Personalöversikt 2009

Transkript

1 Personalöversikt 2009

2

3 Innehåll 1 Bemanning Tillsvidareanställda per förvaltning Tillsvidareanställda per personalgrupp Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd Tidsbegränsade anställningar Timavlönade Mertid/övertid Fyllnadstid Övertid Tidsredovisning Struktur Könsfördelning Åldersfördelning Sysselsättningsgrader Utbildningsnivå Utländsk bakgrund Personalrörlighet Personalomsättning egen begäran Avgångsorsaker ålderspension och varaktig sjukersättning Förväntade pensionsavgångar Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaro; könsfördelning Sjukfrånvaro; åldersfördelning Sjukfrånvaro i personalgrupperna Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader Långtidssjukfrånvaro Frisknärvaro Löner Personalkostnader och skulder till personalen... 30

4 1 Bemanning 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning Antalet tillsvidareanställda ökade under året med 18 personer (+ 0,4 %) och uppgår nu till Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökade med 0,5 %. De största förändringarna skedde på barn- och ungdomsförvaltningen som minskade med 25 personer och omsorgsförvaltningen som ökade med 35 personer. Procentuellt ökade kommunledningskontoret mest under året, från 124 till 131 personer, vilket motsvarar en ökning på 5,6 %. Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare* Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen ,5 Brandkåren**) ,8 Fastighets- och inköpskontoret ,6 Gatu- och parkförvaltningen ,3 Kommunledningskontoret ,1 Kultur- och fritidsförvaltningen ,0 Omsorgsförvaltningen ,5 Samhällsbyggnadskontoret ,8 Socialförvaltningen ,8 Södermöre kommundelsförvaltning ,8 Totalt ***) ,0 *)Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). **) Exkl. deltidsbrandmän. ***) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. Årets ökning av tillsvidareanställd personal var den lägsta sedan I genomsnitt har antalet tillsvidareanställda ökat med 2,2 % och antalet årsarbetare med 2,4 % per år sedan Tillsvidareanställda och årsarbetare Personer Årsarbetare

5 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp Antalet tillsvidareanställda fördelat mellan de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt för åren 2008 och : Tillsvidareanställda 31 dec Personer Personer Förändring Personalgrupper Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd Antalet tillsvidareanställda årsarbetare motsvarade 7,0 % av den totala befolkningsmängden i Kalmar kommun vilket är en liten minskning jämfört med Som jämförelse för år 2008 kan Kalmar kommuns siffra på 7,1 % jämföras med riket som var 6,6 % och för jämförbara kommuner (Karlskrona, Kristianstad, Halmstad och Växjö) var den genomsnittliga siffran 7,4 %. 2 Tv-anställda årsarbetare i % av befolkningsmängd 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Tv-anställda i % av befolkningsmängd ,7 5,8 6,3 6,4 6,5 6,5 6,5 6,7 6,8 6,9 7,1 7,0 1 Personalgrupperna är grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper. AID står för arbetsidentifikation. 2 Senaste tillgängliga siffror är för 31 december Källa WebOr SKL. 3

6 1.4 Tidsbegränsade anställningar Antalet månadsavlönade med tidsbegränsad anställning har minskat stadigt under de senaste åren och så skedde även under Antalet uppgick till 370 personer den 31 december vilket är 56 färre än vid samma tidpunkt Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning den 31 dec. Personer och årsarbetare* Förändring Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , ,2 Brandkåren , ,6 Fastighets- och inköpskontoret , ,9 Gatu- och parkförvaltningen ,5-3 -2,4 Kommunledningskontoret ,3 0-0,1 Kultur- och fritidsförvaltningen ,9 0-1,3 Omsorgsförvaltningen ,3 +1-2,1 Samhällsbyggnadskontoret , ,0 Socialförvaltningen ,5-1 -1,0 Södermöre kommundelsförvaltning , ,5 Totalt , ,8 *) Årsarbetare (omräknade heltider) = Anställningar * sysselsättningsgrad * (anställningsdagar/365). 1.5 Timavlönade Timavlönad personal arbetade timmar under 2009 vilket motsvarar 328,7 årsarbetare. 3 Årets timmar var en ökning med 729 timmar jämfört med 2008, vilket motsvarar 0,4 årsarbetare. Ca 46 % av timmarna görs under perioden juni augusti. Antal timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Årsarbetare ,7 430,1 390,8 399,7 415,9 416,6 369,4 328,3 328, En årsarbetare = timmar/år. Måttet timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från timmar). 4

