ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

Transkript

1

2 Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

3 Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att växa. En positiv utveckling sprider sig. Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Jämtlandsstråket mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa. En positiv utveckling i och kring stråket ger positiva effekter också utanför stråket. De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet. Förutsättningarna för denna typ av regionförstoring är särskilt goda efter stråk där det finns järnväg.

4 Det lyser i Mittnorden! Kuststråket Gävle - Haparanda 85 mil, invånare Mittnordiska stråket Trondheim - Sundsvall 45 mil, invånare Jämtlandsstråket Duved - Brunflo 13 mil, invånare

5 Anal Antal ÅRE KROKOM ÖSTERSUND Nära 60 procent av länets befolkning bor efter Jämtlandsstråket Befolkningsutveckling 1998, 2003, 2008, Jämtlandsstråket Hela Jämtlands län övriga Källa: SCB, egen bearbetning

6 Yngre befolkning i Jämtlandsstråket Män inom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnor utanför Jämtlandsstråket Kvinnor inom Jämtlandsstråket Källa: Regionförbundet/SCB

7 Enda området i norra Sverige med fler kvinnor än män Källa: Rapporten Botniska Korridoren

8 Regionförstoring andra regioner gör det!

9 Samband mellan restid och viljan att pendla 45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor Källa: Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE

10 Infrastruktur + planering = tillväxt! Dubbelt så många nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller en bostad om avståndet är 600 m jämfört med 1000 m. Källa: Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggande, Luleå tekniska universitet och IQ.

11 Jämtlandsstråket motor i länet Jämtlandsstråket har unika förutsättningar, med bland annat järnvägen, som vi behöver ta vara på och utveckla.

12 Omfattande analysunderlag framtaget bland annat olika planindikatorer för tätorterna efter Jämtlandsstråket A. Tätortsstrukturer B. Faktiska avstånd C. Marktyper D. Målpunkter E. Hållplatser F. Täthet G. Taxeringsvärden G

13 Utbildningsnivåer personer år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

14 Tillgänglighet inom Jämtlandsstråket Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

15 Pendlingsmönster: arbetsort - boendeort Befolkning år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

16 Pendlingsmönster: boendeort - arbetsort Befolkning år Källa: SCB, Tillväxtanalys egen bearbetning

17 Exempel konkret mål: tågstopp Nälden Ingår i EU-projektet Funktionella Mittstråket

18 Kartläggning av stationsnära lägen

19 Planindikatorer i stationsnära lägen Tätortsstrukturer Faktiska avstånd Marktyper Hållplatser Taxeringsvärden Målpunkter Befolkningstäthet

20 Många nya i vårt län Totalt drygt 5600 kommunplacerade eller asylsökande i vårt län Drygt 4000 i olika asylboenden i vårt län just nu Drygt 1600 som nyligen fått uppehållstillstånd i vårt län Var bor dessa nu? Var vill de bo sedan?

21 Var bor våra nyanlända? Kommunplacerade med uppehållstillstånd och etableringsersättning under två år På asylboenden Totalt i kommunen och länet Kommun Totalt per Varav mottagna 2015 Varav med UT BERG BRÄCKE HÄRJEDALEN KROKOM RAGUNDA STRÖMSUND ÅRE ÖSTERSUND TOTALT

22 Var vill våra nyanlända bosätta sig? Aktuell statistik saknas Tidigare har de flesta lämnat vårt län Vad kan vi göra för att få fler att stanna här?

23 Samarbete kring integration? Lokalisering av bostäder för nyanlända i tillgängliga lägen är en förutsättning för lyckad integration. Jämtlandsstråkets stationsnära lägen har hög tillgänglighet. Vår kartläggning av stationsnära lägen visar att det finns potential för nybyggnation. Hur får vi igång bostadsbyggandet?

24 Morötter och piskor Förordningen om statligt investeringsstöd till hyresbostäder mm. Långa hyresavtal (6 år) med Migrationsverket. Snabbare (genare) planprocesser. Tvångslagstiftning?

25 Mål på lång sikt till år 2030 Jämtlandsstråket är nationellt känt Inflyttning och fler arbetstillfällen Tätare pendlingsturer och kortare restider Kommungränserna får mindre betydelse för medborgarna Hela länet drar nytta av den starka utvecklingen i Jämtlandsstråket Jämtlandsstråket ska ta vara på möjligheterna till integration som en tillväxtfaktor Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna!

26 Konkreta mål 2030: Färre oövervakade järnvägsövergångar för större säkerhet och kortare restid Kortare pendlingstider högst en timme och tio minuter med regionaltåg mellan Duved och Brunflo Fördubblad turtäthet i kollektivtrafiken Tågstopp i Nälden Ökad befolkning från till minst i Jämtlandsstråket Ökat antal arbetstillfällen från cirka till minst Ökat bostadsbyggande minst 3000 nya bostäder i Jämtlandsstråket Dessa mål har antagits av de tre kommunfullmäktigeförsamlingarna!

27

28

29

30 Slutsatser - Arbets- och bostadsmarknader känner inte till några kommungränser - Boende vill inte heller märka av administrativa gränser när det gäller kommunala tjänster som förskola, skola etc - Som underlag för planering duger inte statistik och data indelad efter administrativa gränser. Finfördelad data som bearbetas med GIS-verktyg är nödvändigt - Samarbete över både kompetensgränser och kommungränser behövs

31 Slutsatser, forts - Det förefaller lättare att få till samarbete över kommungränserna på tjänstemannanivå - Svårare att få till samarbete över kommungränserna på politisk nivå - Att skapa ett nära och tillitsfullt politiskt samarbete över kommungränserna kräver tid och målmedvetet arbete

32 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:65. - Vi var i grunden positiva till förslagen om en tydligare regional planering - Denna planering bör ha fokus på de områden i regionen som har tydliga funktionella samband och där därför behovet av samordnad planering är som störst - Farligt att lagstadga om att det ska tas fram ett fysiskt program per län. Idag 21 län och om några år kanske inte ens hälften så många. Vilka funktionella samband finns då inom respektive län?

33