Månadssammandrag: januari oktober 2015 Skånes universitetssjukvård

Transkript

1 Sammanfattning Kvalitet: SUS arbetar ak vt med hälsofrämjande arbete. Tillgänglighet: Föbä ring för de flesta besök och för samtliga opera on/åtgärder. Anställda/arbetad d: Antal anställda per oktober ökade med 4 % jämfört med oktober 2014 och använda AOH för perioden januari september med 4 % jämfört med samma period Produk on: Färre utskrivningar inom soma ken och ökat antal besök inom primärvården. Andel öppenvårdsoperationer har ökat. Ekonomi: Resultatet 97 mkr sämre än budget. Prognosen 145 mkr sämre än budget. Tilläggsbudget på 324,5 mkr erhölls i oktober. Andel väntande till besök inom 60 dagar Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Vård i rimlig tid Väntande till besök Flertalet vårdutbud har ökat sin tillgänghet sedan förgående månad. Allergisjukvård har en handlingsplan för att öka tillgängligheten. Inom barnmedicin finns för tillfället färre samordningsplatser än behovet. Detta beror på att mottagande vårdgivare har fullt och inte kan ta emot. Stora volymer patienter samordnas inom ortopedi, urologi, ÖNH och ögonsjukvård Andel väntande operationer/åtgärder inom 60 dagar Inom urologi, ÖNH och ögonsjukvård behöver patient och remittent få information om vem som har kortast väntetid och skicka remisser direkt dit istället för att skicka till SUS som i princip bara vänder remisserna till privat vårdgivare med avtal. Vård i rimlig tid Väntande operation/åtgärd Trots bekymmer med att hålla vårdplatser och operationssalar öppna, har samtliga vårdutbudsgrupper förbättrat resultatet sedan föregående månad. Samordning till annan vårdgivare sker där så är möjligt, framförallt inom gynekologi och ortopedi. Diskussioner för att öka tillgängligheten pågår internt med anledning av tillgänglighetspaketet. Förbättring respektive försämring, relativt föregående period. Produktion Sjukhusvård inklusive Vårdval procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Mixpoäng 0,9% 0,6% 1,1% Läkarbesöken ökade framförallt avseende nybesök. Övriga besök är i denna statistik justerat för besök vid strålbehandlingen oktober månad (ca 4.600) och överföring av barnhälsovårdspsykologerna till primärvården (ca 1.500). Inom den slutna vården minskade antalet Kval brev/tel 9,7% utskrivningar med 4,4 %. Antalet vårddagar minskade med 3,6 % ock Vårdtillfällen 3,6% 4,4% medvårdtiden ökade från 4,5 dagar till 4,7 dagar. Den procentuella minskningen av mixpoängen inom den slutna vården var lägre än den för Mixpoäng 2,7% antalet utskrivna, vilket indikerar en ökad komplexitet i vården. Även inom den öppna vården utfördes en mer komplicerad vård, den Vårddagar 3,6% genomsnittliga mixpoängen per besök ökade. Inom somatiken Medelvårdtid 3, behandlades totalt nästan fler patienter. 6% 4% 2% 2% 4% 6% 8% 1 12% Öppenvård Slutenvård

2 Utveckling Operationer procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år 35, Förändring antal operationer Förändring av andel öppenvårdsoperationer 25, 15, 5, 0, 2,5% 0,7% 8, 2,9% 1,7% 11,8% 26,8% 6,4% 0,4% 4,6% 5, 15, Allmän 10,2% Gynekologisk 1,7% 1,5% 3,8% 4,1% Hjärt Kärl Neuro Ortopedisk Thorax Urologisk 2,9% 0, Ögon ÖNH Totalt Ökningen av antalet operationer inom område ÖNH är i sin helhet att hänföra till överföring från Sund och Kryh av den käkska verksamheten. Inom kvinnosjukvård och urologi är eftersläpningen i diagnosregistreringen stor inom sluten vård det gör att såväl antalet operationer som förändring av andel öppenvård är missvisande. Inom kärl och neuro ökade antalet operationer. Inom samtliga områden har andelen öppenvårdsoperationer ökat med undantag för neuro men där sker också bara ett fåtal operationer i öppenvård. Produktion Hälsoval och övrig primärvård procentuell förändring ackumulerade värde jämfört med föregående år Antal besök Mixpoäng Besök läkare 0,5% 0,9% 1,8% Antal listade har minskat något jämfört med föregående år. Detta trots nystartad vårdcentral i Lund (VC Getingen) som startade sin verksamhet i