,0% Personalkostnader 5 981, ,0 263, , ,0 408,0 5,3% Omkostnader 4 161, ,0 225, , ,2 332,0 6,2% S:a Verksamhetskostnader , ,0 488, , ,2 740,0 5,7% Avskrivningar 167,6 187,5 19,9 250,0 225,0 25,0 10,0% Finansnetto 15,6 17,3 1,7 23,0 22,0 1,0 4,3% Totalt resultat 154,6 139,2 293,8 18,8 431,2 450,0 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval 4,6 41,2 45,7 18,8 23,2 42,0 Vårdval Hudsjukvård 1,5 0,7 0,8 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ögonsjukvård 0,8 0,5 0,3 0,0 0,0 0,0 Vårdval Grå starr 1,0 0,2 1,1 0,0 0,0 0,0 Vårdval Ackr barntandvård 0,9 0,2 0,8 0,1 0,0 0,1 Resultat Periodresultatet blev 154,6 mkr, vilket var 293,8 mkr sämre än budget. Avvikelsen var 248,1 mkr inom anslagsfinansierad sjukhusverksamhet, 45,7 mkr inom hälsovalet och + 0,7 mkr inom vårdvalen. Hälso och sjukvårdsintäkterna var netto 8,5 mkr lägre än budget, varav ersättning för asylvård 31 mkr högre än budget, vård till andra landsting 18 mkr högre än budget och hälsovalsintäkterna 55 mkr lägre än budget. Diverse tilläggsfinansiering från HSN och ökade externa bidrag förklarar den positiva avvikelsen (+ 181,6 mkr) för övriga intäkter. Överskridandet av personalkostnader ( 263,1 mkr) beror på: glesare helgtjänstgöring inom slutenvården, två helger av fem samt uppbemanning för att skapa en förbättrad arbetsmiljö lönesatsning (1 500 kronor) för sjuksköterskor på akut och barnakut samt effekt av avtal avseende IVA sjuksköterskor. Tilläggsfinansiering från HSN där förvaltningsbudgeten inte justerats, vilket förklarar ca 130 mkr av budgetavvikelsen. arbetsgivaravgifterna har höjts mellan åren utan att detta beaktats i SUS finansiering. SUS ingående ekonomisk obalans 2016 samt dyra lösningar för att hålla vårdplatser öppna. Avvikelsen på omkostnadssidan på 225,3 mkr förklaras av följande: kostnaderna för bemanningsföretag var ca 56 mkr över budget kostnader för externa leverantörer i övrigt ca 128 mkr högre än budget, bl.a. noteras ökade kostnader för sjukvårdsmaterial/medicinskt material och för insulinpumpar t.f.a. nya nationella riktlinjer. debiteringen från serviceförvaltningarna överskred budget med ca 56 mkr, varav kostnader för servicemedarbetare/servicevärdar med 46 mkr och labtjänster med ca 10 mkr läkemedelskostnaderna var 15 mkr lägre än budget. Resultatutveckling (mkr) Resultatutveckling Resultatutvecklingen i år följer i stort fjorårets utveckling. Resultatet per september 2016 var ca 13 mkr sämre än resultatet vid samma tidpunkt i fjor. Försämringen jämfört med föregående år har dock krympt något under de senaste månaderna, vilket innebär en svagt positiv utveckling av det ekonomiska läget. Budgetavvikelsen per september på 294 mkr var något lägre än budgetavvikelsen samma period i fjor som var 307 mkr. Det skattade ingångsläget för 2016 på 400 mkr innebär en kostnadsutveckling mellan för SUS sjukhusverksamhet på 3,4 %. Förvaltningen erhåller därutöver tilläggsfinansiering för kösatsning, cancersatsning, satsning för att öka antalet vårdplatser samt incitamentssatsning som tillsammans innebär en kostnadsökning om 1,5 %. Ökade intäkter för asylvård, regionextern vård och övriga intäkter och bidrag motsvarar ytterligare 1,4 % ökade kostnader. Utöver den redan inför verksamhetsåret bedömda kostnadsökningstakten om 3,4 % finns således finansiering för ytterligare 2,9 % ökade kostnader, tillsammans 6,3 %. Hittills under 2016 har kostnaderna ökat med 6,1 % inom SUS sjukhusverksamhet. Ökningen var störst på omkostnadssidan (10,1 %), bl.a. ökade kostnaderna från bemanningsföretag med ca 22 %. Personalkostnaderna ökade med 6,4 %, läkemedelskostnaderna ökade med 4,7 % medan kostnaderna för lokalhyror och kapitaltjänster minskade med 6,5 % respektive 2,9 %.

