Fördjupad uppföljning av SUS ekonomiska åtgärder

Transkript

1 Datum (6) Fördjupad uppföljning av SUS ekonomiska åtgärder 1. Hur kvalitetssäkras framarbetade ekonomiska effekter? I samband med varje månads ekonomiska bokslut sammanställer SUS verksamhetsområden en redovisning av sina planerade och pågående åtgärder för att nå ekonomiska balans. Redovisningen görs i en förvaltningsgemensam mall. Mallen inkluderar rader för statusrapportering av åtgärderna, såväl vad det gäller planering som hur de pågående åtgärderna påverkat verksamhetsområdets resultaträkning till dags dato. Redovisningen underlättar en standardiserad genomgång av åtgärderna och därmed en kvalitetssäkring. Syftet med genomgången är också ett lärande och en möjlighet att sprida goda exempel mellan verksamheterna. - Sker beräkningar utifrån en förvaltningsövergripande mall? Ja. 2. Beskriv hur förvaltningen praktiskt arbetar med att inhämta kunskap om hur arbetet i verksamheten bedrivs med beslutade resultatförbättrande åtgärder. Inför budgetarbetet 2018 genomfördes dialogmöten med alla verksamhetsområden där fokus var ekonomi men där även genomgång gjordes av anknytande områden som produktion, tillgänglighet och personal. För att följa upp verksamheter med en större ekonomisk utmaning har förvaltningen haft verksamhetsdialog med tema ekonomi med verksamhetsområden som har större utmaningar med ekonomin. De ombads att presentera: En analys av varför man har hamnat i en situation med stora underskott och en hög kostnadsutvecklingstakt. De åtgärder som har vidtagits och som planeras framöver för att vända utvecklingen och vilka effekter ni förväntar er av dessa åtgärder. Vilket behov av stöd från förvaltningsledning och stödfunktioner ni önskar för att kunna genomföra planerade åtgärder. Under våren genomfördes fördjupade dialoger med SUS alla verksamhetsområden. Dialogerna täckte förvisso ett vidare område än enbart

2 2 (6) ekonomi men uppföljning av ekonomiskt resultat, utvecklingen sedan budgetdialogerna samt (i relevanta fall) uppföljning av punkterna ovan ingick. Verksamhetsdialogerna dokumenterades som överenskommelser mellan förvaltningschefen och verkasamhetsområdesledningarna om hur det framtida arbetet skall bedrivas och vilka åtgärder som skall vidtas för att förbättra ekonomin och tillgängligheten. I överenskommelsen ingår också en genomgång av vilken hjälp verksamheten behöver för att underlätta genomförandet av planerade åtgärder. De ingångna överenskommelserna följs upp under höstens kommande verksamhetsdialoger. Utöver verksamhetsdialogerna pågår just nu en upprepning av föregående års budgetdialoger. Denna gång med störst fokus på verksamhetsåret 2019 men diskussioner om förväntningar som sträcker sig längre fram i framtiden ingår i budgetdialogerna. 3. Vilken handlingsberedskap finns att beslutade och genomförda åtgärder inte resulterar i att utrymmet finansierar nytillkomna behov, d v s säkerställa nödvändig hemtagningseffekt? I budgetprocessen blev det tydligt både att SUS inte har medel till nytillkomna behov och att nytillkomna behov delvis startas utan att det finns finansiering. Detta är ett viktigt område att arbeta med för att bättre hushålla med våra resurser. Även om vi genomför åtgärder för en ekonomi i balans äts de upp av ökade kostnader för nya behov. En arbetsgrupp är tillsatt med uppdraget att både ta fram process för hantering av nya behov under 2018, men även ta fram förslag på en bättre hantering redan i budgetprocessen. Mer medel behöver frigöras för att möta nya behov. För att göra det behövs en horisontell prioritering som är svår, men nödvändig. Uppdraget inkluderar även förslag på löpande hantering av nya behov. Till delar har vi detta idag i HTA processen, men den behöver kompletteras med ett snabbspår för en snabbare hantering vid införanden av mindre komplex natur. Minst lika viktigt är en process för ordnad utmönstring. 4. Redogör för eventuellt nytillkomna satsningar beslutade av Regionstyrelse/nämnd samt eventuellt tillkommande nationella riktlinjer. Nedan beskrivs ofinansierad del av nytillkomna satsningar beslutade av regionala beslut samt tillkommande nationella riktlinjer och vårdprogram. Endast effekt på 2018 beskrives. I tidigare redovisning inkluderades beslut och nationella riktlinjer som haft ekonomisk effekt de senaste åren (och därmed ligger i underskottet för 2017) samt vissa beslut och riktlinjer som kommer få effekt 2019 och framåt.

