Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Transkript

1 Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är ett hett diskussionsämne i området. Men ännu finns det inget konkret förslag på hur en ny indelning skulle kunna se ut. Det finns flera olika möjligheter till att bilda regioner. Ansvarskommittén (en utredningskommitté som tillsattes av regeringen) bestod av medlemmar från alla riksdagspartier. Den hade fått i uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur, dessutom skulle länens antal och gränser ses över. Kommittén lämnade sin huvudrapport 2007, där man föreslog att antalet regioner skulle minskas till sex eller nio. En avsikt är att varje region ska bedriva avancerad sjukvård inom de flesta områden, och att varje region ska ha ett stort universitet. Inget beslut är taget när det gäller ny regionindelning, så det kommer att dröja innan förslaget genomförs. KAPITEL 3 37 Fotograf: Michael Engman

2 Hur uppfattas regionen? Regionen Västernorrland uppfattas olika. Det är speciellt tydligt beroende på vilka nätverk som får frågan. Hur regionen uppfattas och upplevs är viktigt att beskriva innan mål och åtgärder kan utformas. Dessutom kan behoven av mål och åtgärder variera beroende på strukturen i regionen. Därför är en viktig del i strukturbilden att beskriva hur regionen uppfattas/upplevs. För att få en ögonblicksbild/ett nuläge av regionen har intervjuer genomförts med människor som normalt inte ingår i något av de nätverk som har kopplingar till tjänstemän i kommuner och länsstyrelse. Urvalet är gjort för att få ny information som inte är påverkad av dessa nätverk. Urvalet har haft som mål att ha stor geografisk spridning, nå flera olika näringsgrenar från turism till tillverkningsindustri och utbildning samt att de är starkt kopplade till regionen. För att kunna utveckla näringslivet på ett konkurrenskraftigt sätt är det viktigt att regionen fungerar; att de behov som finns av rekrytering, boende/livsmiljöer och utbildning tillgodoses. Om näringslivet eller delar av näringslivet eller vissa branscher saknar känslan av att befinna sig i en region kan det vara svårt att samverka och utveckla näringslivet i regionen. Förutsättningarna är inte lika för kommunerna i länet. Till exempel har Örnsköldsviks kommun en kompletterande arbetsmarknad till Umeå kommun samt goda kommunikationer dit. På så sätt är relationerna mellan kommunerna väldigt starka, trots att en länsgräns skiljer dem åt. Regionala exempel För att förstå läget bättre har representanter från tillverkningsindustri, IT-industri samt utbildningsoch kultursektorn intervjuats. Dessa intervjupersoner har fått ge sin bild av regionen. Resultatet visar att det finns möjligheter att förbättra och utveckla Västernorrland, men att det också finns stora brister. Intervjuperson A (inom IT) Sundsvall fungerar som en egen region för ITbranschen, i samarbete med näringslivet. Kopplingen till övriga Västernorrland som en samlad region kunde intervjupersonen inte se. Intervjupersonen menade att exempelvis Örnsköldsvik hörde till en annan region och mellan dessa fanns ingen koppling. Intervjupersonen beskrev även behovet av att ha en samlad region. Gärna en region med ett centrum där de centrala funktionerna finns samlade. Regionen förlorar mycket på att inte ha ett fungerande samarbete. Intervjupersonen har dock svårt att se hur en sådan region skulle kunna åstadkommas. Han ansåg att regionen idag snarare skulle kunna bestå av Västernorrland exklusive Örnsköldsvik samt Jämtland. Nyttan som intervjupersonen ser med en gemensam region är bland annat möjligheten till en samlad lobbying mot exempelvis regeringen för att få dubbelspår till Stockholm, något som han tror de hade haft nu om de jobbat tillsammans. Det gäller även andra satsningar i regionen som då kan bli av. Idag har handelskammaren jobbat en del med dessa frågor och bland annat drivit igenom bygget av E4, efter 50 års lobbying. 38 KAPITEL 3