7 Fördelningen av antalet arbetade timmar som gjordes av timavlönad personal under 2008 och 2009 på de olika förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade *) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 48,4 46,8-1,6 Brandkåren 0,0 0,0 0,0 Fastighets- och inköpskontoret 7,1 7,6 +0,5 Gatu- och parkförvaltningen 2,9 2,3-0,6 Kommunledningskontoret 0,9 0,7-0,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 2,2 2,1-0,1 Omsorgsförvaltningen 221,2 224,9 +3,8 Samhällsbyggnadskontoret 0,0 0,0 0,0 Socialförvaltningen 8,9 9,7 +0,8 Södermöre kommundelsförvaltning 36,6 34,6-2,0 Totalt 328,3 328,7 +0,4 *) Exkl. Timavlönade på Panavtalet. Fördelningen av de arbetade timmarna i de olika personalgrupperna varierar och fördelningen ser ut på följande sätt för 2009: Arbetade timmar (timavlönade) 2009 per personalgrupp Arbetade timmar Vård- och omsorgsarbete m.m. Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Socialt och kurativt arbete Rehab och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete 5

8 1.6 Mertid/övertid Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick under året till timmar vilket motsvarar 52,6 årsarbetare. Det är en minskning med timmar (1,0 årsarbetare) jämfört med Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare ,9 64,3 66,5 66,1 56,5 56,3 52,5 53,6 52, Fyllnadstiden på de olika förvaltningarna under 2008 och 2009 ser ut på följande sätt: Fyllnadstid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 12,8 10,1-2,7 Brandkåren 0,3 0,5 +0,2 Fastighets- och inköpskontoret 2,1 1,5-0,6 Gatu- och parkförvaltningen 0,1 0,1 0,0 Kommunledningskontoret 0,1 0,1 0,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,2 0,3 +0,1 Omsorgsförvaltningen 30,1 34,2 +4,2 Samhällsbyggnadskontoret 0,1 0,0-0,1 Socialförvaltningen 0,5 0,5 0,0 Södermöre kommundelsförvaltning 7,4 5,1-2,3 Totalt 53,6 52,6-1,0 6

9 Fyllnadstiden mätt i antal timmar i de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Fyllnadstid 2009 per personalgrupp Antal timmar Ledningsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Handläggar - och administratörsarbete Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas fyllnadstid uppgick till timmar (45,2 årsarbetare) och männens till timmar (7,4 årsarbetare). Fyllnadstid 2009 Antal timmar Kvinnor Män 7

10 1.6.2 Övertid Övertiden uppgick till timmar under året vilket motsvarar 17, 5 årsarbetare. Det är en ökning med timmar (1,9 årsarbetare) jämfört med Övertid mätt i årsarbetare 35,0 30,0 29,2 Årsarbetare 25,0 20,0 15,0 10,0 24,7 22,4 17,8 20,3 21,7 16,1 15,6 17,5 5,0 0, Övertiden på de olika förvaltningarna under 2008 och 2009 ser ut på följande sätt: Övertid mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen 2,5 2,6 +0,1 Brandkåren 0,5 1,0 +0,5 Fastighets- och inköpskontoret 0,9 1,1 +0,2 Gatu- och parkförvaltningen 1,3 1,9 +0,6 Kommunledningskontoret 0,9 0,9 0,0 Kultur- och fritidsförvaltningen 0,7 0,7 0,0 Omsorgsförvaltningen 6,2 6,6 +0,4 Samhällsbyggnadskontoret 0,2 0,1-0,1 Socialförvaltningen 1,4 1,5 +0,1 Södermöre kommundelsförvaltning 1,1 1,0-0,1 Totalt 15,6 17,5 +1,9 8

11 Övertiden mätt i antal timmar i de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt under året: Övertid 2009 per personalgrupp Antal timmar Ledningsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m. Handläggar - och administratörsarbete Socialt och kurativt arbete Rehab och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Kvinnornas övertid uppgick till timmar (10,5 årsarbetare) och männens uppgick till timmar (7,0 årsarbetare). Övertid 2009 Antal timmar Kvinnor Män 9

12 1.7 Tidsredovisning Den faktiska arbetstiden var 76,0 % vilket var 1 % mer jämfört med förra året. Den största bidragande orsaken till detta var att sjukfrånvaron minskade under De största frånvaroorsakerna är semester (9,0 %) följt av sjukdom (5,5 %) 4 och föräldraledighet (4,8 %). Männen har en högre faktisk arbetad tid än kvinnorna och skillnaden beror framför allt på att männen har en lägre sjukfrånvaro och ett lägre uttag av föräldraledighet. Tidsredovisning Totalt Faktisk arbetstid 76,0% Sjuk 5,5% Semester 9,0% Fackligt arbete 0,1% Föräldraledighet 4,8% Studier 1,0% Tjänstledighet 3,3% Övrig frånvaro 0,4% Tidsredovisning Kvinnor Faktisk arbetstid 74,5% Sjuk 6,1% Semester 9,0% Fackligt arbete 0,1% Föräldraledighet 5,5% Studier 1,0% Tjänstledighet 3,4% Övrig frånvaro 0,4% Tidsredovisning Män Faktisk arbetstid 81,3% Sjuk 3,3% Semester 9,2% Fackligt arbete 0,1% Föräldraledighet 2,2% Studier 0,9% Tjänstledighet 2,5% Övrig frånvaro 0,5% 4 Siffrorna för sjukfrånvaron kan skilja sig marginellt från vad som redovisas under avsnitt 4 p.g.a. olika beräkningsunderlag. 10

