Handlingar till ägarutskottets sammanträde Vänersborg,

Transkript

1 Handlingar till ägarutskottets sammanträde Vänersborg,

2 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med ägarutskottet den 26 oktober 2016 Plats: Sessionssalen, Regionens Hus, Vänersborg Tid: kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Fastställande av dagordning Information 1. Rapporter från presidieöverläggningar Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande 2. Aktuella rapporter från regiondirektör Ann-Sofi Lodin, regiondirektören 3. Muntlig rapport om Vårdplatsanalys samt analys av remissflöde till sjukhusen Bill Hesselmar och Sara Ribacke koncernavdelning data och analys 4. Garantikapital LÖF, Lars Hillerström, finanschef 5. Information om hantering av fråga om framtida finansiering mm av BOIC, Joakim Björck, ekonomidirektör Beslutsärenden 1. Förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med långsiktig utblick till 2035 Diarienummer RS Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter Diarienummer RS Långsiktig inriktning för Göteborgs botaniska trädgård Diarienummer RS Övergripande principer för parkeringsverksamheten Diarienummer RS Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från ägarutskottet, (2) 5. Försäljning av del av fastigheten Borås Solhem 1 Diarienummer RS Psykiatrins kvarter Diarienummer RS Uppsägning av avtal om syndikerat låneavtal 2 miljarder kronor. Diarienummer RS Förstudie och inledande programarbete: Sahlgrenska Life Diarienummer RS Förändrad återbetalningsplan av regionlån för GIT-projektet, (Gemensam IT plattform) Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Övriga frågor Förvaltningsärenden Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 ÄRENDE 1

5 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sara Eriksson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med långsiktig utblick till 2035 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Regionfullmäktige antar regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med långsiktig utblick till Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet är det övergripande styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i länet. Programmet revideras vart fjärde år. Det nuvarande programmet har siktet inställt på 2025 med konkretiserade mål till I förslaget till kommande program är målen satta till 2020 med långsiktig utblick till Årtalet 2035 knyter an till målbild tåg 2035, som togs fram efter att det nuvarande programmet antogs. Förslaget till kommande program består av ett övergripande mål och fyra delmål. Målen är delvis omformulerade men har kvar i stort sett samma innehåll och ambitionsnivå som det nuvarande programmet. Därtill finns utpekade prioriterade utvecklingsområden som ska vara i fokus de närmaste åren för att driva utvecklingen mot det övergripande målet. Förslaget till nytt trafikförsörjningsprogram har varit ute på remiss under våren 2016 och har därefter omarbetats utifrån inkomna remissvar. Den 23 september 2016 beslutade kollektivtrafiknämnden att skicka förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram till regionfullmäktige för beslut. Programmet förväntas börja gälla från 1 januari Fördjupad beskrivning av ärendet Kollektivtrafiken är ett av Västra Götalandsregionens viktigaste verktyg att ge invånarna bättre förutsättningar att bo, leva och utvecklas i samklang med en mer hållbar samhällsutveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska enligt kollektivtrafiklagen finnas i varje län. Syftet är att peka ut den strategiska inriktningen for kollektivtrafikens utveckling. Målen i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram är en del i att sträva mot de nationella transportpolitiska Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 Datum Diarienummer RS (3) målen och Vision Västra Götaland Det goda livet. Programmet är utgångspunkten for kollektivtrafiknämndens årliga uppdrag till Västtrafik AB. Förslaget till program är en revidering av det första programmet som antogs 2012 och kommer att ersätta det nuvarande programmet. Revideringen har utgått från vad Västra Götalandsregionen vill göra bättre och utveckla mer jämfört med föregående program. Vi lyfter också in de strategier som arbetats fram sedan förra programmet beslutades. Programmet har tagits fram tillsammans med kommunerna genom de politiska kollektivtrafikråden och dess tjänstemannastöd. Vi har haft medborgardialog på flera olika sätt, och samråd med många aktörer, organisationer och myndigheter inklusive avdelning mänskliga rättigheters samtliga samråd. Bred samverkan är en viktig förutsättning for att nå målen i programmet, eftersom kollektivtrafikens utveckling på många sätt är beroende av hur andra aktörer prioriterar förr att vi ska nå malet om hållbart resande. Finansiering Förslaget till program innebär en inriktning med regionbidrag som behöver öka med i genomsnitt 5,5 6,5 procent per år för att nå uppsatta mål. När infrastruktur byggs ut kan också trafiken utökas, vilket gör att trafikkostnaderna ökar i trappsteg. Kostnaderna är också beroende av omvärldsfaktorer som exempelvis bränslekostnader, ändrade resmönster, nya tekniska möjligheter och befolkningsutveckling. Det behövs därför en årlig budgetberedning för att beakta ändrade omvärldsförutsättningar och utbyggnad av infrastrukturen. Det krävs ett aktivt arbete med kostnadseffektiva åtgärder som till exempel smartare samordning mellan kollektivtrafik och skolskjutstrafik, jämnare resande över dygnet och ökad prioritering av kollektivtrafikens framkomlighet. Även intäktshöjande aktiviteter som till exempel företagsbearbetning och marknadsföring är angeläget. Kollektivtrafikens självfinansiering kan då bibehållas på dagens nivå om cirka 50 procent. Möjligheten att bygga ut kollektivtrafiken är också starkt beroende av infrastrukturens utbyggnad när det gäller järnvägen regionalt och framkomlighet i städerna. Det krävs därför en kontinuerlig dialog med kommuner och Trafikverket om kollektivtrafikens behov. Beredning Revideringen av trafikförsörjningsprogrammet påbörjades redan 2014 genom att den årliga avstämningen av gällande program, som riktas till alla kommuner, innehöll frågor om hur programmet bör förändras. Därefter har processen fortsatt i två steg i de delregionala kollektivtrafikråden, som består av en kommunpolitiker från respektive kommun, två ledamöter från kollektivtrafiknämnden och två adjungerade representanter från Västtrafiks styrelse. Parallellt med dialogen i kollektivtrafikråden har samråd hållits med samtliga angränsande län, Trafikverket, Länsstyrelsen, trafikföretagen, avdelning mänskliga rättigheters samtliga samråd och andra berörda aktörer. Därutöver har kollektivtrafiknämnden genomfört en omfattande digital medborgardialog kompletterat med fokusgrupper.

7 Datum Diarienummer RS (3) En arbetsgrupp med åtta kommunrepresentanter och tre representanter från VGR/Västtrafik har drivit arbetet med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet kontinuerligt i drygt ett år. Lägesrapporter har getts till koncernledning för regional utveckling under processens gång. Beredningen för hållbar utveckling ställde sig bakom den strategiska inriktningen (mål, stråk och prioriterade utvecklingsområden) av programmet i december Vid mötet 31 maj 2016 ställde de sig bakom förslagen till ändringar i programmet utifrån inkomna remissvar. Kollektivtrafiknämnden beslutade i september 2016 om ett omarbetat förslag till trafikförsörjningsprogram, för beslut i regionfullmäktige. Trafikförsörjningsprogrammet ska börja gälla den 1 januari Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Bilaga Förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram Protokollsutdrag KTN 23 september 2016, 36 Protokollsutdrag BHU 31 maj 2016, 80 Ägarutskottets beslut skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Regionfullmäktiges beslut skickas till Fredrik Adolfsson, för genomförande Kollektivtrafiknämnden, KTN, för genomförande Beredningen för hållbar utveckling, BHU, för kännedom

8 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland Programperiod med långsiktig utblick till 2035

9 Foto (sidnr): Sergio Joselovsky (foto vänster om innehållsförteckning) Stina Olsson (s 13) Thomas Harrysson (framsida, s 7, s 10, s 11, s 26) Arbetsgrupp för framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet: Ulrika Bokeberg Sara Persson Jan Efraimsson Helena Sjöstrand Maria Lindqvist Charlotta Tornvall Tora Gustafsson Kajsa Högenå Lars Rudström Ulf Bredby Christian Nilsson Catarina Nyberg Jan Bremer Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Trivector Västtrafik Borås stad Lidköpings kommun Göteborgs stad Vänersborgs kommun Mölndals stad Dals Eds kommun Kungsbacka kommun Skövde kommun

