Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Transkript

1

2 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Tillsvidareanställda åldersstruktur Tillsvidareanställda - förvaltningar Tillsvidareanställda - personalgrupper Tidsbegränsade anställningar Timavlönade Tidsredovisning Faktisk arbetad tid Fyllnads- och övertid Fyllnadstid Övertid Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron totalt Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Upprepad korttidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Sjuklönekostnader Frisknärvaro Personalrörlighet Personalomsättning Avgångsorsaker tjänstepension och varaktig sjukersättning Förväntade pensionsavgångar Utrikes födda och utländsk bakgrund Löner Personalkostnader och skulder till personalen... 46

3 Inledning Kalmar kommun sammanställer årligen en personalöversikt som en del av kommunens redovisning. Personalöversikten är tänkt att ge en aktuell bild och jämförelser bakåt i tiden av kommunens personal beträffande omfattning, struktur, hälsa och kostnader. Personalnyckeltal är värdefulla för att kunna bedöma resultatet av organisationens personalpolitik. De säger inte allt om det de mäter, utan är ett av flera verktyg för att analysera personalsituation och personalpolitik. Personalredovisningen ger m.a.o. inte svar på alla frågor avseende personalfrågorna och det är därför viktigt att betona att ytterligare nedbrytning och analys i vissa fall kan vara nödvändig. Kontakta gärna mig om hjälp behövs med detta. Redovisningen är tänkt att väcka en nyfikenhet som gör att vi ställer oss frågor. Ambitionen är att personalredovisningen ska vara ett instrument för den framtida planeringen och göra det möjligt för jämförelser inom den egna organisationen samt med liknande organisationer. Personalredovisningen kan även användas som uppslagsverk för att få tillgång till grunddata. Merparten av redovisning visas på kommunövergripande nivå men även nerbrutet på förvaltningar och kommunens olika personalgrupper. Redovisningen är könsuppdelat så långt det är möjligt. Viss statistik är inte könsuppdelat då detta är något som vi inte själva kunnat påverka eftersom en del av statistiken hämtas från externa källor. Trevlig läsning! Thomas Hodin Personalutvecklare 2

4 Sammanfattning 2014 års personalöversikt visar bland annat att: Kalmar kommun har tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 20 personer jämfört Av de tillsvidareanställda är 78 % (3 988) kvinnor och 22 % (1 109) män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda fortsätter att öka och är nu 95,5 %. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 94,9 % och männens 97,9 %. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar. Andelen heltidstjänster för tillsvidareanställda är 79 % vilket är en ökning jämfört med 2013 (76 %). 75 % av kvinnornas tjänster är heltidstjänster och 91 % av männens. Medelåldern för de tillsvidareanställda är 46,0 vilket är oförändrat jämfört med Kvinnornas medelålder är 45,9 år och männens 46,3 år. 368 personer är månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning, vilket är en ökning med 72 personer jämfört med Timavlönade arbetade timmar under 2014 vilket motsvarar 301 årsarbetare. Jämfört med 2013 var det en ökning motsvarande 8 årsarbetare. Fyllnads- och övertidsuttaget minskade med timmar under 2014 vilket motsvarar en minskning med 4 årsarbetare jämfört med Sjukfrånvaron i % av arbetad tid ökade under året till 6,2 % från 5,9 % Kvinnornas sjukfrånvaro var 7,0 % och männens 3,8 %. Den upprepade korttidsjukfrånvaron (6 frånvarotillfällen eller mer under ett kalenderår) minskar. Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar för kvinnorna men minskar för männen. Kommunens kostnader för sjuklöner var 28,1 Mkr (exkl. po-pålägg) under 2014 vilket är en ökning med 0,2 Mkr jämfört med 2013 (+0,7 %). Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda var under året 2,1 % vilket är en liten ökning jämfört med 2013 (1,9 %). Kvinnornas personalomsättning var 2,2 % och männens 2,1 %. Under 2014 slutade 115 personer med pension vilket är 15 fler än Av de 115 var 98 kvinnor och 17 män. 7,6 % av de månadsavlönade är utrikes födda vilket var en liten ökning jämfört med året innan (7,2 %). Av kvinnorna är 8,1 % utrikes födda jämfört med 5,9 % av männen. Personalkostnaderna uppgick till Mkr vilket är en ökning med 60,6 Mkr (+ 2,5 %) jämfört med

5 1 Bemanningsstruktur 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare Kalmar kommuns tillsvidareanställda ökade under 2014 med 20 personer (+ 0,4 %). De tillsvidareanställda uppgår nu till personer varav merparten är kvinnor (78 %). Antalet tillsvidareanställda har i genomsnitt ökat med 1,5 % per år under den senaste 10-årsperioden. Antalet kvinnor har ökat i genomsnitt med 1,3 % per år och männen med 2,1 %. Nedanstående diagram och tabell visar hur utvecklingen sett ut för de senaste 10 åren: Tillsvidareanställda Antal Kvinnor Män Antal tillsvidareanställda Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Mätdatum är genomgående i rapporten den 31 december respektive år om inget annat anges. 4

6 Antalet årsarbetare (omräknade heltider) ökar i takt med att antalet tillsvidareanställda ökar. När antalet anställda räknats om utifrån deras sysselsättningsgrader till årsarbetare motsvarade det årsarbetare vilket är en ökning med 74 årsarbetare (+ 1,5 %). Antalet årsarbetare motsvarar 95,5 % av det totala antalet tillsvidareanställningar vilket är detsamma som att säga att den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunens tillsvidareanställda är 95,5 %. 2 Av de årsarbetarna var kvinnor (78 %) och män (22 %). Antalet årsarbetare har i genomsnitt ökat med 2,0 % under den senaste 10-årsperioden. Kvinnornas ökning har varit 1,9 % och männens 2,4 %. I nedanstående diagram och tabell redovisas hur utvecklingen för antalet årsarbetare sett ut för de senaste 10 åren: Antal Årsarbetare Antal Kvinnor Män Antal årsarbetare (omräknade heltider) Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor och män i % Kvinnor Män Baseras på antalet anställningar (ej personer). Se sid 6 för mer detaljerad redovisning av personalens sysselsättningsgrader. 5

