Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015

Transkript

1 ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med NYTT nedan. Målbild Tåg 2035 vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet mer infrastruktur och 3 dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Landsbygdsutredning säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december Pris och sortiment steg 1 gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran). Funktionshinderstrategi anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser och kvalitetssäkra. Miljö och klimatstrategi fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart (7)

2 2. Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7)

3 Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från i stråken, med prioritet för tåg enligt Målbild Tåg Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Tätorter Landsbygd (inkl sekundära stråk och matarlinjer) TOTALT antal resor TOTALT antal personkilometer Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Mål om resandeökning Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas = dvs ökning med 35 % från 2014 till Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7)

4 3. Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om tidigare Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan Vänersborg, och Göteborg Mölndal Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7)

5 4. Prioriterat utvecklingsområde till 2020; Samhällsplanering och kollektivtrafik Samtliga kollektivtrafikråd har betonat att planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske i en ömsesidig process. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, så att resurserna används klokt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse, som ser olika ut i olika kommuner i Västra Götaland (i kollektivtrafiknära läge). Detta område föreslås därför prioriteras högt som en utvecklingsprocess i det reviderade programmet. Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet, utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. Det handlar om ömsesidigt kunskapsbyggande och att arbeta fram tydligare principer för parterna att luta sig emot gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. 5. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Hållbart resande är mer än kollektivtrafik Ett hållbart resande är inte bara ett val mellan kollektivtrafik och bil. Kollektivtrafik är inte alltid ett ekonomiskt eller miljömässigt hållbart alternativ eftersom en buss är en väldigt stor bil. Förutom att utveckla anropstyrd trafik behöver vi jobba mer med kombinerade resor där cykel och bil kompletterar kollektivtrafikresan för en hållbar reskedja dörr till dörr. Att tillsammans med väghållarna verka för utvecklade pendelparkeringar för cykel och bil är en viktig åtgärd. Verka för fler bilpooler, cykelpooler, verktyg/projekt för att underlätta samåkning med bil osv är andra åtgärder där det bedöms finnas en potential att utveckla våra resmönster till mer hållbara. Det gäller såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Kommunerna har huvudansvaret för denna typ av åtgärder men Västra Götalandsregionen kan stötta genom utveckling av verktyg, kompetens, samordning och projektfinansiering. För att stödja en sådan utveckling behövs ett systematiskt beteendepåverkande arbete för hållbart resande, och utveckling av digitala tjänster. Olika verktyg och åtgärder behöver utvecklas utifrån lokala förutsättningar, i större städer, mindre städer, stråk och på landsbygd. I det reviderade programmet föreslås den här typen av åtgärder prioriteras tydligare något som också lyfts i samtliga workshops i kollektivtrafikråden. 6. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Såväl medborgardialog som kommundialog pekar på att det finns en hög acceptans för att fortsätta anpassa trafiken för funktionshindrade även om det innebär en något högre kostnad, som gör att utbudet inte kan utvecklas i den takt som varit möjlig om man sänkte kraven. Vi behöver också se över vår process med kommunerna som ansvarar för hållplatsanpassning där vi idag släpar efter. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning för att kartlägga hur åtgärder för funktionshindrade även gynnar andra grupper inom de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (barn/äldre). Utredningen visar att åtgärder för ökad trygghet är något som är viktigt för flera av grupperna och som inte tillgodoses genom funktionshinderstrategin. Åtgärder för ökad trygghet i fordon och på hållplatser är därmed något som tydligare bör ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram, där samverkan med kommunerna kring hållplatsmiljöer och gång och cykelvägar till hållplatserna kommer vara avgörande. 5 (7)

