Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde Plats: Lidköpings stadshotell Ledamöter Lena Malm (S) Robert Sandberg (S) Carina Gullberg (S) Hans Strandberg (S) Fredrika Almqvist (S) Gunilla Levén (M) Johan Björkman (M) Mikael Staxäng (M) Mattias Tykesson (M) Jimmie Stranne (SD) Ulrika Frick (MP) Egon Frid (V) Daniel Andersson (FP) Roland Karlsson (C) Benny Strandberg (KD) Ersättare Robert Andersson (S) Marie Raask (S) Parham Pourbayramian (S) Conny Johansson (S) Yasin Abbes (S) Björn Thodenius (M) Henrik Josten (M) Kristian Vramsten (M) Helen Granbom Angerheim (SD) Martin Solberg (MP) Maria Kjellberg (MP) Helen Engholm (V) Hans Broberg (FP) Lars-Gunnar Larsson (C) Olle Engström (KD) Sammanträde med Kollektivtrafiknämnden september /9 samling Hällekis station kl. 10:32. Hällekis enligt program 18/9 Sammanträdet börjar 18/9 kl. 08:30 Avslut c:a kl. 15:30 Vänligen observera! OBS: anmälan om närvaro/frånvaro till eller , snarast möjligt. Tack på förhand. Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare. Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Hällekis station 17 september. Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:53 10:32 Västtågen Gullspång 08:25 09:45 Buss 502+Västtågen Skövde 09:05 10:32 1 Express+Västtågen Falköping 08:15 10:32 Buss 203+buss200+Västtågen Mellerud 07:40 10:32 SJ regional+1express+västtågen Ed 06:30 10:32 Buss700+Västtågen+Västtågen Göteborg 07:55 10:32 SJ regional+västtågen Med reservation för eventuella ändringar Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Avdelning Kollektivtrafik och infrastruktur S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (3) Föredragningslista Fördjupningsdag och Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den september 2015 Plats: Lidköping Fördjupningstema Tågtrafik och samhällsutveckling i utanför större städer Resa till Lidköping (ansluter från övriga orter) Tåg Lidköping Hällekis, 10: I Hällekis Guidad tur i Hällekis Historik Kinnekullebanan Strukturbild Lunch på vandrarhemmet Hällekis Tåg Hällekis Lidköping, Stadshotellet, Lidköping :45 Urbana stationssamhällen. Inledning små orter Vilken betydelse har stationen för de som flyttar till/bor på en liten ort Gruppövning inklusive fika "multiperspektiv på kollektivtrafik. Reflektion kring att öppna tågstationer i små orter. Koppling till strukturbild Skaraborg, utbredning av urbana ekologier, kollektivtrafikens olika betydelse på olika platser Medborgardialog kl Stadsbiblioteket Gemensam middag på Stadshotellet (lättare förtäring finns också i samband med medborgardialogen) Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (3) Sammanträde kollektivtrafiknämnden kl. 08:30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Ev. tillkommande ärenden Genomgång av ärenden och gruppmöten Beslut Mötet avslutas c:a 15:30 1. Informationsärenden Dnr A Västtrafik aktuella frågor Övriga: Regional planering Bostadskommittén SOU: Återrapportering av slutredovisat projekt -Telekombaserad passagerarräkning Muntligt Skriftligt Skriftligt B Lägesrapporter: Lägesrapport revidering Trafikförsörjningsprogrammet Electricity Information om målbild Göteborg-Mölndal- Partille (GMP) och medborgardialog Skriftligt Muntligt Muntligt/skriftligt C Redovisning från möten, kurser och konferenser som ledamöterna deltagit i BHU/ Almedalen / Övrigt Muntligt

5 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (3) 2. Beslutsärenden Dnr 1 Återremitterat ärende - Enhetliga åldersgränser Västtrafiks sortiment Delårsbokslut 2015 (handlingar på bordet) Detaljbudget 2016 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik Prisjustering Västtrafik Funktionsutredning för stråket Jönköping-Borås-Göteborg Motion om större utbud i närtrafiken (S) Närbuss eller Närtrafik på Tjörn Sammanträdestider för kollektivtrafiknämnden Delegeringsbeslut 10 Anmälningsärenden Inkomna skrivelser Båt 2016 Västtrafik Trafikplan (bilaga/länk) Förteckning anmälningsärenden Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 Informationsärenden KTN A Västtrafik aktuella frågor Övriga: Regional planering Bostadskommittén SOU: Projekt passagerarräkning Muntligt Skriftligt Skriftligt B C Lägesrapporter: Trafikförsörjningsprogrammet Electricity Målbild stomnät Göteborg-Mölndal-Partille 2035 Redovisning från möten, kurser och konferenser som ledamöterna deltagit i BHU/ Almedalen / Övrigt Skriftligt Muntligt Muntligt/skriftligt Muntligt

7 Information Regional planering Bostadskommittén SOU:

8 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Linda Billberg E-post: Till kollektivtrafiknämnden Regional planering Bostadskommittén SOU: Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden noterar informationen om en ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning SOU: En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Remiss Regeringens utredning om bostadsförsörjning och regional planering är nu ute på remiss. Frågan kommer att diskuteras på BHU den 13 oktober. BHU får också en muntlig information i BHU den 8 september. Västra Götalandsregionens svar kommer att behandlas i regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen. Bostadsplaneringskommitténs uppdrag Kommittén har haft i uppdrag att utreda och föreslå förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt hållbar utveckling i alla delar av landet. Kommittén är enig om den problembild som har identifierats. Det finns även en samstämmighet kring huvuddragen i kommitténs förslag. Kommittén anser att förslagen bör genomföras den 1 januari 2019 genom bland annat en ny lag om regional fysisk planering. Problembild Det råder en stor bostadsbrist i Sverige, mer än hälften av kommunerna upplever att de har en obalans på bostadsmarknaden. Bostadsfrågan är komplicerad och många olika parter behöver vara involverade. Bostadsförsörjning måste i större utsträckning ske tillsammans med andra samhällsviktiga planeringar. Exempelvis kan transportinfrastruktur och kollektivtrafik göra bostadsmarknader både geografiskt större och mer integrerade, och därmed även mer mångfasetterade. I dagens system har ingen enskild aktör ansvar för att det råder bostadsbrist eller obalans mellan efterfrågan och utbud av bostäder i delar av landet. Som en följd av att det inte finns någon aktör med ett samlat ansvar för planering av bostadsförsörjningen på nationell eller regional nivå, finns det heller inte någon som kan samordna eller få till stånd en planering för ökad bostadsförsörjning. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

9 Datum Diarienummer KTN (3) Kommitténs tre huvudförslag Kommittén har tre huvudförslag krav på ökad samordning mellan olika planeringsslag, regional fysisk planering och en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. Krav på ökad samordning De planer, strategier, program och riktlinjer som upprättas inom regionalt tillväxtarbete, regional fysisk planering, kollektivtrafik och transportinfrastruktur samt kommunal översiktsplanering och planering för bostadsförsörjning ska samordnas bättre. Det ska bidra till en bättre och effektivare samhällsplanering och för att skapa förutsättningar för en bättre bostadsförsörjning och en långsiktigt hållbar utveckling. Regional fysisk planering Den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i varje län ska inom sitt län ha i uppgift att bedriva regional fysisk planering. Bestämmelser om regional fysisk planering ska regleras i en ny lag om regional fysisk planering. Göteborgsregionens och Stockholms särskilda ansvar för regionplanering föreslås upphöra. Den föreslagna planeringen ska underlätta den kommunala översiktsplaneringen och planeringen för bostadsförsörjning genom att bidra till underlag och regionala bedömningar och avvägningar mellan olika nationella och regionala intressen. I uppdraget att bedriva en regional fysisk planering ingår bland annat att: 1. utreda regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö, 2. upprätta, anta och aktualitetspröva ett regionalt fysiskt program 3. föra dialog med berörda parter som förhandlar om medfinansiering i bostadsbyggande och infrastrukturprojekt, 4. lämna underlag om sådana frågor som rör regionala och mellankommunala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, motsvarande aktörer i berörda län, de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs, 5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet 6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och 7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan. Programmet ska vara vägledande för bl a översiktsplaner och ska inte vara bindande. Några frågor som tidigare har utförts av staten, genom länsstyrelsen, förs över till regionen. Dessa är att ge kommunerna råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjning. Kommunerna ska också uppmärksammas på behovet av samordning i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Regionen ska årligen upprätta en bostadsmarknadsanalys. En nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning

10 Datum Diarienummer KTN (3) Regeringen bör regelbundet och minst en gång under varje mandatperiod besluta om en nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. En nationell strategi bör behandla frågor som har ett tydligt nationellt strategiskt värde och som syftar till en hållbar utveckling för hela landet. Regeringen bör inrätta ett forum för de aktörer som är involverade i fysisk planering och bostadsförsörjningsfrågor. Forumet bör utgå från ett framtidsperspektiv, att tillföra kunskap och att sätta bostadsförsörjnings-frågor och fysisk planering i ett internationellt sammanhang. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Linda Billberg Regionutvecklare

11 Information Återrapportering Projekt Passagerarräkning

12 Sida 1 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Avdelning kollektivtrafik & infrastruktur Handläggare Maria Larsson Telefon E-post maria.a.larsson@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Återrapportering av slutredovisat projekt Konceptutvärdering av telekom-baserad passagerarräkning och resandemönsteranalys - förstudie (KTN ). Syfte: att utvärdera koncept för hur teknik för mobil telekommunikation (telekom) skulle kunna användas till att möjliggöra för kollektivtrafikaktörer att detektera antal passagerare och i förlängningen analysera resmönster inom kollektivtrafiksystemet. Det långsiktiga syftet var att ta fram underlag till ett genomförandeprojekt för en resurseffektiv lösning, att göra kollektivtrafiken attraktivare och därmed öka antalet resor med kollektivtrafik, samt att bidra till en förbättrad planering som i sin tur möjliggör att en ökande andel av kollektivtrafiken körs med förnybar el. Indikatorer: Indikator Förväntat resultat utfall Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal test och 1 0 demonstrationsarenor Resultatrapport 1 1 Övriga resultat: Resultatet av förstudien var att utan aktiv samverkan från mobiltelefonoperatör eller resenär är det inte möjligt att åstadkomma en mobiltelefonibaserad passagerarräkning och resenärsmönsteranalys. Mobiltelefonoperatörer är intresserade av att utveckla den här sortens tjänst på sikt men projektet lyckades inte göra detta inom ramen för förstudien. Jämställdhet, miljö och integration: I förstudien har miljöaspekter beaktats genom att minimera antalet fysiska resor. Jämställdhet- och integrationsfrågor skulle båda ha gynnats om en passagerarräkning och resmönsteranalys hade kunnat genomföras, utifrån att kollektivtrafiken bättre kan svara mot det resandebehov som finns. Övriga kommentarer Rekommendationen från förstudien är att fortsätta dialogen med mobiltelefonoperatörerna för att de ska utveckla affärsmodeller och identifiera nya tjänster. Vidare behöver frågor kring den personliga integriteten hanteras för att få det underlag som behövs för passagerarräkning och resandemönsteranalys. Slutligen POSTADRESS: Avdelning kollektivtrafik & infrastruktur Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

13 Sida 2(2) Datum Dnr KTN KTN rekommenderas att genomföra en konceptutvärdering, inklusive implementation av prototyp och demonstration i avgränsad miljö avseende nyttjande av telekomnätens automatiska positionsinformation. Projektägare: Lindholmen Science Park AB Projekttid: , förlängt till Totala projektkostnader: Västra Götalandsregionens del: Utbetalda medel i procent av beslutade: 99,9 % Övriga finansiärer: Ericsson AB Avdelning kollektivtrafik & infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Maria Larsson Analytiker

14 LÄGESRAPPORTER

15 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Ulrika Bokeberg E-post: Till kollektivtrafiknämnden Lägesrapport revidering Trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden noterar informationen om processen för revidering av trafikförsörjningsprogrammet Sammanfattning av ärendet Utifrån input från kollektivtrafikråden, den årliga remissen till kommunerna samt kollektivtrafiknämndens inspel, har ett förslag till inriktning för revidering skickats ut till de fyra kollektivtrafikråden. Under oktober månad kommer samtliga kollektivtrafikråd att behandla inriktningen och lämna sina synpunkter. Dessa redovisas på kollektivtrafiknämndens möte den 5 november, med förslag till eventuella justeringar. Därefter sker en slutlig avstämning av inriktningen i BHU den 1 december. Parallellt fortsätter arbetsgruppen, bestående av åtta kommuntjänstemän och tre från VGR/Västtrafik att arbeta fram ett slutligt förslag till reviderat program. Därtill sker samråd med grannlän, trafikföretagens branschorganisationer och andra relevanta myndigheter och organisationer. Vår tidplan är att en fullständig remissversion ska kunna behandlas vid kollektivtrafiknämndens möte i december, men den pågående dialogprocessen kan påverka tidplanen. Ulrika Bokeberg Bilaga Strategisk inriktning för revidering av trafikförsörjningsprogrammet (dokumentet som nu är ute för synpunkter hos kollektivtrafikråden) Uppdaterad remissammanställning av årlig avstämning av Trafikförsörjningsprogrammet (inkl sent inkomna svar) på Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