10 Förord Trafikförsörjningsprogrammet är Västra Götalandsregionens övergripande styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiken är ett av våra viktigaste verktyg att ge invånarna bättre förutsättningar att bo, leva och utvecklas i samklang med en mer hållbar samhällsutveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska enligt kollektivtrafiklagen finnas i varje län. Syftet är att peka ut den strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Målen i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram är en del i att sträva mot de nationella transportpolitiska målen och Västra Götalands vision Det goda livet. Programmet är utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens årliga uppdrag till Västtrafik. Programmet revideras vart fjärde år. Det här är en revidering av det första programmet som antogs Revideringen har utgått från vad vi vill göra bättre och utveckla mer jämfört med föregående program. Den branschgemensamma vägledningen som SKL och Partnersamverkan - en samverkansarena för branschen arbetat fram har varit ett viktigt underlag i arbetet. Vi lyfter också in de strategier som arbetats fram sedan förra programmet beslutades. Arbetet har gjorts tillsammans med kommunerna genom de politiska kollektivtrafikråden och dess tjänstemannastöd. Vi har haft medborgardialog på flera olika sätt, och samråd med många aktörer, organisationer och myndigheter. Bred samverkan är en viktig förutsättning för att nå målen i programmet, eftersom kollektivtrafikens utveckling på många sätt är beroende av hur andra aktörer prioriterar för att vi ska nå målet om hållbart resande. Ulrika Bokeberg Chef kollektivtrafik och infrastruktur, Västra Götalandsregionen Vänersborg hösten 2016 Läsanvisning Jämfört med föregående trafikförsörjningsprogram har dokumentets struktur förändrats så att det består av flera dokument i stället för en omfattande rapport. Detta är huvudrapporten som beskriver målen och inriktningen för den kommande fyraårsperioden. I den finns hänvisningar till de strategier och underlagsrapporter som ska ses som en del av Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. Samtliga finns samlade på Listor över prioriterade hållplatser och knutpunkter för tillgänglighetsanpassning, liksom över trafikavtal och dess giltighet är också en del av trafikförsörjningsprogrammet, men finns på regionens hemsida, bland annat för att kunna uppdateras tätare än programmet revideras. Trafikförsörjningsprogrammet avser allmän regional kollektivtrafik. I Västra Götaland ligger ansvaret för färdtjänst hos kommunerna och ingår inte i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram.

11

12 Innehåll Strategisk inriktning...1 Prioriterade stråk, pendlingsnav och målorter...2 Vad betyder stråken för trafikplaneringen?...3 Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas...4 Västra Götaland i framkant i utvecklingen forskning och utveckling...4 Hållbart resande dörr till dörr utveckla smart kombination av färdsätt...4 Samhällsplanering och kollektivtrafik...4 Resandet med kollektivtrafiken fördubblas för att nå en ökad marknadsandel...5 Hållbart resande kräver att kommuner och staten arbetar i samma riktning...7 Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland...8 Genomför Målbild tåg 2035 och utveckla prioriterade stråk...8 Genomför Landsbygdsutredningen...9 Utveckla strategier för de regionala pendlingsnaven...9 Smartare samordning med skolresor ger mer kollektivtrafik...10 Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik Pris- och sortiment, försäljning och information Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska bidra till att driva utvecklingen framåt Nuläge och behov Befolkningsutveckling...16 Resbehov pendling i Västra Götaland...16 Utmaningar och möjligheter...18 Förutsättningar för kommersiell trafik Underlag för beslut om trafikplikt Utvecklade avtalsformer Konkurrensneutralt tillträde till terminaler...20 Marknadsanalys för kommersiell trafik...20 Ekonomiska förutsättningar och finansiering Kollektivtrafikutvecklingens finansiering...21 Kollektivtrafikens samhällsnytta...23 Behov av breddad finansiering en nationell fråga...23 Dialog och samråd för revideringen av programmet...24 Kollektivtrafikens styrning ansvar och roller...24 Inom Västra Götalandsregionen...24 Avtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna...25 Samverkansformer Västra Götalandsregionen och kommunerna...25 Måltal och indikatorer...27 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet...28

13 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Strategisk inriktning Vision Västra Götaland - Det goda livet utgör grunden för arbetet med trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. För att uppnå en positiv regional utveckling är en prioritering av goda möjligheter till studie- och arbetspendling en grundsten. Bostadsbyggande, infrastrukturutveckling, lokalisering av verksamheter och kollektivtrafikens utveckling är ömsesidigt beroende av varandra för att uppnå ett hållbart transportsystem och en region där människor ges goda förutsättningar att utvecklas. Trafikförsörjningsprogrammet har ett övergripande mål med fyra delmål. Därtill finns utpekade prioriterade utvecklingsområden, som ska vara i fokus de närmsta åren för att driva utvecklingen mot det övergripande målet. De delregionala kollektivtrafikråden ska involveras i arbetet med utvecklingsområdena och kommunerna spelar en viktig roll för möjligheten att nå målen. Övergripande mål Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Attraktiv kollektivtrafik Alla resenärsgrupper beaktas Minskad miljöpåverkan Beslutade strategier 1 Målbild tåg 2035 Landsbygdsutredningen Pris- och sortimentstrategi steg 1 Funktionshinderstrategi Miljö- och klimatstrategi Prioriterade utvecklingsområden till 2020 samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt pris- och betalsystem samt information enkelt att resa principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet 1 Ytterligare strategier är under framtagande, se under respektive delmål 1

14 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Flerstegsprincipen för effektivt användande av samhällets resurser är vägledande vid satsningar. Den har fem steg och innebär att överväganden görs utifrån att först sträva efter att (1)fylla på där det finns kapacitet, genom t ex information, marknadsföring, därefter (2)omfördela, (3)förstärka, (4)förtäta och vid behov (5) förnya med nya linjer. Förnya Förtäta Förstärk Fördela Fyll på Prioriterade stråk, pendlingsnav och målorter Kollektivtrafiken är ett verktyg för den regionala utvecklingen, i stad och på landsbygd för att knyta ihop regionen och målpunkter utanför Västra Götaland. De prioriterade stråken är en kombination av våra tyngsta pendlingsrelationer och politiskt utpekade stråk som bedöms viktiga för att knyta samman Västra Götaland och regionen med omlandet. Samtliga kommunhuvudorter ingår i nätet. Med fler bostäder och verksamheter koncentrerade till stråkens noder förbättras förutsättningarna för en attraktiv, konkurrenskraftig kollektivtrafik. De noder inom regionen som ges särskilt hög prioritet är de delregionala arbetsmarknadscentrumen. De är regionens pendlingsnav och utgörs av den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal-Partille, Borås, Trollhättan- Vänersborg, Uddevalla, samt Skövde. Dessa är också utpekade som tillväxtmotorer i VG2020, Västra Götalands regionutvecklingsstrategi. Målorter utanför regionens gränser, som ofta har motsvarande funktion för kommunerna i regionens ytterkanter, är Halden, Karlstad, Örebro, Jönköping, Värnamo och Varberg/Halmstad. Därtill är Landvetter flygplats en prioriterad regional målpunkt. 2