3 En brist som intervjupersonen såg var problemen med kompetensförsörjningen, vilket till viss del grundar sig på dåliga kommunikationer mellan orterna i närheten. Det är även brist på studenter, vilket dels grundar sig på universitetens två olika uppdrag som inte alltid går att förena, nämligen att dels rekrytera studenter och att dels förse marknaden med arbetskraft. För att utveckla verksamheten är kvalitén viktig, vilket grundar sig på bra kompentens. För att uppnå detta måste samarbetet utvecklas, och forskning och utbildning måste stärkas. Intervjupersonen tror verkligen på regionen (definieras som Sundsvall) och olika projekt startar kontinuerligt. Vidare bör regionen satsa på ledarskap. Hitta forum för att stärka kommunikationerna. Olika VD och representanter för näringslivet borde bli kompisar med varandra samt med landshövding och olika statliga organisationer. Att driva en region och bilda ett samarbete kan drivas av Länsstyrelsen men enligt intervjupersonen skulle en annan aktör vara att föredra. Någon som inte är lika reglerad av lagar och riktlinjer. Intervjuperson B (inom turism och besöksnäring) Intervjupersonen definierar sin region som mils radie runt sin arbetsplats, dvs där företagets kunder finns. Med bättre kommunikationer skulle denna radie kunna vara större. För att lösa kommunikationerna till arbetsplatsen/besöksmålet anordnar de ofta egna bussresor från närliggande orter. Det anordnas även avtal med hotell i staden för att underlätta för besökare att bo kvar. Intervjupersonen ser inga problem med deras rekryteringsbehov. Många av dem som jobbar på arbetsplatsen är unga och har det som ett första jobb. Utbildningen sköts internt. Det finns dock ett problem att hitta skickliga kockar i staden. Ett antal anställda pendlar från Härnösand till Sundsvall för att jobba, men många av dem har en övernattningslägenhet i Sundsvall, trots att det finns ganska bra busskommunikationer mellan just Sundsvall och Härnösand. Intervjupersonen jobbar aktivt med att få näringslivet i Sundsvall att bidra till olika turismsatsningar i regionen. Detta vill de fortsätta med och vill vara en del i en marknadsföring av Västernorrland. Vad gäller framtiden för Västernorrland som region tror intervjupersonen att framförallt två områden måste utvecklas; kulturen och marknadsföringen av den. Det är viktigt att själv tro på kulturens potential och att prata gott om den i olika sammanhang. Samt underlätta strukturellt samarbete mellan olika gränser. Idag ansåg intervjupersonen att många kommuner och intressenter sätter krokben för varandra istället för att samarbeta. Alla vill ha allt (gäller mycket för kommunerna), vilket leder till att ingen får något. Måste arbeta fram en vi-känsla, istället för att alla endast ser till sina egna intressen. KAPITEL 3 39

4 Intervjuperson C (inom utbildning) Ett stort behov som intervjupersonen lyfter upp för regionen är en mer gemensam bild. Idag är det enligt intervjupersonen väldigt mycket vi mot dom på kommunal nivå. Gäller till exempel Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik. Dessa motsättningar finns även inom kommunerna gällande olika områden och intressen. Dessa motsättningar skapar problem för regionen. Det kan vara på rätt väg, då hela regionen nu får en gemensam fiende (global och nationell konkurrens), vilket kan tvinga fram ett samarbete över gränserna. Intervjupersonens definition av regionen beror lite på sammanhanget, och ur ett forskningsperspektiv ansåg intervjupersonen att hela Norrland kunde ses som en region, mot ett globalt perspektiv som till exempel vid ansökan om EU-finansiering. För intervjupersonen definieras regionen ofta av Sundsvallsregionen. Och på liknande sätt kan man definiera de omliggande i Östersund- och Örnsköldsviksregionen. Detta leder till svårigheter att samarbeta. Västernorrland och länsgränsen förekommer framför allt i administrativa sammanhang och till exempel med Länsstyrelsen och med det jobb de gör. I Örnsköldsvik anser intervjupersonen att man också värnar om sin region, men att man är mer öppna samt har ett bra ledarskap och mer positiv energi. Bristen på bra samarbete drabbar många och mycket. Intervjupersonen har drivit många projekt med olika aktörer i olika delar av länet, och vill gärna sprida den information och de resultat som kommer fram till fler. Men utan önskemål och hjälp från samarbetspartners är det svårt. Allting ska ske enligt de seder och rutiner som det alltid skett på och det är en stor ovilja till förändring, viket ställer till problem. För att förändra detta behöver regionen bättre ledare, det är en stor brist på bra ledare som kan ta tag i frågor och problem. Exemplet Mittuniversitetet har många externa elever, och har kommit långt i arbetet med att möjliggöra distansutbildningar. Detta har varit nödvändigt eftersom det varit för få som velat flytta. De externa eleverna kommer från hela Sverige, och skolan har aktivt arbetat med exempelvis marknadsföring för att rekrytera elever från hela landet. Detta leder dock till en brist på elever lokalt, vilket drabbar näringslivet i regionen, som efterfrågar arbetskraft. Om man skulle starta en grupp i syfte att öka samarbetet är det viktigt att aktivt motarbeta de strukturer som finns idag. I detta arbete är en bra ledare åter viktig, och bör inte vara en representant från någon av de stora regionerna utan till exempel någon från de minsta kommunerna, till exempel Sollefteå. Länsstyrelsen kan vara en viktig aktör och möjliggöra samarbetet samt ge det kraft, resurser och medel för att driva verksamheten. 40 KAPITEL 3

