Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Transkript

1

2

3 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Tillsvidareanställda åldersstruktur Tillsvidareanställda - förvaltningar Tillsvidareanställda - personalgrupper Tidsbegränsade anställningar Timavlönade Tidsredovisning Faktisk arbetad tid Fyllnads- och övertid Fyllnadstid Övertid Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Upprepad korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Sjuklönekostnader Frisknärvaro Personalrörlighet Personalomsättning Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning Förväntade pensionsavgångar Utrikes födda och utländsk bakgrund Löner Personalkostnader och skulder till personalen... 44

4 Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisning visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelat så långt det är möjligt. Viss statistik är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. Trevlig läsning! Thomas Hodin Personalutvecklare 2

5 Sammanfattning 2013 års personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 59 personer jämfört Av de tillsvidareanställda är 79 % (3 988) kvinnor och 21 % (1 089) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda är 94,4 % vilket är en kraftig ökning jämför med 2012 (91,4 %). Kvinnornas sysselsättningsgrad är 93,6 % och männens 97,4 %. Andelen heltidstjänster för tillsvidareanställda är 76 % vilket är en kraftig ökning jämfört med 2012 (63 %). 73 % av kvinnornas tjänster är heltidstjänster och 89 % av männens. Medelåldern för de tillsvidareanställda är 46,0 vilket är en ökning jämfört med 2012 (45,6 år). Kvinnornas medelålder är 45,9 år och männens 46,3 år. 296 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är en minskning med 65 personer jämfört med Timavlönade arbetade timmar under 2013 vilket motsvarar 292 årsarbetare. Jämfört med 2012 var det en ökning motsvarande 14 årsarbetare. Fyllnads- och övertidsuttaget minskade med timmar under 2013 vilket motsvarar en minskning med 5,6 årsarbetare jämfört med Sjukfrånvaron ökade under året till 5,9 % från 5,3 % Kvinnornas sjukfrånvaro var 6,6 % och männens 3,7 %. Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) minskar. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar. Kommunens kostnader för sjuklöner var 27,9 Mkr (exkl. po-pålägg) under 2013 vilket är en ökning med 2,2 Mkr jämfört med 2012 (+8,7 %). Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda var under året 1,9 % vilket är en liten ökning jämfört med 2012 (1,8 %). Kvinnornas personalomsättning var 1,9 % och männens 1,7 %. Under 2013 slutade 100 personer med pension vilket är 9 färre än Av de 100 var 81 kvinnor och 19 män. 7,2 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket var en liten minskning jämfört med året innan (7,3 %). Av kvinnorna är 7,3 % utrikes födda jämfört med 6,8 % av männen. Personalkostnaderna uppgick till Mkr vilket är en ökning med 86 Mkr (+ 3,7 %) jämfört med

6 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under 2013 med 59 personer (+ 1,2 %). De tillsvidareanställda uppgår nu till personer varav merparten är kvinnor (79 %). Antalet tillsvidareanställda har i genomsnitt ökat med 1,5 % per år under den senaste 10-årsperioden. Antalet kvinnor har ökat i genomsnitt med 1,3 % per år och männen med 2,1 %. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: Tillsvidareanställda Antal Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4

7 Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökar i takt med att antalet tillsvidareanställda ökar. När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader till årsarbetare motsvarade det i slutet på året årsarbetare vilket är en ökning med 204 årsarbetare (+ 4,4 %). Ökningen av antalet årsarbetare under året var betydligt större än tidigare år mycket beroende av kommunens införande av önskad sysselsättningsgrad. Antalet årsarbetare motsvara 94,4 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som att säga att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda är 94,4 %. 2 Av de årsarbetarna var kvinnor (78 %) och män (22 %). Antalet årsarbetare har i genomsnitt ökat med 1,8 % under den senaste 10-årsperioden. Kvinnornas ökning har varit 1,8 % och männens 2,2 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: Antal Årsarbetare Antal Kvinnor Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Baseras på antalet anställningar (ej personer). Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5

