ÅRE - KROKOM - ÖSTERSUND JÄMTLANDSSTRÅKET

Transkript

1 ÅRE - KROKOM - ÖSTERSUND JÄMTLANDSSTRÅKET Förutsättningar och kvalitéer utmed stråket Duved - Brunflo

2 Ett ändrat klimat Megatrender En megatrend illustrerar en utveckling som inte är tillfällig. Världen förändras och vi måste förhålla oss till detta. En globaliserad värld En urbaniserad värld En digitaliserad värld Klimat Det är nödvändigt att använda samhällsplanering som verktyg både för att begränsa utsläppen och möta de förändringar som följer. Globalisering Världen krymper genom ökat utbyte. Städer, tätorter, regioner och länder ingår alla i ett system där olika platser ömsom komplettererar och ömsom konkurrerar med varandra. Urbanisering Halva jordens befolkning kommer att bo i städer I Sverige kommer de flesta att bo i de tre storstadsregionerna. I andra delar ökar utglesningen - bägge kräver god planering. Digitalisering Vardagsliv och rörelsemönster förändras i takt med den ökade digitaliseringen. 2

3 Varför Jämtlandsstråket? Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Med ökad tillgänglighet och en förstorad arbetsmarknadsregion blir det lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens, vilket underlättar för företag att växa. Förutsättningarna för denna typ av regionförstoring är särskilt goda utmed stråk där det finns järnväg. Jämtlandsstråket mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa. En positiv utveckling i och kring Jämtlandsstråket ger positiva effekter också utanför stråket. De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet. Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden 3

4 Samband mellan restid och viljan att pendla Forskningen visar att runt 45 minuters pendling dörr till dörr är en kritisk gräns för arbetsresor. Det gör att stationsnära lägen är intressanta för att åstadkomma förstoring av arbetsmarknadsregioner. (Lars Pettersson, ekonomie doktor, Internationella Handelshögskolan Jönköping/CEnSE) När start- eller målpunkt ligger högst 600 meter från stationen använder dubbelt så många människor kollektivtrafik jämfört med om avståndet är meter. (Katarina Schylberg, forskare inom samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet och IQ) Infrastruktur + fysisk planering = tillväxt! 4

5 Regionförstoring - andra regioner gör det... Do or die! 5

6 Det lyser i Mittnorden! Norrlandskusten Gävle - Haparanda 85 mil invånare Mittnordiska stråket Sundsvall - Trondheim 45 mil invånare Jämtlandsstråket Brunflo - Duved 13 mil, invånare Jämtlandsstråket är en del av det Mittnordiska stråket. Här bor 60% av länets befolkning 6

7 Befolkning Andelar per årsklass Yngre befolkning i Jämtlandsstråket Befolkning Andelar per årsklass Yngre befolkning i Jämtlandsstråket Befolkningsutveckling 1998, 2003, 2008, 2013 Män inom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnor utanför Jämtlandsstråket Kvinnor inom Jämtlandsstråket Män inom Jämtlandsstråket Män utanför Jämtlandsstråket Kvinnor utanför Jämtlandsstråket Kvinnor inom Jämtlandsstråket Ökande och yngre befolkning i Jämtlandsstråket Länets befolkning som helhet har minskat något under de senaste femton åren. I Jämtlandsstråket har befolkningen ökat med cirka personer. I övriga länsdelar har befolkningen minskat cirka personer. Befolkningen i Jämtlandsstråket är generellt sett yngre än befolkningen utanför stråket. Noterbart är att skillnaden mellan Jämtlandsstråket och ytterområdena är särskilt stor i de familjebildande ålderskategorierna mellan 20 och 40 år samt i de äldre åldrarna. Detta har stor betydelse för förutsättningarna att tillhandahålla kommunal service. Anal Antal Jämtlandsstråket Hela Jämtlands län övriga Källa: SCB, egen bearbetning 7

8 Fler kvinnor än män! Östersundsområdet är det enda området i Norrland som har fler kvinnliga än manliga invånare. Kvinnoöverskott brukar omnämnas som en viktig nyckel för långsiktig tillväxt. Kvinnor är en framgångsfaktor för tillväxt Lars Westin Källa: Botniska korridoren (rapport) 8