7 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda är 95,5 %, vilket är en ökning jämfört med 2013 då den var 94,4 % 3. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 94,9 % och männens 97,7%. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrader minskar och en bidragande orsak till det var införandet av rätten till heltid som genomfördes under Följande diagram visar sysselsättningsgradernas utveckling för kvinnor och män under de senaste 10 åren. Tv-anställda: Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % % Kvinnor 89,4 89,5 89,5 89,7 90,2 93,6 94,9 Män 95,4 95,5 95,8 95,6 95,9 97,4 97,9 79 % av kommunens tillsvidareanställningar är heltidstjänster, vilket kan jämföras med 2013 då andelen var 76 %. 75 % av kvinnornas tillsvidaretjänster är heltidstjänster och motsvarande siffra för männen är 91 %. Kvinnor Deltid 25% Män Deltid 9% Heltid 75% Heltid 91% Totalt Deltid 21% Heltid 79% 3 Alla beräkningar av sysselsättningsgrader utgår från de tillsvidareanställdas grundtjänster. 6

8 Ovan redovisade sysselsättningsgrader och andel heltider speglar dock inte hela bilden hur de tillsvidareanställda faktisk arbetar. Hänsyn måste även tas till att personalen reducerar sin arbetstid med anledning av olika ledigheter. Granskar vi de heltidsanställda så ger det att i december var 25 % av de heltidsanställda kvinnorna och 7 % av männen partiellt lediga och arbetade med reducerad arbetstid i olika omfattning. Följande tabell visar hur många av de heltidsanställda som var partiellt lediga i december utifrån frånvaroorsak fördelat på kvinnor, män och totalt. Tillsvidareanställda. Antal heltidsanställda med partiell ledighet i någon omfattning december 2014 Frånvaroorsak Kvinnor Män Totalt Tjänstlediga Föräldralediga Studielediga Totalt Om vi åter igen utgår från de tillsvidareanställdas grundtjänster så varierar de genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika åldersgrupperna. Lägst sysselsättningsgrad har de över 60 år. Männen har genomgående en högre sysselsättningsgrad i de olika åldersgrupperna. Följande tabell visar hur de genomsnittliga sysselsättningsgraderna ser ut i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år 96,9 * 96, år 94,9 95,8 95, år 96,1 98,8 96, år 95,9 99,0 96, år 94,6 97,6 95,2 60 år 91,5 96,1 92,6 Totalt 94,9 97,9 95,5 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler i åldersgruppen. Nedanstående tabell visar andelen heltider i de olika åldersgrupperna. Genomgående har männen en högre andel heltidstjänster i de olika åldersgrupperna. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt <20 år 88 * år år år år år Totalt *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler inom åldersgruppen 7

9 1.3 Tillsvidareanställda åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder är 46,0 år vilket är oförändrat jämfört med för ett år sedan. Kvinnornas medelålder är 45,9 år och männens 46,3 år. Utvecklingen de senaste åren mot en allt lägre genomsnittsålder bröts under 2013 och utvecklingen under de senaste 10 åren ser ut på följande sätt: Medelålder Medelålder - Tillsvidareanställda 46,6 46,4 46,2 46,0 45,8 45,6 45,4 45,2 45, Kvinnor 46,0 46,0 46,1 45,9 45,9 45,7 45,6 45,5 45,9 45,9 Män 46,3 46,2 46,2 46,0 46,3 45,9 45,9 45,8 46,3 46,3 Den största andelen av kommunenes tillsvidareanställda finns i åldersgrupperna år (1 499 personer, 29 %) och år (1 417, 28 %). Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda per åldersgrupp fördelat på kvinnor och män. Antal Kvinnor Tillsvidareanställda <20 år år år år år 60 år Män Följande tabell visar åldersfördelning i % för kommunens tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Åldersgrupper Kvinnor Män Totalt < 20 år år år år år år

10 1.4 Tillsvidareanställda - förvaltningar Kalmar kommun består av 8 förvaltningar där barn- och ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen är de två största förvaltningarna följt av socialförvaltningen. Fördelningen ser ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Södermöre kommundelsförvaltning 7% Socialförvaltningen 22% Barn- och ungdoms förvaltningen 28% Serviceförvaltningen 10% Samhällsbyggnadskontoret 2% Omsorgsförvaltningen 27% Kommunledningskontoret 3% Kultur- och fritidsförvaltningen 2% Följande tabell visar antalet tillsvidareanställda och omräknade heltider (årsarbetare) på förvaltningarna för åren 2013 och Barn-och ungdomsförvaltningen ökade mest sett till antalet anställda under året (+ 30). Störst procentuell förändring var på kommunledningskontoret som ökade med 7,6 % (13 personer). Några förvaltningar har en större ökning av antalet årsarbetare jämfört med antal personer vilket beror på ökad sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda. Antal personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , , ,8 Kommunledningskontoret , , ,8 Kultur- och fritidsförvaltningen , , ,4 Omsorgsförvaltningen , , ,9 Samhällsbyggnadskontoret 90 89, , ,5 Serviceförvaltningen , , ,3 Socialförvaltningen , , ,2 Södermöre kommundelsförvaltning , , ,9 Totalt **) , , ,4 *) Årsarbetare = omräknade heltider. **) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer kan ha anställningar på fler förvaltningar. 9

11 Könsfördelningen på förvaltningarna varierar och kvinnorna dominerar på alla förutom på kommuneldningskontoret. Nedanstående diagram visar hur många kvinnor och män som är tillsvidareanställda på de åtta förvaltningarna vid samma tidpunkt för åren 2013 och Tillsvidareanställda per förvaltning Antal Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Könsfördelningen på de olika förvaltningarna för åren 2013 och 2014 framgår av nedanstående tabell. Tillsvidareanställda Andel kvinnor och män i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt

12 Medelåldern på förvaltningarna varierar från 44,1 år (samhällsbyggnadskontoret) och upp till 49,3 år (kultur- och fritidsförvaltningen). Per förvaltning ser medelåldern ut på följande sätt: Tillsvidareanställda Medelålder Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 46,3 48,4 46,7 Kommunledningskontoret 49,5 47,5 48,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 49,4 49,0 49,3 Omsorgsförvaltningen 45,8 43,5 45,6 Samhällsbyggnadskontoret 45,1 43,0 44,1 Serviceförvaltningen 47,4 47,3 47,4 Socialförvaltningen 44,0 44,6 44,2 Södermöre kommundelsförvaltning 46,6 48,3 46,8 Totalt 45,9 46,3 46,0 Av nedanstående tabell följer att de åtta förvaltningarna har en olikartad åldersstruktur. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Förvaltningar < 20 år år år år år 60 år Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Följande tabell visar att de genomsnittliga sysselsättningsgraderna varierar på de olika förvaltningarna. Av tabellen framgår även att framför allt omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen har en högre genomsnittlig sysselsättningsgrad jämfört med 2012, till stor del beroende av införandet av önskad sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 4 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 97,1 97,5 97,2 +0,3 Kommunledningskontoret 95,8 99,0 97,5-0,5 Kultur- och fritidsförvaltningen 93,9 96,9 95,1 +0,4 Omsorgsförvaltningen 91,7 94,4 92,0 +2,4 Samhällsbyggnadskontoret 99,8 98,9 99,4-0,5 Serviceförvaltningen 92,4 98,1 94,8 +1,0 Socialförvaltningen 98,6 99,5 98,8 +0,9 Södermöre kommundelsförvaltning 90,2 97,5 91,0 +0,8 Totalt 94,9 97,9 95,5 +1,1 4 Förändring av de totala sysselsättningsgraderna på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 11

13 Andelen heltidsanställningar varierar stort mellan förvaltningarna. Spannet sträcker sig från Samhällsbyggnadskontoret med 97,8 % heltidsanställningar till omsorgsförvaltningen med 51,2 %. Under året ökade andelen heltidstjänster kraftigt på Serviceförvaltningen (5,6 %) och Socialförvaltningen (6,9 %). Följande tabell visar andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna och även förändringen jämfört med Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 5 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 91,0 93,9 91,5 +1,2 Kommunledningskontoret 90,5 98,0 94,5-1,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 82,9 91,8 86,4 +1,0 Omsorgsförvaltningen 49,7 63,5 51,2-0,5 Samhällsbyggnadskontoret 98,0 97,7 97,8-1,0 Serviceförvaltningen 68,4 92,2 78,6 +5,6 Socialförvaltningen 95,0 98,2 95,8 +6,9 Södermöre kommundelsförvaltning 59,1 89,5 62,4 +1,7 Totalt 75,5 91,2 78,9 +2,6 5 Förändring av den totala andelen heltidstjänster på de olika förvaltningarna mätt i procentenheter. 12

14 1.5 Tillsvidareanställda - personalgrupper Kalmar kommun har en skiftande verksamhet vilket ger att kommunens personal arbetar inom en rad olika områden. Det innebär att kommunen har en mängd olika yrkesbenämningar och i följande avsnitt kommer all tillsvidareanställd personal att delas upp i 12 olika personalgrupper grupperade efter AID - kodningens huvudgrupper 6. De två största personalgrupperna arbetar med vård- och omsorgsarbete med äldre och funktionshindrade (41 %) och skol- och barnsomsorgsarbete (29 %). Följande tabell visar antal personer i de olika personalgrupperna för 2013 och 2014 och förändringarna mellan åren i antal och procent. Tillsvidareanställda Förändring Personalgrupp antal % Ledningsarbete ,1 Handläggar - och administratörsarbete ,0 Vård- och omsorgsarbete m.m ,0 Rehab och förebyggande arbete ,1 Socialt och kurativt arbete ,1 Skol- och barnomsorgsarbete ,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,8 Teknikarbete ,7 Hantverkare m.m ,8 Räddningstjänstarbete ,3 Köks- och måltidsarbete ,2 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,8 Totalt ,4 Könsfördelningen i de olika personalgrupperna varierar. Ytterligheterna finns inom räddningstjänsten där är 98 % är män och i gruppen vård-och omsorgsarbete där 86 % är kvinnor. Nedanstående tabell visar hur könsfördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Antal Procent Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt AID står för arbetsidentifikation för personal inom kommuner och landsting. Grupperna grupperas efter arbetsuppgifter. 13

15 Medelåldern i de olika personalgrupperna varierar från 38,9 år (rehab och förebyggande arbete) upp till 49,7 år (hantverkare m.m.). I följande tabell redovisas medelåldern för de olika personalgrupperna och även förändringen jämfört med för ett år sedan. Tillsvidareanställda Medelålder Förändring 7 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 48,9 50,1 49,3 +0,2 Handläggar - och administratörsarbete 49,5 51,1 49,9 +0,4 Vård- och omsorgsarbete m.m. 45,2 43,2 44,9 0,0 Rehab och förebyggande arbete 39,2 37,4 38,9-0,8 Socialt och kurativt arbete 44,3 48,4 45,3 +1,0 Skol- och barnomsorgsarbete 46,0 47,7 46,3-0,2 Kultur-, turism- och fritidsarbete 48,2 47,0 47,7 +0,1 Teknikarbete 43,2 45,1 44,5 0,0 Hantverkare m.m. 46,6 49,9 49,7-0,6 Räddningstjänstarbete * 42,8 42,6 +0,5 Köks- och måltidsarbete 47,2 40,3 45,9-1,1 Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,7 44,1 48,1 +0,6 Totalt 45,9 46,3 46,0 0,0 *) Redovisas endast om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar hur fördelningen ser ut i de olika personalgrupperna. Tillsvidareanställda Åldersfördelning i % Personalgrupper < 20 år år år år år 60 år Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Förändring av den totala medelåldern i varje personalgrupp. 14