13 2 Struktur 2.1 Könsfördelning Merparten av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor (79 %). Könsfördelningen för de olika anställningsformerna ser ut på följande sätt: Könsfördelning per anställningsform Timavlönade 81% 19% Visstidsanställda 74% 26% Tv-anställda 79% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kvinnor Män De mest kvinnodominerande förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, södermöre kommundelförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Det omvända förhållandet råder på brandkåren och gatu- och parkförvaltningen. Tillsvidareanställda Antal Procent Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Brandkåren*) Fastighets- och inköpskontoret Gatu - och parkförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt **) *) Exkl. deltidsbrandmän. **) Ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. 11

14 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Könsfördelning varierar endast marginellt mellan åldersgrupperna för den tillsvidareanställda personalen. Tv-anställda:könsfördelning per åldersgrupp Tv-anställda % 79 % 79 % Kvinnor 77% 81% 21% 22 % 21% 19 % 23% år år år år 60 år Män 12

15 2.2 Åldersfördelning De tillsvidareanställdas medelålder är 46,0 år. Kvinnornas medelålder är 45,9 och männens 46,3 år. Medelålder Tv-anställda 47,0 46,5 Medelålder 46,0 45,5 45,0 44,5 44, Kvinnor 45,4 45,1 45,4 45,6 45,9 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 45,9 Män 45,6 45,3 45,4 45,8 46,1 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 46,3 Åldersstrukturen varierar mellan anställningsformerna. En större andel yngre medarbetare har tidsbegränsade anställningar eller arbetar som timavlönade. Åldersfördelning per anställningsform 100% 90% 12% 6% 6% 14% 7% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 30% 28% 21% 21% 12% 14% 59% 60 år år år år år <20 år 20% 22% 38% 10% 0% 8% Tv-anställda Visstidsanställda Timavlönade 13

16 Medelåldern per förvaltning ser ut på följande sätt: Medelålder - Tillsvidareanställda Förvaltningar Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 46,9 46,9 47,0 Brandkåren 43,1 * 42,8 Fastighets- och inköpskontoret 49,0 48,5 49,7 Gatu- och parkförvaltningen 49,9 49,9 49,9 Kommunledningskontoret 48,6 48,6 48,6 Kultur- och fritidsförvaltningen 49,0 50,2 47,7 Omsorgsförvaltningen 44,4 44,6 43,1 Samhällsbyggnadskontoret 47,4 46,4 48,3 Socialförvaltningen 46,9 46,1 49,0 Södermöre kommundelsförvaltning 47,1 47,2 46,7 Totalt 46,0 45,9 46,3 **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen Medelåldern i de olika personalgrupperna är följande: Medelålder - Tillsvidareanställda Personalgrupper Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete 50,0 49,4 51,1 Handläggar - och administratörsarbete 50,7 50,2 52,5 Vård- och omsorgsarbete m.m. 44,4 44,7 42,6 Rehab och förebyggande arbete 43,0 42,1 48,8 Socialt och kurativt arbete 45,3 44,4 48,0 Skol- och barnomsorgsarbete 46,2 46,2 46,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete 47,2 48,5 44,9 Teknikarbete 45,8 43,5 46,7 Hantverkare m.m. 50,0 51,5 50,0 Räddningstjänstarbete 40,9 * 40,9 Köks- och måltidsarbete 49,2 49,9 41,9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,3 48,7 45,1 Totalt 46,0 45,9 46,3 *) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler inom personalgruppen. Åldersstrukturen i de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt: Åldersfördelning i % per personalgrupp Tillsvidareanställda Personalgrupper år år år år 60 år Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete*) Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt

17 2.3 Sysselsättningsgrader De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 90,7 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,5 % och männens 95,5%. Jämfört med år 2000 har kvinnornas sysselsättningsgrad ökat med 1,6 procentenheter och männens har minskat med 0,1 procentenheter. Sysselsättningsgrader i % 100,0 95,0 90,0 85, Kvinnor 87,9 88,2 88,9 88,7 88,4 89,0 89,4 89,6 89,4 89,5 Män 96,6 96,7 96,4 95,8 95,8 96,0 95,9 95,9 95,4 95,5 61 % av Kalmar kommuns tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart större utsträckning heltid (80 %) jämfört med vad kvinnorna gör (56 %). Kvinnor Män Heltid; 56% Deltid; 44% Heltid; 80% Deltid; 20% Totalt Heltid; 61% Deltid; 39% 15