9 35% 30% 25% 28% 22% 25% 24% 29% 28% 26% Befolkningsfördelning 20% 15% 20% 15% 21% 17% 19% Duved-Mörsil Mattmar-Trångsviken Nälden Krokom-Brunflo De flesta människorna i Jämtlandsstråket bor i området mellan Krokom och Brunflo, vilket inte är så konstigt eftersom Krokom, Östersund och Brunflo är Jämtlandsstråkets största tätorter. 10% 5% 0% 9% 8% 9% 8% 10% 7% 10% 9% 7% 6% 6% 8% 5% 5% 5% 5% 0-6 år 7-15 år år år år år 65- år Åldersfördelningen skiljer sig åt inom olika delar av Jämtlandsstråket. Delen Duved-Mörsil har en förhållandelvis ung befolkning, vilket även Krokom-Brunflo har. I området Mattmar-Trångsviken är förhållandena de omvända med en åldrande befolkning och relativt få människor i barnafödande åldrar. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 9% 11% 29% 25% 14% 5% 6% 8% 7% 4% 12% 43% 18% 8% 12% 13% 28% 24% 12% 5% 5% 10% 21% 7% 6% 7% 24% 26% 10% 11% 22% 25% 20% 5% 7% 7% 12% 4% 7% 21% 26% 23% 26% 25% 8% 8% 4% 9% 20% 8% 10% 5% 7% 21% 24% 25% Värt att notera är att Ytterån-Nälden i förhållande till de andra områdena har många barn och unga men färre vuxna i åldrarna år. Vidare har Åre tätort en extremt hög andel människor i åldrarna år, vilket 11% till stor del går att härleda till en hög inflyttning på grund av besöksnäring och 1% livsstilsval. 11% 3% 1% 3% Duved-Mörsil Duved-Mörsil Mattmar-Trångsviken Mattmar-Trångsviken Nälden Nälden Krokom-Brunflo Krokom-Brunflo 0% Duved Åre U-åker Järpen Mörsil Krokom Östersund Brunflo Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning 85% 85% 9

10 60% 50% 40% 30% 20% 35% 48% 42% 33% 47% 36% 40% 44% 17% 15% 18% 23% Duved - Mörsil Mattmar - Trångsviken Näldenområdet Krokom - Brunflo Utbildningsnivåer i Jämtlandsstråket Diagrammen till vänster visar utbildningsnivåer för människor mellan år som bor i Jämtlandsstråket (och har som lägst gymnasial utbildning). Datan är uppdelad på områden och stationsorter. 10% 0% 70% Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Utbildningnivån i de olika större geografiska områdena är högst i området Krokom-Öster sund och lägst i Mattmar-Trångviken. Området Duved-Mörsil har en oväntat hög utbildningsnivå sett till det geografiska avståndet till kvalificerade tjänster. Man kan förmoda att val av livsmiljö i detta fall har gått före val av arbete. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 35% 22% 34% 48% 50% 50% 31% 45% 48% 60% 46% 40% 38% 39% 44% 41% 18% 18% 20% 12% 13% 11% 25% 14% Duved Åre U-åker Järpen Mörsil Krokom Östersund Brunflo Sett till specifika tätorter har Östersunds befolkning högst andel människor med lång högskoleutbildning. I Åre tätort har en noterbart hög andel av befolkningen en kortare eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivåerna i Järpen, Mörsil och Krokom är förhållandevis låga. 0% Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 10

11 Duved-Mörsil Gymnasial: L eftergymn.: H eftergymn.: arbetstillfällen Mattmar-Trångsviken Gymnasial: 170 L eftergymn.: 128 H eftergymn.: arbetstillfällen Ytterån-Nälden Gymnasial: 213 L eftergymn.: 205 H eftergymn.: arbetstillfällen Krokom-Brunflo Gymnasial: L eftergymn.: H eftergymn.: arbetstillfällen Utbildningsnivåer - arbetsställen Kartan visar hur arbetsställen över 50 anställda fördelar sig inom Jämtlandsstråket. (Arbetsställen betyder antalet anställda inom en 500-metersruta.) Dvärsätt Ås Det finns inga uppgifter på arbetsställenas kompetensbehov, men det är ändå intressant att jämföra utbudet på arbetsmarknaden och utbildningsnivån hos respektive områdes arbetstagare. Förbättrade kommunikationer med kortare restider gör det möjligt för människor att välja bostadsort oberoende av direkt närhet till arbetsställen med behov av kvalificerad arbetskraft. Duved Åre Björnänge Undersåker Järpen Mörsil Mattmar Trångsviken Ytterån Nälden Krokom Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning Östersund Brunflo Jämtlandsstråket skulle kunna erbjuda en palett av livsmiljöer för människor med olika viljor och behov 11