maj 2014 och som per oktober 2015 har ca 4200 listade. Orsak till övrig Besök övriga 0,2% minskning är ökad privat konkurrens, ffa i Hörby och Malmö. Fler besök på primärvårdsnivå redovisas, vilket till stor del förklaras av utökad Kval. brev telefonkontakt* 13,7% primärvårdsverksamheter 2015 jämfört med T ex kväll/helg, ny 1,9% vårdcentral, bhv psykologer, dietister mm. Antal Listade 0,3% * Enbart läkares kvalificerade brev och telefonkontakter 5% 5% 1 15% Kvalitet ohälsosamma levandsvanor sjukdomsförebyggande arbete Andel med godkänd webbutbildning av personal läkare, ssk, rehab Andelen rökare som slutat efter månader efter hjärtinfarkt Andel med rökstopp 3 mån efter stroke 1 Måltal PV 2, Måltal spec. 1 % icke rökare diabets PV 5% SUS PV SUS Specialist

3 Kvalitet hälsofrämjande arbete Personer med ohälsosamma levnadsvanor finns i alla processer och inom olika vårdnivåer. Hur arbetar ni inom fövaltningen erbjuda likvärdig vård till patienter som utifrån sitt hälsotillstånd vill och har behov att förändra sina levnadsvanor? 1. Hur är arbetet organiserat inom ledningen? Det hälsoinriktade området ingår i den förvaltningsövergripande styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitet. Det finns inom SUS också en övergripande HFS grupp (HFS Hälsofrämjande hälso och sjukvård) bestående av processledare för hälsofrämjande sjukhusvård, folkhälso strateg primärvård, verksamhetschef och enhetschef för Hälsoenheten. Gruppen rapporterar till chef för Stab verksamhetsutveckling och divisionschef för Division Vilka insatser har gjorts för att informera cheferna? Dialog kring levnadsvanornas betydelse förs med exempelvis verksamhetsområdeschefer, verksamhets och enhetschefer samt chefläkare och chefsjuksköterska. Information sker även löpande via Chefsnytt. 3. Finns det tydliga rutiner kring prioriterade patientgrupper (ange vilka) utifrån identifiering av ohälsosamma levnadsvanor och tillgång till stöd för att förändra dessa? SUS har allmänna rutiner kring levnadsvanor vilka ska användas oavsett patientgrupp. Frågor om levnadsvanor ska ställas och stöd ska erbjudas då det är relevant i relation till patientens sjukdom. Exempel på patientgrupper där det är av särskilt stor vikt att identifiera levnadsvanor är patienter med diabetes, hjärt och kärlsjukdom, cancer samt inför operation. Stöd för att förändra levnadsvanor finns på SUS Hälsoenhet eller på den vårdcentral där patienten är listad. Rutin att fråga om levnadsvanor finns också i många av de uppemot 100 kvalitetsregister som SUS är med i, samt i de nationella vårdprogrammen. Kvalitet hälsofrämjande webbutbildning och dokumentation 1. Hur har ni arbetat med att nå målen för den webbaserade utbildningen "Vårdprogram levnadsvanor"? I genomsnitt har tre medarbetare per vårdcentral genomgått den regionala webbutbildningen Vårdprogram levnadsvanor sedan juni Inom sjukhusvården har SUS prioriterat att utbilda medarbetarna, med hjälp av den egenproducerade webbutbildningen om alkoholfri/rökfri operation. Utbildningen utgår från det regionala vårdprogrammet för levnadsvanor. Sedan starten för 1,5 år sedan har uppemot 900 medarbetare genomgått utbildningen. Information om den regionala webbutbildningen samt om SUS egen utbildning sker kontinuerligt i olika forum och nätverk. 2. Det finns en ny dokumentationsstruktur för levnadsvanor både i Melior och PMO som ska underlätta uppföljningen av arbetet. Hur arbetar ni med att implementera och informera om den? SUS har medverkat vid framtagandet av den regionala mallen och manualen. Information och kommunikation om Meliormallen har skett i olika forum under 2015 till exempel i det förvaltningsövergripande dokumentationsnätverket. Även chefläkare och chefsjuksköterska har informerats. Breddinformation har gått ut till alla chefer och medarbetare genom Chefsnytt och SUS nytt. Ca 1200 manualer har skickats ut till vårdenheterna. En informationsfilm om levnadsvanor i Melior utarbetas under hösten Implementering av levnadsvanemall i PMO har påbörjats.