18 Sysselsättningsgrader och andelen heltidsanställningar varierar stort mellan förvaltningarna: Tillsvidareanställda Andel heltider Genomsnittlig Förvaltning Kvinnor Män Totalt syss.grad i % Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 83 % 94,9 Brandkåren*) ** 100 % 96 % 98,7 Fastighets- och inköpskontoret 52 % 96 % 70 % 93,5 Gatu- och parkförvaltningen 100 % 92 % 93 % 96,4 Kommunledningskontoret 94 % 98 % 96 % 98,9 Kultur- och fritidsförvaltningen 72 % 89 % 80 % 93,2 Omsorgsförvaltningen 36 % 49 % 38 % 86,3 Samhällsbyggnadskontoret 88 % 100 % 94 % 97,6 Socialförvaltningen 92 % 98 % 94 % 98,3 Södermöre kommundelsförvaltning 48 % 86 % 52 % 87,4 Totalt 56 % 80 % 61 % 90,7 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen Sysselsättningsgrader och heltidsanställningar varierar stort även mellan personalgrupperna: Tillsvidareanställda Andel heltider i % Genomsnittlig Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Syss.grad i % Ledningsarbete 97 % 100 % 98 % 99,3 Handläggar - och administratörsarbete 86 % 93 % 87 % 96,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 30 % 42 % 31 % 84,7 Rehab och förebyggande arbete 78 % 100 % 81 % 94,4 Socialt och kurativt arbete 93 % 98 % 94 % 98,1 Skol- och barnomsorgsarbete 84 % 92 % 86 % 95,4 Kultur-, turism- och fritidsarbete 72 % 87 % 77 % 92,3 Teknikarbete 94 % 100 % 98 % 99,4 Hantverkare m.m. 50 % 93 % 91 % 96,3 Räddningstjänstarbete*) ** 100 % 100 % 100,0 Köks- och måltidsarbete 39 % 47 % 40 % 84,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48 % 92 % 52 % 90,3 Totalt 56 % 80 % 61 % 90,7 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler i personalgruppen. 2.4 Utbildningsnivå Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utvecklat ett verktyg (Backspegeln) som gör det möjligt att följa upp personalutvecklingen i kommuner och landsting. Backspegelns senaste version gör det möjligt att ta fram tidsserier tom 2008 över anställda, rekryteringar och avgångar. Där finns även möjligheter att ta fram uppgifter om de anställdas födelseland och yrkesutbildning, Huvudkällan till statistiken är SKL:s personalstatistiska databas men mycket material är även hämtat från SCB vilket möjliggör ovan nämnda utdata som inte kommunens databaser innehåller. Indelningen som SKL gör för personalgrupperna ser lite 16

19 annorlunda ut än den indelning som görs efter kommunens personalsystem via huvudgrupperna för AID - kodningen. Siffror om utbildningsnivån kommer från SCB:s utbildningsstatistik och redovisas som den anställdes högsta utbildningsnivå. Nedanstående diagram visar de tillsvidareanställdas utbildningsnivå för åren 2001 och Diagrammet visar att utbildningsnivån har ökat jämfört med Tv-anställdas utbildningsnivå Procent Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år eller mer Utbildningsnivån varierar mellan personalgrupperna vilket framgår av nedanstående tabell. Lärarna är den grupp med den högsta utbildningsnivån, där hela personalgruppen i stort sett har högskoleutbildning. Personalgruppen teknik har lägst utbildningsnivå. Procentuell fördelning av de tillsvidareanställdas utbildningsnivå 2008*) Personalgrupp Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år Lärare 0,4 0,4 0,2 5,3 93,6 Teknik 24,2 43,4 16,0 7,4 9,0 Vård och omsorg 5,9 41,3 27,3 12,0 13,5 Förskola 2,5 15,1 2,5 56,7 23,3 Övr. skola och fritid 2,0 11,9 4,0 39,1 43,1 Administration 5,2 32,5 14,6 18,8 28,9 Totalt 6,8 30,5 16,7 19,8 26,2 *) Summeras inte utbildningsnivåerna till 100 beror resterande del på att uppgift saknas. 17