16 De genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna varierar och männen har i de flesta fall en högre sysselsättningsgrad. Följande tabell visar hur det ser ut i de olika grupperna och hur de förändrats jämfört med Tillsvidareanställda Genomsnittliga sysselsättningsgrader i % Förändring 8 Personalgrupp Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 98,8 100,0 99,2 0,0 Handläggar - och administratörsarbete 96,5 97,5 96,8-0,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 93,0 96,8 93,5 +2,2 Rehab och förebyggande arbete 96,2 100,0 96,9 +1,3 Socialt och kurativt arbete 96,9 99,1 97,4-1,2 Skol- och barnomsorgsarbete 97,1 97,9 97,3 +0,3 Kultur-, turism- och fritidsarbete 93,7 96,8 94,8 +0,2 Teknikarbete 100,0 99,0 99,3-0,4 Hantverkare m.m. 86,7 99,0 98,4-0,4 Räddningstjänstarbete * 100,0 100,0 0,0 Köks- och måltidsarbete 89,6 91,2 89,9 +1,7 Städ, tvätt och renhållningsarbete 93,4 94,9 93,6 +1,5 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler. 94,9 97,9 95,5 +1,1 Följande tabell visar andelen heltider i de olika personalgrupperna och hur de förändrats jämfört Andelen heltider varierar mellan personalgrupperna och i de flesta personalgrupperna har männen en högre andel heltidstjänster. Tillsvidareanställda Andel heltider i % Förändring 9 Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete ,1 Handläggar - och administratörsarbete ,4 Vård- och omsorgsarbete m.m ,7 Rehab och förebyggande arbete ,0 Socialt och kurativt arbete ,2 Skol- och barnomsorgsarbete ,9 Kultur-, turism- och fritidsarbete ,6 Teknikarbete ,7 Hantverkare m.m ,7 Räddningstjänstarbete * ,0 Köks- och måltidsarbete ,4 Städ, tvätt och renhållningsarbete ,5 Totalt *) Redovisas om det finns 5 eller fler ,6 8 Förändring av de totala genomsnittliga sysselsättningsgraderna i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 9 Förändring av den totala andelen heltidstjänster i de olika personalgrupperna mätt i procentenheter. 15

17 1.6 Tidsbegränsade anställningar De finns inom verksamheten ett antal personer som arbetar med en anställning som är tidsbegränsad. Med en tidsbegränsad anställning avses en anställning som gäller under en begränsad period till en på förhand bestämt tidpunkt. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) får avtal om tidsbegränsad anställning träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat, säsongsarbete, och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Utöver detta finns också möjlighet att träffa anställningsavtal enligt PAN-avtalet, skollagen och även provanställningar på max sex kalendermånader. 10 Antalet månadsavlönade med en tidsbegränsad anställning uppgick den 31 december 2014 till 368 personer, vilket är en ökning med 72 personer jämfört med Trenden mot ett lägre antal tidsbegränsade anställningarna i kommunen bröts under året. Fördelningen mellan de tidsbegränsade anställningarna för åren 2013 och 2014 visas i nedanstående diagram. 250 Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Grund för tidsbegränsad anställning 200 Antal Kvinnor Provanställning Vikariat AVA Arbetstagare som fyllt 67 år Män Tidsbegr.anst. enl skollagen Följande tabell visar antalet personer med en tidsbegränsad anställning och omräknade heltider (årsarbetare) för 2013 och 2014 på de olika förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Personer och årsarbetare* Förändring antal Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och ungdomsförvaltningen , , ,5 Kommunledningskontoret 13 11, , ,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 8 6,5 6 5,0-2 -1,6 Omsorgsförvaltningen 67 55, , ,4 Samhällsbyggnadskontoret 5 5,0 7 7, ,0 Serviceförvaltningen 23 21, , ,5 Socialförvaltningen 48 46, , ,2 Södermöre kommundelsförvaltning 25 21, ,4-1 -0,8 Totalt , , ,4 *) Årsarbetare = omräknade heltider 10 I redovisningen ingår inte personal på PAN-avtalet och anställda på viss tid som har lönebidrag. Här ingår inte heller tillsvidareanställd personal som har en vilande tillsvidaretjänst och tillfälligt har en tidsbegränsad anställning som exempelvis kan bero på ändrad sysselsättningsgrad eller att personen arbetar på annan enhet. För redovisning av timavlönad personal med tidsbegränsade anställningar se sid 19 och framåt. 16

18 76 % av de med tidsbegränsad anställning är kvinnor, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med Nedanstående tabell visar fördelningen på förvaltningarna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Antal Fördelning i % Förvaltningar Kvinnor Män Kvinnor Män Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Medelåldern för de med tidsbegränsad anställning är 35,3 år vilket är en minskning jämfört med för ett år sedan ( 1,1). Kvinnornas medelålder är 34,7 (- 1,0) och männens 37,3 år (-1,1). Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Medelålder Förändring 11 Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen 35,4 31,5 34,5-1,4 Kommunledningskontoret 43,3 41,5 42,5 3,6 Kultur- och fritidsförvaltningen * * 39,7 6,3 Omsorgsförvaltningen 32,1 37,8 33,0-1,3 Samhällsbyggnadskontoret * 34,3 32,9 * Serviceförvaltningen 42,7 39,9 41,4-1,6 Socialförvaltningen 37,0 38,4 37,3 0,9 Södermöre kommundelsförvaltning 33,6 * 34,2-2,9 Totalt 34,7 *) Redovisas endast om det finns fler än 5 kvinnor eller män. 37,3 35,3-1,1 Följande tabell visar antalet personer med tidsbegränsad anställning fördelat på personalgrupp och kön. Antalet kvinnorna överväger i flertalet av personalgrupperna. Månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Fördelning i % Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ledningsarbete Handläggar - och administratörsarbete Vård- och omsorgsarbete m.m Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare m.m Räddningstjänstarbete Köks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Totalt Förändring av den totala medelåldern på varje förvaltning. 17