3 3 (6) Beslut Beskrivning Belopp 2018 mkr Nationella riktlinjer Insulinpumpar och CGM -anpassning till nationell/internationell standard. 12,0 HSN Trombektomier ökar. Innebär högre kostnader bemanning beredskapslinje och omkostnader mot finansiering i beslut. 15,0 Nationell satsning på ny strålteknik enl avtal med regionen - Skandionkliniken i Uppsala. Delvis Regionalt beslut regionfinansierat genom ett abonnemang på 50 % av beräknad kostnad. Avtal för abonnemang, bemanning samt remitterade patienter. 11,9 Vårdprogram Ökad läkemedelskostnad Xofigo o Golden Anchor. Införd isotopbehandling samt strålbehandlingsmarkör vid avancerad prostatacancer. 6,5 Vårdprogram Ökade kostnader för genetiska analyser och benmärgsundersökningar inom hematologi och onkologfi enligt nya riktlinjer i nationellt vårdprogram och internationell konsensus. 7,4 Nationella riktlinjer Team för Early supported discharge (tidig understödd hemgång, nytt i Lund resp utökat Malmö) och specialiserad rehab vid stroke. Hög prioritering enligt nat riktlinjer 0,8 Behov utbyte och bemanning av cyklotron tfa regional satsning på PET/CT och krav på att Regionalt beslut leverera framförallt 18F-FDG tidigare på dagen. För att klara av detta behövs det en ny linje av personal, fysiker och kemister. Delvis intäktsfinansierat från Kryh, men trappstegseffekt. 3,6 Nationella riktlinjer Stor ökning av influensaprover efter nya riktlinjer 3,0 60,2 5. Redogör för de 5 ekonomiskt mest viktiga åtgärderna. 1. En ny ledningsorganisation med: Fokus på kärnverksamheten - patientens väg genom vården - medicinskt ledarskap - ledarskap för omvårdnad - fungerande vårdteam Ny ledningskultur - mindre detaljstyrning och kontroll - mer tillit och ökade mandat 2. Fokus på åtgärder som förbättrar arbetsmiljön. En förbättrad arbetsmiljö som leder till att fler medarbetare stannar och utvecklas på SUS kommer att leda till lägre personalkostnader. För att bättre kunna hjälpa verksamhetsområdena att omsätta en bättre arbetsmiljö till ett förbättrat ekonomiska resultat krävs det att förvaltningens avdelningar för HR och ekonomi arbetar tätt tillsammans med varandra och med verksamheterna. Förhoppningen är att det processorienterade arbetssätt som håller på att införas inom SUS kommer att hjälpa till att underlätta samarbete över organisationsgränser. 3. Fokus på att öka vårdplats- och operationskapacitet. Bristen på vårdplatser och operationskapacitet skapar (förutom patientlidandet som är det främsta argumentet för detta arbete) en dålig arbetsmiljö som kostar både i en hög personalomsättning med dyra bredvidgångar och en osäkerhet med många nya samt att dyra lösningar för att lösa akuta bemanningsproblem.

4 4 (6) För exempel på det pågående arbetet för att förbättra vårdplats- och operationskapaciteten inom SUS se juni månads fördjupade uppföljning om patientsäkerhet. 4. En tätare uppföljning av både planer och faktiska resultat med fokus på de verksamheterna med störst underskott och högst kostnadsutvecklingstakt. Den månatliga uppföljningen sker standardiserat och oftast skriftligen i någon form, vilket möjliggör jämförelser mellan SUS olika delar. Fokuseringen på verksamheterna i störst behov av tätare uppföljning sker i mötesform och möjliggör en fördjupad analys av de faktorer som inte framkommer i den standardiserade uppföljningen samt en diskussion om vilket form av hjälp verksamhetsområdet behöver av sin omgivning för att kunna nå sina mål. De bredare terminsvisa verksamhetsdialogerna med SUS alla verksamhetsområden hjälper till att belysa sambanden mellan verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektiven. Under 2018 pågår en större översyn av förvaltningens planerings- och uppföljningsprocess. Syftet med genomgången är att utveckla processen för planering och uppföljning för att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att fullgöra sitt uppdrag och nå sina mål samt skapa bättre samordning och mer långsiktighet. 5. De förvaltningsgemensamma staberna minskas med drygt 50 anställda, vilket kommer att leda till kostnadssänkningar på drygt 30 mkr. 6. Redovisa de 3 viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas i arbetet med ekonomiska åtgärder. Förvaltningens ledningsgrupp arbetar med frågan Hur skall vi arbeta för att bättre lyckas med att hushålla med våra resurser? Vi behöver finna nya metoder att arbeta med ekonomin. Tre viktiga faktorer är: Skapa engagemang för saker som påverkar ekonomin. Förmåga att tänka långsiktigt för att finna åtgärder med större effekt Konsekvenser om man inte arbetar för en ekonomi i balans