5 Intervjuperson D (inom tillverkningsindustrin) Ett stort problem som intervjupersonen såg var möjligheten att rekrytera kompetent personal. En lösning är snabba och smidiga transporter som gör att arbetsregionen växer. Örnsköldsvik är inte självförsörjande med personal och därmed är pendlingsmöjligheter ett måste. Inpendling sker från hela Sverige (en del veckopendlar) och bra flygtider är något som efterfrågas. Intervjupersonen definierar sin region efter sin rekryteringsbas, vilken även täcker in bland annat Stockholm (KTH), Luleå och Linköping. I en mer lokal region ingår till exempel Sollefteå, Östersund och Umeå. Kopplingen till Sundsvall anser intervjupersonen som näst intill obefintlig, och Sundsvall diskuteras det inte så mycket om. Om ett samarbete över gränser bildas anser intervjupersonen att Umeå måste vara med, då det är där arbetsmarknad och möjliga rekryteringar finns. I Umeå finns även universitet, universitetssjukhus, Botniabanan samt god koppling till Stockholm. Intervjuperson E (inom service och tjänstenäringen) Anledningen till lokaliseringen i Kramfors var att företaget fick bidrag för att etablera sig där. Företaget har etableringar i Sundsvall och Kramfors, etableringen i Kramfors har sedan växt eftersom de har levererat bra resultat och personal som är duktig och flexibel. Idag arbetar ca 300 personer där. Kollektivtrafiken är inte ett alternativ i Kramforsetableringen för pendling och resor. För resor till Stockholm används flyget, men när tåget kommer igång kan det bli ett alternativ beroende på restiderna startar ytterligare ett kontor med säljverksamhet i Sundsvall, vilket kommer vara i nära samarbete med kontoret i Kramfors. Behovet av resor mellan Kramfors och Sundsvall kommer då öka markant, idag är kollektivtrafiken inte ett alternativ på den sträckan. Med de nya resmöjligheterna med tåg såg intervjupersonen möjlighet att utöka underlaget för att rekrytera. Ett behov som intervjupersonen såg var bättre möjligheter för anställda att pendla (speciellt i Sundsvall där det var svårt med parkeringsplatser). Avgångstider på dagens kollektivtrafik stämde inte med deras arbetstider. Enligt intervjupersonens definition är Sundsvall kärnan i regionen. Finans- och säljföretag finns i Sundsvall, och även en yrkesutbildning. Intervjupersonen ansåg inte att de hade problem att rekrytera, underlag till rekrytering sker från Örnsköldsvik, Sollefteå, Härnösand och Kramfors. För kontoret i Sundsvall finns eget underlag. Dessa orter var det som intervjupersonen inkluderade i regionen. I ett större perspektiv är Norrland en region och Sundsvall kärnan, med ett redan utarbetat samarbete med försäkring- och finansföretag. Intervjupersonen ansåg att det satsas mycket i regionen, och att det är en framtidsregion. Företaget satsar även mycket i Sundsvall. I Kramfors är intervjupersonen positiv till kommunens satsningar på att utveckla stadskärnan och det nya resecentret. KAPITEL 3 41

6 Samverkan och processer för att nå målbilden I de intervjuer som Vectura har genomfört framkommer det att flera företrädare för näringslivet saknar känslan av en sammanhållen region. Man saknar ett tydligt ledarskap och gamla motsättningar kommer upp till ytan. Detta kan bero på flera olika saker. Det som är viktigt i sammanhanget är att frågan lyfts upp och tydliggörs. Man bör också komma ihåg att det som politiker och tjänstemän definierar som en region kanske inte alltid fungerar eller uppfattas så av näringslivet eller delar av näringslivet. Idag finns det flera organisationer som har ansvar för olika delar av kommunikationsinfrastrukturen och kollektivtrafiken. Det sker många samarbeten på olika nivåer. Vissa mer styrda forum och organisationer blir ofta låsta i sin roll eller i vissa frågor vilket gör det svårt att komma vidare. Näringslivet uppfattar heller inte att det finns en tydlig rollfördelning när det handlar om ansvar och uppgifter. Några intervjupersoner identifierade samverkansformer och nätverk i regionen. Det finns säkert fler nätverk, formella och informella. Det är viktigt att synliggöra dessa nätverk för att Västernorrland ska utvecklas för att kunna konkurrera med andra regioner. Kommunförbundet Västernorrland (länets kommuner som utgångspunkt) Kommunförbundet ger kommunerna i Västernorrland stöd och hjälp i vissa utvecklingsarbeten. Man försöker utveckla nya arbetsmetoder och former för samverkan som kommunerna har nytta av för att klara sina uppgifter - främst gällande välfärden. Kommunförbundet i Västernorrland arbetar inom tre prioriterade områden; Utveckla välfärden, Ungas engagemang och en hållbar samhällsutveckling. Landstinget Västernorrland (länet som utgångspunkt) Landstinget i Västernorrland har framför allt ansvar för hälso- och sjukvård, folktandvården, kultur, utbildning, forskning och tillväxt. Inom tillväxt - och regional utveckling - ligger ansvaret för den regionala kollektivtrafiken. Landstinget ansvarar för den regionala kollektivtrafiken mellan kommuncentrum och över länsgränsen. Länets kommuner ansvarar för den lokala kollektivtrafiken inom respektive kommun. Västernorrlands läns Trafik AB (Din Tur) ägs gemensamt av landstinget och länets kommuner. Länstrafiken upphandlar, planerar, samordnar och marknadsför kollektivtrafiken i länet. När det gäller regional utveckling och infrastruktur samarbetar landstinget i Västernorrland med Länsstyrelsen i det regionala tillväxtprogrammet (RTP). 42 KAPITEL 3