Så flyttar norrlänningarna

Transkript

1 Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition 3 Vinster och förluster 4 Introduktion 5 Umeå, Sundsvall och Luleå är största vinnarna 6 Fler vinnarkommuner i Norrland 7 Kommuner med mindre överskott 8 Tio kommuner med störst förluster 9 Slutsatser 11 Många utrikes födda lämnar norrlandskommunerna 11 Födelsenettots inverkan 12 Viktiga utmaningar 13 Sammanfattande diagram 13 En annan bild av verkligheten 16 Sammanfattning 18 BILAGA 20 Definitioner 20 Besök vår hemsida: Kontaktpersoner: Annalena Löfgren, Övergripande planering, tel , annalena.lofgren@umea.se Peter Thuresson, Övergripande planering, tel , peter.thuresson@umea.se 2

3 Inledning Det här är den andra av tre rapporter som belyser norrlänningarnas flyttningar. I den första rapporten Flyktingmottagning bromsar avfolkningen redovisas flyttningarna in och ut från Norrland i ett övergripande perspektiv och med fördjupning på respektive norrlandslän. I föreliggande rapport fördjupas analysen ytterligare och inriktas på de kommuner i Norrland som växer respektive minskar sin befolkning mest. En tredje rapport Fokus Umeå ägnas åt flyttningarna in och ut från Umeå och koncentreras på flyttningsutbytet med andra norrlandskommuner, storstadsområden och utlandet. Vidarestuderas Umeås roll i länet och i Norrland. I samtliga rapporter studeras utvecklingen under åren mellan Observera att det är i huvudsak resultatet av flyttningarna in och ut från kommunerna, det vill säga flyttningsnettot som analyseras. Annalena Löfgren Peter Thuresson Disposition Rapporten är disponerad så att kommunerna har delats in i tillväxtklasser och redovisas utifrån det totala flyttningsnettots storlek. De kommuner som haft det mest positiva utfallet kommenteras först och sedan i fallande ordning. För att få en helhetsbild av befolkningsutvecklingen har även resultatet av födelsenettot, som är skillnaden mellan hur många som föds och avlider, lagts till. En sådan kompletterande analys görs i slutet av dokumentet. Jämförelsen grundar sig på absoluta tal och tar inte hänsyn till befolkningsstorleken i respektive kommun. Som komplement till detta finns därför i rapporten standardiserade värden där uppgifterna redovisas per invånare för att ge en mer fullständig bild. Observera att studien inte bygger på longitudinella data det vill säga uppgifter som följer enskilda personer över tiden utan redovisar tvärsnittsdata för de aktuella tio åren. I rapporten används ett antal olika begrepp. Innebörden av dessa framgår i Bilagan på sidan 20 under avsnittet Definitioner. 3

4 Vinster och förluster Kommuner med över- respektive underskott i flyttningarna Kiruna Gällivare Pajala Jokkmokk Övertorneå Arjeplog Överkalix Boden Kalix Storuman Arvidsjaur Älvsbyn Haparanda Sorsele Luleå Vilhelmina Malå Piteå Norsjö Lycksele Skellefteå Dorotea Vindeln Krokom Strömsund Åsele Bjurholm Vännäs Robertsfors Umeå Åre Östersund Ragunda Sollefteå Örnsköldsvik Berg Bräcke Kramfors Nordmaling Ånge Härnösand Nettoflyttning per kommun Härjedalen Sundsvall Timrå till (3) 500 till (6) 0 till 500 (6) -300 till 0 (19) -640 till -300 (10) 4

5 Introduktion Av Norrlands samtliga 44 kommuner är det endast 15 kommuner som har ett positivt flyttningsnetto vilket utgör cirka en tredjedel. Övriga två tredjedelar eller 29 kommuner uppvisar flyttningsförluster. Många kommuner har också en hög medelålder i sin befolkning vilket får till följd att födelsenettot blir negativt det vill säga att antalet som avlider är högre än antalet barn som föds. Det finns en stor spridning mellan de kommuner som växer respektiver minskar. På motsvarande sätt är spridningen stor mellan kommunstorlekarna. Boxplot 1: Fly ningsne ots spridning Umeå Sundsvall Luleå Skelle eå Örnsköldsvik Piteå Kalix Den minsta kommunen Bjurholm hade 2013 en folkmängd på cirka personer medan motsvarande siffra för den största kommunen Umeå är Mer än hälften av kommunerna eller 24 stycken har ett invånarantal som ligger under personer. Ett 10-tal ligger i intervallet mellan och invånare. Det finns sex större kommuner med en folkmängd över personer. Boxplot 2: Kommunstorlekarnas spridning Umeå Sundsvall Luleå Skelle eå Östersund Örnsköldsvik Piteå Bjurholm 5