6 7. Fortsatt arbete med pris- och sortiment, försäljning och information Arbetet med att göra biljettsystemet enklare och se över zonsystemet för att öka känslan av rättvisa är högt prioriterat i nuvarande program och föreslås ha fortsatt hög prioritet. Det har lyfts såväl i medborgardialog som i kollektivtrafikråden och de årliga remisserna till kommunerna. I Skaraborgs kollektivtrafikråd har frågan om möjlighet att köpa biljett om man inte har en smartphone eller betalkort lyfts som en prioriterad fråga. Återkommande lyfts också behov av god och snabb information vid störningar. Implementering av steg 1 i pris och sortimentsstrategin pågår för fullt, som innebär att fokusera på åtgärder som gör det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen, avskaffa check out osv, är sådant som redan är beslutat och som nu genomförs. Steg 2 handlar om zonsystemet. Utredning pågår och dialogen kommer återkomma till kollektivtrafikråden, troligtvis sen höst Utveckling av försäljningskanaler och information föreslås också ingå i delmålet att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 8. Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik Att jobba smartare tillsammans med skolresor ingår i landsbygdsutredningen. I kollektivtrafikråden har också förskjutning av skoltider diskuterats, som ett sätt att sprida avresetiderna under en längre period på morgonen. Vi ser en potential att använda samhällets samlade resurser smartare och att utveckla våra processer tillsammans med Västtrafik och kommunerna så att vi får goda helhetslösningar utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner, men goda exempel och erfarenheter att utgå från både inom regionen och i övriga landet. 9. Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Befolkningsprognosen visar att befolkningen kommer att öka med 22 % fram till 2035, totalt i regionens fem kärnorter/pendlingsnav. Trafikförsörjningsprogrammet bör översiktligt beskriva trafikförändringar som krävs för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel. Här bör också föras ett resonemang om hållbart resande, t ex betydelsen av att cykling ökar. Arbete pågår för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i de fem kärnorterna, som är regionens viktigaste arbetsmarknads och studiecentrum. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen. Och dels att stötta stadsutvecklingen och de lokala resbehoven. Störst är behoven i Göteborg Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i relativt hög takt. 10. Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomarnas behov och idéer Att prioritera att involvera unga i utvecklingen av kollektivtrafiken på strategisk nivå föreslås ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram som ett sätt att nå delmålet om en mer attraktiv kollektivtrafik. I workshops i kollektivtrafikråden, liksom i yttranden från kommunerna lyfts behovet att särskilt lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna 2035 som är horisontåret för programmet. Den digitala medborgardialogen som gjordes i höstas var ett exempel på ett effektivt sätt att få in ungas syn på prioriteringar inom kollektivtrafikens utveckling. Att jobba med fokusgrupper med unga människor och samråd med studentföreningar är andra exempel på aktiviteter. 6 (7)

7 11. Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet Arbetsgruppens förslag till målstruktur, som varit underlag för workshops i kollektivtrafikråden, har stärkts genom vårens dialog. Nedan presenteras förslaget till ny struktur. När det gäller strategierna (de blå rutorna) återstår en del arbete. Till exempel går några in i varandra och kan troligen slås samman. Om antalet strategier är för stort finns en risk att inriktningen blir otydlig inom respektive mål. Tydlighet har efterfrågats av kommunerna samtidigt som förslagen som lyfts i samråden breddar, snarare än spetsar, prioriteringarna. Förslag till reviderad målstruktur Vision Det goda livet i Västra Götaland Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Delmål och strategier Förbättra invånarnas tillgänglighet med kollektivtrafik Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet Förbättra kollektivtrafiken utifrån olika resenärsgruppers behov Minska kollektivtrafikens miljöpåverkan Genomför beslutade målbilder och strategier, t ex Målbild Tåg 2035, Landsbygdsstrategin Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process. Underlätta hela resan. Utveckla nätverk/plattform för mobilitetssamverkan som bidrar till fler resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Förbättra kollektivtrafikens infrastruktur och framkomlighet. Utveckla attraktiva knutpunkter och bytespunkter. Utveckla attraktiv trafik: restid, turtäthet, punktlighet, komfort, tillförlitlighet, kapacitet, trafiksäkerhet, mm. Utveckla ny teknik och tjänster t ex betaltjänster informationssystem biljettsystem. Öka kunskap om social hållbarhet. Anpassa trafiken utifrån de nationella diskrimineringsgrunderna. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov. Utveckla kollektivtrafiken så att den främjar integration. Öka trygghet och säkerhet i kollektivtrafiksystemet. Genomför miljö- och klimatstrategin, dvs minska utsläpp av klimatpåverkande gaser minska utsläpp av luftföroreningar minska energianvändning minska buller Stärk kollektivtrafikens varumärke 7 (7)