12 Var bor och arbetar vi? Diagrammen till vänster visar hur människor mellan 20 och 64 år pendlar till och från stationsorterna utmed Jämtlandsstråket. Det är tydligt att många människor arbetar lokalt inom orten eller närområdet där de bor. Den lite längre arbetspendlingen sker i högre grad från Östersund till orterna i väster än tvärt om. Kartan på nästa sida visar var människor bor, arbetar och hur tillgängligheten inom stråket ser ut. Majoriteten av befolkningen är koncentrerad till de större vägarna i området och merparten av områdets större arbetsställen ligger i anslutning till Jämtlandsstråkets stationsorter. Analysen visar olika områdens tillgänglighet till E14 och stationsorter utefter Mittbanan. God tillgänglighet har i det här fallet definierats som 2 km kring E14, en mil ut från E14 på större anslutande vägar samt en kilometer kring dessa vägar. God tillgänglighet är en av flera faktorer som avgör om en ort anses som attraktiv - vilket analysen också visar. En annan viktig attraktivitetsfaktor är goda livsmiljöer. Det kan handla om till exempel utsikt, närhet till fritidsintressen eller stadspuls. Sökandet efter den perfekta boendemiljön väger i många fall tyngre idag än vad det gjorde för tidigare generationer. Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning 12

13 arbetsställe >50 pers Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning 13

14 Kontigorapport Inom ramen för projektet har företaget Kontigo tagit fram en rapport som beskriver de förväntade effekterna av en förbättrad tillgänglighet i Jämtlandsstråket. Rapporten grundar sig på analyser av statistiskt underlag från relevanta svenska kommuner där sambanden mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling i huvudorter och näraliggande orter har undersökts. Rapporten redovisar tre huvudsakliga slutsatser ökning av befolkningen med 0,65 enheter. Det betyder att för orter i kring tillgänglighet och utveckling i Jämtlandsstråket: t.ex. Östersunds kommun, men vid sidan av Östersunds tätort, så förklarar tillgängligheten en stor del av befolkningsutvecklingen. Det är också de mindre tätorternas egna tillgänglighet (den direkta effekten) som svarar för merparten av tillgänglighetens betydelse. Kommunhuvudortens tillgänglighet (den indirekta effekten) påverkar utvecklingen i dessa orter endast marginellt (den lilla streckade ytan i botten av stapeln). ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I JÄMTLANDSSTRÅKET MÖJLIGA EFFEKTER PÅ TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Det näst starkaste sambandet mellan tillgängligheten och befolkningens utveckling finner vi i de mindre kommunernas kommunhuvudorter, dvs för orter som Åre 2 och Krokom. Här motsvarar varje enhet bättre tillgänglighet en ökning av befolkningen med 0,49 enheter. Hela effekten förklaras av det direkta sambandet, dvs. av kommunhuvudortens egna tillgänglighet. GÖRAN HALLIN, ANDERS WIGREN MARS 2015 Tillgängligheten i Jämtlandsstråket har stor betydelse för utvecklingen och är viktig för alla orter Kontigos analys visar att det finns en tydlig korrelation mellan ökad tillgänglighet ortstyper och av den positiv indirekta befolkningsökning effekten, dvs. av tillgängligheten i alla kommun- i och ortstyper, kommunens vilket illustreras huvudort. av diagrammet nedan. Figur. Tillgänglighetens betydelse för befolkningstillväxten I de större kommunernas kommunhuvudorter, dvs. för orter som Östersunds tätort, innebär varje enhet bättre tillgänglighet en positiv effekt på befolkningsutvecklingen med 0,35 enheter. Även här är hela effekten en direkt effekt. Kontigo AB Stockholm Östersund Umeå Malmö Slutligen, i de mindre kommunernas övriga tätorter (vid sidan av kommunhuvudorterna) är det positiva sambandet svagast. Men det är ändå positivt. Varje enhet ökad tillgänglighet innebär en ökad befolkningsutveckling med 0,28. Hela sambandet förklaras för dessa 14 Tillgänglighetens betydelse för befolkningstillväxten Slutsatsen blir således att tillgängligheten är viktig för att förklara befolkningsutvecklingen även i tätorter som liknar dem i Jämtland. Vad drar vi då för slutsatser av denna analys? För det första kan vi konstatera att betydelsen av tillgängligheten med andra ord inte begränsas till större och mer tättbefolkade delar av landet. För kommuner och orter som är jämförbara med Jämtland ses