19 1.7 Timavlönade Timavlönad 12 personal arbetade timmar under 2014 vilket motsvarar 301 årsarbetare. 13 Jämfört med 2013 var det en ökning motsvarande 9 årsarbetare. 74 % av timmarna utförs av kvinnor. Nedanstående diagram visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare under den senaste tioårsperioden redovisat för kvinnor och män. Arbetade timmar (timavlönade) mätt i årsarbetare Årsarbetare Kvinnor Män Medelåldern för timavlönad personal är 32,9 år baserat på antal timmar gjorda under Kvinnornas medelålder är 33,2 år och männens 31,9 år. De flesta som arbetar som timavlönade är i åldersgruppen år (51 %). Nedanstående diagram visar åldersfördelningen mätt utifrån antalet arbetade timmar under Arbetade timmar (timavlönade) 2014 Antal timmar <20 år år år år år 60 år Kvinnor Män 12 Siffrorna gäller genomgående i avsnittet endast timavlönade på Allmänna bestämmelser (AB). 13 En årsarbetare = timmar/år. Måttet timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig arbetstid på 38,5 tim/vecka. 44 möjliga arbetsveckor erhålles genom att det totala antalet veckor (52) minskas med den arbetsfria tiden i form av 6 veckors semester och 2 veckor med helgdagar. Beräkningen bygger på schablonantaganden utslaget över flera kalenderår (och avrundat från timmar). 18

20 Socialförvaltningen är den förvaltningen som använder sig mest av timavlönad personal (32 % av det totala antalet timmar). Jämfört med 2013 ökade antalet timmar mest på serviceförvaltningen (+ 5 årsarbetare). På socialförvaltningen minskade antalet timmar med 2 årsarbetare jämfört med Fördelningen av timmar som gjorts av timavlönad personal under 2013 och 2014 på de olika förvaltningarna ser ut på följande sätt: Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i antal årsarbetare (1 700 tim/år) Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt De flesta timmarna görs i personalgrupperna vård- och omsorgspersonal (60 %) följt av personal inom skol- och barnsomsorgsarbete (21 %). Ökningen av antalet arbetade timmar ökade främst i gruppen vård- och omsorgsarbete (+4,8 årsarbetare och minskade främst i gruppen socialt och kurativt arbete (-4,2 årsarbetare). Nedanstående tabell visar antalet arbetade timmar mätt i årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2013 och Arbetade timmar (Timavlönade) mätt i årsarbetare (1 700 tim/år) Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 0,1 0,1 0,3 0,4 0,0 0,5 Handläggar - och administratörsarbete 2,0 0,7 2,7 2,3 1,0 3,2 Vård- och omsorgsarbete m.m. 135,4 40,4 175,9 133,8 46,9 180,7 Rehab och förebyggande arbete 0,0 0,0 0,1 0,7 0,0 0,7 Socialt och kurativt arbete 8,6 4,2 12,8 7,1 1,5 8,6 Skol- och barnomsorgsarbete 49,9 10,9 60,8 48,8 14,1 62,8 Kultur-, turism- och fritidsarbete 2,6 0,8 3,5 1,9 0,8 2,7 Teknikarbete 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 Hantverkare m.m. 1,2 6,7 7,9 6,9 6,9 9,2 Räddningstjänstarbete 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 Köks- och måltidsarbete 15,5 3,9 19,4 15,2 5,7 20,9 Städ, tvätt och renhållningsarbete 7,1 2,1 9,2 9,3 1,7 11,0 Totalt 222,5 69,9 292,4 221,9 78,9 300,8 19

21 2 Tidsredovisning 2.1 Faktisk arbetad tid Den faktiska arbetstiden motsvarade 74,4 % av den totala tiden under året. De största frånvaroorsakerna är semester/ferie (10,2 %) och sjukfrånvaro (6,1 %) 14. Männen har en högre faktisk arbetad tid (81,4 %) än kvinnorna (72,6 %) vilket beror bl.a. på ett lägre uttag av föräldraledighet och en lägre sjukfrånvaro. En bidragande orsak är även att en större del av kvinnorna är tjänstlediga i någon omfattning vilket gör att den övriga frånvaron är högre för kvinnorna. Tidsredovisning 2014 Totalt Föräldraledighet 4,6% Semester/ferie 10,2% Sjuk 6,1% Övrig frånvaro 4,8% Faktisk arbetstid 74,4% Tidsredovisning 2014 Kvinnor Föräldraledighet 4,8% Övrig frånvaro 5,5% Semester/ferie 10,3% Sjuk 6,8% Faktisk arbetstid 72,6% Tidsredovisning 2014 Män Föräldraledighet 2,1% Semester/ferie 9,9% Sjuk 3,9% Övrig frånvaro 2,7% Faktisk arbetstid 81,4% 14 Sjukfrånvaroprocenten skiljer sig lite jämfört med den som redovisas i avsnittet framöver som behandlar sjukfrånvaron beroende på olika beräkningssätt. Här beräknas sjukfrånvaron från total tid inkl. fyllnad och övertid emedan beräkningssättet i sjukfrånvaroavsnittet utgår från ordinarie arbetad tid. 20

