INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränser gör att företags, organisationers och privatpersoners intressen blir alltmer globala. Internationaliseringen skärper konkurrensen mellan regioner men ger också möjligheter i form av t.ex. ökade möjligheter till handel, samarbete inom forskning och utbildning samt erfarenhetsutbyte. Internationell utblick och internationellt samarbete är betydelsefulla faktorer för Luleå kommuns utveckling och tillväxt. Syfte Den internationella strategin är ett medel att uppnå Vision Strategins syfte är att skapa en plattform för kommunens arbete med de internationella frågorna genom att fastställa en gemensam grundsyn, samt identifiera prioriterade verksamhetsområden, geografiska områden och framgångsfaktorer. Övergripande mål De övergripande målen med Luleå kommuns internationella arbete är att: stödja näringslivets utveckling i Luleå. utveckla kommunens egna verksamhet. genom utbyte och dialog fördjupa och förbättra demokratins funktionssätt. 2. PRIORITERADE VERKSAMHETSOMRÅDEN På de områden och i de fall internationellt arbete är ett effektivt medel för att uppnå verksamhetsmål ska det användas. Nedan presenteras de områden där internationellt arbete är av särskilt stor betydelse. 2.1 Näringslivsutveckling Stärkt konkurrenskraft Näringslivets konkurrenskraft kan stärkas genom internationella kontakter som ger erfarenhetsutbyte, samverkan och handel. Luleås näringsliv främjas av en stark utveckling i Luleås internationella närområde. Viktigt för konkurrenskraften är även att Luleås funktion som internationellt kommunikationscentrum fortsätter att stärkas. Detta kräver intressebevakning och internationell samverkan på området. För att stärka Luleå som internationellt kommunikationscentrum, ska även de möjligheter som ligger i Luleås geografiska läge och transportmöjligheter lyftas fram. Kommunen

2 LULEÅ KOMMUN 2(2) ska främja etablerandet av verksamhet som vill använda sig av Luleås fördelar på detta område Internationell handel Export och import främjas för att öka marknaden för företagen i Luleå. Detta kan bland annat göras genom att främja kompetens inom internationell handel, kontakter mellan företag, erfarenhetsutbyte och marknadsföring av Luleås näringsliv Utländska direktinvesteringar För att främja etableringar av utländska företag ska kommunen marknadsföras och det ska finnas god beredskap för att ta hand om utländska företag som visar intresse. 2.2 Verksamhetsutveckling Utvecklingen av kommunens verksamhet främjas av att utvecklingen inom olika verksamhetsområden nationellt såväl som internationellt följs. I vissa fall kan deltagande i internationella utvecklingsprojekt vara ett effektivt sätt att utveckla den egna verksamheten. 2.3 Omvärldsbevakning Sveriges medlemskap i EU och den allmänna internationaliseringen i större utsträckning än tidigare påverkas av beslut och händelser utanför Sveriges gränser. För att kunna påverka eller bemöta fattade beslut och inträffade händelser, ska kommunen följa utvecklingen inom strategiskt viktiga områden. 3. GEOGRAFISKA PRIORITERINGAR De två grundläggande kriterierna för den geografiska prioriteringen av Luleås internationella arbete är geografisk närhet och det utbyte som Luleå har av ett visst internationellt engagemang. Luleå kommuns internationella arbete kan geografiskt delas in i fem grupper och sammantaget prioriteras enligt följande: Östersjöregionen Bottenviksbågen Barents- och Nordkalottsamarbetet Vänorterna Övrigt internationellt samarbete 3.1 Östersjöregionen EU är ett viktigt samarbetsområde bl.a. genom att det omfattar några av världens starkaste ekonomiska kraftcentra med till exempel hög köpkraft och kompetens. Dessutom ger EU-samarbetet möjligheter att delta i utvecklingsarbete på olika områden. I Luleås internationella närområde, Östersjöregionen, finns en betydande utvecklingspotential som ökar kraftigt genom EU: s utvidgning österut och är redan idag en region med mycket stor ekonomisk tillväxt. Inom Östersjösamarbetet ska Luleå vara en aktiv partner och identifiera viktiga nätverk, organisationer och tänkbara partners vilka kommunen

