Miljöaspekt Befolkning

Transkript

1 Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad till förändrad tillgänglighet för befolkningen i förhållande till sociala kategorier och geografier. Avgränsningar Miljöaspekten Befolkning avgränsas förändrad tillgänglighet för befolkningen i förhållande till sociala kategorier och geografier. Sådant som inte hanteras i denna bedömningsgrund är konsekvenser för befolkningens hälsa (trafikolyckor, buller, avgaser, fysisk aktivitet, trygghet, stress). Delar av detta hanteras istället under bedömningsgrund Människors hälsa. I de fall tidigare sammanhängande stadsmiljö eller landsbygd delas upp kan det, utöver effekter på lokal och regional tillgänglighet också påverka kultur, identitet och upplevelsevärden. Detta hanteras i viss utsträckning under bedömningsgrunderna Landskap Form och rumslighet och Forn- och kulturlämningar, bebyggelse och annat kulturarv, men hanteras i övrigt inte i denna bedömning. Delaspekter och faktorer Aspekten Befolkning delas inte upp i delaspekter i denna miljöbedömningsgrund, däremot har aspekten delats upp i faktorer för bedömning. Bedömningen görs med utgångspunkt från följande faktorer: Möjlighet att resa med cykel och till fots och Möjlighet att resa med kollektivtrafik Såväl möjligheter till säker gång och cykel som tillgång till en användbar kollektivtrafik kan ses som medel för att individer i grupper som kan vara utsatta för bristande tillgänglighet får tillgång till funktioner i samhället på mer likartade villkor, och är samtidigt medel för en hållbar utveckling i framförallt städerna. Användbara indikatorer är (sannolikt) identiska med indikatorer som är relevanta för området människors hälsa. Önskvärt är bedömningar av förändringar av reseefterfrågan. Tillgång till transportsystemet och dess anläggningar bör kunna bedömas med hjälp av uppgifter om åtgärder i infrastrukturen men även av nivå på drift och underhåll. Trafiksäkerhetsåtgärder på statligt vägnät kan riskera att skapa sämre förutsättningar för gång och cykel. Tänkbara indikatorer redovisas i tabell. Jämlik tillgänglighet oavsett socioekonomisk status Detta område avser skillnader i tillgänglighet i relation till socioekonomisk status och bedömer hur olika åtgärder kommer olika samhällsskikt till del. Tillgängligheten för personer utan tillgång till bil särskilt värd att bevaka. Det kan gälla personer med svag ekonomisk ställning, såsom långvarigt arbetslösa och andra utan arbete. Tänkbara indikatorer överensstämmer sannolikt med mått som beskriver tillgänglighetsförändringar genom åtgärder för andra färdsätt än bil.