8 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda är 94,4 %, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2012 då den var 91,4 % 3. Ökningen beror till stor del på att kommunen infört önskad sysselsättningsgrad. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 93,6 % och männens 97,4%. Skillnaden mellan kvinnor och mäns genomsnittliga sysselsättningsgrad är den lägsta under mätperioden. Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste 10 åren. % 99,0 Tv-anställda: Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % 97,0 95,0 93,0 91,0 89,0 87,0 85, Kvinnor 89,0 89,4 89,6 89,4 89,5 89,5 89,7 90,2 93,6 Män 96,0 95,9 95,9 95,4 95,5 95,8 95,6 95,9 97,4 Andelen heltidstjänster ökade även de kraftigt under året beroende på samma anledning som ovan. 76 % av kommunens tillsvidareanställningar är numera heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2012 då andelen heltidstjänster var 63 % % av männen arbetar heltid (2012: 81 %) och motsvarande siffra för kvinnorna är 73 % (2012: 58 %). Kvinnor Deltid 27% Män Deltid 11% Heltid 73% Heltid 89% Totalt Deltid 24% Heltid 76% 3 Alla beräkningar av sysselsättningsgrader utgår från de tillsvidareanställdas grundtjänster. 4 Även här avser andelen heltider de tillsvidareanställdas grundtjänster. I all kommande statistik framöver där heltidstjänster och sysselsättningsgrader redovisas gäller samma sak om inget annat anges. 6

9 Ovan redovisade sysselsättningsgrader och andel heltider speglar dock inte hela bilden hur de tillsvidareanställda faktisk arbetar. Hänsyn måste även tas till att personalen reducerar sin arbetstid med anledning av olika ledigheter. Granskar vi de heltidsanställda så ger det att i december var 23,5 % av de heltidsanställda kvinnorna och 5,2 % av männen partiellt lediga och arbetade med reducerad arbetstid i olika omfattning. Följande tabell visar hur många av de heltidsanställda som var partiellt lediga i december utifrån frånvaroorsak fördelat på kvinnor, män och totalt. Tillsvidareanställda. Antal heltidsanställda med partiell ledighet i någon omfattning december 2013 Frånvaroorsak Kvinnor Män Totalt Tjänstlediga Föräldralediga Studielediga Totalt Om vi åter igen utgår från de tillsvidareanställdas grundtjänster så varierar de genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika åldersgrupperna. Personal i åldersgruppen under 20 år och de över 60 år har lägst sysselsättningsgrad. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 77,9 * 82, år 93,0 94,7 93, år 94,7 97,7 95, år 94,6 98,5 95, år 93,6 97,4 94,4 60 år 90,6 96,2 92,0 Totalt 93,6 97,4 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. 94,4 Andelen heltidsanställningar är störst i åldersgruppen år (80 %) och lägst i de yngre åldersgrupperna. Genomgående för de olika åldersgrupperna gäller att männen har högre andel heltidstjänster. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år 0 * år år år år år Totalt *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 7

10 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder är 46,0 år vilket är ökning jämfört med för ett år sedan (45,6 år). Kvinnornas medelålder är 45,9 år och männens 46,3 år. Utvecklingen de senaste åren mot en allt lägre genomsnittsålder bröts under 2013 och utvecklingen under de senaste 10 åren ser ut på följande sätt: Medelålder Medelålder - Tillsvidareanställda 46,8 46,6 46,4 46,2 46,0 45,8 45,6 45,4 45,2 45,0 44, Kvinnor 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 Män 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 Den största andelen av kommunenes tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna år (1 469 personer, 29 %) och år (1 430, 28 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män. Antal Kvinnor Tillsvidareanställda <20 år år år år år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i % för kommunens tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år år år år år år

11 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av 8 förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 22% Barn- och ungdoms förvaltningen 28% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 27% Kommunledningskontoret 3% Kultur- och fritidsförvaltningen 2% Följande tabell visar antalet tillsvidareanställda och omräknade heltider (årsarbetare) på förvaltningarna för åren 2012 och De största förändringarna under 2013 var på socialförvaltningen (+ 53), serviceförvaltningen (-24) och kommunledningskontoret (+ 19). 5 Några förvaltningar har en klart större ökning av antalet årsarbetare jämfört med antal personer vilket beror på, som tidigare nämnts, den införda önskade sysselsättningsgraden. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , , ,7 Kommunledningskontoret , , ,3 Kultur- och fritidsförvaltningen , , ,3 Omsorgsförvaltningen , , ,4 Samhällsbyggnadskontoret 92 90, ,9-2 -0,8 Serviceförvaltningen , , ,4 Socialförvaltningen , , ,2 Södermöre kommundelsförvaltning , , ,5 Totalt **) , , ,2 *) Årsarbetare = omräknade heltider. **) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer kan ha anställningar på fler förvaltningar. 5 Förändringarna på kommunledningskontoret och serviceförvaltningen beror på organisationsförändringar där bl.a. brandkårspersonal (50 personer) flyttades från serviceförvaltningen till kommunledningskontoret. 9

