Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Transkript

1 Förslag Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

2 Innehåll 1 Bakgrund Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer Riksfärdtjänst... 5 Bilagor: 1. Tillgänglighetsanpassning per busslinje

3 1 Bakgrund Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 fastställdes av regionfullmäktige i maj Denna komplettering har kommit till stånd med anledning av ett föreläggande från Transportstyrelsen om att programmet ska kompletteras på tre punkter gällande: Vilken regional kollektivtrafik i Skåne som bedöms kunna utföras på kommersiell grund Bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer Omfattningen av riksfärdtjänst och grunderna för prissättning av denna Kompletteringen har gjorts i syfte att uppfylla kollektivtrafiklagens krav på trafikförsörjningsprogrammets innehåll. För närvarande pågår en mer omfattande revidering av Skånes trafikförsörjningsprogram. Ett reviderat program ska fastställas våren I samband med revideringen kommer de punkter som identifierats som brister av Transportstyrelsen att utvecklas och justeras. Denna komplettering ska därför ses som en tillfällig åtgärd som gjorts för att i första hand tillgodose Transportstyrelsens föreläggande i avvaktan på ett reviderat trafikförsörjningsprogram. 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Detta avsnitt kompletterar punkt 5.3 i Trafikförsörjningsprogram för Skåne Region Skåne ser den kommersiella kollektivtrafiken som en möjlighet att stärka och komplettera det utbud som Region Skåne idag tillhandahåller under varumärket Skånetrafiken. Förutsättningar för kommersiell kollektivtrafik i Skåne Kollektivtrafiken kräver i Skåne, liksom i övriga landet, årliga tillskott av offentliga medel. Generellt sett är således inte kollektivtrafiken en företagsekonomiskt god affär. Lönsamheten varierar emellertid mellan linjerna. Vi väljer här att använda begreppet lönsamhet även om det i merparten av trafiken snarare handlar om nivån på självfinansieringsgraden. Generellt har linjer i områden med stora resandeunderlag och god konkurrenskraft mot bilen bättre lönsamhet än trafik på landsbygden. I huvudsak återfinns trafiken med den bästa lönsamheten i de så kallade starka stråken. Även om trafiken i de flesta av dessa idag uppvisar nettounderskott vad gäller ekonomiska termer kan lönsamheten sannolikt förbättras av en aktör som vågar satsa och utveckla nya tjänster. Vi ser goda möjligheter för den som antar utmaningen och jobbar nära sin lokala marknad med service, kundvård, prissättning och marknadsinsatser som instrument för att utveckla sin affär. Därtill kan det finnas utrymme för mer nischade aktörer som skjuter in sig på målpunkter där den offentligt finansierade kollektivtrafiken har sämre konkurrenskraft. Det kan t ex gälla i relationer där en resa med Skånetrafiken kräver många byten eller där färdvägen inte blir den mest optimala och där dagens utbud har svårt att hävda sig mot bilen. Kartan nedan illustrerar kostnadstäckningsgraden för respektive regionbusstråk. Noterbart är att flygbusstrafiken till Sturup bedrivs på kommersiella grunder. Ekonomin i stadsbusstrafiken har ett tydligt samband med stadens storlek, där de största städerna har den bästa trafikekonomin. Stadsbusstrafiken har emellertid generellt sämre kostnadstäckningsgrad än de bästa regionbusstråken

4 Tågtrafiken bedöms generellt som starka stråk men även här är trafiken med den bästa kostnadstäckningsgraden koncentrerad till Sydvästra Skåne, framförallt i stråket Helsingborg-Lund-Malmö och vidare mot Kastrup/Köpenhamn. Marknaden tillfrågas inför avtalsslut Region Skåne har idag avtal om utförande av trafikuppdrag med ett flertal trafikföretag. I god tid innan ett trafikavtal löper ut utvärderas trafikens fortsatta existens och utformning. En eventuell upphandling förannonseras och trafikföretag bjuds in till samråd inför upphandling, SIU. Vid SIU:n ges en utförlig beskrivning av trafiken och dess förutsättningar. Marknadens aktörer ges då tillfälle att ta ställning till om trafiken är av intresse och kan bli aktuell för att drivas på kommersiella grunder. Vi uppfattar detta som ett tydligt tillvägagångsätt för att öppna upp en konstruktiv dialog med trafikföretagen angående deras eventuella ambitioner, en dialog som både kan ta fasta på hela trafikområden men också brytas ned i delar på linjer och turer. Region Skåne har i sitt ställningstagande kring trafikplikt också att se till långsiktigheten kring trafiken. Här finns en svaghet i de nuvarande reglerna för inträde respektive utträde. Med tre veckors föranmälan kan ett trafikföretag ställa in trafiken. Region Skåne har hittills i samtliga fall fattat trafikpliktsbeslut, detta mot bakgrund av att det saknats intresse för den aktuella trafiken från marknaden. Samverkan till nytta för kund Region Skåne söker aktivt samverkan med kommersiella trafikföretag för att underlätta för kunderna. Vi har en lång tradition av samverkan med kommersiell trafik kopplat till länets två största flygplatser. Detta samarbete har fått förnyad aktualitet och därutöver finns det ytterligare några nya mindre kommersiella initiativ. Under slutförande är ett samlat erbjudande från Region Skåne för samverkan kring kommersiell trafik baserat på möjligheterna i gällande lagstiftning. Vi vill aktivt medverka till att underlätta för kunderna genom att göra det enkelt att hämta information om det samlade

5 utbudet, använda resmöjligheterna från gemensamma hållplatser och terminaler och, på lite längre sikt, genom att kunna betala för hela resan vid ett tillfälle. Region Skåne söker lösningar för tillträde till terminaler och hållplatser för den kommersiella trafiken på konkurrensneutrala villkor. 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer Detta avsnitt kompletterar i första hand delar av punkt 3.3 samt bilaga 3 i Trafikförsörjningsprogram för Skåne Målen för tillgänglighetsanpassningen framgår av Trafikförsörjningsprogram för Skåne Målen ses över i samband med den pågående revideringen och kan komma att ändras när ett nytt Trafikförsörjningsprogram fastställs. För kunder ges information om tillgänglighetsanpassningen i första hand i reseplaneraren på Skånetrafikens webbsida ( samt i respektive tidtabell. Även tidtabellerna finns tillgängliga på Klassificeringen avser anpassning för personer med nedsatt syn respektive rörelseförmåga. Bilaga 1 visar i vilken utsträckning respektive linje har anpassade hållplatser och bytespunkter. 4 Riksfärdtjänst 2012 gjorde invånarna i Skåne 986 resor inom ramen för lagen om riksfärdtjänst, vilket är en minskning med ca 200 resor jämfört med Kostnaden för riksfärdtjänsten uppgick 2012 till ca 1,7 MSEK, ungefär samma nivå som året innan. Prissättningen för dessa resor baseras enligt lag på en egenavgift som är densamma i hela Sverige