STRATEGI. Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

Transkript

1 STRATEGI Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

2 Typ av styrdokument Strategi Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd , 81 Diarienummer KS 2017/ Giltighetstid Dokumentet gäller för Samtliga nämnder i Falköpings kommun Dokumentansvarig Kommunstrateg mångfald och kvalitet Tidpunkt för Andra halvåret 2018 aktualitetsprövning 2 (7)

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 5 Uppkomst av nätverket... 5 Nätverkets syfte... 5 Strategi... 6 Fokus Önskad effekt... 6 Effekter för de enskilda kommunerna... 6 Åsiktsmässigt innehåll (7)

4 Inledning Vi välkomnar gärna, men hela Sverige måste ta ansvar! Sverige växer och allt fler människor med olika kulturell och etnisk bakgrund bosätter sig här. Med utvecklingen följer olika politiska utmaningar. Fyrkommunsnätverket har kompetensen och den organisatoriska förmågan. Kommunerna behöver dessutom inflyttning och ny arbetskraft för att fortsätta utvecklas. Det är inte rimligt att inte hela Sverige tar ansvar och att exempelvis kostnaderna fördelas på ett bättre sätt. Kommunerna behöver tänka tillsammans, lyfta blicken och hitta gemensamma och smarta lösningar. Det kan dessutom behövas nya regelverk som underlättar för kommunerna att klara utmaningen. Fyrkommunsnätverket är stolta över Sveriges generösa flyktingpolitik och hjälper mer än gärna andra människor. Det handlar om solidaritet, inga barn ska lämnas ensamma i något flyktingläger, men kommunerna behöver breda, gemensamma lösningar. Det behövs nya tillväxtvägar. Vem f-n tar ansvar för detta? Strategi för fyrkommunsnätverket #vem f-n Kommunstyrelsens ordförande i kommunerna Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö 4 (7)

5 Bakgrund Uppkomst av nätverket Samarbetet påbörjades år 2013 och nätverket består per maj 2015 av Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö kommuner. Grupperingen utkristalliserades ur den så kallade 14-grupp som samordnades av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och som var de kommuner som tog emot mest nyanlända och därför hade gemensamma utmaningar och behov av erfarenhetsutbyte. Ett resultat av detta arbete blev 35-punktsprogrammet för en förbättrad asyl- och flyktingpolitik som antogs av hela SKL. Perioden har varit en etableringsfas och uppstart i arbetet. Ett antal aktiviteter har genomförts under åren samt under Egen logotype, hemsida och kommunikationskanaler Debattartiklar Nätverksträffar mellan kommunerna Utvecklingsprojekt, tex UNESCO Informella ministermöten och andra beslutsfattare på departementen och SKL Fördjupat samarbete med SKL Påverkansaktiviteter under Almedalsveckan Plattform för gemensamt ställningstagande Analys av SKL:s 35-punktsprogram Ungvux förslag till konkret pilotprojekt för ökad lokal tillväxt Nationell påverkanskonferens, Stockholm Nätverkets syfte Nätverkets grundläggande syfte är att utveckla respektive kommun genom att samverka för att driva relevanta frågor och skapa samarbeten inom områden med gemensamt intresse för nätverkets medlemmar. Det syftar även till att profilera kommunerna som utvecklingskommuner som vill ta ett nationellt helhetsgrepp kring asyl- och flyktingmottagandet. Som tillväxtkommuner vill fyrkommunsnätverket medverka till att skapa smarta lösningar för att utbilda och matcha människor mot arbete, förstärka den likvärdiga och kompensatoriska skolan samt utveckla nya bostadsområden med utgångspunkt i det socialt hållbara. Systematiskt påverkansarbete ska ske tillsammans där kommunernas situation lyfts fram i olika sammanhang. Syftet är då att skapa nationell förståelse bland beslutsfattare för situationen ute i kommunerna för att öka det nationella ansvarstagandet. 5 (7)

6 Strategi Strategin är att etablera budskapet på ett nationellt plan. Skapa dissonans genom oväntade nationella aktiviteter och relationer. Alltid umgås med riksorganisationer och nationella nivåer. Hitta oväntade samarbeten med till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet/enskilda företag och regeringen. Nya oväntade effekter kan uppnås som kommunen kan dra nytta av och det skapas konkreta exempel på vad kommunledningen gör för att utveckla kommunen, vilket kan kommuniceras till invånarna. Fokus 2018 Nätverket har beslutat att fortsätta samarbetet till och med den 31 december Detta för att skapa en långsiktighet och samordning i ett antal insatser för att uppnå nätverkets syfte. Önskad effekt Skapa förutsättningar för kommunerna att ta sitt ansvar och klara sitt uppdrag genom ökade anslag, ändrade regelverk och andra åtgärder utifrån plattformens agenda Andra ska känna till kommunerna och ta kontakt för samarbeten och för studiebesök Näringslivet ska ha kommunerna som första val vid etableringar Regering och myndigheter ska ha kommunerna i åtanke vid pilotprojekt, referensgrupper, utlokalisering av myndigheter och som part vid utredningar samt remissinstans Andra ska omnämna kommunerna som goda exempel och sprida kontakter Ökad kompetens internt i kommunerna Trygg demokratiutveckling i kommunerna Ökad social inkludering och en positiv interkulturell samhällsutveckling Effekter för de enskilda kommunerna Samarbetet syftar till olika delar och kan ha flera tänkbara effekter. Systematiskt påverkansarbete där kommunernas situation lyfts fram i olika sammanhang Skapa nya samarbeten och nationella arenor där kommunernas frågor lyfts och där kommunens profil kommuniceras Initiera utvecklingsarbeten/projekt mellan kommunerna för att ge utbyte av erfarenheter, kompetensutveckling och synergieffekter genom samverkan 6 (7)

7 Göra lokala insatser i kommunerna med olika projekt, påverkansarbete och kommunikation utifrån kommunens behov av stöd, kompetens och strategier Löpande rådgivning till kommunens ledning och kommunikationsenhet Politisk uppdatering om vad som händer i omvärlden, omvärldsbevakning Åsiktsmässigt innehåll För att tydliggöra förhållningssätt och öka resultaten behöver arbetet intensifieras och stärkas, fyrkommunsnätverket främst ser att det krävs tydligare fokus på debatt och påverkan av beslutsfattare, myndigheter och offentliga Sverige. Dels handlar det om kunskaper, men även om att visa på akuta behov. Nätverket har därför arbetat fram en gemensam plattform som kommunikativ bas, med förhållningssätt kring relevanta frågor. Plattformen ska ses som en utgångspunkt för arbetet och måste utvecklas löpande. Dels beroende på vilka nya politiska beslut och direktiv som kommer och dels utifrån löpande förslag som till exempel Ungvux. 7 (7)