12 Könsfördelningen på förvaltningarna varierar och kvinnorna dominerar på alla förutom på kommuneldningskontoret. Nedanstående diagram visar hur många kvinnor och män som är tillsvidareanställda på de åtta förvaltningarna vid samma tidpunkt för åren 2012 och Tillsvidareanställda per förvaltning Antal Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på de olika förvaltningarna för åren 2012 och 2013 framgår av nedanstående tabell. En stor förändring utifrån könsfördelningen var på kommunledningskontoret där antalet män idag dominerar beroende på att brandkårspersonal flyttades över dit från serviceförvaltningen. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt

13 Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,2 år (socialförvaltningen) och upp till 49,3 år (kultur- och fritidsförvaltningen). Per förvaltning ser medelåldern ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 46,6 48,4 47,0 Kommunledningskontoret 49,1 47,3 48,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 49,9 48,5 49,3 Omsorgsförvaltningen 45,6 43,4 45,4 Samhällsbyggnadskontoret 46,1 44,5 45,4 Serviceförvaltningen 47,4 47,5 47,5 Socialförvaltningen 44,1 44,4 44,2 Södermöre kommundelsförvaltning 46,1 47,8 46,3 Totalt 45,9 46,3 46,0 Av nedanstående tabell följer att de åtta förvaltningarna har en olikartad åldersstruktur. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Förvaltningar < 20 år år år år år 60 år Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Följande tabell visar de genomsnittliga sysselsättningsgraderna på förvaltningarna. Dessa varierar mellan förvaltningarna och männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad på alla förvaltningar. Av tabellen framgår även att framför allt omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen har en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad jämfört med 2012, till stor del beroende av införandet av önskad sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 6 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 96,7 97,6 96,8 +0,7 Kommunledningskontoret 97,0 98,9 98,0-0,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 93,2 96,9 94,7-0,5 Omsorgsförvaltningen 89,2 93,5 89,6 +5,5 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 100,0 99,9 +1,3 Serviceförvaltningen 91,0 97,8 93,8 +0,8 Socialförvaltningen 97,7 98,3 97,9 +5,5 Södermöre kommundelsförvaltning 89,4 96,0 90,2 +1,3 Totalt 93,6 97,4 94,4 +3,0 6 Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 11

14 Andelen heltidsanställningar varierar mellan förvaltningarna. Ytterligheterna visar att de med flest heltidstjänster finns på kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret där förvaltningarna har 96 % respektive 99 % heltidstjänster. Å andra sidan kan detta jämföras med omsorgsförvaltningen där 52 % av de tillsvidareanställdas grundtjänster är heltidstjänster. Genomgående för alla förvaltningarna gäller att männen har en högre andel heltidstjänster än kvinnorna. Den totala andelen heltidstjänster ökade med hela 13,7 procentenheter under året beroende på genomförandet av önskad sysselsättningsgrad. Framför allt märktes detta på omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen där andelen heltider ökade med 13,9 respektive 40,6 procentenheter under året. Följande tabell visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna och även förändringen jämfört med Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 7 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen ,4 Kommunledningskontoret ,8 Kultur- och fritidsförvaltningen ,4 Omsorgsförvaltningen ,9 Samhällsbyggnadskontoret ,2 Serviceförvaltningen ,8 Socialförvaltningen ,6 Södermöre kommundelsförvaltning ,4 Totalt ,7 7 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12

15 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kalmar kommun har en skiftande verksamhet vilket ger att kommunens personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär att kommunen har en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 8. De två största personalgrupperna arbetar med vård- och omsorgsarbete med äldre och funktionshindrade (42 %) och skol- och barnsomsorgsarbete (28 %). Följande tabell visar antal personer i de olika personalgrupperna för 2012 och Tabellen visar också hur könsfördelningen i grupperna förändrats i antal och procent. Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp antal % Ledningsarbete ,5 Handläggar - och administratörsarbete ,8 Vård- och omsorgsarbete m.m ,9 Rehab och förebyggande arbete ,9 Socialt och kurativt arbete ,8 Skol- och barnomsorgsarbete ,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,7 Teknikarbete ,7 Hantverkare m.m ,0 Räddningstjänstarbete ,8 Köks- och måltidsarbete ,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,8 Totalt ,2 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar. Ytterligheterna finns inom räddningstjänsten där är 98 % är män och i gruppen vård-och omsorgsarbete där 86 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 13