4 Antal anställda Använda AOH* Sjukfrånvaro ** Medarbetare Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2015 Antal % 2015 Antal % 2015 Antal % Ledning/Administration ,6% ,6% 9,9 2,2 29,4% Läkare ,8% ,3% 6,5 0,1 2,1% Medicinsk sekreterare ,4% ,4% 21,1 1,3 6,8% Sjuksköterska ,3% ,9% 15,1 1,1 7,8% Tandvårdsarbete ,5% ,6% 9,3 5,2 35,6% Undersköterska/Skötare ,7% ,8% 23,0 1,2 5,5% Övrig personal ,3% ,1% 11,7 6,9 141,1% Övrig Vård/Rehab/Social ,6% ,8% 13,6 0,1 0,7% Totalt , , 15,2 1,0 7,3% * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid frånvaro) ** Sjukfrånvaro antal kalenderdagar i genomsnitt per medarbetare tom fg månad Antalet anställda totalt ökade med 500 mellan oktober 2014 och oktober Ökningen var 400 inom sjukhusverksamheten och 100 inom hälsovalet. AOH totalt har ökat med 356 under mätperioden januariseptember, 251 inom sjukhusverksamheten och 105 inom hälsovalet. Det är sjuksköterskor och undersköterskor som ökar mest både gällande antalet anställda och använda resurser. Detta förklaras bl a genom övergång till tjänstgöring två helger av fem vilket kräver mer personal. Ett arbete pågår för att omfördela arbetsuppgifter från sjuksköterskor till andra yrkesgrupper vilket i sin tur innebär att fler undersköterskor har anställts. Ungefär hälften av ökningen inom huvudgrupp läkare avser underläkare/st. Antalet genomsnittliga sjukdagar totalt har ökat (ökning med 9,1 % inom sjukhusverksamheten men minskning med 3,6 % inom hälsovalet) framförallt för sjuksköterskor, undersköterskor och inom ledning och administration. Läkarnas sjukdagar har minskat. Detta följer den trend som finns inom övriga Regionen och övriga Sverige. Det ansträngda personalläget har bidragit till en ökad sjukfrånvaro. 20 Inhyrd personal från bemanningsföretag (mkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Utfall 15 Genomsnitt 12 mån Stapel = månadsvärde, linje = genomsnitt av de tolv senaste månaderna Kostnaderna för bemanningsföretag ökade med 45 mkr under perioden, d.v.s. närmast en fördubbling av kostnaderna jämfört med motsvarande period Kostnaderna ökade med 29 mkr inom sjukhusverksamheten och 16 mkr inom hälsovalet. För sjukhusdelen var det bristen på sjuksköterskor inom vissa specialiteter som orsakade ökningen. Inom hälsovalet var det kostnaden för inhyrda läkare som ökade. Många olika bemanningsföretag har använts i år. Trots detta har inte SUS behov täckts. Efterfrågan förväntas inte minska under hösten och vintern. SUS deltar i det gemensamma regionala arbetet för att minska beroendet av bemanningsföretag. Kostnaderna för bemanningsföretag motsvarar ca 1,5 % av de totala personalkostnaderna. Resultat (mkr) Ekonomi (mkr) motpart 1 3 jan okt Helår 2015 Budgetavvikelse Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 8 293, ,2 51, , ,0 53,2 0,5% Fsg av hälso och sjukvård 792,9 732,1 60,7 888,0 948,8 60,8 