Näringsliv och arbetsmarknad

Transkript

1 Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen för såväl sommar som vinterturister fortsätter att expandera. (Kramfors Översiktsplan) Näringsliv och arbetsmarknad 37 Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år (Nationella mål för att uppfylla EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi) 38 År 2020 är länet känt för sitt regionala innovationssystem och utvecklingen av dynamiska nätverk och kluster. (RUS) 39 År 2020 har Västernorrland bäst matchning av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. (RUS) 40 Deltar västernorrlänningen mer än riksgenomsnittet i arbete och samhällsliv. (RUS) 41 En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv (Örnsköldsvik Översiktsplan) 42 Näringslivet ska ges goda möjligheter att etablera sig och expandera. (Härnösand Översiktsplan) Politiska styrmedel snarare än fysiska KAPITEL 4 55

2 Näringsliv och arbetsmarknad forts. 43 Nya och tidigare etablerade företag i kommunen har genom breda nätverk och ett bra företagsklimat fått konkurrensfördelar. (Kramfors Översiktsplan) 44 Den regionala arbetsmarknaden är dynamisk och det finns ett varierande utbud av jobb. (Kramfors Översiktsplan) 45 Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat. (Timrå Vision 2015) 46 Fler jobb i nya och växande företag och organisationer bidrar till en hållbar utveckling. (Sundsvall hållbar tillväxtstrategi) 47 Uppnå ett mer diversifierat näringsliv samt utveckla samverkansformer för att främja tillväxten i företagandet i Ånge kommun. (Ånge Översiktsplan) 48 Göra Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion större. (Hållbart resande i Örnsköldsviksregionen) De gröna målen är de som utgör avgränsningen för strukturbilden och som både är mätbara och fungerar som vision eller riktning för regionens utveckling. Stort fokus ligger på mål kopplat till kommunikationer, där det finns både fysiska lösningar och strukturlösningar. 56 KAPITEL 4

3 KAPITEL 5 Fotograf: Oskar Norrgrann Fotograf: Lena Ottebo 57

4 Hur når vi målen? 58 KAPITEL 5 Fotograf: Anna Lindholm

5 Mål i strukturbilden Hur når vi målen? Det är den viktigaste frågan i strukturbilden för Västernorrland. Tillsammans med målbilden är denna fråga grunden för hur Västernorrland ska utvecklas. Två workshopar har genomförts i samband med strukturbilden för Västernorrland där regionens framtid och utformning har diskuterats tillsammans med möjliga lösningar. Läsanvisning Kapitlet inleds med beskrivning av regionförstoring och regionförstärkning som är ett övergripande mål som löser flera nationella- regional- och kommunala mål och utmaningar (från nulägesbeskrivningen kapitel 2). Regionförstoring och regionförstärkning ger inte lösningar på alla mål och utmaningar men för att komma vidare med en regionbildning behövs processmålen belysas och olika lösningar lyftas fram. Efter processmålen beskrivs målen från länets strategidokument och kommunernas översiktsplaner och en del nationella mål med förslag på lösningar. Sist behandlas nulägesbeskrivningens utmaningar där lösningarna har kategoriserats i ett antal kategorier. I varje kategori finns det förslag på lösningar, dessa behandlas när det går enligt 4-stegsprincipen. Därför börjar lösningarna med tillgänglighet och mobility management innan rena ombyggnadsåtgärder och nybyggnadsåtgärder föreslås. Fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder KAPITEL 5 59

6 Regionförstoring och regionförtätning viktiga delar för att målen ska nås Många mål är kopplade till regionförstoring och regionförtätning. Regionförstoring innebär i korthet att åtgärder som bidrar till ökad rörlighet på längre sträckor, upp till en timmes restid, genomförs. Regionförtätning innebär att möjligheterna att resa inom regionen förbättras. Det kan vara utökad turtäthet med buss eller tåg, men också förbättrad väginfrastruktur. I Västernorrland är förutsättningarna för regionförstoring mycket goda. Ett av de bästa sätten att göra regionen större är att använda tåg. Tåg kan köra fort och knyta ihop tätorter bättre än bil och buss. Men det förutsätter att tågtrafiken verkligen fungerar och att restiderna är kortare än med bil och buss. Västernorrland består idag av fyra arbetsmarknadsregioner. Tågen har möjlighet att minska antalet. Att göra hela Västernorrland till en arbetsmarknadsregion är inte möjligt, inte ens eftersträvansvärt. Men att gå från fyra till två FA-regioner stärker konkurrenskraften gentemot andra regioner. Om det dessutom går att förtäta regionen är möjligheterna goda att fler arbetstillfällen skapas, att inflyttningen och utbildningsnivån ökar samt att fler branscher kan etablera sig i regionen. Större regioner har ett bredare näringsliv och ett bredare näringsliv gör att fler människor vill och kan flytta dit. Västernorrlands två FA-regioner Avståndet och restiden mellan Örnsköldsvik och Umeå är kortare än mellan Örnsköldsvik och Sundsvall. Därför är det mer naturligt att Örnsköldsvik bildar funktionell arbetsmarknad med Umeå. Kramfors, som tillsammans med Sollefteå, bildar en egen arbetsmarknadsregion har möjlighet att utvecklas mot både Härnösand och Örnsköldsvik. Det spelar inte så stor roll vilken riktning utvecklingen tar så länge det sker en utveckling. På lång sikt är det dock bättre för Västernorrland om kopplingen sker mot Härnösand än mot Örnsköldsvik. Desto fortare en regionförstoring sker desto snabbare kommer också effekterna, med bland annat ökad sysselsättning. Regionförstoring sker med förbättrade kommunikationer där både restiden (turtätheten vid kollektiva färdmedel) och priset är viktiga faktorer. Restiden är viktigast. I Västernorrland kommer tågtrafik att starta vilket ger förutsättningar för större arbetsmarknader. Men fortfarande finns det flera flaskhalsar kvar i infrastruktursystemet. Två av de viktigaste är (1.) restiderna mellan Sundsvall och Härnösand samt (2.) tågtrafik till Sollefteå. Problemet med att ta sig till Sollefteå är att sträckan mellan Nyland (anslutning till Botniabanan) och till Sollefteå och Långsele inte är fjärrblockerad. Det innebär att det inte går att köra tåg på ett enkelt sätt mellan det moderna signalsystemet på Ådalsbanan och Botniabanan till det äldre systemet till Sollefteå och Långsele. Dessutom saknas ett triangelspår för att kunna köra tåg norrut från Sollefteå. Regionförstoring, regionförtätning och regionförstärkning För att målen ska nås är begreppen regionförstoring, regionförtätning och regionförstärkning viktiga för Västernorrland. Länet består idag av fyra lokala arbetsmarknader (LA-regioner) eller funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). För Västernorrlands del sammanfaller begreppen. Det finns goda förutsättningar att minska antalet regioner från fyra till tre och därefter till två. Samtidigt som regionen växer behöver den också förtätas. Det innebär att de pendlingsströmmar som redan finns i regionen ökar och att kopplingarna mellan kommunerna stärks. Med regionförtätning ökad pendling inom regionen kan också en regionförstärkning ske. Dessutom kan fler arbetstillfällen skapas. Exempel på regionförtätning och regionförstoring visas i figurerna till höger. 60 KAPITEL 5