16 Medelåldern i de olika personalgrupperna varierar från 39,7 år (rehab och förebyggande arbete) upp till 50,3 år (hantverkare m.m.). I följande tabell redovisas medelåldern för de olika personalgrupperna och även förändringen jämfört med för ett år sedan. Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 9 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 48,5 50,1 49,1 +0,1 Handläggar - och administratörsarbete 49,3 50,5 49,5 0,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,1 43,1 44,9 +0,6 Rehab och förebyggande arbete 40,3 37,3 39,7-1,1 Socialt och kurativt arbete 42,9 48,4 44,3-0,1 Skol- och barnomsorgsarbete 46,3 47,7 46,5 +0,2 Kultur-, turism- och fritidsarbete 48,4 46,3 47,6 +0,7 Teknikarbete 43,8 44,9 44,5-0,6 Hantverkare m.m. 48,0 50,5 50,3 +0,5 Räddningstjänstarbete * 42,3 42,1-0,6 Köks- och måltidsarbete 48,0 41,1 46,9-0,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 47,9 44,9 47,5 +0,4 Totalt 45,9 46,3 46,0 +0,4 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar hur fördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Personalgrupper < 20 år år år år år 60 år Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt 9 Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 14

17 De genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna varierar och männen har i de flesta fall en högre sysselsättningsgrad. Följande tabell visar hur det ser ut i de olika grupperna och hur de förändrats jämfört med Sysselsättningsgraderna ökade under året mycket beroende på införande av önskad sysselsättningsgrad och ökning var främst i gruppen vård-och omsorgsarbete (+ 6,2 procentenheter). Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 10 Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 98,7 100,0 99,2-0,2 Handläggar - och administratörsarbete 96,7 97,6 96,9 +0,7 Vård- och omsorgsarbete m.m. 90,7 95,2 91,3 +6,2 Rehab och förebyggande arbete 94,7 100,0 95,6 0,1 Socialt och kurativt arbete 98,5 99,1 98,6 +0,6 Skol- och barnomsorgsarbete 96,9 97,5 97,0 +0,8 Kultur-, turism- och fritidsarbete 93,3 97,0 94,6-1,0 Teknikarbete 100,0 99,5 99,6 +0,6 Hantverkare m.m. 95,0 99,0 98,8 +0,9 Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 Köks- och måltidsarbete 87,6 91,3 88,2 +2,0 Städ, tvätt och renhållningsarbete 91,6 95,4 92,1 +1,0 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 93,6 97,4 94,4 +3,0 Följande tabell visar andelen heltider i de olika personalgrupperna och hur de förändrats jämfört Heltidsanställningarna varierar mellan personalgrupperna och i de flesta personalgrupperna har männen en högre andel heltidstjänster. Även här märks genomförandet av den önskade sysselsättningsgraden då framför allt andelen heltider ökade kraftigt i gruppen vård- och omsorgsarbete (+28,9 procentenheter). Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 11 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete ,8 Handläggar - och administratörsarbete ,7 Vård- och omsorgsarbete m.m ,9 Rehab och förebyggande arbete ,2 Socialt och kurativt arbete ,6 Skol- och barnomsorgsarbete ,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,6 Teknikarbete ,1 Hantverkare m.m ,1 Räddningstjänstarbete * ,0 Köks- och måltidsarbete ,7 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,5 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler ,2 +13,7 10 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 11 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 15

18 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt LAS 12 får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, Skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 13 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2013 till 296 personer, vilket är en minskning med 65 personer jämfört med Trenden under senare år är att de tidsbegränsade anställningarna i kommunen minskar. Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2012 och 2013 visas i nedanstående diagram. Antal Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning Kvinnor Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen (ej godkänd utb) Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och antalet omräknade heltider (årsarbetare) den 31 december 2012 och 2013 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen 97 87, , ,2 Kommunledningskontoret 12 10, , ,4 Kultur- och fritidsförvaltningen 8 6,6 8 6,5 0-0,1 Omsorgsförvaltningen , , ,2 Samhällsbyggnadskontoret 6 5,6 5 5,0-1 -0,6 Serviceförvaltningen 20 18, , ,3 Socialförvaltningen 81 71, , ,8 Södermöre kommundelsförvaltning 25 20, ,2 0 +0,6 Totalt , , ,3 *) Årsarbetare = omräknade heltider 12 Lag om anställningsskydd. 13 I kommande redovisning ingår inte personal på PAN-avtalet och anställda på viss tid som har lönebidrag. Här ingår inte heller tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se sid 19 och framåt. 16