6,8% Övriga intäkter 1 891, ,0 53, , ,3 86,0 3,9% S:a Verksamhetsintäkter , ,3 62, , ,1 93,6 0,7% Personalkostnader 6 314, ,5 46, , ,4 72,9 1, Omkostnader 4 417, ,5 130, , ,4 185,2 3,6% S:a Verksamhetskostnader , ,1 177, , ,7 258,0 2, Avskrivningar 191,9 207,5 15,6 249,0 231,0 18,0 7,2% Finansnetto 17,8 20,0 2,2 24,0 22,0 2,0 8,3% Totalt resultat 35,5 132,7 97,2 18,8 125,7 144,5 Resultat (mkr) motpart 1 4 Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår Hälsoval 39,9 38,1 78,0 18,8 56,2 75,0 Vårdval 0,2 0,7 0,5 0,0 3,6 3,6 Resultatutveckling (mkr) , , , Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 14 Budget 15 Utfall 15 Finansiering för kostnadsutveckling mellan 2014 och 2015 räknades upp med 2,1 % enligt landstingsprisindex samt med 0,8 % för demografi. I tillägg erhölls satsningar, bl.a. lönesatsningar till ssk och 20 mkr för övergång från tjänstgöring varannan helg till två av fem. Finansieringen innebar ett beting på ca 500 mkr, varav ca 365 mkr var obalans från Regionfullmäktige fattade oktober 2015 beslut om ombudgetering innebärande att 324,5 mkr tillfördes SUS. SUS totala periodresultat efter ombudgeteringen blev 36 mkr, vilket var 97 mkr sämre än den nya budgeten. På intäktssidan var hälsovalsintäkterna lägre än budget medan vårdintäkter från andra landsting samt asylvård var högre. Avvikelsen på omkostnader förklaras av 41 mkr på läkemedel, 24 mkr köp av labtjänster från MSF, 45 mkr för inhyrd personal samt 20 mkr i övrigt. Bruttokostnadsutvecklingen för sjukhusverksamheten var 5,1 %, vilket var en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med utvecklingen efter september. Fortsatt dyra lösningar (stimulansersättningar, bemanningsköp) för att hålla vårdplatser öppna samt höga kostnader för labtjänster bidrog till den relativt höga kostnadsutvecklingen. Förvaltningens grundfinansiering medger enbart en utveckling på 0,7 % mellan 2014 och Intäkterna ökade med ca 3,7 % mellan åren trots att fjolårets prisförhandlingar i Södra Regionvårdsnämnden resulterade i ett lägre pris än självkostnaden, vilket hittills i år motsvarat ca 29 mkr i uteblivna vårdintäkter. Hälsovalets intäkter och resultat påverkades negativt med 25 mkr under oktober t.f.a. retroaktiv reglering av täckningsgraden från , där triagebesök nu plockats bort ur ersättningen. Ombudgeteringen innebar en resultatförbättring med 274 mkr i periodutfallet.

5 SUS prognos förbättras med 310,5 mkr till 144,5 mkr jämfört med budget. Prognosförbättringen förklaras av: Tillskott ombudgetering (enligt beslut RF) Ersättning bortfall läkemedelssponsring konferenser Retroaktiv justering av täckningsgrad hälsovalet +324,5 mkr +11 mkr 25 mkr Därutöver en del justeringar i prognosen mellan olika intäktskostnadsslag för att bättre spegla utfallet, bl. a. ökar vi prognos på övriga omkostnader 40 mkr, och minskar prognos personalkostnader motsvarande.