15 t.ex. Orrviken. Vi visar också att en befolkningsökning med t.ex. 1 enhet Tillväxt i Åre förväntas i en bidra ort med missgynnar en befolkningsökning inte med 0,1 näraliggande enheter i t.ex. men fortfarande i stråkets kommuner. Här förväntas en investering i orter Hallen. - tvärtom! ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med Det Figur. 20 finns procentenheter. Det en finns positiv ingen koppling kannibalism mellan tillväxten stora och i små en orter och när utvecklingen gäller i befolkningsutvecklingen näraliggande orter. Mest gynnas mindre tätorter i närheten det Därefter ser vi den näst största effekten på kategori 3 Övriga tätorter i av Östersund, men även tätorterna i de mindre kommunerna gynnas stråket dvs. de orter i stråket som inte är någon av de tre av att respektive kommunhuvudort växer. kommunhuvudorterna och som inte ligger i omedelbar närhet till Östersunds tätort. Här förväntas en investering i ökad tillgänglighet i genomsnitt förbättra befolkningsutvecklingen med 12 procentenheter. samband, dvs en ökad befolkning ökar tillgängligheten vilket i sin tur gynnar befolkningsutvecklingen, också i näraliggande orter. Satsningar på ökad tillgänglighet i Jämtlandsstråket gynnar alla Inom parentes sagt så ser vi snarare att problemen för kringliggande Tabell Prognosticerad befolkningsförändring vid investering orter Kontigos accentueras analysmodell när den stora visar näraliggande att investeringar orten har i ökad problem. tillgänglighet Flera i i ökad tillgänglighet studier Jämtlandsstråket har t.ex. pekat får på positiva att Västernorrlands effekter på negativa befolkning och sysselsättning befolkningsutveckling både inom och utanför i stor stråket. utsträckning kan förklaras av att Sundsvall inte fungerat som regionens motor. Något mer begränsade effekter i relativa tal ser vi för orterna i kategori förvänta oss att sysselsättningen i orten i fråga ökar med cirka 30 personer. Detta är skattade genomsnittssiffror och självfallet kan 1, dvs. för Östersund, Krokom och Åre tätorter som 6 EFFEKTER förväntas PÅ förbättra SYSSELSÄTTNINGEN utvecklingen i verkligheten komma att bero på faktorer som hur mer i detalj vi planerar för exempelvis nya tågstopp sin befolkningsutveckling med 8 procentenheter och för orterna i i Fokus har hittills legat på sambanden mellan tillgänglighet och befolkningsutveckling. I Kontigos uppdrag har också ingått att studera Figur Principskiss över centrala samband i analysen kategori 2, dvs tätorter i Östersunds omedelbara närhet som förväntas Prognosticerad befolkningsförändring vid investering i ökad betydelsen av tillgänglighet och tillgänglighetsförbättringar tillgänglighet på förbättra sin befolkningsutveckling med 3 procentenheter sysselsättningen. som en följd av investeringarna i förbättrad tillgänglighet. I vår analys har vi prövat sambanden mellan befolkningsutveckling, tillgänglighet och sysselsättning tillsammans med en rad andra faktorer som forskningen också identifierat som viktiga för utvecklingen i orter och kommuner. I vår strukturerade ekvationsmodell har vi då sett att Övriga orter i Jämtlands län har inte bedömts påverkas av en förbättrad tillgänglighet i stråket. sambandet mellan tillgänglighet och sysselsättning i sin helhet går via befolkningsutvecklingen. Det saknas ett direkt samband mellan tillgänglighet och sysselsättning. Sysselsättningen ökar som en följd av att befolkningen ökar. Befolkningsökningen följer i sin tur på tillgänglighetsförbättringen, som främst leder till bättre utpendlingsmöjligheter. I tabellen nedan redovisar vi i den vänstra kolumnen den prognosticerade utvecklingen av befolkningen fram till 2025, med hänsyn till helheten, och i den högra kolumnen nettoeffekten av Den Det tillgänglighetsförbättringen viktigaste finns ingen slutsatsen kannibalism av denna i mellan stråket. analys stora är och således små orter att det när inte det finns gäller anledning befolkningsutvecklingen att befara att en orts befolkningstillväxt skall påverka näraliggande orters utveckling negativt. Tvärtom ser vi enbart positiva Detta gör att vi kan förvänta oss att en investering i stråkets tillgänglighet ökar sysselsättningen i de orter som ökar sin befolkning. Vi har också beräknat hur stor sysselsättningsförändring som vi kan förvänta. Analyserna här tyder på att sysselsättningsökningen stannar vid ungefär en tredjedel av befolkningsökningen. Så om en ökad tillgänglighet leder till en befolkningsökning med 100 personer så kan vi 15 Principskiss över centrala begrepp i Kontigos analys 16 12