6 Umeå, Sundsvall och Luleå är största vinnarna Av kartbilden på sidan 4 framgår det ganska kända generella mönstret att de större kustkommunerna i Norrland växer och har stora flyttningsöverskott medan inlandskommunerna minskar i befolkning och har flyttningsförluster. De kommuner som haft det högsta flyttningsöverskottet under den studerade perioden är i fallande ordning Umeå, Sundsvall och Luleå. De har haft ett överskott i sina flyttningar på mer än personer sedan Samtliga av dessa kommuner har haft mycket höga vinster i flyttningsutbytet mot övriga Världen varav Sundsvall haft det allra högsta. Samma sak gäller för övriga Europa men i det fallet toppar Umeå. Alla tre kommunerna har förluster mot sina grannländer i Norden även om de förlusterna inte är av någon större omfattning. Det genomgående mönstret är också att de tre kommunerna har stora överskott från andra kommuner i Norrland varav Umeå har haft det allra största. Både Umeå och Sundsvall växer av både andra kustkommuner och av kommuner i Norrlands inland. Sundsvalls överskott från kustkommunerna är dock av en annan storleksordning än Umeås. Luleå har en liten förlust mot andra kustkommuner och tappar främst till Umeå och en mindre del till Piteå men de har överskott från Kalix, Gällivare, Boden och Älvsbyn m.fl. inlandskommuner i Norrland. Tabell 1: Kommuner med flyttningsöverskott, grupp 1 Sverige utom Norrland Norrland Utlandet Totalt Sverige Storstad Kust Inland Norden Europa Övriga Världen Umeå Sundsvall Luleå Förlust Vinst Gemensamt för de tre kommunerna är de stora förlusterna mot övriga delar av Sverige. Umeås förlust mot övriga Sverige är nästan av samma storleksordning som överskottet från andra norrlandskommuner. Det går huvudsakligen till storstadsområdena. Förklaringen är självfallet att Umeå är en stor universitetsort samt att många färdigutbildade får arbete i storstadsregionerna samt att många utrikes inflyttare blir inrikes utflyttare. Sundsvall och Luleå tappar betydligt mer än de överskott de har från andra norrlandskommuner och även i de fallen går den största delen till storstadsområdena. 6

7 Fler vinnarkommuner i Norrland I en andra kategori finns de kommuner vilkas flyttningsöverskott ligger mellan 500 och 1500 personer. Här återfinns kustkommunerna Piteå, Skellefteå och Örnsköldsvik samt inlandskommunerna Östersund, Krokom och Åre. Mönstret för dessa kommuners flyttningsrelationer är lika det som gäller för de större vinnarkommunerna. Samtliga har stora överskott mot övriga Världen och Europa samt mindre förluster mot Norden. Det senare gäller dock inte Åre. Tabell 2: Kommuner med flyttningsöverskott, grupp 2 Sverige utom Norrland Norrland Utlandet Totalt Sverige Storstad Kust Inland Norden Europa Övriga Världen Skellefteå Örnsköldsvik Piteå Östersund Åre Krokom Förlust Vinst Något som bör uppmärksammas är att Skellefteå är den kommun i Norrland som har det högsta flyttningsöverskottet mot övriga Världen tätt följd av Sundsvall. Skellefteås överskott uppgår till nästan personer. Detta kan jämföras med medianvärdet som ligger på 389 och är det mittersta värdet när alla norrlandskommuners värden rangordnas. Förklaringen är naturligtvis det stora antalet flyktingar som mottagits i Skellefteå. Alla kommuner i kategorin undantaget Skellefteå och Åre har också överskott från andra kommuner i Norrland men uteslutande från inlandskommunerna. Samtliga tappar mot kusten undantaget Krokom. Östersund är ett tydligt regioncentrum med stora vinster från angränsande kommuner som Berg, Bräcke, Ragunda, Åre och Strömsund samtidigt som man tappar mot övriga landet. Alla kommuner i gruppen utom Åre har förluster mot övriga Sverige. Skellefteås förluster är allra störst vilket har ett samband med att många utrikes födda flyttar vidare. 7