2 Jämställdhet mellan kvinnor och män Transportsektorn spelar en viktig roll för att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det är emellertid inte entydigt utifrån vilka kriterier transportsektorns bidrag till ökad jämställdhet ska bedömas. Skillnader i resmönster mellan kvinnor och män speglar skillnader mellan könen i samhället i stort. Generellt har fler kvinnor dock större omsorgsansvar om barn och gamla, större ansvar för hemarbete samt arbetar i större utsträckning deltid på mer lokala arbetsmarknader. Önskvärt är en beskrivning av hur tillgången till funktioner/målpunkter förändras för kvinnor respektive män. Möjligheter för barn att säkert förflytta sig på egen hand Önskvärt är en bedömning av hur andelen barn som säkert kan förflytta sig på egen hand förändras. Kunskapen om antal barn som säkert och på egen hand kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter längs/tvärs statlig infrastruktur är begränsad, och en bedömning av hur de faktiska förändringarna blir genom åtgärder i åtgärdsplanen är sannolikt svår att göra. Tänkbara indikatorer som får förutsättas bidra till förbättringar redovisas i tabell. Tillgång till transportsystemet för personer med funktionsnedsättning Önskvärt är en bedömning av förändringen av tillgängligheten på makronivå, alltså hur möjligheten för personer med funktionsnedsättning att nå olika funktioner/målpunkter förändras. Underlag som beskriver hur tillgången till funktioner/målpunkter förändras är sannolikt svåra att få fram. Bedömningar av hur tillgång till systemet och dess anläggningar som sådana förändras för personer med funktionshinder är mer realistiska. Tänkbara indikatorer redovisas i tabell. Balans i utbudet av tillgänglighet i olika geografier utifrån skilda förutsättningar och behov Befolkningen i storstadsområdena och stora delar av angränsande områden har god tillgänglighet till olika resmål. Tillgänglighet till service av olika slag är högst i storstäder och deras förorter samt i större städer. Samtidigt präglas trafiken i de större städerna inte sällan av långa restider och trängsel. I landsbygdskommuner är tillgängligheten till framför allt kollektivtrafik betydligt sämre. Det är önskvärt med en analys av hur resmöjligheterna förändras i stad och framförallt landsbygd genom åtgärder i planen. Tillgång till grundläggande tillgänglighet med kollektivtrafik har särskild betydelse. Tänkbara indikatorer redovisas i tabell. Bedömning av påverkan Bedömningen av förändrad tillgänglighet ska avse påverkan på befolkningen i förhållande till sociala kategorier och geografier. Bedömning avser hur effekter av planförslaget påverkar befolkningen i olika sociala skiktningar och på olika platser i landet. Förändringar i transportsystemet kan påverka tillgängligheten i flera avseende. Förbättringar i tillgänglighet i den statliga infrastrukturen kan generera nyttor i form av bättre tillgänglighet till service, arbete, utbildning, kultur, natur och sociala kontakter. Beroende på sträckning och utformning finns samtidigt risk för försämrad lokal och regional tillgänglighet i de fall tidigare sammanhängande stadsmiljö eller landsbygd skärs av. Därutöver finns anledning att bedöma hur tillgänglighetsförändringar bidrar till eventuell strukturell samhällsomvandling så som exempelvis koncentration av ekonomisk verksamhet till vissa platser/landsdelar.

3 Delaspekter Faktorer för bedömning av påverkan Möjligheter för barn att säkert förflytta sig på egen hand Indikatorer SEB: Åldersgrupp (Barn) - Förändring av antal/resurser till: Säkra gångoch cykelvägar (även hur behov av anpassningar för cykel/gång beaktas i investeringsobjekten) användbara hållplatser - Förändring av antal/resurser till: Åtgärder som påverkar utbudet av kollektivtrafik (utöver bytespunkter, ex. kollektivtrafikkörfält) SEB: Skolväg gå eller cykla på egen hand Om möjligt: Uppdelat landsbygd/tätort. Tillgång till transportsystemet för personer med funktionsnedsättning användbara hållplatser användbara stationer SEB: Kollektivtrafiknätets användbarhet för funktionshindrade Jämlik tillgänglighet oavsett socioekonomisk status Tänkbara (möjliga för ÅP) indikatorer överensstämmer sannolikt med mått som beskriver tillgänglighetsförändringar genom åtgärder för olika färdsätt och utbud av tillgänglighet på olika platser. Jämställdhet mellan kvinnor och män SEB: Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik SEB: Jämställdhet lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Balans i utbudet av tillgänglighet i olika geografier utifrån skilda förutsättningar och behov - Förändring av antal/andel kollektivtrafikresor (indelat efter geografi, stad/tätort och landsbygd) - Restidsförändringar (indelat efter geografi, stad/tätort och landsbygd)