19 77 % av de med tidsbegränsad anställning är kvinnor, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Medelåldern för de med tidsbegränsad anställning är 36,4 år vilket är ökning jämfört med för ett år sedan (+ 0,3 år). Kvinnornas medelålder är 35,7 (+ 0,4) och männens 38,4 år (-0,4). Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 14 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 35,2 38,0 36,0-1,9 Kommunledningskontoret 40,1 * 38,9-0,3 Kultur- och fritidsförvaltningen * * 33,4-3,3 Omsorgsförvaltningen 33,6 38,6 34,3-0,3 Samhällsbyggnadskontoret * * * * Serviceförvaltningen 44,5 41,6 43,0 +0,9 Socialförvaltningen 37,1 33,3 36,4 +2,9 Södermöre kommundelsförvaltning 35,3 * 37,1 +0,2 Totalt 35,7 *) Redovisas endast om det finns fler än 5 kvinnor eller män. 38,4 36,4 +0,2 Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 17

20 1.7 Timavlönade Timavlönad 15 personal arbetade timmar under 2013 vilket motsvarar 292 årsarbetare. 16 Jämfört med 2012 var det en ökning motsvarande 14 årsarbetare. 75 % av timmarna utförs av kvinnor. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Årsarbetare Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 32,5 år baserat på antal timmar gjorda under Kvinnornas medelålder är 32,8 år och männens 31,5 år. De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen år (53 %). Nedanstående diagram visar åldersfördelningen mätt utifrån antalet arbetade timmar under Arbetade timmar (timavlönade) 2013 Antal timmar <20 år år år år år 60 år Kvinnor Män 15 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet endast timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). 16 En årsarbetare = timmar/år. Måttet timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från timmar). 18

21 Socialförvaltningen är den förvaltningen som använder sig mest av timavlönad personal (33 % av det totala antalet timmar). Jämfört med 2012 ökade antalet timmar mest på omsorgsförvaltningen (+ 18 årsarbetare). På barn-och ungdomsförvaltningen minskade antalet timmar med 14 årsarbetare jämfört med Fördelningen av timmar som gjorts av timavlönad personal under 2012 och 2013 på de olika förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt De flesta timmarna görs i personalgrupperna vård- och omsorgspersonal (60 %) följt av personal inom skol- och barnsomsorgsarbete (21 %). Ökningen av antalet arbetade timmar ökade främst i gruppen vård- och omsorgsarbete (+23,5 årsarbetare och minskade främst i gruppen inom skol- och barnomsorgsarbete (-14,5 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2012 och Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 0,3 0,2 0,5 0,1 0,1 0,3 Handläggar - och administratörsarbete 2,5 0,7 3,3 2,0 0,7 2,7 Vård- och omsorgsarbete m.m. 116,1 36,3 152,4 135,4 40,4 175,9 Rehab och förebyggande arbete 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Socialt och kurativt arbete 7,3 3,5 10,8 8,6 4,2 12,8 Skol- och barnomsorgsarbete 62,1 13,1 75,3 49,9 10,9 60,8 Kultur-, turism- och fritidsarbete 1,4 0,6 2,0 2,6 0,8 3,5 Teknikarbete 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Hantverkare m.m. 1,7 5,7 7,4 6,7 6,7 7,9 Räddningstjänstarbete 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Köks- och måltidsarbete 16,3 2,6 18,9 15,5 3,9 19,4 Städ, tvätt och renhållningsarbete 6,0 1,2 7,2 7,1 2,1 9,2 Totalt 213,9 64,1 278,0 222,5 69,9 292,4 19

22 2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 78,3 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester (8,9 %) och sjukfrånvaro (5,9 %). Männen har en högre faktisk arbetad tid än kvinnorna och skillnaden beror främst på att männen har en lägre sjukfrånvaro och ett lägre uttag av föräldraledighet. Tidsredovisning Totalt Föräldraledighet 2,7% Övrig frånvaro 4,2% Semester 8,9% Sjuk 5,9% Faktisk arbetstid 78,3% Tidsredovisning Kvinnor Föräldraledighet 3,2% Semester 9,1% Övrig frånvaro 4,8% Sjuk 6,6% Faktisk arbetstid 76,3% Tidsredovisning Män Föräldraledighet 0,9% Övrig frånvaro Semester 2,2% 8,5% Sjuk 3,9% Faktisk arbetstid 84,4% 20