8 Kommuner med mindre överskott Det finns ytterligare sex kommuner i Norrland, Timrå, Boden, Bjurholm, Vännäs, Härnösand och Härjedalen som har ett mindre överskott på mellan personer i sina flyttningsrelationer under perioden Av dessa har Timrå haft det bästa utfallet med ett flyttningsöverskott på 470 personer. Överskottet kommer i huvudsak från utlandet och en mindre del från ett antal spridda inlandskommuner i Norrland. Därefter kommer Boden med ett överskott på 150 personer, trots en mycket stor förlust mot övriga Sverige. Det senare har sannolikt ett samband med det höga inflödet från utlandet och de sekundärflyttningar som det genererar. På tredje plats kommer Vännäs med ett överskott på 112 personer. På sista plats i kategorin ligger Härnösand med ett flyttnetto på 25 personer. Även Härnösand har en stor förlust mot övriga landet. Tabell 3: Kommuner med flyttningsöverskott, grupp 3 Sverige utom Norrland Norrland Utlandet Totalt Sverige Storstad Kust Övriga Norden Europa Övriga Världen Timrå Boden Vännäs Bjurholm Härjedalen Härnösand Förlust Vinst Kommuner med mindre förluster Av kommunerna i Norrland befinner sig de allra flesta eller 19 stycken i den kategori som har haft mindre flyttningsförluster upp till 300 personer under de senaste tio åren. Värt att uppmärksamma är att alla har vinster från utlandet och förluster mot andra norrlandskommuner och övriga Sverige. Förlusterna mot norrlandskommunerna är dubbelt så stora som de mot övriga landet. Haparanda avviker som tidigare framgått genom att kommunen har vinst från övriga Sverige. Se tidigare kommentar. 8

9 Tio kommuner med störst förluster Av Norrlands samtliga 44 kommuner finns tio kommuner som haft flyttningsförluster på mellan 300 och 640 personer under perioden Kommunerna är spridda över länen varav tre ligger vid kusten och övriga i inlandet. Kalix, Kramfors och Nordmaling samt Ånge hör till de som förlorat allra mest. Det tidigare beskrivna mönstret av stora flyttningsvinster mot övriga världen och Europa samt mindre förluster mot de andra nordiska länderna samt stora förluster mot övriga Sverige återfinns även här. Det som avviker är att flertalet kommuner i den här gruppen även tappar befolkning mot andra främst större norrlandskommuner. Förlusterna är också förhållandevis stora i relation till de aktuella kommunernas folkmängd. Tabell 4: Kommuner med stora flyttningsförluster Sverige utom Norrland Norrland Utlandet Totalt Sverige Storstad Kust Övriga Norden Europa Övriga Världen Strömsund Vilhelmina Älvsbyn Kiruna Bräcke Lycksele Nordmaling Kramfors Ånge Kalix Förlust Vinst Kalix tappar mest Kalix är den kommun som tappat mest i sina flyttningar och förlusten uppgår totalt till minus 640 personer. Trots detta har Kalix överskott mot bland annat Gällivare, Kiruna och Överkalix men det är inte tillräckligt för att väga upp förlusterna mot större kustkommuner i Norrland och övriga Sverige. Kalix har även ett förhållandevis lågt överskott från utlandet. Förutom Kalix har även Lycksele, Nordmaling och Älvsbyn vinst mot vissa andra inlandskommuner i Norrland men inte heller för dessa kommuner förmår överskottet väga upp förluten mot kustkommunerna och övriga landet varför resultatet visar på minus. 9

10 Kiruna har stor vinst från utlandet Kiruna sticker ut eftersom de har den största vinsten mot utlandet bland kommunerna i den här gruppen med cirka personer eller i genomsnitt 240 personer per år sedan Samtidigt är också förlusten till övriga landet nästan lika stor, cirka 1800 personer. Kirunas förluster är också spridda på ett flertal kustoch inlandskommuner i Norrland. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att Kirunas utsikter under de senaste tre åren har förbättrats och befolkningen har ökat. Kramfors tappar mest till andra norrlandskommuner Kramfors är den kommun i gruppen som tappar allra mest till andra norrlandskommuner. Förlusterna är mycket stora sett till att Kramfors har ett invånarantal på cirka personer. Kommunen tappar mest till Härnösand, Örnsköldsvik och Umeå. Åre och Haparanda sticker ut Det finns endast två kommuner i Norrland som kan uppvisa ett tydligt överskott i flyttningarna mot övriga Sverige. Dessa är Åre och Haparanda. Åre är den lysande stjärnan med ett överskott på drygt 600 personer. Vinsten kommer dessutom både från storstadsområden och från övriga delar av landet. Åre hör också till de få kommuner i Norrland som har vinst mot grannländerna och i detta fall handlar det med all sannolikhet om Norge. Förklaringen handlar om Åres satsning på fjällturism och de arbetstillfällen som det genererar samt den allmänt goda utvecklingen i näringslivet och inte minst den unika livsmiljön som lockar många att flytta till Åre. Detta till trots lyckas inte Åre locka tillräckligt många andra norrlänningar till sig utan har förlust i relationen mot Norrlands kustkommuner. Åre har tappat något i tillväxt under den senare delen av mätperioden. Detta beror både på ett lägre överskott från övriga Sverige samt en större förlust mot det egna länet. Haparanda är det andra undantaget med sitt överskott på 165 personer som kommer både från storstäder och övriga delar av Sverige. Haparandas goda utveckling har sin grund i den satsning på gruvnäring och handel som kommit kommunen till del. Haparanda har en förlust mot de större kustkommunerna i Norrland men vinst mot inlandskommunerna och tappar rejält mot Norden. Som gränskommun mot Finland påverkar bosättningar på andra sidan gränsen och ger stor inverkan på flyttningsresultatet. Även Haparandas tillväxt har mattats av under den senare delen av perioden och överskottet från övriga Sverige har vänts till en förlust. I sammanhanget är det också värt att uppmärksamma Vindelns kommun som hör till de kommuner som också har ett litet överskott från storstadslänen. I kölvattnet av Åre återfinns Ragunda som också har ett överskott i relationen mot storstadslänen samt Europa och övriga Världen. Överskottet äts upp av förlusten mot övriga Sverige och andra norrlandskommuner så kommunen uppvisar ändå ett minus. I Bilagan på sidan 21 finns en tabell där kommunerna i Norrland är rangordnade efter överskott respektive förlust mot övriga Sverige. 10