15 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Stråken på kartan illustrerar funktion inte hur tåglinjer, eller busslinjer går. Kungsbacka kommun ingår i Västtrafiks trafikeringsområde, men är inte en del av Västra Götalands län. Vad betyder stråken för trafikplaneringen? De prioriterade stråken ska utgöra stommen för all övrig trafikplanering och präglas av långsiktighet. Tågtrafiken utgör ryggraden. Arbets- och studiependling ska prioriteras för att bidra till stärkta, vidgade arbetsmarknader. Utbudet ska balanseras mot efterfrågan, men senast 2035 är målet att utbudet ska vara minst 10 dubbelturer per vardag i samtliga stråk. Restider som är konkurrenskraftiga gentemot bilen ska eftersträvas. För tåg ska resan vara snabbare än bilen, om inte linjen har ett uttalat mål att i första hand tillgodose lokala resbehov. Målet är 20 procent snabbare än motsvarande resa med bil. För buss eftersträvas att restiden är högst 30 procent längre än för motsvarande resa med bil. Det finns andra relationer utanför det prioriterade nätet som även fortsatt kommer ha ett större utbud än vissa prioriterade stråk. 3

16 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Övergripande mål: Andelen hållbara resor ökar i hela Västra Götaland, och kollektivtrafikresandet fördubblas, för en attraktiv och konkurrenskraftig region Det övergripande målet syftar till att peka på resandets betydelse för regional hållbar utveckling och tillväxt. Med hållbart menas både miljö, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det är mer trafiksäkert att resa med kollektivtrafiken än med egen bil. Genom att öka andelen hållbart resande kan vi få mindre trängsel och miljöpåverkan och därigenom effektivare nyttjande av infrastruktur. Arbetsmarknaderna förstoras till ett mer inkluderande samhälle där stad och land interageras, och vi får bättre livsmiljöer i våra städer. Västra Götaland i framkant i utvecklingen forskning och utveckling Det övergripande målet om att vara en attraktiv och konkurrenskraftig region innebär vi ska sträva efter att vara i framkant och ta till oss forskning, goda exempel från omvärlden och prova nya lösningar för att nå våra högt ställda mål. Väl avvägda satsningar och prioriteringar bland projekt krävs för att nå goda resultat. Hållbart resande dörr till dörr utveckla smart kombination av färdsätt Kollektivtrafiken är ofta men inte alltid det hållbara alternativet, ekonomiskt och miljömässigt. Ett viktigt utvecklingsområde är att kombinera färdsätt smartare. Åtgärder ska anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov, geografiskt och hos olika resenärsgrupper, för såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Det innebär fortsatt hög prioritet för samverkansprojekt för utveckling av nya tjänster för att underlätta för samåkning, bilpooler, cykelpooler osv. Det innebär också att bättre samordna Västtrafiks egna trafikslag för att på så sätt knyta landsort och tätort närmare varandra. Likaså finns ett behov av att söka nya och kreativa lösningar och ha en utökad samverkan med näringsliv och civilsamhälle för att utveckla tillgängligheten till besöksnäringen. Därtill krävs systematiskt beteendepåverkande arbete. Inom kollektivtrafikmyndigheten pågår en uppbyggnad av en organisation; Hållbart resande väst, som ska verka för att samordna och driva utvecklingen framåt. Kommunerna och Trafikverket spelar en viktig roll som väghållare, för att utveckla pendelparkeringar för cykel och bil, samt cykelvägar. För detta krävs politisk vilja och att tillräckliga medel avsätts i nationell och regional infrastrukturplan. Samhällsplanering och kollektivtrafik Kollektivtrafik och övrig samhällsplanering behöver ske mer samordnat. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas effektivt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse. Det kräver ömsesidigt 4

17 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland kunskapsbyggande i syfte att ta fram tydligare principer och processer för parterna gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. Dialogen i kollektivtrafikråden, där samtliga kommuner ingår, utgör plattform för utvecklingsarbetet. Resandet med kollektivtrafiken fördubblas för att nå en ökad marknadsandel Fördubblingsmålet som antagits tidigare står fast, vilket innebär att antalet resor med kollektivtrafiken totalt sett ska fördubblas mellan åren Med de långsiktiga kontinuerliga satsningar och åtgärder som gjorts för att utveckla kollektivtrafiken följer resandeutvecklingen den utstakade målkurvan. Utifrån 2014 som basår återstår knappt 40 procents ökning till Resandet med kollektivtrafiken ska fortsatt öka i hela Västra Götaland, med prioritet för utpekade stråk och regionala pendlingsnav. Det är inte ett självändamål att resandet ska öka, utan ett av flera medel att öka andelen hållbara resor totalt sett. Målbild tåg 2035 antogs av regionfullmäktige 2013 och innebär en ambition att resandet med tågtrafiken ska tredubblas Det innebär därmed också en tydlig prioritering av att lyfta över längre bilresor till förmån för, i första hand, tågresor. På så sätt kan stad och land knytas samman närmare och stärka de funktionella arbetsmarknaderna på ett mer hållbart sätt. Personkilometer lyfts in som en ny indikator i programmet för att inte bara mäta antalet resor, utan också hur långa resor som sker med kollektivtrafiken. 5

18 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Prioritering - med utgångspunkt i trafikens funktion ÖVERGRIPANDE MÅL: ANDELEN HÅLLBARA RESOR SKA ÖKA I HELA VÄSTRA GÖTALAND Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ökar till 30 % år På sikt ska minst var tredje resa ske med kollektivtrafiken. Resandet med kollektivtrafiken fördubblas Verka för hållbart resande. Cykling och samåkning följs upp årligen, men statistiken är ännu inte utvecklad så att ett bestämt måltal kan sättas i programmet. Målet förutsätter att kommunernas bebyggelseplanering, parkeringspolicys, framkomlighetsåtgärder, cykelåtgärder mm stödjer utvecklingen av hållbart resande. Järnvägens infrastruktur byggs ut för att möjliggöra en kraftigt utbyggd regional tågtrafik. STRÅK (BUSS O TÅG) Kollektivtrafiken ska bidra till att Västra Götalands arbetsmarknadsregioner stärks och växer samman. Högst procentuell resandeökning inriktas mot de prioriterade stråken. Resandet med tåg tredubblas Personkilometer kan endast mätas schablonmässigt, men förs in som ny indikator i programmet för en ungefärlig uppfattning om hur reslängden med kollektivtrafik utvecklas över tid. Restidsförkortning prioriteras i prioriterade stråk. Andelen invånare med mindre än 60 min till pendlingsnav med kollektivtrafik ökar till 90 % REGIONALA PENDLINGSNAV En stor ökning av antalet resor behöver ske i stadstrafiken för att nå en högre marknadsandel för hållbart resande och understödja utvecklingen av attraktiva städer. Kollektivtrafiken behöver också utvecklas för att underlätta regional inpendling. Befolkningsutveckling och åtgärder i infrastruktur, framkomlighet och bebyggelse påverkar prioritering av satsningar. TÄTORTER LANDSBYGD SEKUNDÄRA STRÅK OCH MATARLINJER Öka resandet med kollektivtrafik, gång och cykel. Kollektivtrafikens utveckling ska stödja stads- och befolkningsutveckling. Planeringen ska utgå från lokala förutsättningar och resandeunderlag. Öka resandet med kollektivtrafiken. Säkerställ grundläggande servicenivå i hela Västra Götaland. Utveckla effektiva lösningar för att öka ett hållbart resande genom t ex utökad kollektivtrafik där det finns resandeunderlag, pendelparkeringar vid stråk, verktyg för samåkning etc. Samverkan med kommunerna för bättre samordning av skolskjuts och allmän trafik, utifrån lokala förutsättningar. 6