5 Prognos Prognosen för 2016 är 450 mkr, d.v.s. ingen förändring totalt sett jämfört med förra månaden. Däremot har diverse justeringar gjorts mellan olika intäkts och kostnadsslag. Hälsovalets prognos har försämrats med 4 mkr till 42 mkr jämfört med budget. Den anslagsfinansierade sjukhusverksamhetens prognos har förbättrats med 4 mkr till 408 mkr jämfört med budget. För vårdvalen är prognos lika med budget. I prognosen ligger invägt full effekt av befintliga handlingsplaner för 212 mkr, vilket är samma belopp som vid förra månadsrapporteringen. Under året har följande tillkommande finansiering (186 mkr), enligt överenskommelse med HSN, lagts in (raden övriga intäkter): tillgänglighetspaket, cancersatsning 53,7 mkr stimulansmedel cancersjukvård 23,5 mkr tillgänglighetspaket, vårdplatser 34,0 mkr tillgänglighetspaket, fast del 14,3 mkr tillgänglighetspaket, MR/CT 10,0 mkr tillgänglighetspaket, incitament 2,0 mkr trombektomi vid stroke 12 mkr strokejour 2 mkr barnfetmaprojekt 2,1 mkr osteoporos 1,0 mkr finansiering för merkostnader i samband med nya sjukhusområden Malmö/Lund, 4 mkr handlingsplan för jämlik demensvård 4 mkr inrättande av kompetenscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande åtgärder, 5,5 mkr statlig satsning förbättrad förlossningsvård 9,6 mkr Assisterad befruktning, 5,0 mkr Brännskadevård, 1,3 mkr Extraktioner av pacemakerkablage, 0,5 mkr SKL medel för kroniska sjukdomar 1,7 mkr Åtgärder för ekonomi i balans I aktuell ekonomisk prognos för SUS på 450 mkr 2016 är inräknat effekt av verksamhetsspecifika handlingsplaner på 212 mkr. Det innebär att det 2016 genomförs effektiviseringar motsvarande 1,6 % av SUS totala omsättning respektive 2,0 % av under året påverkbara kostnader. Det är en mycket hög siffra för en tjänsteproducerande verksamhet och ska också ses i relation till de minst motsvarande effektiviseringarna och besparingarna som genomförts sedan Skånes universitetssjukhus bildades 2010 och bildades I de verksamhetsspecifika handlingsplaner som redan genomförs ingår besparing på personal 90 mkr, ökade intäkter (framför allt inom hälsovalet) 62 mkr och övriga omkostnader 51 mkr. Besparingar inom personal sker främst genom översyn av bemanning, samordning av resurser, förändrad schemaplanering och förändrad produktion. Övriga omkostnader minskas bl.a. genom besparingar sjukvårdsmaterial, förändrade rutiner och metoder och genom översyn av och upphandling av avtal. Besparingar genomförs även inom bemanningsföretag och läkemedel. Sammantaget omfattar de verksamhetsspecifika handlingsplanerna 175 åtgärder inom sjukhusverksamheten samt ett stort antal åtgärder för de hälsovalsenheter som inte har en ekonomi i balans. Därutöver arbetar Sjukvårdsnämnd SUS löpande med ytterligare förvaltningsövergripande handlingsplaner för att minska kostnadsutvecklingen. Förvaltningschefen fattade ett nytt beslut om åtgärder inom med anledning av den ekonomiska situationen. Enligt detta får inga beslut fattas utan föregående särskild prövning om de ökar kostnaderna över budget exkl. återstående beting.