Resande och marknadsandel

Transkript

1 1 (7) Fördjupning: Resande och marknadsandel Kollektivtrafikens utveckling hittills I Kalmar län gjordes nästan 11 miljoner resor i kollektivtrafiken (allmän kollektivtrafik + särskilda persontransporter) under år Kollektivtrafikens utveckling i länet under det senaste decenniet framgår av figur 1 nedan. I samband med att blev en del av Landstinget år 2012 och den skatteväxling som då gjordes fick länstrafiken en ekonomisk förstärkning för att utveckla stråktrafiken i länet. Detta har bidragit till en kraftig resandeutveckling. Figur 1. Resandeutveckling i Kalmar läns kollektivtrafik (år på x-axeln, antal enkelresor i 1000-tal på y- axeln). Länets invånare använder kollektivtrafiken olika mycket. Boendeorten och vilken kollektivtrafik som finns att tillgå där förklarar i hög grad användningen av kollektivtrafiken. Av länets invånare år 2018 var 27 % frekventa resenärer (varje vecka/månad), 43 % var sällanresenärer medan 30 % aldrig reste med kollektivtrafiken. Ungefär hälften av alla kollektivtrafikresor genomförs i Kalmar stadstrafik där resenärsunderlaget är stort och resmöjligheterna många. Hur antalet resande i kollektivtrafiken liksom kollektivtrafikens marknadsandel kommer att utvecklas framöver beror på en rad olika faktorer som är mer eller mindre enkla att påverka. Trafikverket redovisar i sin prognos för person- och godstransporter fram till 2040 en fortsatt ökning av personbilstrafiken (se bilaga 1). För att minska klimatavtrycket av våra resor, minska trängseln i vägrummet och behovet av mer vägar och fler parkeringsplatser är det angeläget att fler reser kollektivt.

2 2 (7) Faktorer som påverkar kollektivtrafikens utveckling framöver Befolkningsutveckling I den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län nämns kompetensförsörjning, digital omställning och internationalisering som tre övergripande perspektiv som påverkar länet. Av den underliggande Nulägesanalys Kalmar län 2017 (bilaga 2, RUS) framgår att en fortsatt urbanisering inom länet tillsammans med en åldrande befolkning är andra faktorer som kommer att påverka länet i nära framtid och som har en inverkan på bl.a. kollektivtrafiken. Sett över en tjugoårsperiod har Kalmar och Mörbylånga kommuner kraftigt ökat sin befolkning med 33 respektive 51 procent medan övriga kommuner i länet stått ganska stilla eller minskat sin befolkning. Kalmar och Mörbylånga kommuner bedöms behålla en stark ställning även framöver vilket innebär att behovet av vardagliga resor ökar där, se figur 2. Kalmar län har Sveriges näst äldsta befolkning, efter Gotlands län. Det är bara Kalmar kommun som har samma genomsnittsålder för invånarna som för riket som helhet. Under de senaste 15 åren har genomsnittsåldern i länet ökat med 2,2 år. Länets äldsta befolkning finns i Borgholms kommun och den yngsta i Kalmar kommun. Sett till antalet personer kommer flest äldre personer (80+ år) att bo i Kalmar kommun. Färre i arbetsför ålder kommer att få försörja fler. Figur 2. Det är främst i området runt Ölandsbron som befolkningen under de senaste decennierna ökat (brun färg) medan befolkningsutvecklingen i övriga delar av länet är svag (blå färg). Ju starkare färg desto större in- /utflyttning.

3 3 (7) Fler länsinnevånare bor i tätort/stad Fler äldre (80+ år) kommer att finnas i den allmänna kollektivtrafiken Fler äldre (80+ år) leder till ett ökat behov av särskilda persontransporter. Ökad konkurrens om personal/kompetens Ökad konkurrens om skattemedel. Fyra eller två arbetsmarknadsområden har som målsättning att nå två lokala arbetsmarknadsområden. Länet har ett differentierat näringsliv. De största branscherna sett till antalet anställda i länet är vård och omsorg, tillverkning och utvinning, handel, utbildning och företagstjänster (samma som på riksnivå). En sammanlänkning av närliggande arbetsmarknader ökar möjligheterna till kompetensförsörjning och kan därigenom förväntas leda till ökad produktivitet och konkurrenskraft i näringslivet. Idag har Kalmar län 4 lokala arbetsmarknadsområden, figur 3, och dessa förefaller för närvarande vara stabila (se vidare RU rapport om arbetspendling). Pendlingen mellan länets kommuner ökar. Detta gäller samtliga kommuner i länet men skillnaderna mellan kommunerna är stora. I länet som helhet pendlar 25 % av de förvärvsarbetande till arbete i en annan kommun. Flest pendlare finns i Mörbylånga och Torsås kommuner. Minst antal pendlare finns i Oskarshamns och Västerviks kommuner. Figur 3. Lokala arbetsmarknadsområden i Kalmar län Pendlingen över länsgränsen är inte särskilt omfattande. Undantagen finns i Torsås kommun (10 % pendlar till Karlskrona kommun) och i kommun (7 % pendlar till Uppvidinge kommun). Pendlingen minskar snabbt med ökad restid, se fig. 4. Figur 4. I ett visst tidsintervall har även en liten restidsförkortning stor inverkan på benägenheten att pendla.