16 Kontigorapporten - en sammanfattning Tillgängligheten har stor betydelse för utvecklingen, även i norra Sverige Tillgängligheten är viktig för alla orter Tillväxt i en ort missgynnar inte närliggande orter, tvärtom En investering i ökad tillgänglighet i Jämtlandsstråket får positiva effekter på befolkning och sysselsättning, både i och utanför stråket Det är en ökad befolkning som ger fler arbetstillfällen, inte tvärtom Det handlar inte om + eller -, utan om ++ eller -- 16

17 Du ve D undersåk År e Jär pen er ös ter su nd kr ok om Mö rsi l Br un flo fak tis ka av stå nd tät or tss tru kt ur er Kartläggning av stationsnära lägen Ma rk ty per För att kunna höja blicken och skapa en objektiv analys av respektive orts förutsättningar är det värdefullt att ha ett gemensamt planerings underlag. BeB yg ge lse str uk tu r Genom att ta fram så kallade planindikatorer för stationsorterna kan vi synliggöra nya möjligheter och tränga undan förutfattade åsikter. MÅ lpu nk ter Planindikatorerna bygger på forskaren Katarina Schylbergs licenciatuppsats Planindikatorer för effektivare markanvändning i stationsnära lägen. tät He t HÅ llp lat ser Eftersom vi vill uppnå en hållbar regionförstoring är det viktigt att möjliggöra överflyttning av transporter från enskilt bilåkande till kollektivtrafik; gärna spårbunden eftersom järnvägen är överlägsen när det gäller att korta restider. 100% % Ledigt utrymme Medeluttag 60% 100% 40% 100% 1040 Ledigt utrymme Medeluttag % et va -ka pa cit Ledigt utrymme Medeluttag % Ledigt utrymme Maxuttag Medeluttag 0% 20% 40% 0 Reningsverk Dricksvatten 40% 20% 40% 80% 60% Reningsverk 0% 60% 80% % Ledigt utrymme Medeluttag % 80% 100% % Dricksvatten 0 Reningsverk 20% 0% Dricksvatten Reningsverk 40% % 0% Dricksvatten 2156 Reningsverk 0% Dricksvatten ä tat i o n s n s : s y l a n a r a l äg e n 17

18 Järpen: skev tätortsstruktur Hotspots: tätortsstrukturer Indikatorn visar hur utbredningen av tätorten ser ut och hur den förhåller sig till stationsläget. Exemplen visar att Järpens utbredning är skev i förhållande till stationen. Detta beror på att samhället haft en historisk utveckling i förhållande till industrin utmed Järpströmmen. Idag tappar dessa områden något i attraktivitet, delvis kan detta bero på att de har dålig tillgänglighet till buss- och tågtrafik. Brunflo: oväntat centralt? I Brunflo ligger stationen centralt, men så upplever man inte det när man vistas där. Centrum är förskjutet i förhållande till stationen och samhället delas av järnvägen och Europavägar. 18

19 Undersåker Hotspots: faktiska avstånd Cirklarna visar fågelavstånd från stationsläge - den röda cirkeln ligger med 600 meter och den orange cirkeln med meters radie från stationen. Analysen visar hur man kan röra sig i samhället i verkligheten, det vill säga vilka områden som ligger med god tillgänglighet i förhållande till stationen. De röda polygonerna visar hur långt bort i samhället du faktiskt kommer om du ska gå 600 meter från stationen. De orange områdena visar motsvarande för meter. Brunflo 19

20 Hotspots: faktiska avstånd Som kartbilderna visar finns områden som ligger inom meters fågelavstånd från stationen men som är otillgängliga sett till dagens faktiska avstånd. Kan dessa områden vara en potential för tätortsutbyggnader? luckor = potential? Vår analys baseras på ett urval av parametrar (kommunägd mark, jordbruksmark, industri och större parker). Självklart finns det fler aspekter att ta hänsyn till. I Undersåker visar det sig att två av områdena är svåra att bebygga på grund av vatten och järnväg. De två nordligaste områdena kan däremot vara intressanta att studera närmare. I Brunflo är ett av områdena i själva verket bebyggt, men är avskuret från stationen på grund av barriärer. De tre östligaste områdena kan ha potential för stationsnära byggande. I bägge fallen måste man ställa sig frågan vad som är värt att prioritera vad gäller markanvändning. Här har kommunen chansen att koppla den fysiska planeringen till effektiv infrastruktur! vad ska prioriteras? Vi har tittat på kommunägd mark (rosa), jordbruksmark (orange), industri (grå) och större parker (grönt) 20