19 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Hållbart resande kräver att kommuner och staten arbetar i samma riktning För att skapa förutsättningar för Det goda livet med ett hållbart transportsystem, krävs att kommunerna och staten arbetar i samma riktning. Det innebär att bebyggelseplanering utvecklas på ett sätt som underlättar en effektiv och attraktiv kollektivtrafik, att kollektivtrafiken ges hög prioritet och framkomlighet i städerna, att gång- och cykelvägar och pendelparkeringar byggs ut och att parkeringspolicys i städerna utformas så att de ger incitament att resa på annat sätt än med egen bil. Därtill krävs kraftfulla åtgärder för att höja järnvägens standard, både på stambanor och i övriga pendlingsstråk. I nuläget bromsas Västra Götalandsregionens utveckling av tågtrafiken av brister i kapacitet och flera sträckor där hastigheterna till och med sänks. Ökad kapacitet behövs för att kunna utveckla såväl utbudet som konkurrenskraftiga restider i tågtrafiken. Infrastrukturplaneringen för är av avgörande betydelse för kollektivtrafikens utveckling. 7

20 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Delmål 1: Ökad tillgänglighet för invånarna i hela Västra Götaland Med tillgänglighet avses hur utbudet utvecklas i regionen hur vi knyter samman regionens orter med varandra och med övrig landsbygd, målpunkter utanför regionen och målpunkter inom våra största städer. Utbudet ska vara anpassat efter lokala förutsättningar och med avvägningar mellan samhällsnytta och resurseffektivitet. Det ska finnas en grundläggande servicenivå oavsett var du bor. För detta mål finns, utöver de prioriterade stråken, två centrala strategidokument som är styrande för den kontinuerliga utvecklingen: Målbild tåg 2035 och Landsbygdsutredningen. En strategi för stomnätet i den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal-Partille är under framtagande. Genomför Målbild Tåg 2035 och utveckla prioriterade stråk Målbild Tåg 2035 visar hur Västra Götaland kan bli ett konkurrenskraftigt tillväxtområde med bättre kommunikationer och kortare tidsavstånd genom ökad tågtrafik. Restid med tåg ska minska, antalet turer ska öka och antalet platser i tågen ska öka genom längre tåg. Målbild Tåg 2035 beskriver utvecklingsambitionen för den regionala tågtrafiken i hela Västra Götaland och är utgångspunkt för regionens årliga prioriteringar i dialogen med Trafikverket om infrastrukturens utveckling. Kartan visar turtäthet 2035, enligt Målbild Tåg Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i kollektivtrafiksystemet och kompletteras med expressbusstrafik i de stråk där tågtrafiken inte är ett fullödigt alternativ i de långväga regionala förbindelserna. En utveckling av tågtrafiken kräver att järnvägens infrastruktur förbättras och byggs ut. Utöver redan beslutade planer krävs åtgärder för ungefär 45 miljarder fram till 2035 för att kunna bygga ut regiontrafiken enligt målbilden. Målbild Tåg 2035 ska kompletteras med två tillägg: Potential för samhällsutveckling och hållbart resande med nya tågstopp Målbildens intention med bl a kortare restider och högre turtäthet för regionala tågförbindelser mellan större orter ska fortsatt prioriteras. Stråket Jönköping-Borås-Göteborg nya förutsättningar kopplat till Sverigeförhandlingen och framtagen funktionsutredning 8

21 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Genomför Landsbygdsutredningen Landsbygdsutredningen anger riktlinjer för vilken grundläggande servicenivå som ska utvecklas för kollektivtrafik på landsbygden som lägsta utbud. Där behovet är större ska utbudet fortsätta utvecklas utöver landsbygdsutredningens riktvärden. När utredningen gjordes visade den att utbudet såg väldigt olika ut i olika kommuner, som ett arv från när varje kommun avgjorde ambitionsnivån. I och med landsbygdsutredningen sker nu successivt en större likriktning i regionen. Nationell jämförelse visar att Västra Götaland ligger bland de som erbjuder högst servicenivå på landsbygden. Grundläggande servicenivå enligt Landsbygdsutredningen Tätort invånare Syfte/reseärende i första hand Grundläggande utbud (dubbelriktat= dt) Trafikslag Ej tätort <200 Serviceresor Närtrafik 5 tidsfönster/vardag Anropstyrd närtrafik Serviceresor, fritidsresor gymnasieresor Serviceresor, fritidsresor, i viss mån* arbets-/ studiependling 2 dt/vardag + närtrafik Linjelagda turer kan vara anropstyrda 5 dt/vardag Linjelagda turer kan vara anropstyrda Serviceresor, fritidsresor och arbets-/studiependling 10 dt/ vardag 3 dt/helg Linjelagda turer kan vara anropstyrda *Lokala förutsättningar avgör möjligheten till resurseffektiva lösningar Utveckla strategier för de regionala pendlingsnaven Strategier för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel för hållbara resor behöver utvecklas ytterligare. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum, som finns för respektive pendlingsnav i Västra Götaland. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen, dels att stötta stadsutvecklingen. Störst är behoven i den sammanhängande tätorten Göteborg-Mölndal Partille där majoriteten av antalet kollektivtrafikresor i regionen görs. Kapaciteten börjar nå sitt tak i kollektivtrafiken och dess infrastruktur, samtidigt som befolkningen ökar i hög takt. 9

22 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Smartare samordning med skolresor ger mer kollektivtrafik Det finns potential att öka servicenivån på landsbygd ytterligare genom samordning med skolskjutsar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner. Samordningen bör därför ske genom samråd mellan Västtrafik och respektive kommun utifrån geografiska och demografiska förutsättningar, inför upphandlingar, där både kommunen och Västtrafik strävar efter bästa möjliga totallösning för invånarna. Dialog kommer fortsätta föras för anpassning av skoltider så att fordonen kan nyttjas bättre och vi kan få mer kollektivtrafik för skattemedlen. Stor potential finns när det gäller gymnasieskolans tider i de största regionala pendlingsnaven. Delmål: Tillgänglighet för invånarna Indikator med måltal Nuläge 2014 Måltal 2020 Utblick 2035 Övriga indikatorer Andel invånare < 60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik Andel invånare minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen 84 % 84 % Öka 100 % 90 % 100 % - Antal utbuds-km med Västtrafik - Restidskvot 0,8 för tåg och 1,3 för buss i prioriterade stråk - Andel invånare som tycker att avgångstider passar deras resbehov - Andel inv < 90 min till Göteborg. - Brutto- o nettokostnad/ utbuds-km Hänvisning: Strategier som är en del av Regionala Trafikförsörjningsprogrammet: I Målbild Tåg 2035 finns mål för respektive bana/tåglinje med mål 2020, 2028 och I Landsbygdsutredningen finns fördjupad beskrivning av nuläge och utvecklingsbehov. 10

23 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik För att fler ska åka kollektivt för att man vill och inte för att man måste, krävs att kollektivtrafiken upplevs attraktiv. Det handlar om kvalitet, men även om image och känsla. Att gå mot målet om en attraktiv kollektivtrafik innebär ett långsiktigt utvecklingsarbete utifrån resenärernas behov före, under och efter en resa. I samråden inför revideringen av programmet har flera lyft vikten av att lyssna in ungas behov och idéer. Det är de som är vuxna För åtgärder inom målet om Attraktiv kollektivtrafik bör ungdomar involveras i utvecklingsarbetet. Åtgärder prioriteras som påverkar resenärens egen upplevelse att det är smart, tryggt och enkelt att välja hållbart resande. Bekvämlighet när man väntar, byter eller är på fordonet, punktlighet, pålitlighet, är viktiga faktorer att ständigt utveckla. Tjänster som underlättar resan, eller t o m ger resan mervärden ingår också inom ramen för detta mål. Trafikföretagen spelar en viktig roll, när det gäller till exempel körsätt, bemötande, fordonens kvalitet och trafiksäkerhet. Framkomlighet och prioritet för kollektivtrafiken krävs för att uppnå pålitlighet och punktlighet, såväl i städernas infrastruktur som på järnväg. Här spelar kommuner och Trafikverket en avgörande roll. De kommande årens stora infrastrukturprojekt inom västsvenska paketet kommer påverka framkomligheten betydligt. Det innebär stora utmaningar för alla inblandade aktörer att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken. Samtidigt finns möjligheter att förändra resebeteenden och öka andelen hållbara resor både till, från och inom Göteborg. 11