5 5 (6) 7. Beskriv övriga fördyrningar (förutom de enligt punkt 4) som skett under året vilka har lett till en minskad effekt av ekonomiska åtgärder SUS redovisade i bokslut 2017 ett resultat som var 629 mkr sämre än budget. Under 2017 ökade bruttokostnaderna med 5,1 % inom SUS sjukhusverksamhet. Från en hög bruttokostnadsutveckling i början av 2018 har kostnadsökningstakten från maj till september legat stabilt kring 4,6 %. SUS budget medger ett utrymme för kostnadsutveckling 2018 på 0,8 %, d.v.s. kostnaderna behöver sänkas med 113 mkr jämfört med utfallet 2017 för att nå ekonomi i balans. I budget 2018 tillfördes SUS budget 252,7 mkr för LPIK (2,8 %), 126,2 mkr för demografisk utveckling (1,4 %) och 90,2 mkr för medicinteknisk utveckling (1 %). På det lades ett effektiviseringskrav som innebar -90,2 mkr (-1 %). Sammantaget innebar det att SUS budget förstärktes med 378,9 mkr. Därutöver tillkom diverse förändringar i uppdrag som huvudsak innebär finansierade ökade kostnader. Den tillkommande finansieringen i 2018 års regionbidrag täcker inte fullt ut de beräknade kostnadsökningarna Bl a förväntas läkemedelskostnaderna och kostnaderna mot serviceförvaltningarna öka mer än vad SUS får finansiering för. Beslut fattas också nationellt och regionalt med förväntan om att SUS ska förändra behandlingsrutiner utan att förvaltningen får finansiering för detta. Det kan till exempel handla om vårdprogram, nationella riktlinjer och nationellt ordnat införande. Mellan 2017 och 2018 höjdes arbetsgivaravgiften i region Skåne för den stora gruppen födda mellan från 46,37 % till 47,01 %. För SUS innebar detta ökade kostnader på ca 30 mkr inom anslagsfinansierad verksamhet. Ökningen skedde främst inom den regionalt beslutade delen kollektivavtalad pension och omfattades därmed inte av uppräkningen inom SKLs nationella landstingsprisindex LPIK. Mellan ökade budgeterad kostnad mot Regionfastigheter, Regionservice, Medicinsk Service och Regionstyrelsen med 169 mkr. Endast delar av detta kan anses finansierat inom LPIK. En försiktig prognos ger att kostnaderna utöver detta ökar ytterligare 25 mkr. Budget per motpart (mkr) Diff 3150 Medicinsk service * Regionservice Regionfastigheter Regionstyrelse * *Skifte budget för främst MT och BFT från Regionstyrelsen till Medicinsk Service LPIK (inkl läkemedel) 2018 på 2,7 % baseras på antagande om minskade priser på läkemedel 2018 på -1,1 %. I LPIK tas endast hänsyn till förväntade prisförändringar. Någon bedömning av förändrad användning och förändrade volymer läkemedel görs inte i LPIK. Antagandet är också genomsnittligt för sjukvården. Någon viktning för förväntade högre ökade kostnader inom den

6 6 (6) specialiserade och högspecialiserade vården görs inte. SUS har inom finansieringen budgeterat för en ökning av kostnader för rekvisitionsläkemedel med 88 mkr mellan åren. Sammantaget gick SUS in i 2017 med ett underskott på 629 mkr. Till det fördes ett effektiviseringskrav på 1 % eller 90 mkr. I januari 2018 gjordes en justering av personalkostnader på 29 mkr som borde bokförts på Tillsammans ger detta i grunden ett effektiviseringsbehov på ca 750 mkr i år. Ökade sociala avgifter (30 mkr), kraftigt ökade kostnader mot serviceförvaltningarna ( mkr) och behov av att finansiera ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel (78 mkr) försämrar utgångsläget ytterligare. Kostnader för sjukvårdsmaterial ökar markant mellan åren. Kostnader för insulinpumpar/cgm för både barn och vuxna växer mellan åren med 12 mkr, och för katetrar och ledare för hjärtsjukvården och trombektomi vid stroke ökar också. På grund av organbrist i landet ser förvaltningen ökade kostnader för köp av mekaniska hjälphjärta inom barnkirurgi och thorax. Undertecknad avsiktsförklaring med Vårdförbundet ändrar arbetstidsmåttet för sjuksköterskor och barnmorskor med nattarbete och innebär ökat behov av personal, effekt mkr (totalt 50 mkr). Övriga fördyrningar (mkr) Effekt 2018 Justering personalkostnader för Höjd arbetsgivaravgift -30 Ökade kostnader serviceförvaltningar budget -169 Ökade kostnader serviceförvaltningar över budget -25 Ökade kostnader rekvisitionsläkemedel (exkl Xofigo) -72 Ökad kostnader sjukvårdsmaterial övrigt -36 Nattavtal Vårdförbundet delårseffekt -15 Mekaniska hjälphjärtan Underskott Effektiviseringskrav 1% -90 Beslut o nat riktlinjer enl punkt 4-60 Inom finansiering LPIK, demografi o medicinteknisk utveckling 260 Ökade externa intäkter 90 Ekonomiska handlingsplaner 115 Prognos