22 2.2 Fyllnads- och övertid Fyllnadstid Fyllnadstiden uppgick under året till timmar vilket motsvarar 26,5 årsarbetare vilket var en minskning med 4,1 årsarbetare jämfört med Kvinnornas fyllnadstid uppgick till timmar (23,1 årsarbetare) och männens till timmar (3,4 årsarbetare). Av nedanstående diagram framgår att årets uttag av fyllnadstid är det lägsta under den senaste tioårsperioden. Årsarbetare 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare 7,0 7,6 6,0 7,2 8,6 6,7 7,8 59,3 58,5 5,3 54,7 46,6 46,6 48,0 50,9 4,8 3,4 31,2 25,8 23, Kvinnor Män Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i årsarbetare på de olika förvaltningarna för åren 2013 och 2014 fördelat på kvinnor och män. Årsarbetare 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,8 7,1 0,8 1,0 0,7 7,7 7,4 7,7 0,8 3,0 0,5 1,7 1,7 4,6 0,7 1,9 0,2 0,1 3,3 3, Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Fyllnadstid mätt i årsarbetare Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män 21

23 För att få en mer jämförande bild av hur fyllnadstiden ser ut på de olika förvaltningarna kan fyllnadstiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden. Totalt för hela kommunen motsvarade fyllnadstiden 0,4 % av ordinarie arbetstid under året vilket kan jämföras med 2013 då fyllnadstiden var 0,5 %. Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2013 och Diagrammet visar att på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna den största andelen fyllnadstid. 1,2 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid % 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Barn-och Kl-kontoret Kultur- och ungdomsfv fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Fyllnadstiden är störst i de större personalgrupperna och de med en hög andel deltidsanställda. Störst bidragande orsak till minskningen av antalet fyllnadstimmar under året var att timmarna minskade i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (-3,7 årsarbetare). Nedanstående diagram visar fyllnadstiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna under 2013 och ,0 Fyllnadstid mätt i årsarbetare Årsarbetare 15,0 10,0 5,0 0,

24 Sätts fyllnadstiden i relation till den ordinarie arbetade tiden har personal inom köks-och måltidsarbete den högsta andelen fyllnadstid i % av arbetad tid. Nedanstående diagram visar fyllnadstiden i % av ordinarie arbetad tid för åren 2013 och 2014 för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män. 1,4 Fyllnadstid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 % 0,6 0,4 0,2 0, Ledning Handl - adm Kvinnor Män Vård - omsorg Rehab - föreb Redovisas endast om 5 eller fler i gruppen. Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll 23

25 2.2.2 Övertid Övertiden uppgick till timmar under året vilket motsvarar 19,2 årsarbetare. Övertiden ökade endast marginellt jämfört med 2013 (31 timmar). Kvinnornas övertid ökade och männens minskade under året. Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för kvinnor och män under den senaste tioårsperioden. 30,0 Övertid mätt i årsarbetare 25,0 Årsarbetare 20,0 15,0 10,0 5,0 7,5 7,9 12,6 13,8 8,6 6,4 7,0 5,9 9,8 9,8 10,5 11,8 7,8 14,0 7,6 7,6 7,2 11,2 11,5 12,0 0, Kvinnor Män Övertidsuttaget är högst på socialförvaltningen följt av omsorgsförvaltningen och serviceförvaltningen. Följande diagram visar övertiden på de olika förvaltningarna mätt i antalet årsarbetare för 2013 och 2014 fördelat på kvinnor män på respektive förvaltning. 6,0 5,0 Övertid mätt i årsarbetare 0,8 Årsarbetare 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor 0,7 4,1 0,4 4,7 3,2 0,4 3,6 2,8 3,2 0,1 0,1 1,6 1,9 0,9 1,9 1,3 0,4 0,2 0,4 0,2 0,2 0,2 0,3 0,6 0,7 0,1 0,2 0,3 0, Barn- och ungdomsfv Män Kl-kontoret Kultur- ochomsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre fritidsfv 1,3 1,3 24

26 På samma sätt som ovan för fyllnadstiden kan övertiden sättas i relation till den ordinarie arbetade tiden för att få en mer jämförande bild mellan olika grupperingar. Totalt för hela kommunen motsvarade övertiden 0,2 % av den ordinarie arbetstiden vilket är en liten minskning jämfört med 2013(0,3 %). Nedanstående diagram visar hur relationen ser ut på förvaltningsnivå fördelat på kvinnor och män för 2013 och Diagrammet visar att männen på serviceförvaltningen har den klart största övertiden i relation till ordinarie arbetad tid. Diagrammet visar även att på flertalet av förvaltningarna har männen den största andelen övertid. 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Barn-och ungdomsfv Kl-kontoret Kultur- och fritidsfv Omsorgsfv Shbygg Servicefv Socialfv Södermöre Kvinnor Män Övertidsuttaget i timmar är särklass högst i personalgruppen vård- och omsorgsarbete (8,2 årsarbetare). Nedanstående diagram visar övertiden mätt i antalet årsarbetare för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män under 2013 och Årsarbetare 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övertid mätt i årsarbetare

27 För att underlätta en jämförelse mellan personalgrupperna visar följande diagram övertiden i % av ordinarie arbetad tid för de olika personalgrupperna fördelat på kvinnor och män för åren 2013 och Av diagrammet går att utläsa att övertidsuttaget som andel av den ordinarie arbetade tiden är högst i mansdominerande yrkesgrupper såsom personal inom räddningstjänst följt av personalgrupperna hantverkare och teknik. I flertalet av personalgrupperna har även männen ett högre övertidsuttag som andel av ordinarie arbetad tid än kvinnorna. 1,4 Övertid i % av ordinarie arbetad tid 1,2 1,0 0,8 % 0,6 0,4 0,2 0, Ledning Handl - adm Vård - omsorg Rehab - föreb Soc - kurativt Skol - barnoms Kultur - fritid Teknik Hantverkare Räddtjänst Kök - måltid Städ - tvätt - renhåll Kvinnor Män Redovisas endast om fler än 5 i gruppen. 26