11 Slutsatser Ett genomgående drag för norrlandskommunerna med några få undantag är förlusterna mot övriga Sverige och då främst storstadsområdena. Inte ens de stora tillväxtkommunerna förmår att hålla emot flyttningsförlusterna till övriga Sverige. Dessa förluster vägs till stor del upp av de höga överskotten från övriga Europa och övriga Världen där den senare är den allra största. Omflyttningen inom Norrland framträder också tydligt där de större norrlandskommunerna vid kusten blir ett slags transitkommuner där överskott från mindre kommuner i både kust och inland samlas innan dessa flyttströmmar går vidare mot andra delar av landet och då främst storstadsområdena. Många utrikes födda lämnar norrlandskommunerna I den första rapporten Flyktingmottagning bromsar avfolkningen som beskriver flyttningarna på länsnivå var en av slutsatserna att det stora överskottet från övriga Världen och Europa till största delen består av flyktingar som blivit kommunplacerade i olika norrlandslän. Detta framkommer också med tydlighet i den analys av kommunerna som redovisats ovan. Det konstaterades även att utrikesfödda var överrepresenterade i flyttningarna ut från Norrland utifrån deras andel av befolkningen. Det betyder följaktligen att en stor del av de flyttningsöverskott från utlandet som många kommuner i Norrland får genom flyktingmottagningen senare återfinns i den flyttström som lämnar kommunerna. Den utgör därmed en del av den ofta stora förlust mot övriga Sverige som flertalet norrlandskommuner har. Siffrorna för hela Norrland visar att under den studerade 10 årsperioden har personer med utländsk födelseort flyttat till Norrland medan personer med utländsk födelseort lämnade Norrland under samma tid. Av de som lämnade Norrland flyttade cirka 2/3 till andra delar av Sverige och 1/3 till utlandet. Nettot blir därmed personer för den aktuella tioårsperioden. Någon exakt uppgift av omfattningen av detta för respektive kommun har av tidsskäl inte varit möjlig att ta fram. Däremot finns i Bilagan på sidan 23 en tabell som visar hur stort flyttningsöverskott de olika norrlandskommunerna har haft från utlandet. 11

12 Födelsenettots inverkan Den tidigare redovisningen har fokuserat på hur flyttningsnettot har påverkat tillväxten i olika norrlandskommuner. En annan viktig tillväxtfaktor är födelsenettot alltså skillnaden mellan antalet som föds och de som avlider. Det finns sju kommuner i Norrland som har ett överskott i födelsenettot. Boxplot 3: Födelsene ots spridning Umeå Luleå Östersund Sundsvall Sorsele Kramfors Med hänsyn tagen även till födelsenettot framgår den fullständiga bilden av hur olika norrlandskommuner har utvecklats under perioden På så sätt syns om födelsenettot har stärkt respektive försvagat de olika norrlandskommunernas utveckling. Se vidare diagram 1 där kommunerna är rangordnade i tillväxtordning. Alla de tre största vinnarkommunerna har också ett positivt födelsenetto. Med hänsyn tagen även till det ökar Umeå i ledning i gruppen betydligt. Även Luleås tillväxt får ett rejält tillskott. Östersund har det tredje största födelsenettot vilket stärker kommunens tillväxt betydligt. Sundsvall har förhållandevis litet födelseöverskott på 460 personer för hela perioden eller ett drygt 40-tal per år. Det senare förklarars av Västernorrlands befolkningsstruktur med en hög medelålder. Kiruna är den kommun som har det femte största födelsenettot bland norrlandskommunerna på 119 personer och detta väger upp de stora flyttningsförlusterna något men kommunen har ändå haft en negativ befolkningsutveckling under de studerade tio åren. Även Åre och Krokom är kommuner med litet överskott i födelsenettot. Även Lycksele, Nordmaling och Malå förbättrar sina placeringar trots att de har ett negativt födelsenetto. Det beror på att andra kommuner har ännu större underskott i sina födelsenetton. Härnösand, Härjedalen och Pajala är exempel på de kommuner som har störst underskott och på grund av det tappar rejält i position. Se vidare i Bilagan på sidan 23, tabell 4, där kommunerna är sorterade efter födelsenettots storlek. 12