21 Hållplatslägen Analysen visar på kopplingen mellan tåg och regional buss. Fem orter har bra kopplingar (Åre, Undersåker, Mörsil, Krokom och Brunflo), tre orters kopplingar är mindre bra (Duved, Järpen och Östersund). Duved Järpen Östersund Åre Undersåker Mörsil Krokom Brunflo 21

22 Åre puls tätt tillgängligt Östersund tätt stråk rutnät sluttning Målpunkter För att lyckas med regionförstoring och hållbar pendling behöver målpunkter Planeringsförutsättningar koncentreras inom gångavstånd från stationen. Hur ser det ut gångtid) längs Jämtlandsstråket? För att få ut en bra resandeutveckling av stationen så finns det några planeringsförutsättningar som är bra att ta fasta på. Små orter har inte Inom 300 meter från stationen (ca 4 Järnväg bullrar och orsakar störningar. D verksamheter placeras så att störningar p nimeras. Bostäder kan planeras med tysta eller bostäder bör planeras inom 30 meter Tågtrafik kan ge upphov till vibrationer o som i föregående punkt bör rätt typ av ver Förutsättningarna samma förutsättningar som för stora, att figuren skapa till kommunikationer vänster är främst kopplad och utveckling i till de större orterna. För mindre orter gäller principerna till vänster Jämtlandsstråket men att stora avsteg kan är göras beroende gällande exploateringsgraden. av strukturen För inom flera varje stationssamhälle tätorter - stråket finns stationsnära inte starkare lägen som är än helt sin oexploaterade. svagaste Dessa ort. En bör mycket viktig faktor utvecklas enlig de principer som ges nedan, avsteg kan göras så att att ha i åtanke vid samhällsplanering är tidsbegränsningen på runt 45- angränsande verksamheter kan flyttas en cirkel närmre centrum. resecentrum/station. 60 minuters pendlingstid dörr till dörr m Arbetsplatser med hög personaltäthet och nära anslutning till stationen. Kontor, cent kultur som teater och bio är lämpliga etab Krokom puls? tillgängligt förtätning? Brunflo förskjutning barriär tillgängligt? Verksamheter hög personaldensitet Service/handel Kontor Parhus, radhus eller motsvarande Industri hög personaldensitet Kontor Hotell 600 m Arenor, idrott 300 m Centumhandel Stormarknader Kultur 30 m från spår bör ingen ny bebyggelse förekomma Utbildning Lägenheter hög explateringsgrad Lägenheter medelhög exploateringsgrad Sjukhus Utbildning Villor, radhus Ska bostäder finnas i anslutning till stat Illustrationen av lägenheter visar i flerbostadshus dvs boende lämpliga ringsgrad avstånd (hyresrätter, där bostadsrätter eller ä olika Utbildning verksamheter är annan verksamhet som är b eller punkt bostäder att det kan finns nära stationen. utvecklas Inom 600 för meter ökat från stationen (ca 9 regionalt resande. Verksamheter som finns inom 300 meter komma i 600 meters radien men med en (Ur analysen Så bostäder är det fortfarande främst lägenhe bygger men parhus vi en växande och radhus kan fungera. region, Länsstyrelsen i För mindre tätorter med en låg generell ex Västernorrland) villor på små tomter vara lämpliga. Gymnasieskolor och högskolor eller anna kan med fördel läggas i denna cirkel. Bibliotek Villor Vårdcentral, apotek, idrottsanläggningar som passar på detta avståndet från station dessa verksamheter också läggas i den när 22 Figur. 6: Lämpliga avstånd där olika verksamheter eller bostäder kan utvecklas för ökat regionalt resande. Inom 1000 meter från stationen (ca gångtid) Bostäder, villor, radhus och marklägenhet inom detta intervall. För mindre tätorter tillåtas vara mindre, dvs erbjuda större tom Verksamheter som är personalintensiva m