28 3 Sjukfrånvaro 3.1 Sjukfrånvaron totalt Trenden mot en högre sjukfrånvaro som inleddes 2012 fortsätter. Sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetad tid uppgick under året till 6,2 % vilket är en ökning jämfört med 2013 (5,9 %). Kvinnornas sjukfrånvaro ökade under året från 6,6 % till 7,0 %. och männens från 3,7 % till 3,8 %. Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling under de senaste tio åren och visar att kvinnorna genomgående haft en högre sjukfrånvaro än männen Kvinnor 8,8 8,8 8,1 7,3 6,2 5,6 5,6 5,8 6,6 7,0 Män 4,8 4,8 4,4 4,1 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,8 Totalt 7,9 7,9 7,2 6,6 5,5 5,1 5,1 5,3 5,9 6,2 % Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Kvinnor Män Totalt Följande diagram visar sjukfrånvaron under 2014 för kvinnor, män och totalt i tre olika åldersgrupper. Diagrammet visar att sjukfrånvaron ökar i takt med åldern och att kvinnorna genomgående har en högre sjukfrånvaro än männen i alla åldersgrupperna. % 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad ,9 7,1 6,8 5,9 4,6 5,1 3,2 3,0 Totalt Kvinnor Män 5, år år 50 år 27

29 Följande diagram visar sjukfrånvarons utveckling för de olika åldersgrupperna under perioden 2009 till Av diagrammet går att utläsa att sjukfrånvaron ökar i alla åldersgrupperna. 8,0 7,0 6,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid % 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, år 3,3 3,5 4,1 3,8 4,3 4, år 5,2 5,0 5,0 5,0 5,4 5,9 50 år 6,6 5,7 5,6 6,2 6,9 7, år år 50 år 28

30 3.2 Sjukfrånvaro per förvaltning Sjukfrånvaron varierar stort mellan förvaltningarna och på flertalet av förvaltningarna har kvinnorna en högre sjukfrånvaro än männen. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron såg ut på förvaltningarna under 2014 uppdelat på kvinnor och män. 10,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid ,0 8,0 7,0 % 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,2 2,8 4,1 3,4 4,8 2,2 8,7 3,8 1,6 1,7 5,7 4,5 8,1 4,0 5,1 2,8 Kvinnor Män Följande tabell visar sjukfrånvaron på de olika förvaltningarna under de två senaste åren för kvinnor, män och totalt. Av tabellen framgår att sjukfrånvaron både ökar och minskar på de olika förvaltningarna. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändr. Förvaltningar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt 15 Barn- och ungdomsförvalt 5,8 3,7 5,4 6,2 2,8 5,5 +0,2 Kommunledningskontoret 4,7 3,7 4,3 4,1 3,4 3,7-0,6 Kultur- och fritidsförvalt 5,0 4,3 4,7 4,8 2,2 3,8-0,9 Omsorgsförvaltningen 8,6 3,7 8,0 8,7 3,8 8,0 0,0 Samhällsbyggnadskontoret 4,0 2,3 3,1 1,6 1,7 1,6-1,5 Serviceförvaltningen 4,7 4,0 4,3 5,7 4,5 5,2 +0,9 Socialförvaltningen 6,7 3,3 5,8 8,1 4,0 7,0 +1,2 Södermöre kommundelsförvalt 4,9 4,3 4,9 5,1 2,8 4,8-0,1 Totalt 6,6 3,7 5,9 7,0 3,8 6,2 +0,3 15 Alla siffror i tabellen är avrundande. 29

31 3.3 Sjukfrånvaro per personalgrupp Sjukfrånvaron varierar stort mellan de tolv personalgrupperna och nedanstående diagram visar hur förhållandet mellan de olika personalgrupperna såg ut under 2014 fördelat på kvinnor och män. % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2014 Kvinnor Män *)Redovisas om det finns 5 eller fler. Nedanstående tabell visar sjukfrånvaron 2013 och 2014 för de olika personalgrupperna och ger att sjukfrånvaron ökade i flertalet av personalgrupperna under året. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid Förändr. Personalgrupper Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt totalt Ledningsarbete 2,9 2,6 2,8 2,4 3,1 2,6-0,1 Handläggar - och adm.arbete 3,4 5,4 3,9 4,2 3,4 4,0 +0,1 Vård- och omsorgsarbete m.m. 8,6 4,1 7,9 9,2 4,7 8,5 +0,6 Rehab och förebyggande arbete 3,9 1,3 3,4 4,7 2,7 4,4 +0,9 Socialt och kurativt arbete 5,2 2,4 4,4 5,5 2,9 4,9 +0,5 Skol- och barnomsorgsarbete 5,7 3,7 5,3 6,1 2,6 5,5 +0,2 Kultur-, turism- och fritidsarbete 5,1 4,3 4,8 4,9 2,3 4,0-0,9 Teknikarbete 3,1 2,4 2,6 1,2 1,9 1,7-1,0 Hantverkare m.m. 7,2 4,3 4,5 5,4 5,4 5,4 +0,9 Räddningstjänstarbete * 1,6 1,5 * 2,4 2,4 +0,8 Köks- och måltidsarbete 5,2 6,7 5,5 6,3 7,9 6,6 +1,1 Städ, tvätt och renhållningsarbete 5,3 2,3 4,9 6,5 4,8 6,2 +1,3 Totalt 6,6 3,7 5,9 7,0 3,8 6,2 +0,3 *)Redovisas om det finns 5 eller fler. 30