3 LULEÅ KOMMUN 3(3) kan utveckla samarbeten med. Luleå ska dessutom aktivt söka samarbete med övriga delar av EU Bottenviksbågen I Östersjöregionen har städerna kring den nordligaste delen av Bottenviken, Bottenviksbågen, ett gynnsamt läge i skärningspunkten mellan Östersjö- och Barentsområdena. Bottenviksbågen är Europas nordligaste koncentration av industri och kvalificerad know-how. Luleå har ett stort intresse av delta i arbetet för en ökad interaktion mellan människor och företag i regionen vilket kommer att stärka regionens konkurrenskraft och gynna utvecklingen i regionens olika orter. Samarbetet inom Bottenviksbågen har utvecklats i ett paraplyprojekt för gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Finland längs Bottenviken, som pågick från juni 1998 till oktober Projektet syftade till att skapa en gemensam vision om regionens framtid och en utvecklingsstrategi som förstärker såväl samhällsliv som näringsliv. Luleå kommun har tagit en mycket aktiv del i detta arbete och lagt stor vikt vid att utveckla relationerna till Uleåborg. Bottenviksbågen ska ha fortsatt högsta prioritet i Luleås internationella arbete. Arbetet med Bottenviksbågen fortsätter och följande 5 samarbetsområden prioriteras: utbildning och forskning, klustersamarbete (inom skog, metalloch gruvindustri, IT, hälsa och välfärd), turism och miljö, infrastruktur och transporter samt en digital mötesplats. Dessutom fortsätter arbetet med att utveckla ett nätverk av teknologibyar med olika inriktningar som kompletterar varandra i ett multipolisnätverk som stärker regionens konkurrenskraft. Bottenviksbågen ska även utgöra en plattform för samarbete inom Östersjöområdet samt inom både Barents- och Nordkalottområdet Barents- och Nordkalottsamarbetet Barentsregionen är den nordligaste delen av Östersjöregionen (Östersjösamarbetet). Regionen omfattar Norrbottens län och Västerbottens län i Sverige, Lapplands län och Uleåborgs län i Finland, Nordland, Troms och Finnmarks fylken i Norge samt Murmansk län, Arkhangelsk län med Nenets autonoma område och republikerna Karelen och Komi Ryssland. Totala ytan uppgår till drygt kvadratkilometer och befolkningen till 6 miljoner invånare. Målet för Barentssamarbetet är att stärka regionen genom att främja en stabil och positiv utveckling i nordvästra Ryssland, samt genom att öka kontakterna mellan nordvästra Ryssland och de övriga delarna av Barentsregionen. Luleå har som en stad i Barentsregionen och ett viktigt kommunikationscentrum i regionen ett stort intresse av att Barentssamarbetet ger resultat. Luleås vänort Murmansk har en central roll för utvecklingen i nordvästra Ryssland. Intressanta samverkansområden är bl.a. besöksnäring och kommunikationer. Strategiskt intressant är dessutom Luleås möjligheter att dra fördel av den geografiska närheten till nordvästra Rysslands naturresurser. Luleå ska även använda de möjligheter som finns i ett nära samarbete inom Nordkalottområdet.

4 LULEÅ KOMMUN 4(4) 3.2 Vänortssamarbetet Vänortssamarbetet ska stödja den övergripande målsättningen. Vänortsutbytet ska fungera som ett avstamp för ett kommersiellt eller projektinriktat samarbete inom olika sektorsområden. En utveckling av samarbetet mellan vänorter kan vara ett naturligt val när man vill delta i olika transnationella EU-projekt. Luleå har följande sex vänorter: Kemi, Finland Tromsö, Norge Ringköbing, Danmark Murmansk, Ryssland Puerto Cabezas, Nicaragua Zenica, Bosnien Hercegovina Under de senaste åren har stor vikt lagts vid att etablera samarbetet med den nyaste vänorten Zenica. Utbytet har bestått t ex i demokratiutveckling, konstnärsutbyte och miljösamarbete. Även med vänorterna Murmansk, Kemi och Ringköbing har vänortssamarbetet varit aktivt. Vänortskontakterna mellan Luleå och Tromsö respektive Puerto Cabezas har varit färre. De vänorter som även omfattas av samarbete som mer direkt syftar till näringslivsutveckling är Kemi, Murmansk och i viss utsträckning Tromsö. En översyn över vilka orter som Luleå ska bedriva ett mer intensifierat samarbete med är en del i arbetet för att nå de övergripande målsättningarna. 3.3 Övrigt internationellt samarbete Inom vissa verksamhetsområden kan internationellt samarbete såväl inom som utanför Europa vara motiverat. 4. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DET INTERNATIONELLA ARBETET 4.1 Samverkan Eftersom internationellt arbete inledningsvis kan vara resurskrävande, inte minst i form av informationsinhämtning, är det viktigt att kommunkoncernen samverkar och att den gemensamma resursen av kontakter, kunskap och kompetens används. Samverkan ska också ske utanför kommunkoncernen med näringslivet samt lokala och regionala organisationer som t ex Handelskammaren, Luleå Tekniska Universitet, Centek, Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet Norrbotten och kommunerna. 4.2 Kompetens För att kommunen ska kunna bedriva ett effektivt internationellt arbete är det viktigt att det i organisationen finns god kompetens när det t.ex. gäller: Engelska Möjligheter till finansiering från t ex EU

5 LULEÅ KOMMUN 5(5) Projektarbete och projektledning 4.3 Deltagande i organisationer och nätverk Deltagande i organisationer och nätverk kan vara ett sätt att få kontinuitet i de internationella kontakterna, och främja möjligheterna att påverka eller delta i utvecklingssamarbete. Samtidigt krävs ofta betydande arbetsinsatser för att ett medlemskap ska ge konkreta resultat. Luleå kommuns deltagande i organisationer och nätverk ska ha ett tydligt och uttalat syfte samt utvärderas och omprövas. I arbetet ska kommunens olika kompetenser användas och karaktäriseras av maximalt utnyttjande av den politiska nivåns och tjänstemannanivåns olika roller och ansvar. 4.4 Information För att olika delar av kommunkoncernen ska kunna dra fördel av kommunens samlade erfarenheter av internationellt arbete ska och Nyckeln användas för informationsspridning. Att informera om det internationella arbetet genom är också ett sätt att ge kommuninvånarna möjlighet att följa verksamheten. 4.5 Ansvar och organisation Kommunstyrelsen har ansvaret att samordna och följa upp det internationella arbetet och bistås av kommunledningsförvaltningens utvecklingskontor i detta arbete. Varje enskild nämnd och förvaltning ansvarar för att använda sig av de fördelar som internationellt arbete kan ge inom respektive område.