16 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Nedan framgår förslag till strategisk inriktning för att revidera trafikförsörjningsprogrammet. Den inriktningen beskrivs utifrån ett regionalt perspektiv. När det gäller mer detaljerade frågor om kollektivtrafikens utveckling inom en enskild kommun så hanteras denna i den årliga processen mellan Västtrafik och kommunerna. Den strategiska inriktningen uttrycks i följande elva punkter: 1. Lyft in de strategier som beslutats sedan förra programmet antogs Den största förändringen i reviderat program är att de strategier som beretts i kollektivtrafikråden och beslutats sedan förra programmet antogs 2012 blir input i det kommande programmet. Dessa strategier listas nedan, med kort sammanfattning av vad dessa strategier innebär. Genom samråd i kollektivtrafikråd och i kollektivtrafiknämnden under våren 2015 har inspel och tillägg lyfts fram som påverkar beslutade strategier. Inspelen föreslås ingå i revideringen av programmet och har markeras med NYTT nedan. Målbild Tåg 2035 vidga arbetsmarknader genom att tågtrafiken blir en starkare ryggrad i kollektivtrafiksystemet mer infrastruktur och 3 dubblat resande. Utpekad målnivå för utbud i respektive stråk till Förslag NYTT: Beakta nya förutsättningar Sverigeförhandling/Götalandsbanan gör nödvändiga justeringar/tillägg i förhållande till Målbild Tåg 2035 NYTT: Uppdrag från regionfullmäktige till kollektivtrafiknämnden: Utred förutsättningar och behov av infrastruktur för att eventuellt öppna fler tågstationer. Utredningen ska göras som ett tillägg Målbild tåg 2035, dvs målbildens intention med kortare restider för regionala tågförbindelser mellan större orter i regionen ska fortsatt prioriteras. Landsbygdsutredning säkerställ grundläggande tillgänglighet på landsbygd fasta miniminivåer för landsbygd och orter upp till 3000 invånare som byggs ut successivt. Närtrafik i alla kommuner, december Pris och sortiment steg 1 gör det enklare och likrikta i regionen (ensa och rensa i biljettfloran). Funktionshinderstrategi anpassa fordonen och ca 800 prioriterade hållplatser och kvalitetssäkra. Miljö och klimatstrategi fossilfri och energieffektiv trafik, med mindre buller och utsläpp. 95 % förnybart (7)

17 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Styr tydligare att ökad marknadsandel och ökat resande ska gälla hela Västra Götaland för en attraktiv och konkurrenskraftig region Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen i stad och på landsbygden och för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. I dialogen med kommunerna har en oro framförts över att en strikt prioritering av målet för ökat resande totalt sett kan gå ut över landsbygdens utveckling. Inriktningen bör vara att eftersträva en ambition av att öka resandet i städer och stråk, men det är viktigt att satsningar sker i de prioriterade stråken i hela länet, inte bara de mest trafikerade. Servicenivån på landsbygden säkerställa en grundläggande tillgänglighet. Förslag till reviderat program innebär också att vi ska inte bara se till antalet resor utan också styra trafikens utveckling så att vi får över fler längre resor till kollektivtrafiken, från bilen. Det gynnar både miljön och en rundare region, med vidgade arbetsmarknader. Personkilometer föreslås lyftas in som ett nytt måltal, i syfte att styra över längre bilresor till kollektivtrafiken. Sedan förra programmet har två viktiga strategier tagits fram och beslutats; Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen som innebär att det är tydligare hur trafiken ska utvecklas i regionens olika delar. Målbild tåg 2035 innehåller målnivåer för turtäthet i det regionala tågsystemet. Landsbygdsutredningen innehåller kriterier för minsta utbud i olika ortsstorlekar, upp till 3000 invånare, som successivt ska införas där dessa inte ännu uppfylls, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet som är samma i hela Västra Götaland. På följande sida finns förslag till inriktning och prioritering för kollektivtrafikens utveckling i det reviderade programmet avseende resandemålet som ett sätt att öka kollektivtrafikens marknadsandel för ett konkurrenskraftigt och rundare Västra Götaland. 2 (7)

18 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni 2015 Tabell: Förslag till mål om resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Förslag att mål om var tredje motoriserad resa i Västra Götaland ska vara en kollektivtrafikresa kvarstår (mätt enligt nationella kollektivtrafikbarometern) Här föreslås tydligare koppling till hållbart resande i vidare bemärkelse. Successivt utveckla hur vi kan följa upp cykel, samåkning mm. Resandemål Förslag att måltal utarbetas till 2020, 2025 med utblick till 2035 Stråk (buss o tåg) Rundare region: Mål att fördubbla resandet från i stråken, med prioritet för tåg enligt Målbild Tåg Stråken är en viktig utgångspunkt för kommunernas bebyggelseplanering. Åtgärder beaktas när utveckling inte sker i direkt anslutning till en knutpunkt i stråken. (pendelparkering, utbyggnad där det redan finns matartrafik etc) Regionala kärnor GMP Borås Skövde Tvåstad Uddevalla Tätorter Landsbygd (inkl sekundära stråk och matarlinjer) TOTALT antal resor TOTALT antal personkilometer Mål om stor resandeökning Stärk funktionen som regionala pendlingsnav/motorer för väl fungerande regionala arbetsmarknadsregioner. Stärk utvecklingen av hållbara, livliga och attraktiva städer. Kommunerna stärker cykelresandet, bebyggelseplanering och infrastruktur som gynnar hållbart resande. Mål om resandeökning Stöd befolkningsutveckling och stadsutveckling. Utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Mål om resandeökning Säkerställ grundläggande service i Västra Götaland (Landsbygdsutredningen). Utveckla mer där det finns resandeunderlag som medger effektiv trafik. Kommunerna verkar för att skolskjutsar öppnas för allmänhet där förutsättningarna finns för det, i samarbete med Västtrafik. Hålla fast vid fördubblingen, dvs resandet ska fördubblas = dvs ökning med 35 % från 2014 till Mål om att arbetsmarknadsregioner växer samman och prioritet för tågtrafik ger ökad medelreslängd. Nytt mål: antal personkilometer ökar med t ex 40 % till 2025 (återstår att bedöma målnivå. Kan mätas aggregerat utifrån antaganden om genomsnittsreslängd med olika typer av trafik) Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser, ska fortsatt vara vägledande vid satsningar. Flerstegsprincipen har fem steg (5) och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där vi har kapacitet, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5)förnya med nya linjer. 3 (7)

19 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Långsiktighet, uthållighet och tydlighet utgå från det vi enats om tidigare Nuvarande trafikförsörjningsprogram bygger på målbilder som tagits fram gemensamt sedan många år tillbaka före det första programmet 2012 (målbilder som respektive delregion tagit fram, t ex K2020), och fortsatt med landsbygdsutredningen och Målbild Tåg Vi behöver vara uthålliga och jobba med långsiktighet och förutsägbarhet. Utpekade prioriterade stråk föreslås ligga fast och bara justeras om vi tydligt ser att samhällsutvecklingen sedan förra programmet kräver omprioritering. Nedan presenteras förslag till utvecklad stråkkarta som underlag för det reviderade programmet.* Utpekade prioriterade målorter utanför länsgränsen är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Varberg och Värnamo. De fem regionala kärnorterna är Borås, Skövde, Uddevalla, Trollhättan Vänersborg, och Göteborg Mölndal Partille stadstrafikområden. Jämfört med förra programmet visar stråkkartan tydligare om ett stråk trafikeras av buss eller tåg (2035), eller en kombination, samt lite mer detaljerat hur stråket sträcker sig i geografin. Ökad tydlighet är ett önskemål som framkommit från kommunremisser av nuvarande program. Tjockleken på strecken visar att utbudet bör se olika ut i olika delar av regionen baserat på resandeunderlaget i det prioriterade nätet. Målbild Tåg 2035 ligger till grund för hur tågtrafikens stråk planeras utvecklas. För stråket Borås Göteborg pågår utredning för att bedöma om underlaget innebär att utbudet ska utökas i högre utsträckning än vad som indikeras på kartan. Utredningen kan resultera i ett tillägg till Målbild tåg *Syftet med stråken är att peka ut en stomme för kollektivtrafiksystemet en ryggrad som övriga linjer förhåller sig till. Det finns och kommer finnas många andra förbindelser/linjer som går till eller mellan dessa och som också ska utvecklas efter hur efterfrågan utvecklas. 4 (7)

20 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Prioriterat utvecklingsområde till 2020; Samhällsplanering och kollektivtrafik Samtliga kollektivtrafikråd har betonat att planering av kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske i en ömsesidig process. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, så att resurserna används klokt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse, som ser olika ut i olika kommuner i Västra Götaland (i kollektivtrafiknära läge). Detta område föreslås därför prioriteras högt som en utvecklingsprocess i det reviderade programmet. Dialogen i kollektivtrafikråden, där regionens och kommunernas politiker möts regelbundet, utgör den naturliga plattformen för ett sådant utvecklingsarbete. Det handlar om ömsesidigt kunskapsbyggande och att arbeta fram tydligare principer för parterna att luta sig emot gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. 5. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Hållbart resande är mer än kollektivtrafik Ett hållbart resande är inte bara ett val mellan kollektivtrafik och bil. Kollektivtrafik är inte alltid ett ekonomiskt eller miljömässigt hållbart alternativ eftersom en buss är en väldigt stor bil. Förutom att utveckla anropstyrd trafik behöver vi jobba mer med kombinerade resor där cykel och bil kompletterar kollektivtrafikresan för en hållbar reskedja dörr till dörr. Att tillsammans med väghållarna verka för utvecklade pendelparkeringar för cykel och bil är en viktig åtgärd. Verka för fler bilpooler, cykelpooler, verktyg/projekt för att underlätta samåkning med bil osv är andra åtgärder där det bedöms finnas en potential att utveckla våra resmönster till mer hållbara. Det gäller såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Kommunerna har huvudansvaret för denna typ av åtgärder men Västra Götalandsregionen kan stötta genom utveckling av verktyg, kompetens, samordning och projektfinansiering. För att stödja en sådan utveckling behövs ett systematiskt beteendepåverkande arbete för hållbart resande, och utveckling av digitala tjänster. Olika verktyg och åtgärder behöver utvecklas utifrån lokala förutsättningar, i större städer, mindre städer, stråk och på landsbygd. I det reviderade programmet föreslås den här typen av åtgärder prioriteras tydligare något som också lyfts i samtliga workshops i kollektivtrafikråden. 6. Prioriterat utvecklingsområde till 2020: Social hållbarhet utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna fokus på funktionshinderanpassning och trygghetsåtgärder Såväl medborgardialog som kommundialog pekar på att det finns en hög acceptans för att fortsätta anpassa trafiken för funktionshindrade även om det innebär en något högre kostnad, som gör att utbudet inte kan utvecklas i den takt som varit möjlig om man sänkte kraven. Vi behöver också se över vår process med kommunerna som ansvarar för hållplatsanpassning där vi idag släpar efter. Västra Götalandsregionen har gjort en utredning för att kartlägga hur åtgärder för funktionshindrade även gynnar andra grupper inom de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (barn/äldre). Utredningen visar att åtgärder för ökad trygghet är något som är viktigt för flera av grupperna och som inte tillgodoses genom funktionshinderstrategin. Åtgärder för ökad trygghet i fordon och på hållplatser är därmed något som tydligare bör ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram, där samverkan med kommunerna kring hållplatsmiljöer och gång och cykelvägar till hållplatserna kommer vara avgörande. 5 (7)

21 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Fortsatt arbete med pris- och sortiment, försäljning och information Arbetet med att göra biljettsystemet enklare och se över zonsystemet för att öka känslan av rättvisa är högt prioriterat i nuvarande program och föreslås ha fortsatt hög prioritet. Det har lyfts såväl i medborgardialog som i kollektivtrafikråden och de årliga remisserna till kommunerna. I Skaraborgs kollektivtrafikråd har frågan om möjlighet att köpa biljett om man inte har en smartphone eller betalkort lyfts som en prioriterad fråga. Återkommande lyfts också behov av god och snabb information vid störningar. Implementering av steg 1 i pris och sortimentsstrategin pågår för fullt, som innebär att fokusera på åtgärder som gör det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen, avskaffa check out osv, är sådant som redan är beslutat och som nu genomförs. Steg 2 handlar om zonsystemet. Utredning pågår och dialogen kommer återkomma till kollektivtrafikråden, troligtvis sen höst Utveckling av försäljningskanaler och information föreslås också ingå i delmålet att skapa en attraktiv kollektivtrafik. 8. Jobba smartare tillsammans med skolresor och kollektivtrafik Att jobba smartare tillsammans med skolresor ingår i landsbygdsutredningen. I kollektivtrafikråden har också förskjutning av skoltider diskuterats, som ett sätt att sprida avresetiderna under en längre period på morgonen. Vi ser en potential att använda samhällets samlade resurser smartare och att utveckla våra processer tillsammans med Västtrafik och kommunerna så att vi får goda helhetslösningar utifrån geografiska och demografiska förutsättningar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner, men goda exempel och erfarenheter att utgå från både inom regionen och i övriga landet. 9. Utveckla strategier för stadstrafiken i regionens kärnorter/pendlingsnav Befolkningsprognosen visar att befolkningen kommer att öka med 22 % fram till 2035, totalt i regionens fem kärnorter/pendlingsnav. Trafikförsörjningsprogrammet bör översiktligt beskriva trafikförändringar som krävs för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel. Här bör också föras ett resonemang om hållbart resande, t ex betydelsen av att cykling ökar. Arbete pågår för att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i de fem kärnorterna, som är regionens viktigaste arbetsmarknads och studiecentrum. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen. Och dels att stötta stadsutvecklingen och de lokala resbehoven. Störst är behoven i Göteborg Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i relativt hög takt. 10. Strukturerat arbetssätt för att lyssna på ungdomarnas behov och idéer Att prioritera att involvera unga i utvecklingen av kollektivtrafiken på strategisk nivå föreslås ingå i ett reviderat trafikförsörjningsprogram som ett sätt att nå delmålet om en mer attraktiv kollektivtrafik. I workshops i kollektivtrafikråden, liksom i yttranden från kommunerna lyfts behovet att särskilt lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna 2035 som är horisontåret för programmet. Den digitala medborgardialogen som gjordes i höstas var ett exempel på ett effektivt sätt att få in ungas syn på prioriteringar inom kollektivtrafikens utveckling. Att jobba med fokusgrupper med unga människor och samråd med studentföreningar är andra exempel på aktiviteter. 6 (7)

