Nåbarhet med olika stark trafik

Transkript

1 1 (1) Fördjupning: Nåbarhet med olika stark trafik Kollektivtrafik av olika slag bedriver allmän kollektivtrafik 1 med tåg, bussar, personbilar och båtar i olika slags trafik. Förutsättningarna för att utveckla kollektivtrafiken skiljer sig åt mellan olika delar av länet. Där resandeunderlaget är starkt är trafiken stark. Där resandeunderlaget är svagt är också trafiken svag. Resandeunderlaget påverkar turtätheten liksom utbudet av kvälls- och helgtrafik och därmed trafikens användbarhet för olika ändamål. Tillgång till stark och medelstark trafik medger som regel möjlighet till pendling till arbete och studier. Tillgång till svag, linjelagd trafik tillsammans med närtrafik gör det möjligt att nå grundläggande samhällsservice i områden med ett svagt resandeunderlag. Beroende på hur resandet utvecklas kan trafiken växlas upp eller ner. Hur antalet bussresor fördelar sig mellan stark 2, medelstark 3 och svag 4 linjetrafik, inkl. öppen skoltrafik, visas i figur 1 nedan. Antal resor 218 Figur 1. Diagrammet visar bussresornas fördelning på olika stark trafik. 12% 16% 72% Stark trafik Medelstark trafik Svag trafik 1 Med allmän kollektivtrafik menas kollektivtrafik som är öppen för alla på lika villkor. I Kalmar län är också stora delar av skoltrafiken, som kommunerna ansvarar för, öppen för allmänheten i mån av plats. Kalmar länstrafik utför också särskilda persontransporter (färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och särskolans resor) som följer olika regelverk och erhålls efter beslut. 2 >1 resor/år resor/år 4 <2 resor/år

2 2 (1) Utveckla trafiken i viktiga stråk År 212 blev en förvaltning i Kalmar läns landsting. I samband med den skatteväxling som då gjordes fick en ekonomisk förstärkning för att utveckla tåg- och busstrafiken i viktiga stråk. En mindre pott avsattes också för att utveckla närtrafiken. På tågsidan innebar det att Krösatågstrafiken startades. På bussidan pekades ett antal stråk ut där trafiken stärktes. För närtrafikens del innebar det att ett likvärdigt utbud av närtrafik skapades i länets samtliga kommuner. Krösatågen Kalmar-Emmaboda Krösatågstrafiken startades i augusti 214 och resandeutvecklingen framgår av figur 2. Resandet i Öresundstågstrafiken har inte drabbats av något minskat resande till följd av den nya trafiken. Figur 2. Antal resor i Krösatågstrafiken Kalmar-Emmaboda (y-axeln) och år (xaxeln). Stråktrafiken med buss karaktäriseras av raka resvägar, hög turtäthet, taktfast tidtabell (samma minuttal varje timma) och ett begränsat antal stopp. Då restiderna förkortas ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen och resenärerna blir fler. I tabell 1 nedan visas hur resandet utvecklats i ett antal viktiga stråk, trafikerat av en eller flera linjer, mellan år 214 och 218. Siffrorna är hämtade ur FARA (biljettsystem som finns i linjetrafiken för bussarna) som beskriver ca 7 % av resandet 5. I bilaga 1 görs en noggrannare beskrivning av resandeutvecklingen i samma stråk. I tåg och närtrafik sker biljetthantering och resanderäkning på annat sätt. Tabell 1. Tabellen visar resandeutvecklingen med buss i några viktiga stråk (FARA ). Busslinjer Förändring i procent Resandeökning Linje 1, 2, 5 Västerviks stadstrafik 9, Linje 71 Oskarshamns stadstrafik -2, Linje Kalmar stadstrafik 4, Linje 23, 25 norr Västervik 28, Linje 35, 325 väster Västervik 18, Linje 16, 161 norr Kalmar 27, Linje Öland 22, Linje 121, 5 söder Kalmar 22, Linje 13, 131 väster Kalmar* -26, Totalt 2, * Linjerna omgjorda, Krösatågen startade dec 214, överflyttning av resenärer till tågen. 5 Alla biljettprodukter registreras inte i FARA. Det faktiska antalet resor är därför högre.