4 - Förändring av fördelning av olika åtgärder i förhållande till geografi (vidmakthållande, investeringsåtgärder, ev. analys av större strukturerande investeringsåtgärder en och en, specifikt tillkommande objekt) SEB: Lokalt/regionalt/nationellt/internationellt SEB: Län SEB: Kommun SEB: Pendling SEB: Tillgänglighet storstad SEB: Tillgänglighet till interregionala resmål Redovisning i kartor är önskvärd om möjligt. Möjlighet att resa med cykel och till fots SEB: Trafikslag - Förändring av antal/andel cykelresor (om möjligt indelat efter geografi och/eller avstånd) - Förändring av antal/andel resor till fots (om möjligt indelat efter geografi och/eller avstånd) gång- och cykelvägar (även hur behov av anpassningar för cykel/gång beaktas i investeringsobjekten) Förändring av andel/antal/resurser till: Cykelparkeringar (om egen kategori) Möjlighet att resa med kollektivtrafik SEB: Trafikslag - Förändring av antal/andel kollektivtrafikresor (om möjligt indelat efter geografi och/eller avstånd) Åtgärder som påverkar utbudet av kollektivtrafik (utöver bytespunkter) och användbara hållplatser och användbara stationer Pendelparkeringar (om egen kategori) Trafikinformation (jvg) (om egen kategori) Om möjligt: Uppdelat landsbygd/tätort.

5 Koppling till mål Avgränsningar kan härledas från transportpolitiken och miljöpolitikens mål, specifikt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (liksom mål inom flera andra sammanlänkade politikområden, såsom funktionshinderpolitiken.) Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är en delmängd av de transportpolitiska målen genom hänvisningar via hänsynsmålet Miljö och hälsa. Målets preciseringar betonar bland annat vikten av att den bebyggda miljön och infrastrukturen är anpassad till människors behov, att samband mellan tätorter och landsbygd beaktas i planeringen och att kollektivtrafik, cykel och gång är effektiv och tillgänglig. Det övergripande transportpolitiska målet hållbar transportförsörjning innefattar hållbarhetsbegreppets sociala aspekter, vilket är centralt i relation till befolkning. Även om detta inte är definierat bör väsentliga aspekter handla om rättvis tillgång till samhällets funktioner, bidrag till hållbara stadsmiljöer etc. Vidare rymmer funktionsmålet Tillgänglighet perspektiv på Befolkning som är relevanta i sammanhanget. Målet och dess preciseringar ställer krav på transportsystemets funktioner och kvalitetsegenskaper i relation till medborgarnas individuella behov, och pekar då även specifikt på vissa användargrupper, såsom barn och funktionsnedsatta. Fördelning mellan kvinnor och män adresseras även särskilt. Målet pekar även på vissa transportsätt (förutsättningar för koll, gång och cykel) med hänvisning till effekter både för individen på samhällsnivå. Ett perspektiv som betonas i relation till denna precisering är vikten av att erbjuda alternativ till bil. Preciseringarna adresserar även geografiska perspektiv och skillnaderna mellan tätortens och landsbygdens transportmöjligheter. Det geografiska perspektivet kommer även till uttryck i det övergripande transportpolitiska målet som betonar att transportförsörjningen ska vara effektiv och hållbar i hela landet. Underlag för analys Indikatorer enl. tabell utgör underlag för analys. Osäkerheter I enlighet med de transportpolitiska propositionerna 1 finns en tradition av att behandla kategorierna barn, äldre, funktionsnedsatta och kvinnor/män. Vissa bedömningar av påverkan på dessa grupper finns att tillgå, liksom uppgifter om påverkan för olika färdmedel. Djupare analyser om hur olika funktioner och kategorier samverkar är svårare att tillgå, liksom nulägesbeskrivningar av tillgängligheten avseende befolkning. Faktiska konsekvenser för enskilda användargrupper är därmed sannolikt inte möjligt att fastställa, snarare kan det handla om bedömningar av utvecklingstendenser i olika avseenden. 1 Prop. 1963:191, 1978/79:99, 1987/88:50, 1997/98:56, 2001/02:20, 2008/09:93