Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Transkript

1 Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet

2 Upplägg I. Introduktion/bakgrund II. Varför studera tillgänglighet? III. Uppbyggnad av analysverktyget IV. Resultat och användning

3 I. Introduktion Tillgänglighetsprojektets syfte att på kort sikt skapa en databasbaserad modell för analys av tillgänglighet i väg- och kollektivtrafiknät mellan startoch målpunkter i Västra Götaland att på lång sikt med tillgänglighetsmodellen som grund, bygga upp ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen kring regionutvecklingsfrågor

4 I. Introduktion Bakgrund till forskningsprojektet Region Skåne har sedan 2002 arbetat med att ta fram en databas-baserad modell för analys av tillgänglighet, vilken nu är i aktivt bruk. Under hösten 2008 gjorde CRA en förstudie kring möjligheterna att överföra modellen till Västra Götaland. Under våren 2009 beslutas att starta ett samarbetsprojekt mellan VG-regionen och CRA Projektet har pågått sedan hösten 2009 och är nu i princip färdigt

5 I. Introduktion Vad gör tillgänglighetsmodellen? Beräknar restider med bil och kollektivtrafik mellan önskade start- och målpunkter i Västra Götaland Arbetar med ett rutnät bestående av 500x500 meters rutor Ger möjligheter att beräkna hur lång tid det tar att nå viktiga funktioner i samhället Tänkt att användas som stöd i samhällsplanering i Västra Götaland samt som forskningsdatabas på CRA/KEG

6 I. Introduktion

7 II. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet den lätthet med vilken utbud och aktiviteter i samhället kan nås, varvid såväl medborgarnas som näringslivets och offentliga organisationers behov avses (officiella svenska politiska definitionen) Tillgänglighet i allmänhet handlar alltså om möjligheten att nå ett definierat mål, ju lättare desto bättre tillgänglighet Tillgängligheten är därav högst relativ, det finns flera olika dimensioner Exempelvis ett jobb: Geografisk (fysiska avståndet, transportmöjligheter) Social (kontakter, språk, kultur etc.) Socio-ekonomisk (lön, utbildning etc.)

8 II. Tillgänglighet Geografisk tillgänglighet I projektet mäter vi tillgänglighet i form av restider från en startpunkt till en eller flera målpunkter, alltså i första hand geografisk tillgänglighet Att förbättra sin tillgänglighet är således lika med kortare restid till sin målpunkt. Individer kan förbättra sin tillgänglighet genom olika strategier: Flytta närmare målpunkten Byta till en målpunkt som ligger närmare Byta till snabbare transportmedel Resa när det är som mest gynnsamt Arbeta hemifrån (virtuell tillgänglighet) Ett snabbare och mer frekvent kollektivreseutbud eller bredare och fler motorvägar ökar vår mobilitet, men leder inte med nödvändighet till bättre tillgänglighet. Det är förhållandet mellan startpunkt och målpunkt som är viktigt!

9 II. Tillgänglighet Varför är det viktigt att studera tillgänglighet? Flera teman inom både forskning och praktik: Samhällsplanering Planering av vägar och kollektivtrafik Lokalisering av service, vård, skolor etc. Ekonomiska aspekter Bättre tillgänglighet Stordriftsfördelar, konkurrens och matchning på arbetsmarknaden Ekonomisk utveckling Sociala aspekter Tillgänglighet för vem: olika förutsättningar för tillgänglighet (bilinnehav, inkomst, utbildning etc.) Miljömässiga aspekter Minska resandet och utsläppen Trängsel

10 III. Data och metod Uppbyggnad av tillgänglighetsmodellen Uppbyggnaden av modellen och insamling av nödvändig data kräver mycket arbete Arbetet har övergripande haft fyra faser 1. Skapa rutnät för analys 2. Samla in data från olika databaser och anpassa till rutnätet 3. Förbereda restider med bil och kollektivtrafik mellan rutorna 4. Genomföra tillgänglighetsanalyser

11 III. Data och metod Geografisk analysnivå Ett rutnät som innehåller st 500x500 meters rutor Databaser kopplas på olika sätt till rutorna

12 III. Data och metod Data från fyra databaser med geografisk information Nationella väg databasen (NVDB) - Trafikverket Restidsdatabas för kollektivtrafiken - Västtrafik Markanvändningsdata - Lantmäteriet Geografisk Individuell Longitudinell Databas för Analys (GILDA) SCB och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

13 III. Data och metod GILDA Innehåller registerdata för varje individ i Sverige Geografiska koordinater för bostad och arbete kopplat till 100x100 meters rutor Varje individ är kopplad till variabler om socioekonomi, såsom utbildning, inkomst, familjesituation, sysselsättning etc. Varje arbetsplats är kopplad till variabler som beskriver ägandeformer, bransch, antal anställda etc. Longitudinell databas, uppdateras en gång om året sedan 1990

14 III. Data och metod

15 III. Data och metod

16 III. Data och metod Tidsavstånd med bil Varje rutas mittpunkt kopplas till sin närmst belägna väg Sedan körs nätverksanalyser baserat på vägnätverkets variabler för skyltad hastighet och längd Alltså snabbaste vägen från en startruta till en destinationsruta, genom vägnätet

17 III. Data och metod

18 III. Data och metod Tidsavstånd med kollektivtrafik Varje ruta kopplas till sin närmst belägna väg och hållplats Kombinerad nätverks (vägnätet) och matrisanalys (Västtrafiks restidsdata mellan hållplatser) 1. Tidsavstånd från startrutan till dess närmsta hållplatser för kollektivtrafiken genom ett vägnät anpassat för gång/cykling 2. Restidsdata i kollektivtrafiken mellan hållplatser används sedan för att beräkna restiden till de närmaste hållplatserna i förhållande till destinationsrutan 3. Slutligen går beräkningsprocessen genom vägnätet från destinationshållplatserna till destinationsrutan