3 3 (1) Trafikens utseende år 218 Kartan i figur 2 visar hur tåg, stark, medelstark och svag busstrafik (inklusive den öppna skoltrafiken) trafikerar länet idag. Den yttäckande närtrafiken redovisas inte. Starka trafik (>1 resor/år) Den trafik som idag betecknas som stark består av tretton landsbygdslinjer och stadstrafiken i Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Ibland är det flera busslinjer som tillsammans ger stark trafik i ett viktigt stråk. I den starka trafiken gjordes under 218 cirka 5 miljoner resor (registrerade i FARA), 55 % av dessa gjordes i Kalmar stadstrafik. Det är också i stråk med stark trafik som antalet resor ökar mest, se vidare i bilaga 1. Medelstark trafik (2-1 resor/år) Ytterligare tjugo landsbygdslinjer bildar tillsammans den medelstarka trafiken som ofta fungerar som matarlinjer till den starka trafiken. I den medelstarka trafiken gjordes under 218 ungefär 8 resor (registrerade i FARA). Svag trafik (<2 resor/år) I den svaga trafiken, som inkluderar den öppna skoltrafiken, ingår närmare 2 busslinjer som trafikerar länet främst på morgon och eftermiddag. Trafiken utnyttjas främst för skolresor. Under år 218 gjordes 1,1 miljoner resor i den svaga trafiken (registrerade i FARA). Närtrafik (<1 resor/år) Den anropsstyrda närtrafiken utgör ett yttäckande komplement med daglig trafik i områden med ett svagt resandeunderlag. För närtrafiken nyttjas befintlig fordonsflotta före, mellan och efter peak-tider för skolresor och särskilda persontransporter. I närtrafiken gjordes under 218 närmare 8 resor. Närtrafiken förstärks inte. Skärgårdstrafik Skärgårdstrafik utförs av i Västerviks och Oskarshamns kommuner på uppdrag av respektive kommun. Skärgårdstrafiken är inte skatteväxlad. Skärgårdstrafiken samordnas med andra transporter i skärgården t.ex. post och hemtjänst. Folkbokförda på öarna har förtur när efterfrågan av resor överstiger farkosternas kapacitet.

4 4 (1) Figur 2. Kartan visar dagens allmänna kollektivtrafik med tåg, stark busstrafik (< 1 resor/år), medelstark busstrafik (2-1 resor/år) och svag busstrafik (<2 resor/år).

5 5 (1) Figur 3. Kartan visar dagens allmänna kollektivtrafik med stark busstrafik (grönt), medelstark busstrafik (orange) och svag busstrafik (röd). I lila färg visas. den öppna skoltrafiken Tågtrafiken visas ej i denna bild.

6 6 (1) Bilaga 1 Resandeutvecklingen med buss från 214 till 218 i några viktiga stråk/områden Notera att skalan för antalet resor i diagrammen skiljer sig åt. (x-axel=år, y-axel= antal resor). Statistik ur FARA (ca 7 % av resandet). 2 Västervik stadstrafik Figur 1. Resandeutvecklingen i olika busslinjer i Västerviks stad ( ) 2 Stadstrafiken Oskarshamn Figur 2. Resandeutvecklingen i olika busslinjer i Oskarshamns stad ( )

7 7 (1) Stadstrafiken Kalmar Figur 3. Resandeutvecklingen i olika busslinjer i Kalmar stad ( ) Linje 23, 25 norr om Västervik Figur 4. Resandeutvecklingen i olika busslinjer norr om Västervik ( )

8 8 (1) Linje 35, 325 väster om Västervik Figur 5. Resandeutvecklingen i olika busslinjer väster om Västervik ( ) Linje 16, 161 norr om Kalmar Figur 6. Resandeutvecklingen i olika busslinjer norr om Kalmar ( )

9 9 (1) Linje Öland Figur 7. Resandeutvecklingen i olika busslinjer på Öland ( ) Linje 121, 5 söder om Kalmar Figur 8. Resandeutvecklingen i olika busslinjer söder om Kalmar ( )

10 1 (1) Linje väster om Kalmar Figur 8. Resandeutvecklingen i olika busslinjer väster om Kalmar ( ). I kombination med Krösatågen är resandeutvecklingen väster om Kalmar fortfarande positiv.