24 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Pris- och sortiment, försäljning och information 2014 beslutade regionfullmäktige om steg 1 i en pris- och sortimentstrategi, som syftar till att göra det enklare för resenären. Dagens taxesystem upplevs av många som komplext och ett systematiskt arbete pågår för att göra förenklingar. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen och avskaffa check-out, är sådant som redan är beslutat och genomförs successivt. Att gå vidare till steg 2 har hög prioritet och handlar om att se över zonsystemet för att uppnå ett system som resenären upplever som enklare och mer rättvist än dagens indelning, samt utvecklad biljettsamverkan för att underlätta resor över länsgräns. Att byta zonstruktur är ett stort steg, både vad avser ekonomisk risk och hur det kommer tas emot av resenären. Därför krävs djup förankring och tester med olika resenärsgrupper. All utredning görs utifrån förutsättningen att intäkterna totalt sett ska vara oförändrade. Förankring sker i första hand genom kollektivtrafikråden. Fortsatt utveckling av försäljningskanaler och information till resenären om hur och var man kan köpa biljetter och resa med kollektivtrafiken krävs, med hänsyn till olika resenärsgruppers behov och lokala förutsättningar. Digitala försäljningskanaler ger nya möjligheter, bland annat när det gäller nationell samordning av biljettgiltighet. Delmål: Attraktiv kollektivtrafik Indikator med måltal Nuläge 2014 Måltal 2020 Utblick 2035 Övriga indikatorer Andelen invånare som anser att det är enkelt att åka med Västtrafik Andelen nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Andelen nöjda resenärer m Västtrafik 54 % 60 % 85 % 53 % 93 % 60 % 93 % 75 % 93 % Allmänhetens upplevelse av förseningar med kollektivtrafiken Andelen turer som är punktliga (per trafikslag) Hänvisning: Pris- och sortimentstrategi steg 1 ingår som en del i Trafikförsörjningsprogrammet. 12

25 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Delmål 3: Alla resenärsgrupper beaktas Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för jämlikhet och delaktighet i samhället, som bidrar till social hållbarhet. Målet är att kollektivtrafiken utformas så att den inte upplevs diskriminerade, utan stöder en inkluderande samhällsutveckling. Genomför Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken För att underlätta resandet för personer med funktionsnedsättning är det av stor vikt att alla aktörer har ett hela-resan-perspektiv där både mjuka och fysiska åtgärder beaktas. Kollektivtrafiknämnden har beslutat om en funktionshinderstrategi som ska ses som en del av trafikförsörjningsprogrammet. Strategin pekar ut prioriterade åtgärdsområden, där anpassning av fordon, samt prioriterade knutpunkter och hållplatser ingår som en viktig del. Västra Götalandsregionen rankas högst av Sveriges kollektivtrafikmyndigheter av Myndigheten för delaktighet 2015, när det gäller arbetssätt med tidsatta mål och samråd kring tillgänglighetsfrågor. 13

26 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Utveckla strukturerat arbetssätt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Västra Götalandsregionen har gjort en utredning som visar att åtgärder för funktionsnedsatta även gynnar andra grupper i samhället. Den visar att ytterligare åtgärder krävs, framförallt när det gäller att öka tryggheten för olika resenärsgrupper. Ökad kunskap och utveckling av ett strukturerat arbetssätt krävs dock för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (barn/äldre). Det är ett prioriterat utvecklingsområde. Här ingår att utveckla kollektivtrafikens roll som ett verktyg för integration, jämställdhet och att stärka barns rättigheter. Delmål: Alla resenärsgrupper Indikator med måltal Nuläge 2014 Måltal 2020 Utblick 2035 Övriga indikatorer Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik Andel anpassade fordon funktionsnedsatta 97 % 100 % 100 % Anpassade prioriterade hållplatser terminaler funktionsnedsatta Hänvisning: 67 % Ca % > % Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Kvantitativ och kvalitativ uppföljning av Funktionshinderstrategin Strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken ingår som en del av Trafikförsörjningsprogrammet. Här finns delmål och prioriterade åtgärder utpekade. Underlagsrapport för trafikförsörjningsprogrammet: Social Hållbarhet och Kollektivtrafik Lista över alla prioriterade hållplatser och knutpunkter som ingår i funktionshinderstrategin, samt vilka av dem som är åtgärdade uppdateras årligen på Västra Götalands tillgänglighetsdatabas uppdateras kontinuerligt avseende knutpunkter och terminaler. I Västtrafiks reseplanerare finns information om anpassning för respektive resa. 14

27 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Delmål 4: Minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken Kollektivtrafiknämnden har antagit en miljö- och klimatstrategi som uttrycker en hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Strategin innebär utfasning av fossila drivmedel och minskad energianvändning med låga nivåer av avgaser och buller. Det sker genom successivt ökade krav i varje trafikupphandling. Utfasningen av fossila drivmedel sker i snabb takt medan ökad energieffektivitet och minskat buller är en stor utmaning. Genom successivt införande av olika grad av eldrivna fordon finns potential för att minska både energianvändning och buller. Vi ser att utvecklingen går snabbt fram på detta område och kräver avvägningar och ställningstaganden kring affärsmodeller. Västtrafik kör motsvarande 12 varv runt jorden varje dag (fordonskilometrar) varav 83 procent körs med förnybart bränsle I och med att det miljöpolitiska programmet för Västra Götalandsregionen revideras parallellt med trafikförsörjningsprogrammet justeras målet för 2025, 95 % förnybart bränsle, i miljöoch klimatstrategin till att gälla minskning av koldioxidutsläpp. Nytt mål: 80 procent minskning av koldioxidutsläpp per personkilometer För att nå målen krävs en kombination av förnybara drivmedel som exempelvis biogas, el och HVO. Detta mål motsvarar definitionen av fossilfrihet i den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) med skillnaden att utredningen siktar på att nå 80 % minskning till Koldioxidutsläppen per personkilometer minskade med 50 procent från 2006 till Kollektivtrafiken ska bidra till att driva utvecklingen framåt Västra Götalandsregionen ska fortsatt medverka i forsknings- och utvecklingsprojekt för att driva utvecklingen inom miljöteknik i transportsektorn framåt. Det är mycket som händer inom detta område och prioriteringar av projekt krävs för att få god utväxling av insatta utvecklingsmedel och personella resurser. Delmål: Minskad miljöpåverkan Indikator med måltal Nuläge 2014 Måltal 2020 Utblick 2035 Övriga indikatorer Minskning CO 2 -utsläpp per personkilometer jmf 2006 Hänvisning: 50 % 80 % Minska 80% Uppföljning och analys av buller, utsläpp, energieffektivitet enligt Miljö-och klimatstrategin Miljö- och Klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland ingår som en del av Trafikförsörjningsprogrammet 15