23 2.2 Fyllnads- och övertid Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick under året till timmar vilket motsvarar 30,6 årsarbetare. Det var en minskning med 5,9 årsarbetare jämfört med Kvinnornas fyllnadstid uppgick till timmar (25,8 årsarbetare) och männens till timmar (4,8 årsarbetare). Av nedanstående diagram framgår att årets uttag av fyllnadstid är det lägsta under den senaste tioårsperioden. Årsarbetare 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 6,5 7,0 7,6 6,0 7,2 8,6 6,7 7,8 5,3 59,3 58,5 50,0 54,7 46,6 46,6 48,0 50,9 4,8 31,2 25, Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2012 och 2013 fördelat på kvinnor och män. 12,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,7 8,6 0,8 7,1 1,0 9,2 1,0 7,4 1,0 0,8 3,4 3, Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre 2,1 7,0 1,7 4,6 0,2 2,6 0,2 3,3 Kvinnor Män 21

24 För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,5 % av ordinarie arbetstid under året vilket kan jämföras med 2012 då fyllnadstiden var 0,6 %. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2012 och Diagrammet visar att på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna den största andelen fyllnadstid. 1,2 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en hög andel deltidsanställda. Orsaken till minskningen av antalet fyllnadstimmar under året var att timmarna minskade i de två stora personalgruppen vård- och omsorgsarbete och personal inom skol- och barnsomsorgsarbete. Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2012 och ,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare 20,0 15,0 10,0 5,0 0,

25 Sätts fyllnadstiden i relation till den ordinarie arbetade tiden ser bilden lite annorlunda ut. Följande diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2012 och ,4 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 % 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Ledning Handl - adm Kvinnor Män Vård - omsorg Rehab - föreb Redovisas endast om 5 eller fler i gruppen. Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverk Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 23

26 2.2.2 Övertid Övertiden uppgick till timmar under året vilket motsvarar 19,2 årsarbetare. Övertiden ökade med 574 timmar (0,3 årsarbetare) jämfört med Både kvinnornas och männens övertid ökade under året. Övertidsuttaget har ökat under senare år men under 2012 bröts den trenden. Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 Årsarbetare 20,0 15,0 10,0 5,0 6,8 9,4 7,5 7,9 12,6 13,8 8,6 6,4 7,0 5,9 9,8 9,8 10,5 11,8 7,8 14,0 7,6 7,6 11,2 11,5 0, Kvinnor Män Övertidsuttaget är högst på omsorgsförvaltningen följt av serviceförvaltningen och socialförvaltningen. Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2012 och 2013 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. 6,0 5,0 Övertid mätt i årsarbetare 0,8 Årsarbetare 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor 0,4 0,6 4,7 4,3 4,1 0,4 3,7 3,1 2,8 0,1 2,1 1,6 0,1 0,3 1,3 0,6 0,4 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 0,5 0,6 0,9 0,1 0,1 0, Barn- och ungdomsfv Män Kl-kontoret Kultur- ochomsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre fritidsfv 1,3 1,3 24

27 På samma sätt som ovan för fyllnadstiden kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan olika grupperingar. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,3 % av den ordinarie arbetstiden vilket är oförändrat jämfört med Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2012 och På flertalet av förvaltningarna har männen den största andelen övertid. 1,6 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Den största bidragande orsaken till att övertiden ökade under 2013 förklaras av att övertidstimmarna ökade i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (+1,1årsarbetare). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2012 och Årsarbetare 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare

28 För att underlätta en jämförelse mellan personalgrupperna visar följande diagram övertiden i % av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för 2012 och Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget som andel av den ordinarie arbetade tiden är högst bland personal inom hantverk följt av räddningstjänstpersonal. 2,0 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,8 1,6 1,4 1,2 % 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverk Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män Redovisas endast om fler än 5 i gruppen. 26

29 3 Sjukfrånvaro 3.1 Sjukfrånvaron totalt Sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 5,9 % vilket är en ökning jämfört med 2012 (5,3 %). Kvinnornas sjukfrånvaro ökade under året från 5,8 % till 6,6 %. Männens sjukfrånvaro sjönk från 38,8 % till 3,7 %. Nedanstående diagram visar att sjukfrånvaron har minskat under senare år men har åter börjat stiga. Diagrammet visar även att kvinnornas sjukfrånvaro genomgående är högre än männens Kvinnor 9,1 8,8 8,8 8,1 7,3 6,2 5,6 5,6 5,8 6,6 Män 5,5 4,8 4,8 4,4 4,1 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 Totalt 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6 5,5 5,1 5,1 5,3 5,9 % Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor Män Totalt Följande diagram visar sjukfrånvaron för 2013 för kvinnor, män och totalt i de olika åldersgrupperna. Diagrammet visar att sjukfrånvaron ökar i takt med åldern och att kvinnorna genomgående har en högre sjukfrånvaro än männen i alla åldersgrupperna. 17 % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad ,9 7,6 6,2 5,4 4,3 4,6 2,9 2,9 Totalt Kvinnor Män 4, år år 50 år 17 Under året ökade sjukfrånvaron i alla åldersgrupperna för kvinnor och män jämfört med 2012 förutom i den manliga åldersgruppen år där sjukfrånvaron minskade. 27