20 Utbildningsnivån är generellt sett högre bland männen än bland kvinnorna. Fördelat på kön och per personalgrupp ser det ut på följande sätt: Procentuell fördelning av de tillsvidareanställdas utbildningsnivå 2008 Grundskola Gymnasium < 3 år Gymnasium 3 år Högskola < 3 år Högskola 3 år Personalgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lärare 0,0 1,2 0,0 1,2 0,3 0,0 2,8 11,7 97,0 85,3 Teknik 29,7 18,2 45,3 41,4 11,1 21,2 5,1 9,9 8,9 9,2 Vård och omsorg 6,1 4,3 43,2 28,6 26,9 29,6 11,1 18,1 12,6 19,4 Förskola 2,7 0,0 16,3 3,7 2,6 1,2 56,8 55,6 21,5 39,5 Övr. skola och fritid 2,4 1,3 13,5 9,2 2,4 6,6 35,7 44,7 46,0 38,2 Administration 5,1 5,4 39,7 14,1 14,3 15,2 18,1 20,7 22,8 44,6 Totalt 6,6 7,3 32,5 23,1 16,6 17,1 19,7 19,9 24,6 32,4 2.5 Utländsk bakgrund I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att granska vilket födelseland kommunens anställda har. SKL har samkört uppgifter från kommunens lönesystem med statistik från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens födelseland. Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 6,4 % utländsk bakgrund år 2008 vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Kalmar kommun har en lägre andel tillsvidareanställda med utländsk bakgrund än rikets kommuner där andelen är 10,8 %. Det bör samtidigt noteras att Kalmar kommun har en lägre andel invånare med utländsk bakgrund är riket som helhet. Tv-anställda i % fördelade på födelseland Kalmar kommun Födelseland Sverige 96,8 96,6 94,7 94,4 93,6 Övriga Norden 1,4 1,3 1,3 1,2 1,3 EU exkl. Norden*) 0,4 0,4 0,4 1,2 1,4 Övr. världen 1,4 1,7 3,6 3,2 3,7 *) EU exkl. Norden omfattar det s.k. EU25 from 2004, EU27 from 2007 Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen teknik följt av vård- och omsorgspersonal. Lägst andel finns bland personal inom förskolan. Anställda med utländsk bakgrund har ökat inom alla personalgrupperna sedan 1995 men i olika grad. Tv-anställda i % med utländsk bakgrund inom olika personalgrupper Personalgrupper Lärare 2,9 1,9 2,9 3,0 3,9 Teknik 4,2 4,3 8,4 8,5 9,9 Vård och omsorg 3,8 4,4 6,7 7,2 7,8 Förskola 1,7 1,7 2,3 2,2 2,7 Övr. skola och fritid 3,5 3,6 4,1 5,1 6,9 Administration 2,4 2,5 3,0 3,3 3,0 Totalt 3,2 3,4 5,3 5,6 6,4 18

21 Andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund har jämnats ut under senare år. Under 2008 hade kvinnorna för första gången sedan 1995 en större andel med utländsk bakgrund än männen. Tv-anställda i % med utländsk bakgrund fördelat på kön Kvinnor 3,1 3,3 5,3 5,5 6,4 Män 3,6 3,7 5,5 5,9 6,3 Totalt 3,2 3,4 5,3 5,6 6,4 Fördelat efter personalgrupp och kön ser det ut på följande sätt: Tv-anställda i % med utländsk bakgrund fördelat på personalgrupper och kön. Kvinnor Män Personalgrupper Lärare 2,3 4,0 4,6 3,7 Teknik 11,1 13,6 5,8 5,8 Vård och omsorg 7,0 7,7 8,0 8,6 Förskola 2,0 2,3 4,0 6,2 Övr. skola och fritid 5,6 6,3 4,2 7,9 Administration 2,5 2,5 5,3 4,3 Totalt 5,5 6,4 5,9 6,3 19

22 3 Personalrörlighet 3.1 Personalomsättning egen begäran Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. Under 2009 slutade 79 tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 34 färre jämfört med Detta ger en personalomsättningen på 1,6 % under året. Samhällsbyggnadskontoret (4,4 %) följt av socialförvaltningen (3,9 %) hade störst personalomsättning under Utvidgas perioden from 1999 har omsättningen även varit högst på just nämnda förvaltningar. Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) Förvaltningar Snitt Barn- och ungdomsförvaltningen 2,0 % 2,0 % 1,4 % 1,9 % Brandkåren 2,0 % 3,8 % 1,9 % 1,7 % Fastighets- och inköpskontoret 1,7 % 2,3 % 0,0 % 1,1 % Gatu- och parkförvaltningen 1,3 % 3,9 % 0,0 % 1,3 % Kommunledningskontoret 2,5 % 5,5 % 2,3 % 2,1 % Kultur- och fritidsförvaltningen 1,4 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % Omsorgsförvaltningen 2,5 % 2,5 % 1,8 % 1,7 % Samhällsbyggnadskontoret 6,8 % 2,8 % 4,4 % 3,1 % Socialförvaltningen 2,5 % 2,3 % 3,9 % 3,4 % Södermöre kommundelsförvaltning 2,3 % 2,3 % 1,5 % 1,5 % Totalt 2,3 % 2,4 % 1,6 % 1,9 % Rörligheten är högst i de yngre åldersgrupperna och avtar ju äldre personalen blir. Åldersintervall Slutat egen begäran Personalomsättning år 14 4,0 % år 23 2,2 % år 25 1,9 % år 13 0,9 % 60 år 4 0,6 % Totalt 79 1,6 % Kvinnorna hade en personalomsättning på 1,7 % och männen 1,4 % under året. Kön Slutat egen begäran Personalomsättning Kvinnor 65 1,7 % Män 14 1,4 % Totalt 79 1,6 % 5 I 2008 och 2009 års siffror ingår 21 personer (13 respektive 7 personer) som omfattades av omställningspaketet individuella lösningar. 20