28 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Nuläge och behov Befolkningsutveckling Västra Götalands befolkning förväntas växa till nästan 1,9 miljoner invånare år Det innebär fler invånare 2030 jämfört med 2014, det vill säga drygt fler invånare varje år i genomsnitt. Flyktingströmmarna är svåra att beräkna, men befolkningsökningen väntas vara högre de närmast kommande åren och något mindre i slutet av perioden. De flesta kommuner väntas få en ökad befolkning. Det är framför allt i Göteborgsregionen och stråket österut mot Borås, inklusive Borås kommun som den största ökningen beräknas ske, samt Strömstad kommun. De närmast kommande åren väntas ökningen främst ske med hjälp av invandring. Att invånarna blir fler ger ett ökat behov av kollektivtrafik. I första hand för att vi är fler, men också för att när befolkningstätheten ökar krävs att fler reser med mer yteffektiva transportslag, som kollektivtrafik, än med bil. I de kommuner där befolkningsutvecklingen riskerar att avstanna eller minska är också kollektivtrafiken viktig för attraktiviteten. Kollektivtrafiken gör det möjligt att arbeta eller studera på annan ort än där man bor och ger, sett ur företags och skolors synvinkel, möjligheter att rekrytera personal och studenter från fler kommuner. Fler äldre och fler barn Sammansättningen av befolkningen förändras. Andelen invånare över 80 år bedöms öka från 5 % av befolkningen år 2014 till 7 % av befolkningen år Även antalet barn väntas öka mer än genomsnittet. Detta ställer krav på kollektivtrafiken, både genom att fler behöver åka och att fler personer har behov av en trygg och tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik. Resbehov pendling i Västra Götaland De funktionella, lokala arbetsmarknaderna växer i Västra Götaland, dels genom inflyttning, dels genom ökad pendling. Västra Götaland har sju lokala arbetsmarknader enligt SCBs definition, som bygger på faktiska pendlingsmönster. Ser vi till den totala pendlingen är det tydligt att Västra Götaland är en flerkärnig region med Göteborg som stark regionkärna. Söderut sträcker sig Göteborgs lokala arbetsmarknad in i Hallands län, och norrut ingår Åmål i Karlstads arbetsmarknad. Pendlingen är i hög utsträckning enkelriktad in mot de fem pendlingsnaven; Göteborg-Mölndal-Partille, Borås, Skövde, Trollhättan-Vänersborg och Uddevalla. När högskolependlingen lyfts in i analysen ökar den dubbelriktade pendlingen framförallt mellan Borås-Göteborg och Trollhättan-Göteborg. 2 Befolkningsprognos Västra Götaland , rapport 2015:3 16

29 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Resandet med kollektivtrafiken, mätt i antalet resor, är störst i stadstrafiken. Den största ökningstakten har dock varit inom regiontågstrafiken, där resandet mer än fördubblats det senaste decenniet. Vid införandet av trängselskatt skedde den största procentuella resandeökningen på expressbussarna mellan kranskommunerna och i Göteborg. Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat från 24 procent 2010 till knappt 28 procent 2014, vilket är en snabbare ökningstakt än i resten av landet. Utmaningar Enkelriktad pendling med hög efterfrågan i högtrafik innebär mycket stora krav på kapacitet under kort tid av dygnet. En personbil används i snitt 48 minuter per dygn och står sedan parkerad och kräver yta. För samhällsbyggnaden i stort är det en viktig fråga att prioritera åtgärder för ett mer resurseffektivt nyttande av samhällets resurser i Resandets fördelning över dygnet, form av mark, infrastruktur och kollektivtrafik, med kollektivtrafik framförallt i och omkring större städer. Figuren visar hur resandet med kollektivtrafik fördelar sig över dygnet. En förutsättning för tågresor är att järnvägsinfrastrukturen tillåter utökat utbud av tågtrafik. En jämförelse av utbudet av tågtrafik mellan Sveriges län visar att Västra Götaland ligger bland de län som har allra minst utbudskilometer tåg per invånare. Det beror på att kapaciteten begränsas av infrastrukturen. Västra Götalandsregionens målbild för tågtrafiken till 2035 innebär att Västra Götaland skulle nå samma antal resor som Skåne hade 2013, med en mindre befolkning. Utbudskilometer tåg per invånare

30 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland För att kunna trafikera med fler tåg och få mer pålitlig trafik krävs utbyggd infrastrukturkapacitet i form av till exempel fler mötesstationer, nya signalsystem och genomgående spår på Göteborgs Central. Enligt Trafikverkets Järnvägsnätsbeskrivning för 2017 finns det dessutom brister i standarden hos flera av banorna i Västra Götaland och högsta tillåtna hastighet kommer att sänkas. Det gäller delsträckor av både Västra Stambanan, Älvsborgsbanan, Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. För att utveckla attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs att kollektivtrafiken ges tydlig prioritet, framförallt i städerna, genom till exempel busskörfält, signalprioritet och andra ITS-lösningar. Kommunernas bebyggelseplanering har också stor betydelse för hur en effektiv kollektivtrafik kan utformas. och möjligheter För att klara en omställning till ett hållbart transportsystem krävs nya resvanor och ett nytt sätt att se på resandet. Det finns trender i omvärlden som går i den riktningen. Det handlar till exempel om synen på ägandet, där ungdomar inte ser bilen som statussymbol på samma sätt som tidigare generationer. Det blir allt mer accepterat att betala för att dela på kapitalintensiva resurser. Här ingår delandet av bil. Bilpooler och olika samåkningstjänster ökar i snabb takt. Utvecklingen av mobilitet som tjänst, där flera färdsätt kan kombineras, går hand i hand med digitaliseringen, som också är en stark trend som gynnar omställningen till ett hållbart transportsystem. Vi ser också en stark trend inom så kallad elektromobilitet. Elcyklar och mindre elfordon har potential att vara miljö- och platseffektiva alternativ för kortare resor, eller för att nå en knutpunkt i ett kollektivtrafikstråk. Utvecklingen av högkapacitetfordon som till stor del går på eldrift, och som inte är beroende av spårinfrastruktur innebär nya möjligheter för, i första hand, stadsutvecklingen, med mindre utsläpp och buller. Hur autonoma fordon kan komma att påverka utvecklingen av hållbart resande råder det delade meningar om, men om möjligheten tas tillvara och nyttjas på rätt sätt bör även denna utveckling kunna leda till bättre nyttjandegrad av samhällets resurser i form av mark, fordon och infrastruktur. Den trend som finns i samhället för att i högre grad prioritera hälsa och ekologisk konsumtion bedöms gynna kollektivtrafiken som ett smart livsstilsval. Det finns också en bred politisk uppslutning kring behovet att utveckla kollektivtrafiken och ett hållbart resande för att nå en attraktiv och konkurrenskraftig region som inkluderar alla och ger förutsättningar för visionen om Det goda livet. Hänvisning till underlagsrapport till trafikförsörjningsprogrammet: Nulägesbeskrivning av kollektivtrafiken och dess förutsättningar i Västra Götaland 18

31 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Förutsättningar för kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen innebär att trafikföretag har rätt att etablera kollektivtrafik på kommersiell grund. Målen i trafikförsörjningsprogrammet avser all regional kollektivtrafik oavsett om trafiken är upphandlad eller kommersiell. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för att värdera samhällsnyttan och ska besluta om vilken trafik som samhället behöver handla upp för att motsvara invånarnas behov. Västra Götalandsregionen är kollektivtrafikmyndighet och myndighetens uppgifter sköts av kollektivtrafiknämnden. Underlag för beslut om trafikplikt Kollektivtrafiknämnden fattar beslut om trafikplikt för upphandlad kollektivtrafik, som en tydlig information till marknadens aktörer om samhällets avsikt. Om målen bedöms kunna uppnås utan att trafiken handlas upp bör kollektivtrafiknämnden fatta beslut om att avstå trafikplikt. Möjligheten att resa i ett sammanhängande system ska beaktas. Kollektivtrafiknämndens dokument Kriterier för trafikplikt beskriver process och kriterier inför beslut om trafikplikt, framtaget i dialog med branschens parter. Västra Götalandsregionen ser positivt på det nationella branschgemensamma samarbete som finns; Partnersamverkan för förbättrad kollektivtrafik 3. Här diskuteras branschövergripande frågor och man arbetar fram vägledningar och verktyg till stöd för branschens aktörer, bland annat gällande trafikplikt, avtalsformer och frågor som rör det kommersiella marknadstillträdet. Utvecklade avtalsformer För att långsiktigt bygga upp möjligheterna för en kommersiell trafik som bidrar till måluppfyllelsen är det viktigt att Västtrafik fortsätter tillsammans med trafikföretagen med utveckling av avtalsmodeller, där arbetet med branschgemensamma avtalsmodeller är en utgångspunkt. Trafikförsörjningsprogrammet stödjer arbetet med Västtrafikmodellen som ökar trafikföretagens ansvar, engagemang och möjligheter att utveckla trafiken och kundnöjdheten. En framgångsfaktor för successiv övergång till kommersiell trafik kan vara att ytterligare utveckla nya samarbetsformer. När ny lagstiftning kring koncessioner införts under 2016 kommer denna avtalsform utredas ytterligare. Kommersiell regional kollektivtrafik finns idag på flygbusslinjen Göteborg Landvetter. Därtill kommer ett antal turistlinjer, som har körts sommartid i Göteborgs stad, på järnväg i Dalsland samt fartygstrafik i skärgården. 3 Bakom Partnersamverkan står de nationella branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket och Jernhusen. 19