23 taxering_morsil taxering_ösd taxering_undersåker taxering_brunflo taxering_are taxering_krokom taxering_duved taxering_morsil taxering_ösd taxering_järpen taxering_brunflo Taxeringsvärden Kartorna till vänster visar spridningen av orters markvärden exklusive byggnaders värde. Analyserna täcker endast fastigheter för småhus - alltså ingår inte mark med t.ex. hyresbostäder eller bostadsrätter. Taxeringspriserna för bostadsfastigheter skiljer sig mycket åt mellan de olika stationsorterna i Jämtlandsstråket. De generella prisnivåerna är överlägset högst i Åre, Östersund och Duved. Vid studier av hur olika tomters taxeringsvärden varierar lokalt går det att se tecken på att attraktivitet kopplas samman med olika typer av lokaliseringar beroende på ortens läge och topografi. I exemplen till vänster går det att se att tomter vid vattnet värderas högt i Mörsil, medan även högt belägna fastigheter har höga taxeringsvärden i Östersund. taxering_krokom taxering_morsil taxering_järpen taxering_ösd taxering_undersåker taxering_are taxering_duved

24 Åre: utträngnings effekter Befolkningstäthet En hög andel fastboende i stationsnära lägen ger förutsättningar för fler kollektiva transporter och föder också urbant liv som ökar orternas attraktivitet. Åre har en relativt låg täthet av permanentboende i bykärnan. Detta beror till stor del på höga fastighetspriser som tränger ut lokalbefolkningen till boenden i mer perifera lägen. Den omfattande turismen och servicen gör dock att bykärnan ändå har puls och känns attraktiv. Östersund: bofasta i centrum! I Östersund bor förhållandevis många människor i stadens centrala delar, vilket ger goda förutsättningar för urbanitet och hållbara transporter. Analysen visar att boendetätheten söder om centralstationen är märkbart låg - här finns en stor omvandlingspotential i ett stationsnära läge. 24

25 Många nya i vårt län Totalt har vi drygt nyanlända och asylsökande personer i vårt län. Av dem är det drygt som bor på olika asylboenden och drygt som nyligen har fått uppehållstillstånd. Var vill våra nyanlända bosätta sig? Aktuell statistik kring nyanländas bosättningsmönster saknas. Tidigare siffror visar att de flesta personer som fått upphållstillstånd och kommun placerats i vårt län väljer att flytta härifrån. Vad kan vi göra för att ändra på detta och få fler nyanlända att stanna kvar i länet? Kommun Kommunplacerade med uppehållstillstånd och etableringsersättning under två år Totalt per Varav under 2015 På asylboenden Varav med uppehållstillstånd Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Totalt Totalt i kommunen och länet Att lokalisera bostäder för nyanlända i tillgängliga lägen är en förutsättning för lyckad integration 25

26 Förslag till långsiktiga mål för Jämtlandsstråket till år 2030 Jämtlandsstråket är nationellt känt Inflyttning och fler företagsetableringar tack vare Jämtlandsstråket Tätare pendlingsturer och kortare restider Kommungränserna suddas delvis ut Jämtlandsstråket är en motor som hela länet drar nytta av Jämtlandsstråket ska ta vara på möjligheterna till integration som en tillväxtfaktor Förslag till konkreta mål för Jämtlandsstråket till år 2030 Få bort oövervakade järnvägsövergångar för större säkerhet och kortare restid Kortare pendlingstid med cirka 20 minuter mellan Duved och Brunflo Fördubblad turtäthet - från fem till tio dubbelturer per dag Tågstopp i Nälden Ökad befolkning från till invånare i J ämtlandsstråket Ökat antal arbetstillfällen - från cirka till minst arbetstillfällen i Jämtlandsstråket Ökat bostadsbyggande - minst nya bostäder i Jämtlandsstråket 26

27 Duved Duved Åre Åre Undersåker Järpen Mörsil Åre Åre Undersåker Järpen Mörsil Nälden Krokom ÖSD v+c v+c Krokom Brunflo ÖSD v+c v+c Brunflo Konkreta mål 2030 Förkortade restider En viktig fråga för att kunna reducera restiden mellan Östersund och Duved är att ta bort de cirka 100 oövervakade järnvägsövergångar som finns på sträckan idag. Tillsammans med andra standardhöjande åtgärder skulle medelhastigheten kunna höjas från 95 till 120 km/h. Dessa förändringar innebär sammantaget en reducering av restiden på cirka 25%. En avvägning måste göras mellan att skapa tillgänglighet genom tågstopp på många orter och den förlust av tid som varje stopp innebär. Trondheim Åre Åre Östersund Stockholm Trondheim Åre Åre Östersund Stockholm