22 Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag 23 juni Förändrad målstruktur för tydligare styrning mot regional utveckling och Det goda livet Arbetsgruppens förslag till målstruktur, som varit underlag för workshops i kollektivtrafikråden, har stärkts genom vårens dialog. Nedan presenteras förslaget till ny struktur. När det gäller strategierna (de blå rutorna) återstår en del arbete. Till exempel går några in i varandra och kan troligen slås samman. Om antalet strategier är för stort finns en risk att inriktningen blir otydlig inom respektive mål. Tydlighet har efterfrågats av kommunerna samtidigt som förslagen som lyfts i samråden breddar, snarare än spetsar, prioriteringarna. Förslag till reviderad målstruktur Vision Det goda livet i Västra Götaland Övergripande mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Delmål och strategier Förbättra invånarnas tillgänglighet med kollektivtrafik Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet Förbättra kollektivtrafiken utifrån olika resenärsgruppers behov Minska kollektivtrafikens miljöpåverkan Genomför beslutade målbilder och strategier, t ex Målbild Tåg 2035, Landsbygdsstrategin Utveckla samhällsplanering och kollektivtrafik i en gemensam process. Underlätta hela resan. Utveckla nätverk/plattform för mobilitetssamverkan som bidrar till fler resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Förbättra kollektivtrafikens infrastruktur och framkomlighet. Utveckla attraktiva knutpunkter och bytespunkter. Utveckla attraktiv trafik: restid, turtäthet, punktlighet, komfort, tillförlitlighet, kapacitet, trafiksäkerhet, mm. Utveckla ny teknik och tjänster t ex betaltjänster informationssystem biljettsystem. Öka kunskap om social hållbarhet. Anpassa trafiken utifrån de nationella diskrimineringsgrunderna. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Utveckla kollektivtrafiken så att den svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov. Utveckla kollektivtrafiken så att den främjar integration. Öka trygghet och säkerhet i kollektivtrafiksystemet. Genomför miljö- och klimatstrategin, dvs minska utsläpp av klimatpåverkande gaser minska utsläpp av luftföroreningar minska energianvändning minska buller Stärk kollektivtrafikens varumärke 7 (7)

23 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Information om målbild GMP och medborgardialog Bakgrund Projektet att fram en målbild 2035 för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille startade 2014 och har omfattat ett brett utrednings- och analysarbete. Stadstrafikforum GMP utgör styrgrupp för projektet. Runt årsskiftet 2015/16 ska en remissversion presenteras med ett huvudscenario för utveckling av stomnätet. Nuläge I juni 2015 godkände Stadstrafikforum GMP underlag och inriktning inför höstens medborgardialog om kollektivtrafikens stomnät Dialogen ska framförallt handla om vilka kvaliteter som är viktigast och om synen på tänkbara transportslag utifrån framtagna scenarion. Med transportslag menar vi snabbspårväg, BRT (Bus Rapid Transit), linbana och högbana. Parallellt med medborgardialogen kommer fördjupade diskussioner att pågå bland tjänstemän och politiker hos parterna. Underlag för dialog Som underlag för den interna och externa dialogen har ett PM Diskussionsunderlag Mål, kvaliteter, brister och utvecklingsprinciper för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille tagits fram, se bilaga. PM:et används som underlag för att ta fram ett publikt material för den kommunikation och dialogen som nu genomförs. PM:et är alltså inte själva dialogmaterialet, men i detta visas med läsanvisningar tydligt på vad som ska dialogas och vilka frågeställningarna är. PM:et innehåller både en genomgång av vad parterna vill uppnå med stomnätets utveckling, var vi står idag, vad som brister och tydligt utpekade frågeställningar som vi behöver hjälp av allmänhet och tjänstemän med att besvara. Målbildens övergripande mål och principer samt föreslagna kvalitetsmål sammanfattas nedan: Övergripande mål för utvecklingen av stomnätet Stödja en hållbar region- och stadsutveckling Vara ryggraden som binder samman staden och kopplar ihop lokala tyngdpunkter med de regionala portarna i storstadsområdet Vara en del av stadsutvecklingen i nuvarande och blivande tyngdpunkter samt längs stråken mellan dem Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Datum Diarienummer KTN (3) Vara ett strategiskt medel för att åstadkomma en hållbar utveckling Underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil Stomnätet ska erbjuda snabba, enkla och pålitliga resor under större delen av dygnet Öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel Utvecklingsprinciper K2020 är grunden Komplettering med KomFort i staden Kapacitet och pålitlighet höjs i KomOfta Binda samman viktiga platser Resandet fördelas i flera stråk - nya, snabbare reserelationer och avlasta city Hela city betraktas som angöringszon City görs till målpunkt snarare än bytespunkt Linjenätet förenklas genom färre linjer och tätare turer Rymligare fordon prioriteras framför fler fordon Kvalitetsmål Snabbt, enkelt, pålitligt Restid, knyta ihop stadsområdet och regionen Komfort, resenärsperspektivet av kapaciteten Pålitlighet, lita på att det fungerar Enkelhet, tydlighet, igenkänning, identitet Trygghet Turtäthet Byten Människan i staden Barriäreffekter Trygghet och säkerhet Den lokala stadsmiljön Stadsutveckling Sammanbindning och struktur Stadsutveckling i tyngdpunkter och i stråken mellan dem De olika målen kan ibland vara motstridiga och avvägningar behöver alltid göras angående vilken kvalitet och utbud som lämpar sig för respektive stråk. Materialet kommer under hösten att kompletteras med ett huvudscenario, en struktur i den fysiska miljön, de möjliga tekniska lösningar som kan uppfylla målen. Medborgardialog Innan besluten fattas vill vi veta hur invånarna värderar olika kvaliteter i kollektivtrafiken, hur de ser på de olika färdmedel som är aktuella och skapa en medvetenhet om att målbildsarbetet pågår.

25 Datum Diarienummer KTN (3) Ambitionen är att dialogen med allmänheten ska vara så bred, öppen och synlig som möjligt för att skapa medvetenhet om att arbetet med målbilden pågår. Dialogen ska fånga och belysa inspel från kunder, sällan-kunder och icke kunder till kollektivtrafiken idag. Kommunikationen och dialogen kring målbilden kommer att innehålla följande aktiviteter: - Fokusgrupper om målbilden och kvaliteter, del 1 - Webbplats för dialog med allmänheten - Publika aktiviteter och event för att sprida information om det pågående arbetet med målbilden, få in synpunkter och starta samtal. Synpunkter och idéer kan lämnas på webbplatsen. - Fördjupad dialog i fokusgrupper, del 2 Tidplan Vecka Vecka Vecka 37 Vecka 39 Vecka Vecka Slutet av nov Rekrytering till fokusgrupper för dialog utifrån stadsdelar och stråk i de tre kommunerna samt kompletterat med grupper med skolungdomar och funktionshindrade. En separat dialog sker med representanter för näringslivet. Genomförande av ca 16 mindre fokusgrupper. Version 1 av webbplatsen för dialog med allmänheten Version 2 av webbplatsen för dialog med allmänheten Publika aktiviteter för att sprida kunskap om att målbildsarbetet och uppmuntra till att få in synpunkter, bl.a. genom stadsinformationstavlor samt en temaspårvagn som går i ordinarie trafik. Vagnen kommer också att fungera som utställningslokal och plats för samtal på Drottningtorget ett par lördagar i oktober. Kompletterande mobila utställningar kommer att finnas i Mölndals och Partille centrum. Genomförande av fördjupad dialog i större fokusgrupper. Slutrapport av det som framkommit i dialogen. Parallellt med den externa dialogen kommer en intern dialog och förankring att ske med politiker och tjänstemän hos respektive part i projektet för att förankra och få synpunkter utifrån det framtagna materialet för målbilden. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Jörn Engström Utredningsledare Bilagor Frågor och svar inför medborgardialog PM diskussionsunderlag via länk:

26 Bilaga Målbild GMP frågor och svar inför medborgardialog Frågor och svar Målbild för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille Nu planerar vi hur kollektivtrafiken inom Göteborg, Mölndal och Partille ska utvecklas på tjugo års sikt. Innan besluten fattas vill vi veta vad invånarna tycker om de målbilder och olika alternativ som är aktuella. Varför arbetas det med att ta fram en målbild för kollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille? Allt fler vill bo och verka i storstadsområdet Göteborg-Mölndal-Partille. År 2035 kan det bo över personer i det sammanhängande stadsområdet och finnas närmare arbetsplatser. Det är bra, en stark kärna stärker hela regionen. Fler får tillgång till en större arbetsmarknad och ett större utbud av kultur, utbildning, fritidsaktiviteter, handel och attraktiva stadsmiljöer. Att växa betyder en möjlighet att utveckla den storstad och region vi vill ha, men också ett stort behov av investeringar i bland annat infrastruktur. Kollektivtrafiken är en bärande del av en enklare vardag för fler och för en hållbar stads- och regionutveckling. Stomnätet, pulsådern i kollektivtrafiksystemet, binder samman stadsområdet och kopplar det till resten av regionen. Det behöver kompletteras och förstärkas om vi ska kunna locka och ta hand om fler resenärer. Därför arbetar Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun nu tillsammans för att ta fram en gemensam målbild för stadstrafikens stomnät det kollektivtrafiknät som idag består av spårvagns- och stombusslinjer, expressbussar och pendeltåg. Hur hänger målbilden för stadstrafiken ihop med K2020? Vi utgår från K2020, kollektivtrafikprogrammet som antogs 2009, men fokuserar mer på stadstrafiken, sätter tydligare kvalitetsmål och kopplar till stadsutvecklingsmålen och har en längre tidshorisont. Det mesta från K2020 är fortfarande relevant, men som ett tydligt exempel på vad som lyfts fram i detta målbildsarbete är det som kallas KomFort i staden, alltså en struktur med korta restider som binder ihop tyngdpunkter och viktiga målpunkter inom stadsområdet. Varför genomför vi medborgardialog i målbildsarbetet? För att stomnätet i kollektivtrafiken i staden (inklusive Mölndal och Partille) ska utvecklas på ett sätt som stämmer överens med vad invånarna tycker är viktigt i deras resande, deras boende och deras vardag, behöver vi föra en dialog. Det är viktigt att framtidens kollektivtrafik möter de behov som människor har av att resa i staden och på ett sätt som gör kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ att resa med. Medborgardialogen är inte bara ett sätt att stämma av hur allmänheten ser på utvecklingen, utan också en möjlighet att berätta om att planeringen för framtidens kollektivtrafik pågår, att kollektivtrafiken kommer att utvecklas i takt med att Göteborgsområdet får fler invånare och på vilka olika sätt den kan förändras. 1(3)

27 Bilaga Målbild GMP frågor och svar inför medborgardialog Hur går dialogen med medborgarna till? Medborgardialogen är öppen för alla, och sker både brett och på djupet. Vi genomför ett trettiotal samtal i fokusgrupper i olika stadsdelar, samt grupper med ungdomar och funktionshindrade. I en första omgång pratar vi om kvalitetsmål och i en andra omgång om olika trafikkoncept utifrån ett huvudscenario för utvecklingen. För alla som inte är med i fokusgrupperna finns en webbplats där de kan vara med och tala om vad de tycker. Dessutom kommer politiker och tjänstemän att finnas på ute bland folk under ett par veckor, för att föra dialog med invånarna. Genomförde inte Västra Götalandsregionen nyss en dialog om kollektivtrafiken? Jo för snart ett år sedan hade vi en medborgardialog om olika sorters kollektivtrafiksystem, som högbana, spårväg i tunnel, linbanor, och självkörande mindre fordon. Vi undersökte också trender som finns inom kollektivtrafiken och hur det ser ut i andra städer i Europa. De förslag som nu ligger på bordet i och ska diskuteras är de som bedöms vara realistiska att arbeta vidare med, sett till våra förutsättningar. Finns det möjlighet att påverka genom att delta i dialogen? Ja, vi ber särskilt om att få hjälp med att värdera kvaliteter i framtidens kollektivtrafik och hur man upplever olika trafikslag, men är givetvis öppna för andra inspel också. Störst chans att påverka är nu under hösten. Efter dialogen i höst kommer en remissversion av målbilden att presenteras runt årsskiftet 2015/2016. Målbilden kan ses som ett inriktnings- och planeringsdokument, ungefär som K2020. Innan målbilden blir verklighet och saker kan komma på plats, behöver bland annat även finansieringen lösas. Målbilden är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet, och därför är det viktigt att vi tar reda på vad invånarna värderar och vill, men också att vi talar om att vi planerar för framtidens kollektivtrafik nu. Finns tunnelbana med i målbilden? Vi har genomfört analyser och även undersökt ett fyrtiotal städer i Europa i Göteborgs storlek och större. Endast ett fåtal av dessa städer har tunnelbana. De som har tunnelbana har oftast över en miljon invånare och är dubbelt så tättbebyggda eller mer jämfört med Göteborg. Däremot har många städer spårväg som går i tunnel för att göra den snabbare och mindre störd av annan trafik. Spårväg i tunnel finns med som ett av de alternativ vi tittar närmare på i målbildarbetet. Så svaret är nej - tunnelbana ingår inte bland de alternativ som bedöms som realistiska. Ska vi fortfarande ha spårvagnar? Spårvagnstrafiken kommer fortsatt att vara en bas i stadstrafiken. Den har hög kapacitet och är redan utbyggd. Däremot är det en mer öppen fråga om vilket eller vilka olika lösningar som passar för de länkar i stadstrafiken som behöver ha snabba restider (KomFort). På norra Älvstranden kan det behövas två parallella system kanske BRT och vanlig spårväg eller snabbspårväg och vanlig stombuss där den ena är för korta restider och glesare mellan hållplatser och den andra för fler stopp inom området. Var blir det ny spårväg? Det är inte klart än. I den andra dialogomgången på senhösten kommer vi att ha med några förslag till nya spårvägssträckningar. Exempel på nya spårvägssträckor som har diskuterats tidigare genom åren är Norra Älvstranden, Backa, Allén eller Parkgatan samt Operalänken, men som sagt inget är klart ännu. 2(3)