32 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Konkurrensneutralt tillträde till terminaler Kommersiell och upphandlad trafik ska ha konkurrensneutralt tillträde till terminaler, knutpunkter och hållplatser. Västra Götalandsregionens kollektivtrafikmyndighet för ett fördjupat samråd med Västtrafik och trafikföretagens branschföreningar nationellt och regionalt kring tillträde till terminaler och knutpunkter. Prissättning för angöring på tomtmark behöver vara transparent, och principer för prioritering av tillträde vid kapacitetsbrist bör vara funktionsbaserad och likvärdig för alla trafikföretag. Speciellt viktigt kan detta bli i samband med förväntad kapacitetsbrist vid de stora byggprojekten inom Västsvenska Paketet och stadsutvecklingsprojekten i Göteborg. Marknadsanalys för kommersiell trafik Marknadsanalys för kommersiell trafik görs i huvudsak av trafikföretagen i samband med samråd inför upphandling så att man utgår från aktuella förutsättningar. Västtrafik ska då tillhandahålla en öppen redovisning av data såsom antal resande och intäkter för de avtal som löper ut. Trafikföretagen kan med detta underlag och sin egen marknadsanalys som grund ta ställning till om de ska investera i en kommersiell trafik. Trafikförsörjningsprogrammet redovisar därför endast ett övergripande resonemang. Förutsättningarna för kommersiell trafik bedöms störst där hög andel enkelbiljettskunder indikerar en betalningsvilja hos resenärerna och ett mindre beroende av det större sammanhängande systemet. Det innebär att linjer som nyttjas av turister sommartid kan vara intressanta under delar av året. Vi har hittills sett sådana initiativ i skärgården, Göteborg och i Dalsland. Till större turistmål, som t ex Skara Sommarland, bör därmed också finnas viss potential. Andra intressanta områden för utveckling av kommersiell trafik kan vara ekonomiskt starka tillväxtområden såsom den påbörjade utökade exploateringen kring Landvetter flygplats. Med utgångspunkt i den dialog Västra Götalandsregionen haft med trafikföretagen kring möjligheten att etablera kommersiell trafik är det vår bedömning att det är svårt för en kommersiell linje att gå med hög turtäthet för vardagspendling och klara sig med biljettintäkter. Den ekonomiska risken bedöms som hög även där resandeunderlaget är relativt stort. Däremot bör det finnas potential för nya lösningar där lönsamheten utökas genom medfinansiering från andra kommersiella aktörer. Det skulle kunna handla om större köpcentrum, eller andra kommersiella verksamheter som har många anställda och/eller besökare. Dokument som är en del av trafikförsörjningsprogrammet: Kriterier för trafikplikt beskriver process och kriterier inför beslut om trafikplikt är framtaget i dialog med branschens parter och ingår i Trafikförsörjningsprogrammet Förteckning över alla trafikavtal, samt när dessa löper ut, publiceras i årlig rapport 20

33 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Ekonomiska förutsättningar och finansiering Under 2014 uppgick Västtrafiks totala kostnad till cirka 7,6 mdr kr. Intäkterna uppgick till 4,0 mdr kr och regionbidraget till 3,6 mdr kr. Kostnadstäckningen fördelar sig per trafikslag enligt nedanstående figur. Buss står för både den största kostnaden och intäkten, med ca 43 procent kostnadstäckning. Bäst kostnadstäckning har spårvagnstrafiken med 58 procent. Under 2014 uppgick Västtrafiks självfinansieringsgrad totalt till 52 procent. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad i Sveriges olika län varierar mellan 35 och 75 procent. Västtrafiks självfinansieringsgrad ligger ungefär på riksgenomsnittet. När man jämför regionbidraget per invånare i olika län visar det sig att län med stora städer ligger högre än övriga län, eftersom tät bebyggelse förutsätter platseffektiva färdmedel. Under 2014 uppgick regionbidraget per invånare i Stockholms län till kr och i Västra Götaland till kr (källa: Trafikanalys). Kollektivtrafikutvecklingens finansiering Den långsiktiga ambitionen i Västra Götaland är att var tredje motoriserade resa ska ske med kollektivtrafik. För att klara detta och övriga uppsatta mål krävs att bebyggelse- och infrastrukturutvecklingen stödjer en sådan utveckling, samti- 21

34 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland digt som det sker en successiv utbyggnad av kollektivtrafikens attraktivitet och kapacitet. Under 2014 uppgick kollektivtrafikens regionbidrag till drygt 3,6 mdr. Bedömningen är att regionbidraget behöver öka i genomsnitt 5,5-6,5 procent per år för att nå uppsatta mål. Här ingår alla kostnader, även driftskonsekvenser från investeringar. I diagrammet nedan visas det som en rät linje, men utvecklingen är ofta i form av trappsteg, kopplat till större infrastruktur- och fordonsinvesteringar. När infrastruktur byggs ut medger det också utökning av trafik som gör att trafikkostnaderna ökar i trappsteg. Beräkningen baseras på att kollektivtrafikens kostnadsindex uppgår till 2,5-3 procent/år, det vill säga något högre takt än inflationen i samhället. I kalkylen höjs biljettpriserna i samma takt som kollektivtrafikens index Löpande prisnivå 2014 års prisnivå Diagrammet ovan bygger på en kalkyl som är översiktligt beräknad. Den utgår från att satsningar ger motsvarande resandeökning, ungefär 3 procent per år. Det krävs ett aktivt arbete med kostnadseffektiva åtgärder genom t ex smartare samordning mellan kollektivtrafik och skolskjutstrafik, jämnare spridning av resandet över dygnet och ökad prioritering av kollektivtrafikens framkomlighet. Även intäktshöjande åtgärder som t ex företagsbearbetning och marknadsföring är angeläget. Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad kan då bibehållas, på dagens nivå, omkring 50 procent Osäkerheten ökar med tiden. Vi kan inte förutse omvärldsfaktorer som t ex bensinpriser, hur andra färdsätt utvecklas som självkörande fordon, nya tjänster, och cyklandet i städerna, samt befolkningsutvecklingen i stort. Möjligheten att bygga ut kollektivtrafiken är också starkt beroende av infrastrukturens utbyggnad, när det gäller järnvägen regionalt och framkomlighet i städerna. 22