28 Konkreta mål 2030 Dvärsätt Ås Nytt tågstopp i Nälden Kartan till vänster visar en analys av tillgängligheten till Mittbanan. Respektive station har antagits ha ett upptagningsområde på en mil. Vi ser att tillgängligheten till järnvägskommunikation är relativt god, men att ett glapp i tillgänglighet finns mellan Mörsil och Krokom. Duved Åre Björnänge Undersåker Järpen Mörsil Källa SCB, egen bearbetning Mattmar Trångsviken Ytterån Nälden Krokom Östersund Brunflo En ny station skulle kunna täcka över detta glapp. Ytterligare ett tågstopp medför dock förlängd restid, varför ett nytt stationsläge måste tillföra ett mervärde till Jämtlandsstråket för att vara intressant. Ett mervärde kan vara att det är en plats dit många resenärer har anledning att ta sig, till exempel en ort med många arbetsplatser. Nälden skiljer ut sig i förhållande till de andra orterna i glappet eftersom det i Nälden finns överlägset flest arbetsplatser. En ny station i Nälden skulle halvera restiden med kollektivtrafik från Nälden till Östersund från 50 minuter till 23 minuter. Det skulle också innebära kortare restider för busstrafiken västerut på E14, eftersom bussen inte behöver gå inom Nälden. Sammantaget kan en ny station i Nälden bidra till en ökad andel fossilfria resor. En ny station i Nälden kostar cirka 20 miljoner och framtagna analyser visar att den återbetalar sig inom 4 år. 28

29 Konkreta mål 2030 Nytt tågstopp i Nälden Diagrammen till vänster är en jämförelse av hur Trångsviken- och Näldenborna mellan år arbetspendlar, samt hur många som pendlar till Trångviken respektive Nälden varje dag. Det är tydligt att in- och utflödet från Nälden är betydligt större än det från Trångsviken. Det potentiella resandeunderlaget torde därför vara bättre i Nälden än i Trångviken. Källa SCB/Tillväxtanalys, egen bearbetning 29

30 Konkreta mål 2030 Var ska stationen i Nälden ligga? Metoden att använda planindikatorn faktiska avstånd är tillämpbar för att analysera hur stationsläget påverkar tillgängligheten på orten. I Nälden är Hallströms verkstäder och Näldens värmeindustri AB de största arbetsgivarna med cirka 200 anställda. Det är viktigt att de inkluderas i det faktiska avståndet. I det västliga lokaliseringsläget nås Hallströms verkstad och Näldens värmeindustri inom ett gångavstånd på 600 meter och merparten av centrala Nälden inom motsvarande meter från den planerade stationen. I det östliga lokaliseringsläget hamnar färre arbetsplatser och boende inom ett mycket stationsnära läge eftersom endast Hallströms verkstäder och en mindre del av centrala Nälden nås inom 600 meters gångavstånd. Inget av alternativen täcker in Andritz Hydro AB i Vaplan, som ligger drygt två kilometer från det planerade stationsläget. 30

31 Konkreta mål Fördubblad turtäthet 5 En målsättning för projektet är att på sikt utöka tågtrafiken så att vi har dubbelt så många dubbelturer i Jämtlandsstråket år En stor potential för kollektivtrafiken återspeglas i kartan som visar årsdygnsmedeltrafiken för E14 mellan Duved och Brunflo. En betydande del av denna trafik borde kunna flyttas över till kollektiva färdmedel och på så vis skapa underlag för mer hållbara transporter. Antal tågturer (dubbelturer) i Jämtlandsstråket per dag (2015) Antal bussturer (dubbelturer) i Jämtlandsstråket per dag (2015) Årsdygnstrafik på E14 utmed Jämtlandsstråket (2014) 31

32 Materialet i detta häfte har tagits fram i nära samarbete mellan Åre, Krokoms och Östersunds kommuner tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. Arbetet har bedrivits med stöd från Tillväxtverket och Boverket. Kontaktpersoner: Åre kommun Länsstyrelsen Jämtlands län Ida Thuresson ida.thuresson@are.se Hans Halvarsson hans.halvarsson@lansstyrelsen.se Magnus Dahlin magnus.dahlin@are.se Region Jämtland Härjedalen Krokoms kommun Jan Molde jan.molde@regionjh.se Anne Dahlgren Örjan Wiklund Östersunds kommun Krister Frykberg Jenny Jernström Carina Otterfalk anne.dahlgren@krokom.se orjan.wiklund@krokom.se krister.frykberg@ostersund.se jenny.jernstrom@ostersund.se carina.otterfalk@ostersund.se