28 Bilaga Målbild GMP frågor och svar inför medborgardialog Vore det inte bättre att ta pengar från Västlänken och istället satsa på kollektivtrafiken i stan? Både Västlänken och en utveckling av kollektivtrafiken i staden behövs för att regionen och regionkärnan ska utvecklas och fungera. Västlänken och stadstrafiken fyller olika syften, även om de är tätt sammankopplade. Västlänken är i första hand en satsning på regional kollektivtrafik, men har flera lokala nyttor. Bland annat att sprida ut resandet och avlasta Centralstationen och Brunnsparken. Det var en del i målbilden som presenterades inom ramen för K2020 som alla kommuner i Göteborgsregionen ställde sig bakom Omöjliggörs centrala spårvagnstunnlar av Västlänken eller andra tunnlar? Det finns redan idag en hel del saker nergrävda under mark i staden. Västlänken kommer inte att omöjliggöra eventuella spårtunnlar i de stråk vi har undersökt hittills i målbilden. Vad är högbana som nämns i underlaget? En högbana är, enkelt uttryckt, planskild spårtrafik som går i luften, till skillnad från tunnelbana som går under jord. Det finns många olika typer av högbanor, med många olika sorters vagntyper. Det finns idéer om högbana. Det är ett trafikslag som både syns och hörs i stadsrummet därför vi vill i dialogen undersöka hur människor upplever olika kollektivtrafikslag i stadsmiljön och hur bra de är som alternativ att resa med. När kommer trafiksituationen i Brunnsparken att fixas? Att avlasta Brunnsparken är en viktig del i arbetet med framtidens stadstrafik. Det finns idéer om en ny spårvägslänk som kan avlasta Brunnsparken som en möjlig lösning. Samtidigt innebär Västlänken att en mängd passagerare som tidigare bara kunnat gå av vid centralstationen, nu kan välja Korsvägen eller Haga istället, vilket minskar belastningen vid Brunnsparken och Drottningtorget. Kommer det några nya tvärförbindelser för kollektivtrafiken i framtiden och var i så fall? Det är för tidigt att säga, men det är en viktig del i målbildsarbetet att skapa fler tvärlänkar för snabbare direktresor mellan olika stadsdelar. På vilket sätt innebär satsningarna att människor i socialt utsatta områden får det bättre? En satsning på kollektivtrafiken innebär i sig en satsning på jämställdhet och jämlikhet. Satsningar på vägar gynnar i första hand de som har tillgång till bil, medan en satsning på kollektivtrafiken gynnar alla, inte minst de som saknar tillgång till bil. Arbetet innebär även att vi vill knyta ihop områden och skapa bättre förutsättningar för att resa mellan områden i staden. I Hur blir den beslutade målbilden verklighet? Arbetet med målbilden bedrivs gemensamt av Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun. Alla parter, och troligtvis även staten och Trafikverket kommer att behöva vara med i olika delar för att målbilden ska kunna förverkligas. Var ska man få pengarna ifrån för att genomföra målbilden för framtidens kollektivtrafik? Ett förverkligande av målbilden kan finansieras på många sätt, genom en kombination av finansieringskällor. Men det är först när målbildsrapporten är klar som processerna för att börja förverkliga delarna i innehållet på allvar kan påbörjas. 3(3)

29 ÄRENDE 1 Återremitterat ärende - Enhetliga åldersgränser Västtrafiks sortiment (KTN )

30 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Avdelningen för Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Återremitterat ärende: Enhetliga åldersgränser i Västtrafiks sortiment Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt Västtrafik att införa enhetliga åldersgränser 7-19 år för ungdomsrabatt på hela sortimentet i samband med prisjusteringen Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt Västtrafik att införa studentrabatt på alla periodkort i samband med prisjusteringen Kollektivtrafiknämnden uppdrar åt Västtrafik att under 2016 införa motsvarande rabatt på alla periodkort även för personer med varaktig sjukersättning, handikappersättning eller aktivitetsersättning samt arbetslösa. 4. Kollektivtrafiknämnden justerar paragrafen ovan omedelbart. Sammanfattning I regionfullmäktiges beslut i februari 2014 om att genomföra steg 1 av pris- och sortimentstrategin ingick dels att förenkla sortimentet och göra det mera enhetligt, dels att förenkla biljettmaskinerna ombord samt ta bort check-ut. Vidare ingick att införa en app som möjliggör biljettköp och periodkort i mobilen samt att öka kompatibiliteten med grannlänen för enklare resor över länsgräns. För att kunna genomföra dessa åtgärder behöver åldersgränserna göras enhetliga så att alla biljettslag har samma åldersgränser. Ett antal förslag har tagits fram och presenterats för kollektivtrafiknämnden i april och juni, se bilaga 1. Vid ett extrainsatt nämndmöte den 10 juni återremitterades ärendet för vidare analys, dels av konsekvenserna om enhetliga åldersgränser inte införs, dels av möjligheten att erbjuda resurssvaga grupper i samhället rabatt på periodkort. Västtrafik och kollektivtrafikavdelningen har tillsammans analyserat konsekvenserna av att inte införa enhetliga åldersgränser. Den samlade bedömningen är att den av resenärer och politiker efterfrågade förenklingen av biljettsystemet inte går att förverkliga utan enhetliga åldersgränser. De förändringar som införs i steg 1 kommer att leda till en viss förenkling men de kommer fortfarande att bygga på en i grunden komplex prismodell. Det innebär att samma resenär får betala vuxenpris för vissa resor och ungdomspris för andra resor, ibland till och med olika pris på olika delar av samma resa. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 Datum Diarienummer KTN (4) En sådan inbyggd komplexitet i prismodellen går helt enkelt inte att förenkla bort i användargränssnittet på biljettmaskinerna eller i appen. Vidare skulle Västtrafiks genomförande av steg 1 drabbas av förseningar med minst ett halvår och kostnadsfördyringar på uppåt 10 mnkr. Västtrafik har vidare utrett möjligheten att införa rabatter för resurssvaga grupper, se bilaga 2. Det är fullt möjligt att erbjuda de som innehar Försäkringskassans s.k. förmånskort (sjukpensionärer, funktionshindrade och långtidssjukskrivna) samma rabatt som studenter och ungdomar mot uppvisande av intyg. Även arbetslösa skulle kunna erbjudas samma rabatt men där behövs först ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att ta fram ett lämpligt intyg. Rabatten bör kunna införas under våren Västtrafik har också en pågående dialog med migrationsverket kring möjliga lösningar för asylsökande. Bakgrund Västtrafik har hittills haft olika åldersgränser för olika delar av sortimentet. Våra närmaste grannlän, liksom Skåne och Stockholm har samma åldersgränser för hela sortimentet, där skolungdomar 7-19 år har rabatterat pris medan vuxna betalar fullt pris. Detta stämmer överlag även nationellt, där 13 av 21 län har samma åldersgränser 7-19 år medan övriga län även har rabatter för åringar. Endast ett annat län, Kalmar har olika åldersgränser för olika biljettslag såsom Västtrafik har idag. För att kunna genomföra steg 1 i pris- och sortimentstrategin som beslutades av regionfullmäktige i februari 2014 behöver åldersgränserna göras enhetliga så att alla biljettslag har samma åldersgränser. Ett förslag till enhetliga åldersgränser har tagits fram som innebär att ungdom från 7-19 år får 25 % rabatt på hela sortimentet medan vuxna från 20 år och uppåt betalar fullt pris. Vidare föreslås att en generell studentrabatt införs samtidigt, så att alla studenter oavsett ålder får samma rabatt som ungdom på alla periodkort, se alternativ B i bilaga 1. Konsekvenser av att inte införa enhetliga åldersgränser Västtrafik och avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur har tillsammans analyserat konsekvenserna för pris- och sortimentstrategin av att inte införa enhetliga åldersgränser vilka redovisas nedan. Den samlade bedömningen är att den av resenärer och politiker efterfrågade förenklingen av biljettsystemet inte går att genomföra utan enhetliga åldersgränser. De förändringar som genomförs i steg 1 kommer att leda till viss förenkling men de kommer fortfarande att bygga på en i grunden komplex prismodell, där samma resenär får betala vuxenpris för vissa resor och ungdomspris för andra resor, ibland till och med olika pris för olika delar av samma resa. En sådan inbyggd komplexitet i prismodellen går helt enkelt inte att förenkla bort i användargränssnittet på biljettmaskinerna eller i appen. Påverkan generellt Svårare för kunderna att förstå priserna när man växlar från att resa sällan (enkelbiljett) till att resa ofta (periodkort) och vice versa, med olika prissättning vid samma ålder. Krångliga regler för tilläggsresor där olika delar av resan har olika prissättning för samma ålder.

32 Datum Diarienummer KTN (4) Svårare att förstå och att förklara sortimentet och priserna, för kunderna, för förare, för ombordpersonal och försäljningsställen. Svårare att komma överens med respektive grannlän om kompatibilitet pga. olika regelverk. Påverkan på strategier för nytt prissortiment Strategin få prismodeller och prisfaktorer går bara delvis att uppfylla. Strategin kompatibilitet med grannlänen så att man enkelt kan resa över länsgräns går bara delvis att uppfylla. Strategin att kunna genomföra alla resor med ett beteende och färdbevis går ej att uppfylla. Påverkan på Steg 1 med förenklingar Förenklat sortiment: stor påverkan, krångligt att förstå och förklara biljettsortimentet med olika åldersgränser på olika biljetter. Rensa bland tilläggen: ingen påverkan, i huvudsak genomfört. Köp och resa med mobilen: stor påverkan, högre utvecklingskostnader, krångligare app, fler klick, mera text, fler specialfall, svårare att i appen förklara vad resan kostar risk att appen inte blir någon succé hos kunderna! Se över snedsitsar : ingen påverkan Enklare biljettmaskiner och ta bort check-ut: stor påverkan, omdesign av användargränssnittet, högre utvecklingskostnader, i bästa fall 6 månaders försening (sommar 2017 istället för vinter 2016) och uppåt 10 mkr dyrare. Risk att samarbetet med systemleverantören havererar, med flera års försening som följd. Krångligare gränssnitt, mera text, fler specialfall, liten (eller ingen?) förenkling jämfört med idag. Vissa specialfall kommer inte att kunna hanteras av biljettmaskinerna med enklare gränssnitt och man får då alltid be föraren om hjälp i stället, exempelvis gruppresor eller medföljandeerbjudande, med olika ålder på resenärerna. Påverkan på Steg 2 med ny geografimodell Ny geografimodell: stor påverkan, krångligare gränssnitt, mera text, fler specialfall, gäller både köp i mobilen och biljettmaskinerna. Ytterligare förenklat sortiment: stor påverkan, krångligt att förstå och förklara biljettsortimentet med olika åldersgränser på olika biljetter. Möjligheter att införa rabatter för resurssvaga grupper Västtrafik har vidare utrett möjligheten att införa rabatter för resurssvaga grupper, se bilaga 2. Ett antal arbetsförmedlingar, socialkontor och försäkringskassor runt om i Västra Götaland har intervjuats under sommaren. Det visade sig bland annat att för personer med försörjningsstöd finns redan möjlighet att få full ersättning för kollektivtrafikresor, liksom för arbetssökande i samband med intervjuer eller praktikplats. Ingen av de kontaktade instanserna var villiga att sälja rabatterade periodkort eller dela ut rabattcheckar etc, alla var rädda för ökad administration. De lösningar som då återstod var att ge rabatter kopplade till befintliga intyg i någon form.

33 Datum Diarienummer KTN (4) Det är fullt möjligt att erbjuda dem som har Försäkringskassans förmånskort (sjukpensionärer, funktionshindrade och långtidssjukskrivna) samma rabatt som studenter och ungdomar mot uppvisande av intyg. Även arbetslösa skulle kunna erbjudas samma rabatt men där behövs först ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att ta fram ett lämpligt intyg, då befintliga alternativ är bristfälliga och inte innehåller tillräcklig information för att kunna styrka att man har rätt till rabatt. I nuläget kan även arbetssökande som har jobb få intyg, i dess nuvarande form. Rabatten bör dock kunna införas under våren Västtrafik har även en pågående dialog med Migrationsverket i syfte att ta fram möjliga lösningar för asylsökande. Finansiering Regionfullmäktige har i budget 2016 avsatt 25 mnkr till kollektivtrafiknämnden för att införa studentrabatt. Enligt Västtrafiks beräkningar skulle en studentrabatt på alla periodkort ge minskade intäkter med mnkr per år. Förslaget till enhetliga åldersgränser skulle ge ökade biljettintäkter med ca 20 mnkr per år. Effekten av att införa rabatter för resurssvaga grupper är mera svårbedömd, men sett till antalet berörda så bedöms åtgärderna sammantaget vara i samma storleksordning så att de ryms inom ramen för avsatta medel. Beredning Ett förslag till enhetliga åldersgränser och studentrabatt presenterades för arbetsgruppen för pris- och sortimentstrategi hösten Förslaget kompletterades med prisberäkningar vintern Ärendet har beretts vidare av den nytillträdda arbetsgruppen under våren 2015 varvid ytterliga några alternativa förslag till utformning av åldersgränser och studentrabatt har tagits fram. Förslagen presenterades för kollektivtrafiknämnden den 8 april. Nämnden beslutade då att låta Västtrafik planera för införande av studentrabatt på alla periodkort 2016, medan frågan om ändrade åldersgränser sköts till nästa nämndmöte den 4 juni. Vid det nämndmötet bordlades ärendet och vid ett extrainsatt nämndmöte den 10 juni återremitterades ärendet för vidare analys. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Jörn Engström Utredningsledare Bilagor Bilaga 1 Alternativa till åldersgränser och studentrabatt (samma bilaga som i det återemitterade ärendet den 10 juni) Bilaga 2 Presentation av utredning kring möjligheten att ge resurssvaga grupper rabatter i kollektivtrafiken. Bilaga 3 återremiss Enhetliga åldersgränser Beslutet skickas till: Västtrafik