13 Viktiga utmaningar Den största utmaningen är naturligtvis att vända den negativa trend i flyttningsförlusterna mot övriga Sverige som finns idag. I en sådan strävan måste alla kommuner i Norrland hjälpas åt och de större tillväxtkommunerna har en självklar ledarroll i detta arbete. För att norrlandskommunernas stora flyttningsförluster ska kunna minska och befolkningsutvecklingen få en mer positiv riktning måste också kommunerna bli betydligt mer framgångsrika på att behålla gruppen utrikes födda. En viktig frågeställning att utreda är vilka kommuner som lyckats bäst samt studera de framgångsfaktorer som varit avgörande. Ett förbättrat resultat i flyttningsnettot för både inflyttare med svensk och utrikes bakgrund kommer i sin tur att påverka födelsenettot i positiv riktning. Sammanfattande diagram Nedan redovisas två olika diagram. Båda innehåller samtliga 44 norrlandskommuner och redovisar alla förändringskomponenter som påverkar befolkningsutvecklingen. I det första ges en snabb översikt om kommunerna har överskott eller förlust i sina flyttningsrelationer eller i födelsenettot. Som framgår har samtliga kommuner i Norrland överskott mot övriga Världen och övriga Europa men inte från Norden. Vidare framgår att samtliga utom fyra kommuner har förluster mot övriga Sverige. De större kommunerna har särskilt höga förluster mot övriga landet samt endast sju kommuner i Norrland har ett födelseöverskott. Levelplot: Samtliga norrlandskommuner sorterade efter flyttningsnettots storlek Födelseöverskott Övriga världen Norden Europa Övriga Norrland Kustkommun Norrland Storstadslän Övriga Sverige Umeå Sundsvall Luleå Skellefteå Örnsköldsvik Piteå Östersund Åre Krokom Timrå Boden Vännäs Bjurholm Härjedalen Härnösand Pajala Norsjö Arjeplog Haparanda Arvidsjaur Ragunda Robertsfors Överkalix Sorsele Övertorneå Berg Malå Åsele Dorotea Vindeln Jokkmokk Sollefteå Gällivare Storuman Strömsund Vilhelmina Älvsbyn Kriuna Bräcke Lycksele Nordmaling Kramfors Ånge Kalix

14 Det andra diagrammet ger en mer detaljerad bild av storlek och riktning på de olika förändringskomponenterna och därmed framgår också skillnaden mellan hur större och mindre kommuner påverkas ur ett norrlandsperspektiv. Diagram 1: Samtliga norrlandskommuner sorterade efter den totala befolkningsförändringens storlek Umeå Sundsvall Luleå Skelle eå Örnsköldsvik Piteå Östersund Åre Krokom Timrå Boden Vännäs Bjurholm Härjedalen Härnösand Pajala Norsjö Arjeplog Haparanda Arvidsjaur Ragunda Robertsfors Överkalix Sorsele Övertorneå Berg Malå Åsele Dorotea Vindeln Jokkmokk Solle eå Gällivare Storuman Strömsund Vilhelmina Älvsbyn Kiruna Bräcke Lycksele Nordmaling Kramfors Ånge Kalix Övriga Sverige Norrland Utlandet Födelseöversko I Bilagan på sidan 20 finns en lista där norrlandskommunerna är rangordnade efter den totala befolkningsförändringen där hänsyn är tagen till både flyttningsnettot och födelsenettot. 14