23 Personalomsättningen fördelat på de olika personalgrupperna såg ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Personalgrupper Slutat egen begäran Personalomsättning Ledningsarbete 5 2,5 % Handläggar - och administratörsarbete 6 2,4 % Vård- och omsorgsarbete m.m. 37 1,8 % Rehab och förebyggande arbete 3 8,2 % Socialt och kurativt arbete 6 3,4 % Skol- och barnomsorgsarbete 17 1,2 % Kultur-, turism- och fritidsarbete 0 0,0 % Teknikarbete 3 2,6 % Hantverkare m.m. 0 0,0 % Räddningstjänstarbete 1 2,4 % Köks- och måltidsarbete 1 0,6 % Städ, tvätt och renhållningsarbete 0 0,0 % Totalt 79 1,6 % 3.2 Avgångsorsaker ålderspension och varaktig sjukersättning Under 2008 ökade antalet pensionsavgångar kraftigt och en bidragande orsak till ökningen var att Kalmar kommun införde ett omställningspaket vilket gav personal en möjlighet att sluta med särskild avtalspension. Även under 2009 fanns denna möjlighet och under året beviljades 42 personer särskild avtalspension kopplat till omställningspaketet. Totalt registrerades 94 personer med avgångsorsak ålderspension vilket var en minskning med 30 personer jämfört med Totalt har 73 personer beviljats särskild avtalspension under 2008 och Under 2009 minskade antalet personer som fått varaktig sjukersättning kraftigt. 9 personer avgick med sjukersättning och det var en minskning med 22 personer jämfört med Avgångsorsaker; ålderspension och varaktig sjukersättning 180 Antal avgångar Avgått med ålderspension Avgått med varaktig sjukersättning 6 Exkl. personal som fått beviljade individuella lösningar. Dessa finns registrerade under avgångar egen begäran. 21

24 3.3 Förväntade pensionsavgångar För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna (ålderspension) de närmsta åren. Prognosen baseras på när de anställda uppnår 65 år. Genom att vi numera har en rörlig pensionsålder där den anställde kan välja att gå i pension from 61 år så råder dock en viss osäkerhet. Nedanstående diagram visar förväntade pensionsavgångar för åren och visar att de närmsta åren ökar de förväntade pensionsavgångarna. Prognos - förväntade pensionsavgångar för Prognos pensionsavg. Totalt Prognos pensionsavg. Kvinnor Prognos pensionsavg. Män

25 4 Sjukfrånvaro 4.1 Sjukfrånvaron totalt Kalmar kommun Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetad tid uppgick under året till 5,5 % vilket är 1,1 procentenheter lägre jämfört med Sjukfrånvaron har minskat stadigt under de senaste åren. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % ,6 8,5 8,2 7,6 7,9 7,9 7,2 6,6 6,6 5,2 5, Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron på de olika förvaltningarna varierar och utvecklingen from 2004 till 2009 visar att alla förvaltningar har en lägre sjukfrånvaro nu. Nedanstående tabell visar på utvecklingen sedan 2004 på de olika förvaltningarna. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändring i % Förändring i % Förvaltningar Barn- och ungdomsförvaltningen 7,8 7,3 7,4 6,2 6,0 5,2-14,0-33,3 Brandkåren 7,3 3,4 3,0 3,0 1,9 2,1 + 8,6-71,2 Fastighets- och inköpskontoret 11,5 11,3 11,4 8,3 8,1 7,1-12,8-38,3 Gatu- och parkkontoret 6,3 5,8 3,6 6,3 6,8 5,2-24,1-17,2 Kommunledningskontoret 5,5 4,4 3,8 2,8 2,7 2,4-12,2-56,7 Kultur- och fritidsförvaltningen 4,2 3,7 3,4 4,4 3,8 3,1-19,0-26,0 Omsorgsförvaltningen 9,6 9,7 9,3 8,9 8,0 6,4-19,8-33,1 Samhällsbyggnadskontoret 5,0 6,0 6,1 6,0 4,8 4,5-7,1-10,0 Socialförvaltningen 3,8 4,0 5,0 3,2 3,7 3,5-4,4-8,4 Södermöre kommundelsförvaltning 7,1 6,4 7,3 7,2 5,4 5,0-7,2-29,5 Totalt 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6 5,5-16,1-32,8 23

26 4.3 Sjukfrånvaro; könsfördelning Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året var kvinnorna sjuka 6,2 % av arbetstiden medan motsvarande siffra för männen var 3,5 %. Både kvinnornas och männens sjukfrånvaro minskade under året. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % ,4 9,4 9,1 8,8 8,8 8,4 8,1 7,2 7,3 6,2 5,7 5,7 5,5 5,5 4,9 4,8 4,8 4,4 4,3 4,1 3,5 3, Kvinnor Män 4.4 Sjukfrånvaro; åldersfördelning Generellt kan konstateras av naturliga skäl att ju högre ålder desto högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per åldersgrupp % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,4 6,6 5,2 5,9 4,4 3,0 3,3 3,6 2,2 Totalt Kvinnor Män år år 50 år 24