34 Bilaga Åldersgränser och studentrabatt i Västtrafiks sortiment Inledning Västtrafik har av historiska skäl hittills haft olika åldersgränser för olika delar i sortimentet. För periodkort, med några undantag, gäller ungdomspris från 7 till 25 år. Från och med 26 år gäller vuxenpris. För övriga biljetter gäller skolungdomspris, från 7 till 19 år. Därefter gäller vuxenpris från 20 år. Rabatten för skolungdom och ungdom är 25 %. Barn under 7 år reser avgiftsfritt med vuxen, ungdom eller skolungdom. Barn under 6 år måste resa med vuxen, ungdom eller skolungdom. Barn mellan 6 och 7 år får resa ensamma men betalar då skolungdoms- eller ungdomspris. Vuxna studenter från 26 år kan köpa Regionen Runt 30 dagar till ungdomspris. Det vill säga en indirekt studentrabatt på 25 % specifikt för det kortet. Övriga biljetter köps av studenter enligt gällande åldersgränser. Periodkorten Fritid och Utökning skolkort Göteborg gäller endast upp till 20 år. För periodkort gäller även ett medföljandeerbjudande där periodkortsinnhavare från 20 år får medta tre resenärer under 20 år utan kostnad. Enhetliga åldersgränser och studentrabatt I regionfullmäktiges beslut i februari 2014 om genomförande av steg 1 av pris- och sortimentstrategin ingick att förenkla biljettsortimentet, göra det mera enhetligt i hela regionen, samt öka kompabiliteten med grannlänen för att underlätta resande över länsgräns. Som en del i detta har nedanstående förslag till mera enhetliga åldersgränser och studentrabatt tagits fram. Förenkling av åldersgränser och rabatter kan genomföras på flera olika sätt. Studentrabatt bör av enkelhetsskäl följa samma rabattsats som för ungdomar. Det möjliggör också ett gemensamt rabatterat sortiment. Att kunna dela sortiment mellan ungdomar och studenter skapar ett tydligt sortiment, oavsett om rabatt erhålls tack vare ålder eller studier. En sådan lösning kan dock bara genomföras om enhetliga åldersgränser införs. En omvärldsspaning visar att grannlänen Halland, Jönköping och Örebro, liksom Region Skåne och Stockholms län har samma åldersgränser i sina sortiment: barn 0-6 år åker gratis, ungdomar år har rabatterat sortiment medan vuxna från 20 år och uppåt betalar fullt pris. Flera av länen har också studentrabatt med samma pris som för ungdom, samt i något fall även seniorrabatt. I Värmlands län har man lagt till en mellannivå för ungdomar år. Gemensamt för samtliga är dock att man, till skillnad från Västtrafik har samma åldersgränser för alla biljettslag. Baserat på ovanstående presenterades under hösten 2013 ett förslag till enhetliga åldersgränser och studentrabatt (alternativ A nedan) i arbetsgruppen för pris- och sortimentstrategi. Förslaget kostnadsberäknades under vintern Arbetsgruppen har därefter bett Västtrafik att ta fram och kostnadsberäkna ytterligare alternativ enligt nedanstående tabell. Med kostnad avses i tabellen årligt intäktsbortfall netto vid genomförande av åtgärden. 1(4)

35 Bilaga Alternativ för studentrabatt och enhetliga åldersgränser A. Inför enhetliga åldersgränser för ungdom 7-19 år och studentrabatt på hela sortimentet Fördelar: samma åldersgränser på hela sortimentet ökad enkelhet och enhetlighet enklare app för köp i mobilen samma åldersgränser som de flesta grannlänen samma rabatt på alla biljetter för studenter oavsett ålder Nackdelar: icke studerande ungdomar år blir av med sin rabatt negativ påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad hög införandekostnad Kostnad mkr/år B. Inför enhetliga åldersgränser för ungdom 7-19 år på hela sortimentet och studentrabatt på alla periodkort Fördelar: samma åldersgränser på hela sortimentet ökad enkelhet och enhetlighet enklare app för köp i mobilen samma åldersgränser som de flesta grannlänen rabatt på alla periodkort för studenter oavsett ålder låg införandekostnad Nackdelar: icke studerande ungdomar år blir av med sin rabatt ej studentrabatt på hela sortimentet liten påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad 5-10 mkr/år 2(4)

36 Bilaga C. Inför enhetliga åldersgränser för ungdom 7-25 år och studentrabatt på hela sortimentet Fördelar: samma åldersgränser på hela sortimentet ökad enkelhet och enhetlighet enklare app för köp i mobilen inga kundgrupper blir av med sin rabatt samma rabatt på alla biljetter för studenter oavsett ålder Nackdelar: åldersgränser ej kompatibla med grannlänen stor negativ påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad mycket hög införandekostnad mkr/år D. Inför enhetliga åldersgränser för ungdom 7-25 år på hela sortimentet och studentrabatt på alla periodkort Fördelar: samma åldersgränser på hela sortimentet ökad enkelhet och enhetlighet enklare app för köp i mobilen inga kundgrupper blir av med sin rabatt rabatt på alla periodkort för studenter oavsett ålder Nackdelar: åldersgränser ej kompatibla med grannlänen ej studentrabatt på hela sortimentet stor negativ påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad mycket hög införandekostnad mkr/år 3(4)

37 Bilaga E. Inför studentrabatt på alla periodkort men ändra inte nuvarande åldersgränser Fördelar: inga kundgrupper blir av med sin rabatt rabatt på alla periodkort för studenter oavsett ålder Nackdelar: åldersgränser ej kompatibla med grannlänen olika åldersgränser på olika biljettslag, som idag krångligare app för köp i mobilen ej studentrabatt på hela sortimentet negativ påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad hög införandekostnad enklare biljettmaskiner i steg 1 kan ej genomföras fullt ut risk för kraftiga förseningar och kostnadsökningar i steg 1 avseende att förenkla biljettmaskinerna risk för kraftiga förseningar och kostnadsökningar i steg 1 avseende att ta bort check-ut mkr/år F. Inför enhetliga åldersgränser för ungdom 7-25 år på hela sortimentet och studentrabatt på alla periodkort. Ändra rabattsatsen från 25 till 20 %. Fördelar: samma åldersgränser på hela sortimentet ökad enkelhet och enhetlighet enklare app för köp i mobilen inga kundgrupper blir av med sin rabatt, även om den sänks ungdomar år får rabatt på enkelbiljett och kontoladdning rabatt på alla periodkort för studenter oavsett ålder låg införandekostnad obetydlig påverkan på Västtrafiks självfinansieringsgrad Nackdelar: ej studentrabatt på hela sortimentet skolkorten bli dyrare för kommunerna ungdomar 7-19 år får sänkt rabatt på enkelbiljett och kontoladdning ungdomar år får sänkt rabatt på periodkort åldersgränser ej kompatibla med grannlänen 0-5 mkr/år 4(4)

38 Förstudie Rabatterat periodkort

39 Rabatter för ungdomar i andra län 20 av 21 län har samma åldersgräns 7-19 år medan Östgötatrafiken har 7-25 år. 7 län har dessutom år dvs tre grupper (barn/ungdom/vuxen). Övriga 13 län har två grupper (barn/vuxen). Ett annat län, Kalmar, har olika åldersgränser för olika biljettslag såsom Västtrafik har idag. Rabatten varierar mellan %. Detta bör dock ställas i relation till grundpriset, dvs om ordinarie biljett är billig eller dyr.

40 - Inget län har rabatt för arbetslösa. Övriga rabatter i andra län Studentkort och seniorkort är utbrett 4 av 21 län har även rabatt för förmånstagare (funktionshindrade, sjukpensionärer mm) Inget län har rabatt för arbetslösa * Kollektivtrafiken Gotlands villkor: "Ålderspension och är över 65 år och för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning"

41 Befintliga subventioner för resurssvaga i VGR Socialtjänsten Göteborgs kommun ger ersättning för periodkort till alla som har försörjningsstöd Övriga kommuner ger efter behovsprövning ersättning för periodkort till personer som har försörjningsstöd Arbetsförmedlingen Kan ansöka om ersättning för resa till intervju, praktik etc enligt särskilda villkor I samtliga fall ovan är ersättningen 100 %, dvs flera resurssvaga grupper har idag möjlighet till full ersättning för kollektivtrafikresor.

42 Samtal med Socialtjänsten Ingen av de kontaktade vill sälja periodkort, eller dela ut rabattcheckar eller motsvarande. Alla är rädda för ökad administration. Det krävs omfattande utredning för att få försörjningsstöd och det finns inga direkta standardintyg. Finns ett intyg till CSN för personer som behöver anstånd med återbetalning av studieskuld. Intyget gäller i 3 månader. Att administrera fler intyg känns orimligt. Integritet troligen vill man inte visa upp ett intyg för Försäljningsställe att man har försörjningsstöd. Det finns idag ingen annan instans/företag som ger rabatt till personer med försörjningsstöd. Finns redan inkluderat i ersättning om behov finns, exempelvis resandebehov till och från praktik/arbete. Resor till nöje och vänner ersätts oftast inte. Olika kommuner har olika kriterier för när man är i behov av ersättning för periodkort etc (långvarig 6 mån/2 år etc).

43 Samtal med Arbetsförmedlingen Ingen av de kontaktade vill sälja periodkort, eller dela ut rabattcheckar eller motsvarande. Det finns intyg men inget som direkt lämpar sig för rabatt i kollektivtrafiken: Intyg om inskrivning innehåller för lite information, vem som helst kan skriva in sig via webben och få ett intyg. Visar att man är inskriven på Arbetsförmedlingen, inte att man är arbetslös. Arbetsförmedlingen är rädda för anstormning av inskrivningar och hjälp med utskrifter. Västtrafik skulle kunna få ett eget intyg. Tidplan är dock oklar eftersom det arbetet i så fall skulle ingå i att ta fram en ny webblösning med inloggning med e-legitimation likt Försäkringskassan. Integritet gym etc ger ofta rabatt till arbetslösa, med eller utan uppvisande av intyg.

44 Resultat av samtal med Försäkringskassan Det finns ett standardintyg Förmånsintyg, med väl utbredd användning. Intyget gäller i tre år och omfattar: Varaktig sjukersättning, även deltid Handikappersättning, även deltid Aktivitetsersättning (sjukersättning för personer år), även deltid Intyget omfattade tidigare ålderspensionärer (de som börjat ta ut sin allmänna pension). Oklart när ändring infördes, sannolikt omkring Integritet förmånsintyget ger ofta rabatter på exempelvis bio, frisörer, mm. Förmånsintyget visar ej vilken kategori man tillhör. Fyra andra trafikhuvudmän ger rabatt.

45 Resultat av samtal: Migrationsverket Västtrafik har en pågående dialog med Migrationsverket om möjligheter för asylsökande. Migrationsverket och asylboenden har mycket begränsad budget och ersätter inte kollektivtrafikresor idag. Vi föreslår att man avvaktar vad som kommer ut av pågående dialog.

46 Omfattning Antal personer i Västra Götaland 2015 Varaktig sjukersättning Handikappersättning Aktivitetsersättning Arbetslösa Ungdomar år Ålderspensionärer Asylsökande ca 1 500

47 Alternativa lösningsförslag 1. Arbetsförmedlingar och socialkontor säljer periodkort till rabatterat pris alternativt delar ut värdecheckar 2. Använda befintligt förmånsintyg från Försäkringskassan 3. Använda intyg från Arbetsförmedlingen

48 Lösningsförslag 1 Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten fungera som försäljningsombud eller dela ut rabattcheckar De intervjuade myndigheterna är inte intresserade av att bli försäljningsombud eller administrera värdecheckar Rädsla för anstormning för såväl inskrivning som administration Praktiskt genomförbart från Västtrafiks sida via skolkortsweb etc Finns viss risk för andrahandsmarknad, dock bör inte risken vara så stor då rabatten är 25 % av ordinarie pris Förslaget är inte genomförbart

49 Lösningsförslag 2 Förmånstagare från Försäkringskassan erhåller 25 % rabatt (ungdomskort till vuxen) vid köp av periodkort. Vid visering och kontroll av biljett ska uppvisande av giltigt Intyg för förmånstagare samt giltig legitimation visas. Det finns bara en variant av intyget Omfattar Varaktig sjukersättning Handikappersättning Aktivitetsersättning Västtrafik får många kundsynpunkter med efterfrågan om rabatt till denna grupp.

50 Lösningsförslag 3 Arbetslösa erhåller 25% rabatt (ungdomskort till vuxen) vid köp av periodkort. Vid visering och kontroll av biljett ska uppvisande av intyg samt giltig legitimation visas. Omfattar arbetslösa som är inskrivna på arbetsförmedlingen.

51 Lösningsförslag 3, forts Finns inga bra intyg idag som visar omfattning av arbetslöshet vid visst datum vem som helst kan få nuvarande intyg genom att skriva in sig via webben. Vi behöver ta fram ett lämpligt intyg i samverkan med Arbetsförmedlingen som minimerar kontorens administration och som uppfyller Västtrafiks behov. Tidplan är oklar, enligt Arbetsförmedlingen bör det inkluderas i arbetet att ta fram en ny webblösning med inloggning med e- legitimation liknande Försäkringskassan.

52 Lösningsförslag: Integritet Intyget ska visas vid visering och kontroll, de intyg som föreslås används redan idag för rabatter hos bl.a. näringsidkare. Vid visering av kort hörs annat ljud för ungdomskort än för vuxenkort samt att det syns på displayen att det är ett ungdomskort. Man kan även vara student för att få köpa periodkort till ungdomspris.