15 En annan bild av verkligheten Analysen har hittills byggts på faktiska tal där stora och små kommuner jämförs utifrån samma förutsättningar. Ett annat sätt att se på verkligheten och bedöma de olika norrlandskommunernas tillväxt är att väga in kommunstorleken i analysen. I figuren nedan har kommunerna i stället grupperats efter hur tillväxten har utvecklats under åren i relativa tal där värdena standardiserats eller vägts utifrån hur stort invånarantal kommunerna har. Hänsyn tas även till om tillväxten kommer från flyttnings- eller födelsenettot. Åre växer mest av flyttningarna I den högra övre boxen finns de kommuner som både har ett positivt flyttningsnetto och ett positivt födelsenetto. Här finns naturligtvis toppkommunerna men även vissa andra kommuner av de som växer mest. Åre framträder i den här jämförelsen som den mest framgångsrika kommunen i Norrland sett till flyttningsöverskottet tätt följd av Krokom. Umeå håller sig väl framme även i den här jämförelsen och ligger bäst till vad gäller födelseöverskottet. Även Luleå och Sundsvall finns kvar i toppligan men nu kommer även Östersund med. Kiruna har positivt födelsenetto Kiruna ligger ensam i den högra nedre boxen och är den enda kommunen som har ett positivt födelsenetto och ett negativt flyttningsnetto. I den vänstra övre boxen finns de kommuner som har ett till sin folkmängd sett gott resultat för flyttningsnettot. Tyvärr har dessa kommuner ett negativt födelsenetto. I den nedre vänstra finns de kommuner uppvisar förluster för både flyttnings- och födelsenettot. 15

16 Spridningsdiagram: Standardiserat fly nings- och födelsene o 100 Åre Fly översko /1 000 invånare Pajala Överkalix Åsele Bjurholm 2 Härjedalen Nordmaling 4 Krokom 3 6 Sundsvall Luleå Östersund Kiruna Umeå Dorotea Födelseöversko /1 000 invånare 1 Skelle eå 2 Övik 3 Piteå 4 Timrå 5 Boden 6 Vännäs 7 Härnösand 8 Norsjö 9 Arjeplog 10 Haparanda 11 Arvidsjaur 12 Ragunda 13 Robertsfors 14 Sorsele 15 Övertorneå 16 Berg 17 Malå 18 Vindeln 19 Jokkmokk 20 Solle eå 21 Gällivare 22 Storuman 23 Strömsund 24 Vilhelmina 25 Älvsbyn 26 Bräcke 27 Lycksele 28 Kramfors 29 Ånge 30 Kalix I Bilagan på sidan 23 finns tabell 5 där samtliga norrlandskommuners befolkningsutveckling är vägd och rangordnad utifrån kommunstorleken. 16

17 Sammanfattning Av Norrlands 44 kommuner är det enbart 11 som uppvisar en positiv befolkningstillväxt under den studerade perioden. Övriga 33 har haft en minskande befolkning. Hänsyn har då tagits till både flyttnings- och födelsenettot. I Norrland finns det en topptrio av tillväxtkommuner när man endast ser till flyttningsöverskottet. Dessa är Umeå, Sundsvall och Luleå. De har ökat in befolkning med mer än personer sedan Umeå har haft den högsta tillväxten. En annan tillväxtgrupp med relativt högt flyttningsnetto finns. Piteå, Skellefteå och Örnsköldsvik och inlandskommunerna Östersund, Krokom och Åre. Dessa har vuxit med mellan 500 och personer under tio år. Sex av Norrlands kommuner har ett mindre flyttningsöverskott med upp till 500 personer. Det finns 19 kommuner med svaga flyttningsförluster som tappat cirka 30 personer per år eller totalt cirka 300 personer. Den allra största flyttningsförlusten har Kalix som förlorat 640 personer i sina flyttningar de senaste tio åren. Kramfors och Nordmaling samt Ånge hör också till de som förlorat mest. Varje år under de senaste tio åren har norrlandskommunerna tappat totalt cirka personer eller i genomsnitt 340 personer till övriga landet. En stor del av dessa är utrikes födda som flyttar vidare. Förlusten mot storstadsområdena uppgår till personer. De som tappar mest mot övriga landet är Umeå, Sundsvall, Skellefteå, Östersund, Luleå. Umeås förlust är den i särklass största och dubbelt så stor som Sundsvalls och uppgår till cirka personer under den studerade perioden. Samtliga norrlandskommuner har betydande överskott från övriga Världen och Europa. Variationen är stor mellan kommunerna. Ett antal kommuner utmärker sig särskilt med stora överskott. Dessa är: Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Boden, Luleå. Norrlands framtid och utveckling är beroende av en fortsatt invandring främst från övriga Världen och Europa. Bara sett till de senaste tio åren har flyttningsnettot uppgått till personer. Då har ingen hänsyn tagits till födelsenettot som naturligtvis också påverkas gynnsamt av invandringen. Det är viktigt att ha i minnet att av de som har utländsk bakgrund flyttar dock varannan vidare inom ett år, antingen till övriga Sverige eller tillbaka till utlandet. 17