30 3.2 Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron på förvaltningarna varierar och på alla förvaltningarna har kvinnorna en högre sjukfrånvaro än männen. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron såg ut på förvaltningarna under 2013 uppdelat på kvinnor och män. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2013 % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,8 8,6 4,7 5,0 3,7 3,7 4,3 3,7 4,0 2,3 4,7 6,7 4,0 3,3 4,9 4,3 Kvinnor Män Sjukfrånvaron ökade på flertalet av förvaltningarna under året med undantag för samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen.. Följande tabell visar sjukfrånvaron på förvaltningarna under de två senaste åren för kvinnor, män och totalt och även förändring av sjukfrånvaron totalt på förvaltningarna mellan åren. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Ändring Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt 18 Barn- och ungdomsförvalt 5,5 3,2 5,1 5,8 3,7 5,4 +0,3 Kommunledningskontoret 2,8 4,0 3,3 4,7 3,7 4,3 +1,0 Kultur- och fritidsförvalt 4,6 3,0 4,0 5,0 4,3 4,7 +0,8 Omsorgsförvaltningen 7,8 4,2 7,4 8,6 3,7 8,0 +0,6 Samhällsbyggnadskontoret 3,7 2,8 3,3 4,0 2,3 3,1-0,1 Serviceförvaltningen 4,8 3,9 4,3 4,7 4,0 4,3 0,0 Socialförvaltningen 5,1 3,4 4,7 6,7 3,3 5,8 +1,2 Södermöre kommundelsförvalt 4,1 3,0 3,9 4,9 4,3 4,9 +0,9 Totalt 5,8 3,8 5,3 6,6 3,7 5,9 +0,6 18 Alla siffror i tabellen är avrundande. 28

31 3.3 Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaron varierar stort mellan de tolv personalgrupperna. Kvinnornas sjukfrånvaro är högre än männens i de flesta av personalgrupperna. Nedanstående diagram visar hur förhållandet såg ut i de olika personalgrupperna för % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2013 Kvinnor Män Nedanstående tabell visar sjukfrånvaron mer i detalj för åren 2012 och 2013 för de olika personalgrupperna. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Ändring Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt Ledningsarbete 3,3 4,4 3,7 2,9 2,6 2,8-0,9 Handläggar - och adm.arbete 2,8 3,5 3,0 3,4 5,4 3,9 +0,9 Vård- och omsorgsarbete m.m. 7,3 3,9 6,7 8,6 4,1 7,9 +1,2 Rehab och förebyggande arbete 6,1 1,3 5,4 3,9 1,3 3,4-1,9 Socialt och kurativt arbete 4,5 2,7 4,0 5,2 2,4 4,4 +0,4 Skol- och barnomsorgsarbete 5,3 3,5 5,0 5,7 3,7 5,3 +0,4 Kultur-, turism- och fritidsarbete 4,4 2,4 3,7 5,1 4,3 4,8 +1,1 Teknikarbete 3,5 2,2 2,6 3,1 2,4 2,6 0,0 Hantverkare m.m. 8,4 5,6 6,1 7,2 4,3 4,5-1,6 Räddningstjänstarbete * 0,6 0,6 * 1,6 1,5 +1,0 Köks- och måltidsarbete 3,5 4,9 3,7 5,2 6,7 5,5 +1,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete 7,3 2,2 6,7 5,3 2,3 4,9-1,8 Totalt 5,8 3,8 5,3 6,6 3,7 5,9 +0,6 *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 29