53 Införande och tidplan Västtrafik kan starta redan vid årsskiftet mha befintliga intyg men då omfattas initialt även de som skrivit in sig på arbetsförmedlingen men som har arbete idag. Västtrafik behöver: Utbilda/Informera försäljningsombud, förare, tågvärdar, biljettkontroll mfl Uppdatera sortimentsinformation såsom exempelvis prishandbok, reseguide, anslag etc

54

55

56 ÄRENDE 2 Delårsbokslut 2015 (KTN )

57 ÄRENDE 3 Detaljbudget 2016 inkl. uppdrag och ram till Västtrafik 2016 (KTN )

58 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare Calle Blomberg/ Ulrika Bokeberg Detaljbudget 2016 för Kollektivtrafiknämnden, Inklusive beslut om ram och uppdrag för Västtrafik AB Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar fastställa förslag till detaljbudget Kollektivtrafiknämnden beslutar om ekonomisk ram 4 165,0 miljoner kronor för genomförande av uppdrag till Västtrafik AB, enligt bilaga Uppdrag för Västtrafik Sammanfattning Förslag till detaljbudget utgår från det regionala trafikförsörjningsprogrammet, samt mål, uppdrag och förutsättningar som anges i regionfullmäktiges budget för Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget Regionfullmäktige har beslutat om ett regionbidrag till kollektivtrafiken motsvarande mnkr. Kollektivtrafiknämndens ekonomiska ram och uppdrag till Västtrafik AB Inriktningsbeslut för uppdraget till Västtrafik, behandlades vid kollektivtrafiknämndens möte i april 2015 då den ekonomiska ramen ännu inte var känd. Förslag till ekonomisk ram till Västtrafik är 4 165,0 mnkr. Förslag till detaljbudget 2016 och Uppdrag för Västtrafik AB Struktur Förslag till detaljbudget och uppdrag är utformad enligt den struktur som använts tidigare år i kollektivtrafiknämnden. Det innebär att den överordnade strukturen utgår från regionfullmäktiges mål och fokusområden. Trafikförsörjningsprogrammets mål speglar regionfullmäktiges mål vilket också redovisas i strukturen. I VGRs tillväxtoch utvecklingsstrategi VG2020 ingår mål för kollektivtrafiken som också överensstämmer med trafikförsörjningsprogrammet. Innehåll Eftersom trafikförsörjningsprogrammet inte förändras år till år och det faktum att många processer som kollektivtrafiknämnden ansvarar för är av långsiktig karaktär innebär förslaget till detaljbudget till större del en fortsättning på påbörjade processer och projekt, med några nya förslag till fördjupningar, eller extra betoning på åtgärder där vi ser att det är en relativt stor utmaning att nå målen. I april 2015 beslutade kollektivtrafiknämnden om inriktning för Västtrafiks uppdrag 2016, där nämnden POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

59 Sida 2(2) Datum Dnr KTN tydligt trycker på målet om ökad marknadsandel. Detta har beaktats i formulering av såväl detaljbudget som uppdraget till Västtrafik. Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Calle Blomberg Controller Bilaga 1: Bilaga 1.1: Detaljbudget 2016 kollektivtrafiknämnden Uppdrag och ekonomisk ram till Västtrafik AB Skickas till: Västtrafik AB Regionstyrelsen Revisorskollegiet

60 Sida 1(8) Bilaga 1 Dnr KTN Detaljbudget 2016 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken är ett viktigt medel att nå en hållbar tillväxt. Det kräver långsiktighet, uthållighet och väl avvägda satsningar. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 är det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling, vilket också lyfts i regionfullmäktiges budget i text och som preciserat fokusområde. Den nya strategin för tillväxt och utveckling VG2020 innebär mål och aktiviteter i linje med trafikförsörjningsprogrammet. Den enskilt största posten i kollektivtrafiknämndens budget utgörs av den ekonomiska ramen till Västtrafik AB. Med ramen följer det uppdrag som nämnden fastställer. Uppdraget bifogas i sin helhet; Bilaga 1.1. Under 2016 ska ett reviderat trafikförsörjningsprogram beslutas. Flera andra större strategiska utredningar pågår som kommer fortsätta 2016, däribland Sverigeförhandlingen. Engagemang för att stärka forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet genom engagemang i forskningscentrum och utvecklingsprojekt fortsätter. Programmet för hållbara transporter är ett gemensamt handlingsprogram för regionutvecklings-, miljö- och kollektivtrafiknämnden och utgör den primära grunden för fördelning av nämndens projektmedel. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att bereda ärenden inför beslut i regionfullmäktige som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarig för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar gäller den samhällsbeställda regionala kollektivtrafiken. Myndigheten är även mottagare av anmälan från kommersiella aktörer som vill etablera regional kollektivtrafik som ett komplement till den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden är beställarnämnd till Västtrafik AB som är utförarorganisation för all samhällsbeställd regional kollektivtrafik i Västra Götaland. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beslut om allmän trafikplikt, dvs. om trafik inom ett visst område ska handlas upp eller lämnas till den kommersiella marknaden. Nämnden har också ansvaret att samverka med kommunerna kring de långsiktiga strategiska frågorna för kollektivtrafikens utveckling, och att verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet.

61 Sida 2(8) Bilaga 1 Dnr KTN Verksamhetens mål Nedan presenteras kollektivtrafiknämndens detaljbudget enligt regionfullmäktiges prioriterade mål som bedöms mest relevanta för kollektivtrafiken, kopplat till trafikförsörjningsprogrammet. Figur: Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier Regionfullmäktiges (RF) budgetmål och fokusområden : A: Mål: Arbetsmarknaderna ska vidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet (kopplas till Övergripande målet och delmål 1) B: Mål: Antalet nöjda resenärer ska öka i hela Västra Götaland (kopplas till Delmål 2) C: Mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska (kopplas till Delmål 3) D: Mål: Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska (kopplas till Delmål 4) Fokusområde 2016: Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet: utgör grunden för hela detaljbudgeten och uppdraget till Västtrafik, och kommenteras därmed inte ytterligare Fokusområde 2016: Utöka möjligheter till studie-och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. (kopplas till aktiviteter i det övergripande målet och delmål 2) Fokusområde 2016: Arbeta vidare med Sverigeförhandling, verka för tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i nationella infrastrukturplanen. (kopplas till aktiviteter inom det övergripande målet) Inom VG2020 finns som prioriterad fråga att Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet som innefattar trafikförsörjningsprogrammets samtliga mål.

62 Sida 3(8) Bilaga 1 Dnr KTN A: RF-mål: Arbetsmarknaderna ska vidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet Trafikförsörjningsprogrammets mål Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1: Resande med kollektivtrafiken ska fördubblas RF Fokusområde 2016: Utöka möjligheter till studie-och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. RF Fokusområde 2016: Arbeta vidare med Sverigeförhandling, verka för tågförbindelse Öxnered-Halden och att länsjärnvägarna finns med i nationella infrastrukturplanen. Måltal för Västtrafiks uppdrag 2016 BILAGA 1.1 Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen ska öka till 28,5 % år 2016 Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Mål: öka med minst 3 procent 2016 Arbetssätt inom Hållbart resande väst är etablerat i samverkan med berörda parter Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden 2016 Revidering Regionalt trafikförsörjningsprogram Komplettering Målbild tåg 2035: Göteborg-Borås kopplat till Sverigeförhandlingen Komplettering Målbild tåg 2035: Utred hållbart resande genom fler tågstopp Målbild för Göteborg-Mölndal-Partilles stomnät Aktiviteter inom Hållbart resande väst Kollektivtrafikens roll i samhällsplaneringen analys Målet för Västtrafik gällande resandeutvecklingen är sänkt jämfört med måltalet i trafikförsörjningsprogrammet. Nuvarande trafikförsörjningsprogram har 2010 som basår och 2016 som första målår. Vi ser nu att målen från inte kommer vara fullt uppfyllda, trots en god utveckling i rätt riktning. Därmed har måltalet för 2016 nu sänkts i Västtrafiks uppdrag. Vi bedömer dock fortfarande att utvecklingen går i linje med fördubblingsmålet till Prioriterade strategiska utredningar 2016 Revidering av trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. Reviderat program ska lyftas till fullmäktige för beslut hösten Större delen av utrednings- och förankringsprocessen har skett under 2015, men beslutsprocessen bedöms ta en stor del av Målbild för Göteborg-Mölndal-Partilles stomnät fördjupning Utredning och förankringsprocess för en målbild för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille pågår som också utgör ett underlag för Sverigeförhandlingen. Målbilden sträcker sig fram till

63 Sida 4(8) Bilaga 1 Dnr KTN och dels till hur resandekvaliteten kan öka inom stadstrafiken, men också hur stadstrafiken kan fungera ännu bättre som ett pendlingsnav för regionala resor. När den övergripande målbilden är fastställd påbörjas ett viktigt arbete för att se hur en stegvis utbyggnadsplanering kan ske för utbyggnad av kollektivtrafik och stadsbyggnad. Kompletteringar till Målbild tåg 2035 Målbild tåg 2035 innebär att de större noderna i Västra Götaland och dess omland knyts samman, med fler och snabbare förbindelser, för att stärka tillväxt och utveckling. Den utgör också en input till den nationella infrastrukturplaneringen. Genom Sverigeförhandlingen finns en höjd ambition avseende bostadsbyggandet som innebär att målbilden för stråket Göteborg-Borås-Ulricehamn behöver studeras närmare. Därtill har kollektivtrafiknämnden, på uppdrag av fullmäktige, beslutat att se över hur fler tågstopp skulle kunna bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland, och vilken infrastruktur som krävs för detta. Det handlar om tillägg till målbild tåg, utan att ge avkall på målen att knyta ihop de större orterna med snabba förbindelser. Västtrafik har omsatt Målbild tåg 2035 i en Genomförandeplan till Med utgångspunkt i denna finns underlag för att ta fram fördjupade beslutsunderlag för större enskilda satsningar. Bland annat behöver beslut om fordonsinvesteringar ske i regionfullmäktige, samt fördjupat underlag kring den långsiktiga utvecklingen av tågtrafiken Öxnered-Halden. Detta föreslås ingå i Västtrafiks uppdrag (bilaga 1.1.) Prioriterade utvecklingsprojekt 2016 Hållbart resande väst Juni 2015 beslutade kollektivtrafiknämnden att bredda arbetet hållbart resande genom att sprida kunskap och stötta kommuner och företag hur man kan jobba med informations-och påverkansåtgärder, kompletterat med mindre fysiska åtgärder för att underlätta en omställning till fler gång, cykel och kollektivtrafikresor. Ökad bilpoolanvändning ses också som en del. Idag finns redan medel inom Västsvenska paketet för att ställa om resandet in mot Göteborg. Åtgärder som vi arbetar med kan var att växla upp det som redan görs inom Västsvenska paketet till fler kommuner, men även att göra andra projekt skräddarsydda efter lokala behov runt om i länet. Förslaget innebär att kollektivtrafiknämnden avsätter 4 miljoner för 2016, som ska täcka såväl utökade verksamhetskostnader som projektmedel. Den pott som till och med 2015 har varit avsatt för projekt på landsbygd blir en integrerad del av arbetet med Hållbart resande väst. Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen Som regional kollektivtrafikmyndighet är Västra Götalandsregionen remissinstans för kommunernas fysiska planer, såsom översikts-, och detaljplaner. Kollektivtrafiknämnden har etablerat en process med kommunerna och Västtrafik för denna ärendehantering. Fördjupad samverkan kring kollektivtrafik och samhällsbyggnad har skett i t.ex. Uddevalla och Marks kommuner. Vi medverkar och driver även projekt kring stationssamhällens utveckling, och dess betydelse för regional utveckling. Vi medverkar också i ett antal nationella forskningsprojekt inom området, som sträcker sig över 2016 (inom Mistra urban future, SAMOT och forskningscentrumet K2). Arbetet med en regionövergripande framtidsbild för

64 Sida 5(8) Bilaga 1 Dnr KTN den fysiska planeringen i enlighet med VG2020 har påbörjats. Kunskapsbyggande och dialog med kommunerna ingår som viktiga aktiviteter B: RF Mål: Antalet nöjda resenärer ska öka i hela Västra Götaland Trafikförsörjningsprogrammets mål Andelen nöjda resenärer ska öka Fokusområde 2016: Utöka möjligheter till studie-och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA 1.1 Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik 57 procent Nöjda med senaste resan 81 procent Tjänst för kombinerad mobilitet lanserad 2016 Landsbygdsutredningens servicenivå genomförd i samband med trafikplan 2017 Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden 2016 Pris- och sortimentsstrategi inkl analys av priselasticitet B.1 Prioriterade strategiska utredningar 2016 Pris- och sortimentsstrategi Att det ska upplevas enkelt att betala sin resa är en viktig faktor för att påverka hur resenären upplever resan som helhet. Implementering av Steg-1 i pris- och sortimentsstrategin har påbörjats och kommer fortsätta parallellt med att Steg 2 påbörjas. Steg 1 har fokus på enkelhet. Steg 2 handlar om rättvisa och rör zonstrukturen. Medel för investering- och implementering av steg 1 inryms i Västtrafiks budgetram och uppdrag för 2016, i enlighet med Västtrafiks långtidsprognos för På grund av att resandeutvecklingen har saktat ned behöver vi också närmare undersöka hur prisökningar påverkar resandet, dvs priselasticiteten. Priselasticiteten är känd vid normala mindre prisökningar men var går gränsen för vad som upplevs som en normal/mindre ökning? Det är en av flera frågor som vi, i samverkan med Västtrafik, behöver analysera djupare avseende priselasticitet. (Ingår i Västtrafiks uppdrag bilaga 1.1)

65 Sida 6(8) Bilaga 1 Dnr KTN C: RF-Mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Trafikförsörjningsprogrammets mål Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA 1.1 Minst 60 prioriterade hållplatser ska anpassas/år Öka andelen funktionshinderanpassade fordon Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden 2016 Stärka upp processen kring hållplatsanpassning i samverkan med Västtrafik och kommunerna Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder mm utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken har det pågått ett mångårigt arbete med funktionshinderanpassning av kollektivtrafiksystemet. En uppdaterad strategi antogs av kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden följer årligen upp hur Västtrafik lever upp till strategin. Kommunerna ansvarar för hållplatsanpassningen och får medfinansiering från regional infrastrukturplan via Västtrafik. Eftersom uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet visar att hållplatsanpassningen sker långsammare än vad målet kräver lyfter nämnden frågan i Västtrafiks uppdrag för 2016, och kommer också att växla upp vårt eget arbete för att se om själva processen kan utvecklas och öka takten i åtgärderna. I uppdraget till Västtrafik ingår att samverka med relevanta aktörer för att identifiera lämpliga åtgärder för att underlätta för nyanländas livsvillkor. D: RF-Mål: Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Trafikförsörjningsprogrammets mål Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA 1.1 >83 % av fordonskilometrarna körs med förnybart bränsle Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden 2016 Fördjupning buller och energieffektivitet (i samverkan med Västtrafik, enligt uppdrag bilaga 1.1) Nya projekt inom Handlingsprogrammet för hållbara transporter ElectriCity fullfölj och utveckla Utfasning av fossila bränslen ingår i Västtrafiks uppdrag och sker successivt genom respektive upphandling. Enligt den beslutade miljö- och klimatstrategin tar kollektivtrafiknämnden ställning till nivå för eventuell biogasdrift utifrån respektive upphandlings merkostnad. Vi ligger över målen till 2016 avseende utfasning av fossila