27 4.5 Sjukfrånvaro i personalgrupperna Sjukfrånvaron i de olika personalgrupperna varierar och under 2009 såg sjukfrånvaron ut på följande sätt fördelat på de olika personalgrupperna: % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ledningsarbete 1,9 Handläggar - och administratörsa... 4,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid per personalgrupp 6,7 6,7 Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete 4,4 Skol- och barnomsorgsarbete 5,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete 2,9 3,0 Teknikarbete 6,2 Hantverkare m.m. Räddningstjänstarbete 1,2 Köks- och måltidsarbete 6,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete 9,1 De flesta av personalgrupperna hade en lägre sjukfrånvaro 2009 jämfört med Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Personalgrupper Förändring Ledningsarbete 4,1 1,9-2,2 Handläggar - och administratörsarbete 4,3 4,0-0,3 Vård- och omsorgsarbete m.m. 8,1 6,7-1,4 Rehab och förebyggande arbete 5,5 6,7 +1,2 Socialt och kurativt arbete 4,7 4,4-0,3 Skol- och barnomsorgsarbete 6,0 5,1-0,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete 3,9 2,9-1,0 Teknikarbete 4,0 3,0-1,0 Hantverkare m.m. 5,6 6,2 +0,6 Räddningstjänstarbete 2,3 1,2-1,1 Köks- och måltidsarbete 7,2 6,5-0,8 Städ, tvätt och renhållningsarbete 10,5 9,1-1,4 Totalt 6,6 5,5-1,1 25

28 4.6 Sjukfrånvaro fördelat på sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron varierar i de olika sysselsättningsgradsintervallen. Sjukfrånvaron minskade i alla intervallen under 2009 jämfört med 2008, dock i olika grad. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid fördelat på sysselsättningsgradsintervall % ,7 7,6 9,9 2,6 10,9 9,5 8,3 6,8 6,2 5, % % % % 100% Sysselsättningsgrader 4.7 Sjukfrånvaro fördelat på personalgrupper och sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron fördelat på personalgruppernas olika sysselsättningsgrader ger följande bild: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper Totalt Ledningsarbete * * * * 1,9 1,9 Handläggar - och administratörsarbete * * 1,5 11,6 3,4 4,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 11,1 4,6 9,9 6,6 7,6 6,7 Rehab och förebyggande arbete * * * 0,5 7,4 6,7 Socialt och kurativt arbete * * * 10,9 4,1 4,4 Skol- och barnomsorgsarbete 2,4 * 9,3 6,4 5,0 5,1 Kultur-, turism- och fritidsarbete * * 4,0 1,3 3,1 2,9 Teknikarbete * * * * 2,6 3,0 Hantverkare m.m. * * 11,7 7,0 5,3 6,2 Räddningstjänstarbete * * * * 1,2 1,2 Köks- och måltidsarbete * * 3,0 8,0 7,8 6,5 Städ, tvätt och renhållningsarbete * * 4,9 8,8 11,0 9,1 Totalt 7,6 2,6 9,5 6,8 5,2 5,5 *) Redovisas om fler än 5 anställda under perioden 26

29 4.8 Långtidssjukfrånvaro Definitionen av långtidssjukfrånvaro är här all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. Under 2009 svarade långtidssjukfrånvaron för 45,9 % av all sjukfrånvaro, vilket är lägre än 2008 då siffran var 53,4 %. De längre sjukskrivningsperioderna spelar en större roll för den totala sjukfrånvaron för kvinnorna än för männen och även i de äldre åldersgrupperna. Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Åldersintervall Totalt Kvinnor Män år 8,5 9,2 4, år 43,1 45,9 25,6 50 år 54,0 56,1 43,2 Totalt 45,9 48,1 33,5 Den 1 januari 2010 var 189 personer långtidssjukskrivna vilket är 52 färre än för ett år sedan. Av de 189 hade 63 en tidsbegränsad sjukersättning vilket är 21 färre än för ett år sedan. Antal sjukskrivna > 59 dagar därav därav Förvaltningar*) Totalt sjukersättning Totalt sjukersättning Barn- och ungdomsförvaltningen Brandkåren 0 0 * * Fastighets- och inköpskontoret 12 5 * * Gatu- och parkförvaltningen 2 0 * * Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Serviceförvaltningen * * 11 5 Södermöre kommundelsförvaltning Totalt *) Ny organisationsstruktur from % av de långtidssjukskrivna är kvinnor och av de 63 personer som i januari hade en tidsbegränsad sjukersättning var 59 kvinnor vilket motsvarar 94 %. Detta kan sättas i relation till att andelen tv-anställda kvinnor är 79 %. Antal sjukskrivna > 59 dagar Totalt därav sjukersättning Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Serviceförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt

30 Nedanstående tabell visar på fördelningen av personer som varit sjukskrivna över 59 dagar den 1 januari 2010 utifrån sjukskrivningens omfattning. Av de långtidssjukskrivna arbetar 53 % i någon omfattning och 47 % är helt frånvarande p.g.a. sjukdom. Andel sjukskrivna > 59 dagar efter sjukskrivningens omfattning redovisat i % Förvaltningar 0-0,25 0,26-0,50 0,51-0,75 1,00 Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Socialförvaltningen Serviceförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Frisknärvaro Som motvikt till att redovisa hur mycket vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum att vi också är väldigt friska. Under 2009 hade 41,7 % av de tillsvidareanställda noll sjukdagar vilket är lite lägre jämfört med 2008 (- 0,6 procentenheter). Andelen kvinnor med noll sjukdagar var 39,2 % och motsvarande siffra för männen var 51,0 %. Frisknärvaron på förvaltningarna såg ut på följande sätt under året: Frisknärvaro i % (0 sjukdagar jan dec 2009). Tv-anställda Förvaltningar Totalt Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen 37,4 34,8 48,1 Brandkåren*) 74,5 ** 76,0 Fastighets- och inköpskontoret 34,7 27,0 46,7 Gatu- och parkförvaltningen 45,6 37,5 47,3 Kommunledningskontoret 54,0 52,1 56,1 Kultur- och fritidsförvaltningen 55,3 47,4 65,1 Omsorgsförvaltningen 42,9 41,9 49,4 Samhällsbyggnadskontoret 47,3 45,9 42,4 Socialförvaltningen 53,1 50,6 60,0 Södermöre kommundelsförvaltning 37,5 38,0 34,6 Totalt 41,7 39,2 51,0 *) Exkl. deltidsbrandmän **) Redovisas om fler än fem personer 28

31 5 Löner Under 2009 var heltidslönen i genomsnitt kr/månad för kommunens tillsvidareanställda., vilket var en ökning med 3,9 % jämfört med Kvinnornas medellön i förhållande till männens uppgår till 91,5 % vilket är lite lägre jämfört med året innan. Tillsvidareanställda Förändring Heltidslöner i kr/mån i kr i % Medelvärde TOTALT * ,9 % Kvinnor * ,9 % Män * ,0 % Median TOTALT * ,9 % Kvinnor * ,0 % Män * ,0 % Kvinnors lön i % av männens - medelvärde 91,7 % 91,5 % - 0,2 procentenheter Kvinnors lön i % av männens - median 94,8 % 94,8 % Oförändrat *) Ingen redovisning för 2007 då Kommunals stora grupper inte hade någon nivåhöjande löneökning. De fick två engångsbelopp istället. Löneutvecklingen för kvinnor och män sedan 2001 redovisas i nedanstående diagram: Medellöner: Tillsvidareanställda kr/mån * Kvinnor Män *) Ingen redovisning för 2007 då Kommunals stora grupper inte hade någon nivåhöjande löneökning. De fick två engångsbelopp istället. 29

32 6 Personalkostnader och skulder till personalen Personalkostnaderna uppgick till Mkr vilket är en ökning med 57,4 Mkr (+ 2,9 %) jämfört med Nedan redovisas de största posterna av kommunens personalkostnader för åren 2008 och Personalkostnader i M Kr inkl. sociala avgifter Förändring Personalkostnader 1 977, ,8 57,4 Därav: Månadslön till hel-/och deltidsanställda 1 355, ,1 +18,2 Lön till timavlönade 104,4 105,3 +0,9 Ob, jour, beredskap 86,5 95,3 +8,8 Fyllnadslön 12,6 14,6 +2,0 Övertidsersättning 7,5 9,1 +1,6 Semesterlön 204,1 207,9 +3,8 Sjuklön 28,9 29,3 +0,4 Kommunens semesterskuld består av de semesterdagar som personalen tjänat in men ännu inte tagit ut. Totalt fanns sparade semesterdagar vid utgången av 2009 vilket är en ökning med 506 dagar eller 0,9 % jämfört med Nedanstående tabell visar de sparade semesterdagarna för den nya organisationsstrukturen som börjar gälla from januari Sparade semesterdagar*) Förvaltningar**) 2009 Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret 890 Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt *) Semestergrupp 1 **) Ny organisationsstruktur from Sparade semesterdagar in i den nya organisationsstrukturen. Semesterskulden ökade med 1,7 M kr jämfört med 2008 och den okompenserade mertiden ökade med 0,3 M kr. Totalt är semester- och kompensationsskulden 111,1 M kr. Semesterskuld och okompenserad mertid i M kr inkl. sociala avgifter *) Förändring Semesterskuld 86,9 91,5 100,5 105,4 102,7 104,4 +1,7 Okompenserad mertid 5,7 6,3 7,0 4,8 6,4 6,7 +0,3 Totalt 92,6 97,8 107,5 110,2 109,1 111,1 +2,0 *) Ingår alla semestergrupperna (1,2,8 och 9). 30

33

34 För mer information kontakta: Kommunledningskontoret, Personalenheten Thomas Hodin