19 III. Data och metod

20 IV. Resultat Exempel på första resultat och implementering av tillgänglighetsmodellen Tillgänglighetsatlas Kollektivtrafikplanering i Västra Götaland Service i Dalslands glesbygd Forskning kring arbetspendling till Borås

21 IV. Resultat Tillgänglighetsatlas Syftet är att illustrera möjligheterna att ta sig till olika viktiga samhällsfunktioner i Västra Götaland För att öka kunskapsunderlaget för politiker och planerare Utveckling och utbyggnad av transportsystemen Upptagningsområden för skolor Upptagningsområden för vård Innehåller kartor och tabeller kring en rad områden Vård, utbildning, arbetsmarknad, infrastruktur, kultur etc.

22 IV. Resultat Tillgänglighetsatlas: tågtrafik i Västra Götaland Tillgänglighet till X2000 stationer och simulering av Götalandsbanan Hur ser möjligheterna ut att göra längre resor med tåg i Västra Götaland? Hur bor befolkningen i relation till stationerna? Hur förändras tillgängligheten om Götalandsbanan förverkligas? Var bor de som tjänar på en utbyggd Götalandsbana och hur många är dessa?

23 IV. Resultat

24 IV. Resultat

25 IV. Resultat Tillgänglighetsatlas: arbetsmarknad Hur många arbetstillfällen som nås inom en viss tid Alltså den geografiska tillgängligheten till arbetsmarknaden Hur skiljer sig tillgängligheten till arbeten åt på olika platser i Västra Götaland? Finns det möjlighet att göra infrastruktursatsningar för att öka tillgängligheten och därmed koppla ihop arbetsmarknader? Hur skiljer sig den geografiska tillgängligheten till arbetsmarknaden om man inte har möjlighet att köra bil?

26 IV. Resultat

27 IV. Resultat Tillgänglighetsatlas: trängseleffekter Analys av effekterna av trängsel i biltrafiken på stora infartsleder till Göteborg baserat på Trafikverkets hastighetsmätningar Förändring av tillgänglighet till två stora arbetsplatskluster i Göteborg: Volvo Torslanda och centrala Göteborg Hur stor inverkan har trängseln mätt i restidsförlängning? Vilka områden är värst drabbade av trängseln?

28 IV. Resultat

29 IV. Resultat Service i Dalslands glesbygd Projekt som drivs av Dalslandskommunernas kommunalförbund och finansieras av Tillväxtverket Syftar bland annat till att analysera tillgängligheten till kommersiell service i Dalsland Avbefolkning av landsbygden leder till butiksnedläggningar Butikerna är ofta sista utposten som utgör sociala mötesplatser där apotek, post, och annan service också samlas Var finns butikerna? Hur ser tillgängligheten till butikerna ut?

30 IV. Resultat

31 IV. Resultat Analys av butikernas lokalisering i förhållande till befolkningen Var bor folk som har längre än tio minuter med bil till en matbutik? Kan man identifiera områden där nya butikslokaliseringar kan vara aktuella?

32 IV. Resultat Arbetspendling till Borås centrum Tillgänglighetsanalys av de runt som arbetar i centrala Borås Forskningsfrågor Hur påverkar pendlingstidsavstånden den geografiska utbredningen av bostäder och arbeten? Hur påverkar individuella faktorer såsom familjeförhållanden, demografi och socioekonomi tidsavstånden mellan bostaden och arbetet? Metod Kartläggning av bostädernas geografiska utbredning Beräkning av tidsavstånden mellan bostad och arbete Statistisk analys av hur socio-ekonomiska faktorer påverkar tidsavstånden

33 IV. Pilotfall

34 Tidsavstånd N IV. Lokalt (0 5 min) ,3 Kommunalt(5, ,9 min) Regionalt (> 20 min) ,8 Totalt ,0 Pilotfall

35 IV. Resultat Individuella aspekter? Vilka grupper av personer bor nära respektive långt ifrån sina arbetsplatser? Finns det skillnader i förutsättningarna för att pendla? Alltså: hur beror tidsavstånden (med bil) av demografiska och socio-ekonomiska aspekter? Statistisk analys av de som arbetar i Borås centrum Sannolikheten att olika grupper i samhället har ett visst tidsavstånd mellan bostad och arbete

36 IV. Resultat Socio-ekonomiska aspekter? Inkomst Låg Medellåg Medelhög Hög Totalt Lokal pendling N % 56,3% 53,5% 51,7% 41,1% 50,3% Kommunal N pendling % 26,9% 29,6% 30,6% 31,6% 29,9% Regional N pendling % 16,8% 16,9% 17,7% 27,3% 19,8% Totalt N % 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Utbildning Icke gymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt Lokal pendling N % 55,3% 51,7% 47,0% 50,3% Kommunal N pendling % 30,7% 32,7% 26,2% 29,9% Regional N pendling % 14,0% 15,6% 26,8% 19,8% Totalt N % 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

37 IV. Resultat Generella första slutsatser Geografisk tillgänglighet har en stor inverkan på pendlingsmönster De allra flesta bor nära sin arbetsplats Drastiskt minskning av boende ju längre tidsavståndet till arbetet blir Individuell tillgänglighet har också en inverkan, men inte lika mycket Ålder och kön hade en viss betydelse Inkomst, utbildning och familjeförhållanden hade större betydelse

38 IV. Resultat Tack för mig!