66 Sida 7(8) Bilaga 1 Dnr KTN bränslen men efter avseende energieffektivitet. Vi har också idag relativt lite verktyg för styrning mot minskat buller i stadstrafik och behöver öka kunskapen kring bullerfrågan. Prioriterade projekt 2016 Handlingsprogrammet för hållbara transporter Handlingsprogrammet togs fram 2012 i samverkan mellan regionutvecklingsnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden. Utifrån en inriktning reserverade respektive nämnd medel för perioden Programmet föreslås nu förlängas ytterligare ett år för samtliga nämnder. Programmet har tre tematiska inriktningar; energieffektivitet, förnybarenergi och samhällsplanering och överflyttning. För kollektivtrafiknämnden kan i stort sett alla forskning- och utvecklingsprojekt därmed sorteras in inom ramen för programmet. Inom miljömålet är fokus på projekt för energieffektivitet och förnybar energi. Kollektivtrafiknämnden ingår som part i projektet ElectriCity en storskalig test- och demoarena för elektrifiering av bussystem, tillsammans med Göteborgs stad, Volvo, Energimyndigheten, Chalmers m.fl. Demoarenan har invigts i juni 2015 och fått stort genomslag lokalt, regionalt, nationellt och även i viss mån internationellt. Nu gäller att fylla på med nya tester under hela projektperioden fram till Vi föregår med gott exempel Inom avdelningen loggar vi våra tjänsteresor för att vidareutveckla våra interna rutiner så att miljövänligt resande underlättas. Att arbeta hemifrån, utnyttja telefonmöten och alltid ifrågasätta vilka möten man behöver delta vid ingår också som åtgärder för att minimera resandet. Kollektivtrafiknämnden har fått tjänstekort för att underlätta att resa kollektivt i Västra Götalandsregionens tjänst och möten förläggs i tid och rum för att så långt som möjligt underlätta kollektivt resande. 3. Ekonomi Av kollektivtrafiknämndens totala budgetram om 4200 mnkr går drygt 99 procent som ekonomisk ram till utföraren kopplat till det uppdrag som nämnden beslutar - se Bilaga 1.1 De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget För att säkerställa behovet av kollektivtrafik och de mål som finns har nämndens regionbidrag utökats med 252 mnkr inkl. index för I nämndens detaljbudget för 2016 finns medel motsvarande 12,7 mnkr reserverade inför den tekniska justering som kommer att ske med anledning av bildandet av ett regiongemensamt koncernkontor på tjänstemannasidan. Kollektivtrafiknämndens detaljbudget i mnkr Finansiering Regionfullmäktige 3 948, ,0 Summa intäkter 3 948, ,0 Västtrafik AB - ekonomisk ram kopplat till uppdrag BILAGA , ,0 Avdelning personal+ personalomkostnader, hyra + drift lokaler, utrustning 12,3 12,7 Strategiska utredningar 6,5 8,8 Revidering trafikförsörjningsprogram Målbild stomnät GMP 2035

67 Sida 8(8) Bilaga 1 Dnr KTN Kompletteringar Målbild tåg 2035 (Sverigeförhandling, stoppbild) Pris- och sortimentsstrategi Övrigt Forskning och utveckling 9,7 9,8*) Handlingsprogram för hållbara transporter Hållbart resande väst Samhällsplanering och kollektivtrafik Projekt inom miljöteknik, fordon och hållplatser mm ElectriCity Övrigt Nämnd och samrådsforum 3,5 3,7 Summa kostnader 3 948, ,0 *) Här ingår i nuläget även finansiering av personella resurser för att bygga upp verksamheten inom Hållbart resesande väst, motsvarande ca 1 mnkr, som successivt förs över till koncernkontorets personalbudget. 3.2 Eget kapital Kollektivtrafiknämnden hade vid ingången av 2015 ett eget kapital motsvarande 28,5 mnkr. Osäkerheter som t.ex. resande- och indexutveckling inom branschen, marknadsanpassning, beslut kopplade till nämndens strategiska och långsiktiga arbete är exempel på kostnader som fluktuerar. Med ett eget kapital kan nämnden bättre hantera och parera för naturliga ekonomiska svängningar i målet att fördubbla resandet. Exempelvis innebär en förändring motsvarande 1 % på trafikkostnadsindex 65 mnkr. En lämplig nivå för eget kapital hos bolaget och nämnden sammantaget, bedöms vara 3-4 % av omslutningen för den samhällsbeställda kollektivtrafiken(ca mnkr). 3.3 Investeringar Nämnden har för egen del inga dedikerade investeringsramar. Investeringar rörande Västtrafiks verksamhet hanteras i särskild ordning i den regiongemensamma investeringsprocessen, t ex avseende inköp av tåg. Investeringar som rör spårvagnstrafiken görs enligt gällande avtalsmodell av Göteborgs stad. Större investeringar i resecentrum och hållplatser är beslutade i regional infrastrukturplan.

68 Till Västtrafik: Kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafiks Enligt beslut Innehåll Innehåll Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt Priorieterade åtgärds och utvecklingsområden Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (övergripande mål)... 3 Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas från Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Delmål 3:... 6 Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov Delmål 4:... 7 Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minska transportsektorns och sin egen miljöpåverkan till /7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

69 1. Ekonomisk ram för Västtrafiks uppdrag Kollektivtrafiknämnden avsätter 4165,0 mnkr till Västtrafik AB för 2016 för genomförandet av uppdraget. Fokus på det övergripande målet: I enlighet med kollektivtrafiknämndens inriktningsbeslut i april 2015, ligger relativt stor tyngd på målet om ökad marknadsandel, kompletterat med regionfullmäktiges Fokusområde för 2016 om att Utöka möjligheter till studie och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. I år är måltalen satta till 2016 trots ett tvåårigt uppdrag, eftersom ett reviderat program kan innebära nya målsättningar för 2017 och framåt. Trafikplanens årscykel ligger ett halvår före budgetprocessen Västtrafiks styrelse har i juni 2015 beslutat om trafikplan för 2016 med utgångspunkt i nämndens prioriteringar i gällande uppdrag för , samt den inriktning som nämnden beslutade i april Regionfullmäktiges budgetplan följer också trafikförsörjningsprogrammets satsningsnivå 2017 och 2018, vilket ska ses som vägledande för Västtrafiks planering av åtgärder i uppdraget som rör Åtgärder som här berör själva trafiken riktas därmed mot trafikplan Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkten för uppdraget och pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till 2016, och strategier för att nå respektive mål. 1/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

70 Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i till trafikförsörjningsprogrammet. Detta nät ska prioriteras och utvecklas som en stomme för att binda ihop regionen, och regionen med viktiga målpunkter utanför länsgränsen. Regionfullmäktiges budgetmål förstärker delar inom programmet Här finns tre prioriterade mål och tre fokusområden som har direkt bäring på Västtrafiks uppdrag: Mål: Arbetsmarknaderna ska vidgas genom hållbara transporter och samverkan med näringslivet (kopplas till övergripande målet, delmål 1 och 4) Mål: Antalet nöjda resenärer ska öka i hela Västra Götaland (ingår i delmål 2) Mål: Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska (kopplas till delmål 3) Fokusområde 2016: Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Fokusområde 2016: Utöka möjligheter till studie och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad. Fokusområde 2016: Arbeta vidare med Sverigeförhandling, verka för tågförbindelse Öxnered Halden och att länsjärnvägarna finns med i nationella infrastrukturplanen. Kollektivtrafikens utveckling ska också stödja den regionala utvecklingsstrategin VG2020. Inom VG2020 finns som prioriterad fråga att Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet som innefattar trafikförsörjningsprogrammets samtliga mål. 3. Priorieterade åtgärds- och utvecklingsområden I detta avsnitt pekar kollektivtrafiknämnden på prioriterade åtgärdsområden inom respektive delmål. Uppdraget avser (2017 gällande trafik) och är formulerad i form av prioriteringar. Många av de prioriterade åtgärdsområdena ligger kvar från uppdraget eftersom uppdragen överlappar varandra och många åtgärder är av mer långsiktig karaktär. Prioriteringarna klassas enligt följande: Nödvändigt, N Angeläget, A1 och A2 (där A1 har högre prioritet än A2) Beslutad budgetram inrymmer samtliga listade åtgärdsområden. Prioriteringen ger dock Västtrafik ledning i hur bolaget ska prioritera åtgärdernas omfattning. Inom respektive delmål lyfts också prioriterade utvecklingsområden. Det är områden där åtgärderna ännu inte är definierade. Dessa bör utvecklas i samverkan med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. Återrapportering av resultat sker kontinuerligt till kollektivtrafiknämnden. 2/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

71 Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (övergripande mål) Mål 2016 Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen är minst 28,5 % Arbetssätt inom Hållbart resande väst är etablerat i samverkan med berörda parter Trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål är att år 2025 ska 1/3 av resorna ske med kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel ser vi en svagt positiv utveckling. Efter att trängselskatten är genomförd krävs nu ett fokuserat och riktat arbete för att nå en högre nivå. Därtill ska regionen och dess omland knytas samman med ett utvecklat nät av prioriterade stråk som ger goda förutsättningar för arbets och studiependling i hela Västra Götaland. Prioriterade åtgärdsområden Arbeta med enkelhet och restidskvoter; dvs körvägar, framkomlighetsåtgärder samt kopplingen i bytet mellan buss och tåg. Nära dialog med kommunerna kring samhällsplanering i samband med den årliga trafikplaneprocessen i syfte att kollektivtrafikens utveckling och samhällsplaneringen ömsesidigt stödjer varandra. Samverkan inom Hållbart resande väst; kring informations och påverkansåtgärder, och mindre infrastrukturåtgärder för hållbart resande, Här ingår att delta med relevanta personalresurser i samarbetet kring Hållbart resande väst avseende försäljning, information, infrastruktur samt delta i relevanta samverkansprojekt med företag och kommuner. Fortsatt genomförande av målbild tåg 2035 och Västtrafiks genomförandeplan Enskilda större satsningar inom genomförandeplanen kräver särskild beslutsprocess i kollektivtrafiknämnden. Riktat arbete i trafikplan 2017 kopplat till minst fyra utpekade pendlingsstråk till/från regionens fyra största arbetsmarknadskärnor, där hela spektret av åtgärder används för att lyfta över hela eller delar av bilresor till kollektivtrafik från påverkans och informationsåtgärder till trafikutbud. N N N A1 A1 3/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

72 Prioriterat utvecklingsområde: Hur höjer vi marknadsandelen? Utvecklingsarbete kring faktorer och åtgärder som specifikt styr överflyttning och ändrat resebeteende kopplas till åtgärd ovan. Prioriterat utvecklingsområde: Utredning tågtrafik. Kollektivtrafiknämnden har fått i uppdrag av regionfullmäktige att se över potentialen för att utveckla fler stationssamhällen genom fler tågstopp i Västra Götaland, som ett tillägg till Målbild tåg Uppdraget handlar om tillägg till målbilden utan att hindra utvecklingen av de snabba regionala förbindelser beslutad Målbild tåg 2035 innebär. Arbetet pågår med forskningsprojekt kring stationssamhällen ska trafikering och infrastrukturbehov analyseras. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur leder arbetet, som kräver Västtrafiks medverkan. Kollektivtrafiknämnden behöver också beslutsunderlag för utveckling av tågtrafiken Öxnered Halden på kort och medellång sikt (4 år), i så god tid som möjligt före beslut om nästa tågtrafikplan. Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas från Mål 2016 Resandet med kollektivtrafiken ska öka med minst 3 % Principer för konkurrensneutralt tillträde till knutpunkter och terminaler klara Att öka resandet med kollektivtrafiken är ett delmål för att nå en högre marknadsandel för kollektivtrafiken, och att stärka kopplingen mellan regionens olika delar. Ett etappmål är att resandet ska öka med 30 procent mellan 2010 och Hittills har resandet ökat med 25 procent (tom 2014). Kapacitetsbrist i järnvägsnätet begränsar möjlighet till utökningar på banorna in mot Göteborg i närtid och brist på spårvagnar begränsar Prioriterade åtgärdsområden Åtgärder som leder till att vi bättre kan nyttja ledig kapacitet på fordonen, t ex genom information, marknadsföring och att sprida resandet bättre över dagen ges högsta prioritet. Tillämpa Flerstegsprincipen vid utveckling av trafiken. Eventuell omfördelning av resurser ska ske inom samma delregion och med beaktande av grundläggande servicenivå. Utveckla prioriterade stråk och stadstrafik i alla regiondelar. Utveckla övrig tätortstrafik och landsbygdstrafik efter bedömd resandepotential N N A1, A2 enligt potential/ Delregion A2 4/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

73 Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 Mål 2016 Andelen resenärer som är nöjda med Västtrafik 57 procent Nöjda med senaste resan minst 81 procent Tjänst för kombinerad mobilitet lanserad 2016 Landsbygdsutredningens grundläggande servicenivå genomförd genom trafikplan 2017 Det långsiktiga målet är att procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år Nöjdheten med kollektivtrafiken i Västra Götaland är alltför låg när man frågar resenären generellt vad man anser om kollektivtrafiken. Här har mediabilden stor påverkan. När frågan ställs till resenären, i anslutning till en resa är nöjdheten oftast hög. Mätningar som görs på ett urval av Västtrafiks linjer visar då på en nöjdhet motsvarande procent. I målet ingår även tillgänglighet på landsbygd och mindre orter. Prioriterade åtgärdsområden Åtgärda kapacitetsbrist utöka turer där resenären riskerar att inte komma med pga att fordonet är fullbelagt Kontinuerligt arbete med pålitlighet och punktlighet. En utmaning som är särskilt viktigt med tanke på de många vägarbeten/projekt som pågår i Västsvenska paketet Utveckling av kombinerad mobilitet som tjänst (uppdrag enligt beslut i KTN) Genomföra Pris och sortimentsstrategin steg 1, med högst prioritet för åtgärder som gör det enklare att resa och förstå vad man ska betala och hur man ska betala. Genomför landsbygdsutredningen. Grundläggande servicenivå uppnådd i hela Västra Götaland N N A1 A1 A1 Prioriterat utvecklingsområde Steg 2 i pris och sortimentsstrategin Fortsatt utvecklingsarbete med pris och sortiment steg 2, inklusive ny geografimodell. Prioriterat utvecklingsområde priselasticitet Kollektivtrafiknämnden ser behov av fördjupade analyser kring priselasticitet. Hur påverkas resandet vid olika nivåer på prishöjningar? Hur viktigt är priset för att vinna över bilister? 5/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