18 Flyttningsnettot från de nordiska länderna är av mindre betydelse för norrlandskommunerna och ofta aningen negativt. Haparanda har i särklass störst förluster. Med hänsyn tagen till kommunernas befolkningsstorlek så framstår Sorsele som den kommun som haft det allra största flyttningsöverskottet från övriga Världen och Europa. Överskottet under en tioårsperiod motsvarar 215 personer per tusen invånare medan motsvarande siffra för Piteå är 15 personer per tusen invånare. I de allra flesta kommuner i Norrland dör det fler människor än det föds. Av Norrlands 44 kommuner har endast sju kommuner positiva födelsenetton. Dessa är Umeå, Luleå, Östersund, Sundsvall, Kiruna, Åre, Krokom. Umeås överskott är det allra största med cirka personer på tio år. De största negativa födelseöverskotten har: Kramfors, Sollefteå, Strömsund, Skellefteå och Örnsköldsvik. 18

19 BILAGA Definitioner Övriga Världen: avser länder utanför Europa. Övriga Europa: innefattar Europa utom de nordiska länderna. Norden: omfattar grannländerna dvs. Finland, Norge, Danmark och Island. Övriga landet alternativt övriga Sverige avser Sverige utom Norrland. De större kustkommunerna i Norrland: Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall. Inlandet: kommuner i mellersta Västerbotten som ligger mellan kust och fjällkommuner. Umeåregionen: grannkommuner till Umeå dvs. Bjurholm, Vindeln, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors exkl. Örnsköldsvik. Medianvärdet: det mittersta värdet när alla ingående kommunernas värden rangordnas i storleksordning. 19

20 Tabell 1: Total folkökning respektive minskning. Åren Umeå Sundsvall Luleå Östersund Åre 736 Piteå 625 Krokom 567 Skellefteå 207 Timrå 195 Vännäs 71 Örnsköldsvik 25 Bjurholm -141 Kiruna -204 Arjeplog -274 Norsjö -301 Malå -340 Robertsfors -348 Sorsele -384 Boden -390 Haparanda -452 Dorotea -466 Arvidsjaur -475 Ragunda -486 Vindeln -537 Åsele -540 Lycksele -549 Överkalix -557 Jokkmokk -562 Nordmaling -610 Övertorneå -624 Storuman -636 Älvsbyn -666 Vilhelmina -702 Berg -707 Pajala -761 Härjedalen -774 Härnösand -781 Bräcke -804 Gällivare -906 Strömsund Kalix Ånge Sollefteå Kramfors

21 Tabell 2: Norrlandskommuner rangordnade efter flyttningsnetto mot övriga Sverige inklusive storstadslänen. Åren Övriga Sverige Storstadslän Totalt Åre Haparanda Vindeln Ragunda Åsele Pajala Bjurholm Storuman Malå Norsjö Överkalix Vännäs Arvidsjaur Övertorneå Arjeplog Nordmaling Berg Robertsfors Jokkmokk Dorotea Kramfors Härjedalen Sorsele Bräcke Krokom Vilhelmina Strömsund Lycksele Kalix Älvsbyn Sollefteå Timrå Piteå Ånge Örnsköldsvik Gällivare Härnösand Kiruna Boden Luleå Östersund Skellefteå Sundsvall Umeå Totalsumma

22 Tabell 3: Norrlandskommuner rangordnade efter flyttningsnetto från utlandet. Åren Europa utom Norden Övriga världen Norden utom Sverige Totalt Totalsumma Skellefteå Sundsvall Umeå Boden Luleå Kiruna Östersund Gällivare Örnsköldsvik Timrå Härnösand Sollefteå Strömsund Ånge Kramfors Älvsbyn Sorsele Vilhelmina Piteå Härjedalen Bräcke Krokom Lycksele Berg Åre Kalix Jokkmokk Norsjö Ragunda Övertorneå Åsele Arvidsjaur Överkalix Dorotea Nordmaling Vännäs Robertsfors Arjeplog Pajala Vindeln Malå Bjurholm Storuman Haparanda