32 3.4 Sjukfrånvaro fördelat på personalens sysselsättningsgrader Sjukfrånvaron är lägst bland personal som arbetar heltid. Förklaringsfaktorerna till det är flera, så en försiktig tolkning är att föredra. Nedanstående diagram visar på hur förhållandet mellan sysselsättningsgradsintervall och sjukfrånvaro ser ut totalt och för kvinnor och män. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2014 fördelat efter sysselsättningsgrader % 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 17,3 7,0 12,8 11,6 9,9 9,0 8,7 6,3 6,7 5,9 3,4 3, % % % 100% Sysselsättningsgrader Kvinnor Män Totalt Nedanstående tabell visar på en varierad bild av hur sjukfrånvaron ser ut då den fördelas på de olika personalgrupperna i de olika sysselsättningsgradsintervallen. I flertalet av personalgrupperna har de som arbetar heltid en lägre sjukfrånvaro än i övriga sysselsättningsgradsintervall. Orsakerna till det kan bero på, som nämndes ovan, av en rad faktorer varför en försiktig tolkning och en djupare analys av det förhållandet är att föredra. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2014 Sysselsättningsgrader i % Personalgrupper Totalt Ledningsarbete * * * 2,6 2,6 Handläggar - och administratörsarbete * 6,8 12,1 3,5 4,0 Vård- och omsorgsarbete m.m. 6,5 13,3 9,0 9,0 8,5 Rehab och förebyggande arbete * * * 4,5 4,4 Socialt och kurativt arbete * 19,8 1,2 5,0 4,9 Skol- och barnomsorgsarbete * 8,1 8,3 5,5 5,5 Kultur-, turism- och fritidsarbete * * 7,0 3,8 4,0 Teknikarbete * * * 1,7 1,7 Hantverkare m.m. * * * 4,4 5,4 Räddningstjänstarbete * * * 2,4 2,4 Köks- och måltidsarbete * 8,3 8,4 6,1 6,6 Städ, tvätt och renhållningsarbete * 24,2 9,0 4,7 6,2 Totalt 9,9 11,6 8,7 5,9 6,2 *) Redovisas om fler än 5 snittanställda under perioden 31

33 3.5 Upprepad korttidssjukfrånvaro Trenden mot en ökad korttidsfrånvaro (6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår) bröts under 2013 och fortsätter att minska. Totalt hade 390 tillsvidareanställda 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under 2014 vilket kan jämföras med 2013 då siffran var kvinnor hade mer än sex sjukfrånvarotillfällen under året vilket var 2 färre än 2013 och antalet män minskade från 56 till 46. Som procent av antalet snittanställda under 2014 hade 8,6 % av kvinnorna 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen och siffran för männen var 4,2 %. Nedanstående diagram visar antalet tillsvidareanställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår för de senaste tio åren fördelat på kvinnor och män Kvinnor Män Antal personer Tillsvidareanställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår Kvinnor Män Under året ökade den upprepade korttidssjukfrånvaron bland personal i åldersgrupperna och år. Följande tabell visar den upprepade korttidssjukfrånvaron för åren 2013 och 2014 och även förändringarna mellan åren. Tillsvidareanställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under ett kalenderår Förändring år år år år år Totalt Redovisas inte könsuppdelat p.g.a. integritetsskäl då det är för få personer i vissa åldersgrupper. 32

34 3.6 Långtidssjukfrånvaro Definitionen av långtidssjukfrånvaro är här all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. Under 2014 svarade långtidssjukfrånvaron för 42,7 % av den totala sjukfrånvaron, vilket är högre än 2013 (40,6 %). Den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron totalt sett för Kalmar kommuns personal minskade under ett antal år men den trenden bröts under 2012 och har sedan dess ökat under både 2013 och Den längre sjukfrånvarons betydelse har genomgående under de senaste tio åren varit större för kvinnorna än för männen. Under 2014 förstärktes det förhållandet då den ökade för kvinnorna men minskade för männen. Männens långtidssjukfrånvaro var under året den lägsta under de senaste tio åren. Nedanstående diagram visar hur sjukfrånvaron över 59 dagar sett ut i förhållande till den totala sjukfrånvaron under den senaste tioårsperioden totalt och uppdelat på kvinnor och män Kvinnor 62,6 60,7 59,0 56,1 48,1 40,6 37,3 37,8 42,1 45,7 Män 50,5 47,2 47,0 39,9 33,1 27,6 31,0 32,2 32,9 26,0 Totalt 61,0 58,8 57,3 53,7 45,8 38,4 36,2 36,8 40,6 42,7 % Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Ur nedanstående diagram kan utläsas att den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron ökar med åldern. 50,0 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro % 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 16,8 48,4 51,5 42,2 45,2 19,6 21,0 2,3 Totalt Kvinnor Män 33, år år 50 år 33

35 Nedanstående diagram visar den längre sjukfrånvarons betydelse för den totala sjukfrånvaron under perioden 2009 till Diagrammet visar att den längre sjukfrånvarons betydelse ökar kontinuerligt varje år för den yngsta åldersgruppen (18-29 år) under de senaste fem åren. Sedan 2009 har den längre sjukfrånvaron ökat från 8,5 % till 16,8 % av den totala sjukfrånvaron i den yngsta åldersgruppen emedan den minskat i de övriga åldersgrupperna. 60,0 Sjukfrånvaro > 59 i % av total sjukfrånvaro % 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, år 8,5 9,4 12,2 12,9 16,4 16, år 42,9 37,0 36,6 33,3 39,1 42,2 50 år 54,3 45,3 43,2 44,4 49,0 48, år år 50 år Den 1 januari 2015 hade 234 personer haft en sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar, vilket är 6 fler än för ett år sedan. De längre sjukskrivningarna har åter igen ökat efter att ha minskat under ett antal år. Av de 234 som varit sjukskrivna över 59 dagar var 212 kvinnor, vilket motsvarar 91 % av de långtidssjukskrivna. Det är en ökning jämfört med föregående år då andelen kvinnor var 87 %. Följande tabell visar hur förhållandena såg ut på de olika förvaltningarna den 1 januari 2014 och Sjukskrivna över 59 dagar Förvaltningar Förändring Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Serviceförvaltningen Socialförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Totalt Här redovisas ingen könsuppdelad statistik för förvaltningarna p.g.a. integritetsskäl. På många förvaltningar blir antalet för få vid en fördelning på förvaltning och kön. 34