74 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Mål 2016 Minst 60 prioriterade hållplatser ska anpassas Öka andelen funktionshinderanpassade fordon Västtrafik har i juni 2015 redovisat hur implementeringen av funktionshinderstrategin framskrider. Uppföljningen visar att det finns arbete kvar att göra gällande kvalitetssäkring av genomförda åtgärder samt att anpassning av prioriterade hållplatser släpar efter. Åtgärder från föregående uppdrag gäller fortsatt. Prioriterade åtgärdsområden Samverkan med kommunerna och trafikverket för att i första hand prioritera tillgänglighetsanpassande åtgärder på hållplatser och knutpunkter med över 100 påstigande. Medel bedöms finnas inom regional infrastrukturplan. Västtrafik har en viktig roll att vara drivande i arbetet. Funktionshinderanpassning gäller även kajer, som är hållplatser för båtar. Fortsatt funktionshinderanpassning av fordon. När det gäller spårvagnstrafiken kan gamla vagnar fasas ut först då nya vagnar kan fasas in. Dessa upphandlas nu, men kommer troligen inte in i systemet före 2018/2019. Kvalitetssäkring av utrustning för tillgänglighet behöver göras systematiskt. A1 A1 A2 Västtrafik kallas till kollektivtrafiknämnden årligen, på våren för redovisning av genomförandet av funktionshinderstrategin. Prioriterat utvecklingsområde kollektivtrafikens roll för integration VG2020 och delmål 3 i trafikförsörjningsprogrammet innebär att Västtrafik ska verka för att öka integrationen. Med fokus på nyanlända bör kontakter med migrationsverket och relevanta aktörer tas för att utreda och genomföra relevanta åtgärder i samverkan. 6/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

75 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minska transportsektorns och sin egen miljöpåverkan till 2025 Mål 2016 > 83 % av fordonskilometrarna körs med förnybart bränsle Det är generellt mer kostnadseffektivt att höja miljökraven i samband med en upphandling än att genomföra förändringar inom pågående avtal. Höjda krav innebär höjda kostnader och åtgärden kräver därmed tydlig prioritet. Enligt beslutad strategi ska beslut om eventuellt krav på biogas i nya upphandlingar föregås av kostnadsbedömning och beslut i kollektivtrafiknämnden. Vi ligger i framkant och över målnivåerna avseende förnybart bränsle, men avseende energieffektivitet når vi inte målen och vi behöver utveckla kunskapen kring bullerproblematik i orter, utifrån beslutad miljö och klimatstrategi. Prioriterade åtgärdsområden Fortsatt utfasning av fossila bränslen och andra utsläpp genom kravställning i upphandling av nya trafikavtal (följer fastställd miljö och klimatstrategi) Fortsatt utveckling av demoarenan ElectriCity FoU projekt i samverkan med andra parter kring ny teknik; elektromobilitet och förnybara bränslen. N A1 A2 Prioriterat utvecklingsområde energieffektivitet och buller I samverkan med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur ta fram kunskapsunderlag kring hur vi kan nå ökad energieffektivitet och hur vi bör utveckla vårt arbete med buller från kollektivtrafiken? 7/7 Regionalt trafikförsörjningsprogram uppdrag VGR

76 ÄRENDE 4 Prisjustering Västtrafik 2016 ( )

77 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: jorn.engstrom@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Västtrafiks prisjustering för 2016 Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner Västtrafiks förslag till prisjusteringar 2016 enligt bilaga. Sammanfattning Regionfullmäktige har gett Kollektivtrafiknämnden i uppdrag att justera taxorna i med upp till 5 % i genomsnitt inför Kollektivtrafiknämnden beslutade vid sammanträdet den 17 april dels om principer för Västtrafiks prissättning, dels att ge Västtrafik i uppdrag att ta bort snedsitsar i dagens prismodell, samt att förbereda för införandet av en generell studentrabatt på alla periodkort. Västtrafik har tagit fram ett förslag till prisjustering enligt ovan. Förslaget innebär i korthet: En genomsnittlig prishöjning på 5 % från och med 3 januari 2015 att fortsätta utjämna skillnaden mellan Göteborgs och övriga årskort att justera snedsitsen mellan Kungälvs tätort och Göteborg Sammantaget förväntas förslaget ge ökade intäkter med ca 130 mnkr under En detaljerad beskrivning av Västtrafiks förslag till prisjusteringar finns i bilaga. Västtrafiks styrelse behandlar förslaget den 16 september. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Avdelningschef Jörn Engström Utredningsledare Bilaga 1. Västtrafiks styrelsehandling med förslag till prisjustering 2016 Beslutet skickas till Västtrafik Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

78 Styrelsen Handling nr 4.1 Handläggare Maria Björner Brauer Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Prisjustering 2016 FÖRSLAG TILL BESLUT Under förutsättning att kollektivtrafiknämnden godkänner besluten, föreslås styrelsen att med anledning av nedanstående besluta att genomföra en prishöjning med i genomsnitt 5 %, att att att att att fortsätta utjämna skillnaden i prissättningsprincip mellan årskortet Göteborg 365 och andra årskort i syfte att samtliga årskort skall prissättas som 10 gånger månadskortet, korrigera prissättningen inom Göteborg++ - området i syfte att öka enhetligheten och att åtgärda snedsitsen mellan Kungälvs tätort och Göteborg, priset på periodkortet Regionen Runt Xtra sänks, de föreslagna förändringarna börjar gälla från och med 3 januari 2016, samt prishöjningen för Västtrafiks andel av Öresundstågs priser sker i samband med att övriga Öresundstågspriser höjs 15 december Skövde dag som ovan Lars Backström Maria Björner Brauer

79 BAKGRUND Generell prisjustering I Västra Götalandsregionens budget för 2016, beslutad av regionfullmäktige 8-9 juni 2015, fastställs att prisjustering får genomföras med max 5 %. I Västtrafiks nuvarande förslag till budget 2016 ingår en prisjustering som i genomsnitt motsvarar 5 %. Prisjusteringen beräknas resultera i en ökning av intäkterna med ca 130 miljoner kronor under helåret 2016, jämfört med prognos Förändringar i samband med prisjusteringen I enlighet med Regionfullmäktiges beslut i februari 2014 om Steg 1 i pris-och sortimentsstrategin är förslaget att i samband med prisjusteringen 2016 genomföra ett antal förändringar som syftar till ökad enkelhet och enhetlighet samt i någon mån förbättrade erbjudanden. Korrigeringar av prissättning och zonstruktur inom Göteborg++ För att minska det stora prissteget mellan Göteborg och Kungälv föreslås att Kungälvs tätortszon utökas något och ingår i Göteborg + -området. Kungälvs kommun ingår idag och även fortsättningsvis i Göteborg ++. Antalet hållplatser som tillhör två zoner (s.k. omlottzoner ) minskas. Priset för resa med enkelbiljett och kontoladdning mellan Kungälv och Ale höjs till samma nivå som inom övriga Göteborg++. Härryda Väst (Mölnlycke) och Mitt (Landvetter) slås ihop till en zon. Priset för enkelbiljett och kontoladdning från Härryda Mitt sänks därmed med ett prissteg, ca 20 %. Resa från Härryda Öst (Hindås) till Göteborg sänks också ett prissteg, ca 20 %. De föreslagna korrigeringarna innebär att prissättningen blir mer enhetlig inom Göteborg+ och Göteborg ++. Korrigeringarna finansieras inom ramen för prisjusteringen. Tabell 1: Exempel på resor/priser som påverkas av korrigeringen inom Göteborg ++ Resa Nuvarande pris enkel/konto/period Föreslaget pris (exkl prisjustering) enkel/konto/period Kungälv tätort Göteborg 62 kr / 48:90 kr / kr 50 kr / 39:40 kr / kr Härryda Mitt Göteborg 62 kr / 48:90 kr / kr 50 kr / 39:40 kr / kr Härryda Öst Göteborg 75 kr / 59:10 kr / kr 62 kr / 48:90 kr / kr Ale Södra Kungälv tätort 39 kr / 30:70 kr / kr 50 kr / 39:40 kr / kr Ale Norra Kungälv kommun 39 kr / 30:70 kr / kr 50 kr / 39:40 kr / kr Utjämning av prissättning på årskort Västtrafiks styrelse och kollektivtrafiknämnden beslutade 2014 att jämna ut skillnaden i prissättningsprincip mellan årskortet Göteborg 365 och andra årskort. Prissättningen för detta årskort avviker från den princip som gäller för övriga årskort genom att priset historiskt har motsvarat ca 8,6 gånger priset för månadskortet, medan övriga årskort motsvarar 10 gånger månadskortet. Beslutet innebär att priset ska höjas i tre steg och det första steget togs i prisjusteringen 2015, där priset höjdes till ca 9 gånger månadskortspriset. I prisjusteringen (9)

80 föreslås en höjning till ca 9,5 gånger månadskortspriset. Det ger en sammanlagd prisökning för Göteborg 365 med 8,8 % år Förbättrat erbjudande på Regiornen Runt Xtra Periodkortet Regionen Runt Xtra 30 dagar gäller sedan tidigare för resor även med SJ snabbtåg. Försäljningen är vikande och uppgår för närvarade till kort per månad. När nu även MTR Express har startat sin tågtrafik på västra stambanan, föreslås Regionen Runt Xtra få utvidgad giltighet till att gälla även för resor med dessa tåg. Förslaget innebär också en prissänkning från dagens kr till kr. PRISJUSTERING PER TYP AV FÄRDBEVIS Västtrafik omfattar ett stort område och har olika prismodeller för olika färdbevis. Samtliga priser kan inte, på grund av omfattningen, redovisas separat, men kan beräknas med hjälp av prismodellen och de angivna värdena (nedan och bilaga 1-3). Enkelbiljetter Förslaget är att höja enkelbiljetterna med i genomsnitt 6 %. Prismodellen för enkelbiljetter baserar sig på en zonmatris, medan för enkelbiljetter sms är prismodellen områden, se bilaga 1. För ytterligare information om prisförändringen per enkelbiljetter och enkelbiljetter sms, se bilaga 3. Baspriser Västtrafiks baspris styr prissättningen för enkelbiljetter, kontoladdning (både matrispriser och kilometerprissättningen), samt anropspriser (Närtrafik, Flextrafik och Anropsstyrda linjer/ turer). Baspriset höjs med 5,0 %. Kontoladdning Förslaget är att höja kontoladdning med i genomsnitt ca 6 %. Prismodellen för kontoladdning baserar sig på en zonmatris eller en kilometerbaserad prismodell för fågelvägsavståndet. För ytterligare information om prismodeller, se bilaga 1. För ytterligare information om prisförändringen för kontoladdningen, se bilaga 3. Periodkort Förslaget innebär en generell höjning av periodkorten med 4 % i genomsnitt. Därutöver föreslås en riktad höjning av årskortet Göteborg 365 som totalt höjs med 8,8 %. Periodkorten Göteborg 1- och 3 dygn föreslås ha kvar samma pris som 2015 för att prisrelationen gentemot enkelbiljetter skall stämma bättre överens med hur det ser ut för övriga dygnsbiljetter. Att den procentuella höjningen skiljer sig mellan periodkorten i övrigt beror främst på att periodkorten är prissatta mot jämn 5-krona samt att det skall vara en skillnad på 135 kr mellan Göteborg kommuns periodkort och periodkortet Kommun (enligt tillköpsavtal mellan Göteborgs Stad och Västtrafik). Prismodellen för periodkort baserar sig på områden. För ytterligare information om prismodellen för periodkort, se bilaga 1. För ytterligare information om prisförändring per periodkort se bilaga 2. Skolkorten följer prisutvecklingen på periodkort, men prisjusteringen träder i kraft först vårterminen (9)

81 Tabell 2: Prisjustering per typ av färdbevis samt beräknad effekt på intäkterna 2016 Färdbevis Prisjustering Beräknad förändring Enkel 6 % ca 24 mnkr Konto 6 % ca 31 mnkr Periodkort 4 % ca 40 mnkr Skolkort 4 % Ca 19 mnkr Tillköp 5 % Ca 15 mnkr Summa 5 % Ca 130 mnkr 4 (9)

82 Bilaga 1 Prismodeller Nedan följer en kort förklaring till hur priserna beräknas. Västtrafik omfattar ett stort geografiskt område och har olika prismodeller för olika färdbevis. Samtliga priser kan inte, på grund av omfattningen, skrivas ut men kan beräknas med hjälp av prismodellen och de angivna värdena nedan. Enkelbiljetter och maxpriser för kontoladdning har en prismodell med en zonmatris. Kontoladdning har också en kilometerbaserad prismodell för fågelvägsavstånd. Sms har en prismodell med områden. För priser baserat på prismodell med zonmatris anges en resas pris mellan två zoner som ett matrisvärde. Matrisvärde 1 motsvarar en resa inom en kommunzon, matrisvärde 2 motsvarar en resa mellan två kommunzoner osv. upp till maxvärdet 8. Matrisvärde 9 motsvarar en resa inom en tätortszon. Figur 1 Västtrafiks zonkarta, kommunzoner samt gula tätortszoner. 5 (9)

83 Inom området Göteborg++ gäller en annan prissättning. Matrisvärde 11 motsvarar resa inom de kommuner/zoner med lägre pris, och matrisvärde 12 motsvarar resa inom de kommunzoner med högre pris och mellan vissa kommuner. Matrisvärdena avser enbart resor mellan olika kommunzoner. Se Figur 2 för ett urval av matrisvärden. Figur 2 Urval av matrisvärden inom och runt Göteborg++-området För de färdbevis som grundas på en prismodell med områden gäller ett fast pris för en resa, eller för alla resor inom en tidsperiod inom området. Västtrafiks områden baserar sig på en eller flera kommuner. Runt Göteborg finns flera områden, den så kallade Göteborg +-serien, vilken används för både periodkort, kontoladdning, och enkelbiljetter. Se Figur 3 för Göteborg +- serien. Figur 3 Områden i Göteborg +-serien, Göteborg + innerst och Göteborg +++ ytterst 6 (9)