4 4 (7) Restiderna behöver bli kortare om pendlingen ska öka Förbättringar av infrastrukturen är viktigt för att minska restiderna. Risk för trängsel och kapacitetsbrist då Kalmar växer Kalmar kommun hade vid utgången av år 2018 drygt invånare (28 % av länets invånare) och bedöms kunna öka sin befolkning med invånare till 2030 och med ytterligare invånare till Kalmar stad är dessutom en arbetsplats för inpendlare från omkringliggande kommuner och ett nav för långväga transporter med tåg och flyg för hela den södra delen av länet. Fler invånare innebär med största sannolikhet ett behov av fler resor. Resorna med såväl bil som kollektivtrafik ökar i Kalmar stad. Enbart under år 2018 ökade antalet kollektivtrafikresor i Kalmar stadstrafik med 18 % ( resor). Enligt Kollektivtrafikbarometern genomfördes 58 % av resorna i kommunen med bil, 15 % med cykel, 12 % med kollektivtrafik och 3 % med gångtrafik. Ökad trängsel i gaturummet om bilarnas marknadsandel består vid en ökad befolkning Längre restider med buss i Kalmar på grund av köbildning då staden växer. Kapacitetsbrist vid järnvägsstationen (ca resenärer per dag år 2018) och vid andra hållplatser med ett stort antal påstigande resenärer. Bilen har en stark ställning Bilen har en stark ställning, inte minst i ett län som Kalmar län som är geografiskt stort och har en gles befolkning. På landsbygden har kollektivtrafiken svårt att konkurrera med bilen. Många bilister är också beredda att betala ett högre pris för den tidsvinst och/eller bekvämlighet som bilen ger. Huvuddelen av resorna är korta, 2 av 3 resor, både med bil och kollektivtrafik är kortare än 10 km. Bilresor under 5 km ökar och är nu strax över 50 % (Kollektivtrafikbarometern). Acceptera bilen som ett viktigt färdmedel på landsbygden. Utvecklingen av viktiga bytespunkter, med parkering för cykel och bil, samt tillfarts-/pendlingsparkeringar kan bidra till att fler reser kollektivt delar av sträckan. 1 Svar på frågan: hur genomförde du din senaste resa?. 200 svar/månad

5 5 (7) Restiden för den kollektiva resan behöver närma sig restiden för bilen (en bättre restidskvot). Restiden i kollektivtrafiken behöver vara användbar för arbete, studier eller vila. Cykling och gång, med tillhörande infrastruktur, utgör viktiga komplement till kollektivtrafiken. Förändringar i resebeteenden behövs för att minska trängsel och kapacitetsbrist i städer och för att minska klimatpåverkan. Samhällsplanering Samhällsplaneringen och bebyggelseutvecklingen blir alltmera avgörande för omställningen till ett mera hållbart och mindre bilberoende samhälle. Trängseln kommer att öka och hur transporter av personer och gods ska kanaliseras och prioriteras i vägrummet blir en allt viktigare fråga. Då en stad nått en viss storlek kan vissa stadsdelar behöva göras mera självständiga med avseende på vardaglig service för att minska behovet av resor. För kollektivtrafiken framöver innebär detta att: Olika trafikslag - godstrafik, biltrafik, kollektivtrafik, cykel och gång behöver skiljas åt tydligare i städerna och deras tillfartområden. Utvecklingen av kollektivtrafik 2, cykel- och gångtrafik behöver knytas närmre den övriga samhälls- och bebyggelseplaneringen och prioriteras för att inte tappa marknadsandelar gentemot bilen. Flera starka trafiknoder, där resenärer byter eller parkerar, behöver utvecklas i större städer som Kalmar för att styra bort en del av trafiken från centrum och för att ge resenärerna kortare och snabbare resor. Raka och snabba resvägar (olika typer av kollektivtrafikprioriterande åtgärder) behövs för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen även på kortare sträckor. Närheten till väl fungerande hållplatser är viktiga för restiden från dörr till dörr. En analys av resvanor i Skåne visade att anslutningsresor till kollektivtrafiken sällan är längre än 600 meter om man går och inte längre än 1200 meter om man cyklar till hållplatsen/stationen (Koltrast 2012). Kollektivtrafikresan som förstahandsalternativ Den långsiktiga visionen för den regionala kollektivtrafiken i det nuvarande trafikförsörjningsprogrammet lyder så här: År 2050 har Kalmar län nått uppställda restidsmål och kollektiva transporter utgör förstahandsalternativet för vardagsresandet bland länets invånare. 2 Åtgärder som bussfiler, bussprioritering, BRT, status- och standardhöjning av hållplatsmiljöer hanteras tidigt i planeringsprocesserna för ÖP och DP liksom cykelstråk med säkra vägpassager.

6 6 (7) För att nå dit är en nära samverka med kommuner och andra infrastrukturansvariga nödvändig. Kalmar kommun och övriga kommunerna längs E22 där resandeunderlaget liksom antalet resmöjligheter med kollektivtrafik är stort behöver öka sina ansträngningar för att bidra till ett hållbart resande. Resmönster och kanalisering av transporter bör utgöra en grund i all samhällsplanering. Kollektivtrafiken behöver dessutom arbeta vidare med bl.a. följande frågor: Turtäthet och punktlighet är viktigt för att resenären ska kunna lita på/förlita sig på kollektivtrafiken. Hållplatsmiljöer ska vara trygga, säkra och ha god service, se vidare Hållplatshandboken. God tillgängligsanpassning för olika målgrupper såväl i fordon som vid hållplatserna. Kollektivtrafiken ska vara känd och enkel att använda. Informationen ska fungera såväl före, under som, om det behövs, efter resan. Bemötandet i kollektivtrafiken ska vara gott.

7 7 (7) Bilaga 1 Klipp ur: Reviderade prognoser för person och godstransporter 2040 Trafikverkets basprognoser rev Trafikverket gör bedömningen att persontransporterna i Sverige kommer att öka framöver. Reviderade prognoser för person- och godstransporter efter beslutad nationell plan för transportsystemet Trafikverkets Basprognoser rev