32 3.4 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är lägst bland personal som arbetar heltid. Förklaringsfaktorerna till det är flera, så en försiktig tolkning är att föredra. Nedanstående diagram visar på hur förhållandet mellan sysselsättningsgradsintervall och sjukfrånvaro ser ut totalt och för kvinnor och män. 12,0 10,0 8,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2013 fördelat efter sysselsättningsgrader % 6,0 4,0 2,0 0, % % % 100% Sysselsättningsgrader Kvinnor Män Totalt Nedanstående tabell visar på en varierad bild av hur sjukfrånvaron ser ut då den fördelas på de olika personalgrupperna i de olika sysselsättningsgradsintervallen. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2012 Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper Totalt Ledningsarbete * * * 2,8 2,8 Handläggar - och administratörsarbete * 14,0 4,1 3,8 3,9 Vård- och omsorgsarbete m.m. 6,4 9,3 9,0 8,3 7,9 Rehab och förebyggande arbete * * 2,5 3,1 3,4 Socialt och kurativt arbete * * 1,0 4,5 4,4 Skol- och barnomsorgsarbete 4,5 10,2 7,5 5,3 5,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete * 0,4 13,5 4,2 4,8 Teknikarbete * * * 2,3 2,6 Hantverkare m.m. * 35,7 * 4,0 4,5 Räddningstjänstarbete * * * 1,6 1,5 Köks- och måltidsarbete * 5,5 7,3 5,4 5,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete * 23,1 8,1 2,9 4,9 Totalt 6,4 10,4 8,5 5,4 5,9 *) Redovisas om det finns fler än 5 under perioden. 30

33 3.5 Upprepad korttidssjukfrånvaro Den upprepade korttidssjukfrånvaron (6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår) minskade under Totalt hade 402 personer en upprepad korttidssjukfrånvaro vilket kan jämföras med 2012 då siffran var kvinnor hade mer än sex frånvarotillfällen under året vilket var 38 färre än 2012 och antalet män med upprepad korttidssjukfrånvaro ökade med 11 personer under året från 45 till 56. Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår för de senaste tio åren fördelat på kvinnor och män Kvinnor Män Antal personer Tillsvidareanställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår Kvinnor Män Under året ökade den upprepade korttidssjukfrånvaron bland de äldre åldersgrupperna och minskade i de yngre grupperna. Följande tabell visar den upprepade korttidssjukfrånvaron för åren 2012 och 2013 och även förändringarna mellan åren. Tillsvidareanställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår Förändring år år år år år Totalt Redovisas inte könsuppdelat p.g.a. integritetsskäl då det är för få personer i vissa åldersgrupper. 31

34 3.6 Långtidssjukfrånvaro Definitionen av långtidssjukfrånvaro är här all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. Under 2013 svarade långtidssjukfrånvaron för 41,7 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är högre än 2012 (36,6 %). Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron har minskat under senare år men den trenden bröts under Den längre sjukfrånvarons betydelse är och har varit större för kvinnorna än för männen men skillnaden minskar. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron över 59 dagar sett ut i förhållande till den totala sjukfrånvaron under den senaste tioårsperioden totalt och uppdelat på kvinnor och män Kvinnor 9,1 8,8 8,8 8,1 7,3 6,2 5,6 5,6 5,8 6,6 Män 5,5 4,8 4,8 4,4 4,1 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 Totalt 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6 5,5 5,1 5,1 5,3 5,9 % Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor Män Totalt Ur nedanstående diagram kan utläsas att den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar med åldern ,0 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 40,0 % 30,0 20,0 10,0 0,0 49,0 49,5 46,6 39,1 40,8 21,8 27,7 16,4 15,5 Totalt Kvinnor Män år år 50 år 20 Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökade i alla åldersgrupperna under året. 32

35 Den 1 januari 2014 hade 228 personer haft en sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar, vilket är 50 fler än för ett år sedan. De längre sjukskrivningarna har åter igen ökat efter att ha minskat under ett antal år. Av de 228 som varit sjukskrivna över 59dagar var 199 kvinnor, vilket motsvarar 87 % av de långtidssjukskrivna. Det är en ökning jämfört med föregående år då andelen kvinnor var 85 %. Följande tabell visar hur förhållandena såg ut på de olika förvaltningarna den 1 januari 2013 och Sjukskrivna över 59 dagar Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt All personal som varit sjukskrivna under en längre tid är inte helt frånvarande utan de arbetar i någon omfattning. Av de 228 som varit sjukskrivna mer än 59 dagar arbetar 36 % i någon omfattning. Nedanstående tabell visar hur fördelningen efter sjukskrivningens omfattning ser ut totalt och per förvaltning. Andel sjukskrivna > 59 dagar efter sjukskrivningens omfattning redovisat i % Förvaltningar 0-0,25 0,26-0,50 0,51-0,75 1,00 Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Serviceförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Här redovisas ingen könsuppdelad statistik för förvaltningarna p.g.a. integritetsskäl. På många förvaltningar blir antalet för få vid en fördelning på förvaltning och kön. 33