23 Tabell 4: Norrlandskommuner rangordnade efter födelseöverskott. Åren Tabell 5: Norrlandskommuner rangordnade efter standardiserad total tillväxt. Åren Umeå Luleå Östersund 905 Sundsvall 456 Kiruna 119 Åre 42 Krokom 20 Vännäs -41 Piteå -170 Malå -181 Bjurholm -195 Lycksele -202 Arjeplog -220 Nordmaling -223 Sorsele -240 Norsjö -256 Dorotea -263 Robertsfors -264 Timrå -275 Jokkmokk -322 Vindeln -325 Storuman -349 Älvsbyn -352 Åsele -357 Vilhelmina -389 Haparanda -395 Arvidsjaur -402 Ragunda -405 Överkalix -444 Bräcke -473 Övertorneå -475 Boden -540 Berg -550 Gällivare -634 Kalix -695 Pajala -734 Härnösand -806 Härjedalen -828 Ånge -872 Örnsköldsvik -920 Skellefteå -932 Strömsund -987 Sollefteå Kramfors Totalsumma Umeå 92 Åre 72 Luleå 43 Krokom 39 Sundsvall 39 Östersund 28 Piteå 15 Timrå 11 Vännäs 8 Skellefteå 3 Örnsköldsvik 0,5 Totalsumma -2 Kiruna -9 Boden -14 Härnösand -31 Lycksele -44 Haparanda -45 Gällivare -49 Robertsfors -51 Bjurholm -56 Norsjö -69 Arvidsjaur -71 Härjedalen -73 Kalix -78 Älvsbyn -79 Sollefteå -82 Nordmaling -84 Ragunda -86 Arjeplog -88 Berg -95 Vindeln -97 Vilhelmina -98 Storuman -102 Malå -103 Strömsund -103 Jokkmokk -106 Kramfors -107 Bräcke -116 Pajala -117 Övertorneå -125 Ånge -132 Sorsele -138 Överkalix -151 Dorotea -159 Åsele

24 Vilhelmina Robertsfors Nordmaling Summa länet Storuman Skellefteå Åsele Vännäs Vindeln Umeå Sorsele Norsjö Malå Lycksele Dorotea Bjurholm Tabell 6: Flyttvinst/-förlust - Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Boden Bräcke Dorotea Gällivare Haparanda Härjedalen Härnösand Jokkmokk Kalix Kiruna Kramfors Krokom Luleå Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Pajala Piteå Ragunda Robertsfors Skellefteå Sollefteå Sorsele Storuman Strömsund Sundsvall Timrå Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Ånge Åre Åsele Älvsbyn Örnsköldsvik Östersund Överkalix Övertorneå Europa utom Norden Norden utom Sverige Övriga världen Summa kommunen Län Kommuner Utland Förlust Vinst 24

25 Kalix Luleå Piteå Summa länet Arvidsjaur Arjeplog Haparanda Gällivare Jokkmokk Boden Kiruna Pajala Älvsbyn Övertorneå Överkalix Tabell 6: Flyttvinst/-förlust - Norrbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Boden Bräcke Dorotea Gällivare Haparanda Härjedalen Härnösand Jokkmokk Kalix Kiruna Kramfors Krokom Luleå Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Pajala Piteå Ragunda Robertsfors Skellefteå Sollefteå Sorsele Storuman Strömsund Sundsvall Timrå Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Ånge Åre Åsele Älvsbyn Örnsköldsvik Östersund Överkalix Övertorneå Europa utom Norden Norden utom Sverige Övriga världen Summa kommunen Län Kommuner Utland Förlust Vinst 25

26 Ånge Örnsköldsvik Summa länet Kramfors Härnösand Sollefteå Sundsvall Timrå Tabell 6: Flyttvinst/-förlust - Västernorrland Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Boden Bräcke Dorotea Gällivare Haparanda Härjedalen Härnösand Jokkmokk Kalix Kiruna Kramfors Krokom Luleå Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Pajala Piteå Ragunda Robertsfors Skellefteå Sollefteå Sorsele Storuman Strömsund Sundsvall Timrå Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Ånge Åre Åsele Älvsbyn Örnsköldsvik Östersund Överkalix Övertorneå Europa utom Norden Norden utom Sverige Övriga världen Summa kommunen Län Kommuner Utland Förlust Vinst 26

27 Östersund Strömsund Härjedalen Summa länet Ragunda Krokom Bräcke Åre Berg Tabell 6: Flyttvinst/-förlust - Jämtland Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Boden Bräcke Dorotea Gällivare Haparanda Härjedalen Härnösand Jokkmokk Kalix Kiruna Kramfors Krokom Luleå Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Pajala Piteå Ragunda Robertsfors Skellefteå Sollefteå Sorsele Storuman Strömsund Sundsvall Timrå Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Ånge Åre Åsele Älvsbyn Örnsköldsvik Östersund Överkalix Övertorneå Europa utom Norden Norden utom Sverige Övriga världen Summa kommunen Län Kommuner Utland Förlust Vinst 27

28 Övergripande planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon +46 (0) E-post umea.kommun@umea.se