35 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Kollektivtrafikens samhällsnytta Det finns ett positivt samband mellan kollektivtrafikens utveckling och bättre miljö, färre olyckor, bättre hälsa, regional balans, regionförstoring och tillväxt. Västtrafik har tidigare utvecklat en metod för att beräkna kollektivtrafikens samhällsnytta. Bedömningen då var att samhällets återbäring på varje insatt krona i kollektivtrafiken var 1 krona och 75 öre. Det innebär att regionbidraget år 2035 skulle motsvara en samhällsnytta på 18 mdr kronor per år. Snabbare och bättre tågförbindelser bidrar till regionförstoring, och därigenom tillväxt och ökat skatteunderlag. Jönköpings handelshögskola har genomfört en beräkning som visar att ett en utveckling av den regionala tågtrafiken enligt Målbild Tåg 2035 ger ett ökat årligt produktionsvärde (bruttoregionprodukt) för Västra Götaland motsvarande 2 mdr kr. Behov av breddad finansiering en nationell fråga Under det senaste decenniet har kostnaderna för svensk kollektivtrafik ökat snabbare än både resandet, skatteunderlaget och biljettintäkterna. För att klara en långsiktig finansiering av omställningen till ett mer hållbart transportsystem krävs ett systematiskt arbete inom flera områden. Det handlar om att utveckla trafiken så kostnadseffektivt som möjligt, och att utforma biljettsortimentet så att betalningsviljan hos resenären tas till vara. Men ska en omställning av transportsystemet ske krävs fortsatt kraftfulla satsningar på utbudet och på kollektivtrafikens infrastruktur. I Sverige finansieras kollektivtrafiken med biljettintäkter och skattemedel. För att kraftigt bygga ut kollektivtrafiken, så att den får en annan roll i transportsystemet behöver ett arbete påbörjas om finansieringen kan breddas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en omvärldsspaning som visar att kollektivtrafikens driftskostnader även utomlands till största delen finansieras av biljettintäkter och skattemedel, men även på andra sätt, till exempel genom bompeng/trängselskatt, arbetsgivaravgifter, exploateringsavgifter, parkeringsavgifter, fastighetsskatt mm. En nationell dialog bör föras kring vilken finansieringsmodell som krävs för att klara målen om fossiloberoende fordonsflotta och ett hållbart transportsystem. 23

36 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Dialog och samråd för revideringen av programmet Revideringen av detta program har gjorts genom en bred förankringsprocess. Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd har lett arbetet i nära samverkan med kollektivtrafikråden och dess tjänstemannagrupper, där alla kommuner ingår. En särskild arbetsgrupp med åtta kommuntjänstemän, två från varje delregion, har berett underlag till råden. Två workshops har genomförts med trafikföretagen och dess nationella och regionala branschorganisationer. Dialog har också förts med grannlänens kollektivtrafikmyndigheter, grannlän, länsstyrelsen, Trafikverket och ytterligare intressenter. Medborgardialog har genomförts genom digital medborgardialog och fokusgrupper. Därtill genom samråd med Västra Götalandsregionens rättighetskommittés fem samråd: samrådet för funktionshinderfrågor, samrådet för jämställdhet- och hbtq-frågor, samrådet för nationella minoriteter, samrådet för ålder och samrådet för mänskliga rättigheter. Förslag till program innehåller en avvägning av de inspel som framkommit vid dessa samråd. Hänvisning till underlagsrapporter till trafikförsörjningsprogrammet: Medborgardialog; sammanställning av fokusgrupper och resultat från digital medborgardialog Samrådslogg förteckning över samrådsmöten som varit en del av framtagandet av programmet Kollektivtrafikens styrning - ansvar och roller Västra Götalandsregionen är regional kollektivtrafikmyndighet och har helhetsansvaret för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Ansvaret regleras i Lagen om kollektivtrafik, samt genom ett avtal med länets kommuner. Prioriteringar för kollektivtrafikens utveckling läggs fast vart fjärde år genom trafikförsörjningsprogrammet (detta dokument), som är utgångspunkten för styrningen. Inom Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har organiserat ansvaret genom att inrätta en kollektivtrafiknämnd. Regionfullmäktiges budget, och trafikförsörjningsprogrammet ger inriktningen för kollektivtrafiknämndens arbete. Västtrafik är ett helägt bo- 24

37 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland lag som utför verksamheten i enlighet med de mål och uppdrag som kollektivtrafiknämnden sätter, utifrån givna ekonomiska ramar. Bolaget handlar i sin tur upp all trafik från trafikföretag. Figuren är en förenkling. Till exempel är frågor med hög detaljeringsgrad inom en kommun, inom Västtrafiks ansvar även om de är långsiktiga. Generellt beslutar kollektivtrafiknämnden om principer, mål och strategier som avser hela territoriet. Det direkta kundansvaret ligger hos bola- get, men kollektivtrafiknämnden bär det politiska ansvaret gentemot medborgaren i Västra Götaland. Avtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna Gränssnittet i ansvaret mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen är definierat i ett avtal som skrevs under våren 2011, i samband med beslut om skatteväxling. Avtalet innebär att ansvaret för kollektivtrafikens utveckling ligger hos Västra Götalandsregionen, men kommunerna ansvarar fortfarande för färdtjänst, och sådan trafik som riktas främst till äldre, samt för skolskjutsar. Kommunerna ansvarar också för kollektivtrafikens infrastruktur upp till och med markytan inom kommunalt väghållaransvar. Undantaget är spårväg, där kapitalkostnaden för spår ingår i driftskostnaden. Tillköp Kommunerna har möjlighet att göra tillköp i trafik och rabatter, för en höjd ambitionsnivå, förutsatt att det går i linje med beslutat trafikförsörjningsprogram och strategier. Övergripande principer för tillköp beskrivs i avtalet. Kollektivtrafiknämnden har också, efter beredning i kollektivtrafikråden, beslutat om Principer för tillköp av färdbevis. Samverkansformer Västra Götalandsregionen och kommunerna Kommunerna och Västra Götalandsregionen har enats om samverkansformer som innebär att man gemensamt ska bereda den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling. Det sker genom kollektivtrafikråden. BHU (Beredningen för hållbar utveckling) ingår som regionalt kollektivtrafikråd. Råden har inte beslutsmandat men väger tungt i Västra Götalandsregionens beslut. I kollektivtrafikråden ingår representanter från Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner som bereder frågor gemensamt. Delregionala kollektivtrafikråd ska enligt beslutade samverkansformer hållas minst två gånger per år. 25

38 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Rekommendationen i den utvärdering som genomfördes 2013 är att även representanter från Västtrafiks styrelse adjungeras, för bättre förankring och samverkan. För de fem regionala pendlingsnaven finns politiska stadstrafikforum. De samråder inom ramen för det gällande trafikförsörjningsprogrammet kring frågor om stadsutveckling och kollektivtrafik, och träffas ungefär två gånger per år, beroende på aktuellt behov. Västtrafik för dialog med kommunerna om de konkreta förändringarna i trafiken, mm, i en årligt återkommande process. Därtill finns kontaktpersoner hos bolaget och i respektive kommun som ansvarar för löpande dialog. Den utvärdering som gjordes 2013 av samverkansformerna resulterade i ett antal åtgärdsområden. Västtrafik har utökat sitt kommunteam och utvecklat den årliga dialogprocessen för trafikplaneringen. Kollektivtrafiknämnden har utvecklat sina processer genom att sträva efter längre tid för förankring och större delaktighet från kommunerna i strategiska processer. Kommunerna bär ansvaret för att bättre förankra det arbete som sker i kollektivtrafikråden i sin kommun. Fungerande samverkan är ett ömsesidigt och ständigt pågående utvecklingsarbete Hänvisning: dokument finns på Avtal om ansvar för kollektivtrafiken i Västra Götaland Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Principer för tillköp av färdbevis, beslutad nov

39 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Måltal och indikatorer För varje mål finns måltal för 2020 och en långsiktig utblick mot 2035 (basår 2014), samt ett antal indikatorer 4. Indikatorerna är med för att visa på en utveckling. Indikator med måltal Nuläge Måltal Utblick Övriga indikatorer Övergripande mål: Andelen hållbara resor Kollektivtrafikens motoriserade marknadsandel ,5 % 30 % > 33 % Antal personkilometer Körsträcka personbilar Bilinnehav/1000 invånare Andel cykelresor Andel bilpassagerare (samåkning) Antal resor i kollektivtrafiken 278 milj + 15 % Fördubbla Antal resor per funktion: a) stråk (tåg, expressbuss, cityexpress) b) stadstrafik (per pendlingsnav) c) tätortstrafik d) landsbygd /övrigt Brutto-och nettokostnad/resa Delmål 1: Tillgänglighet för invånarna Andel invånare < 60 min till ett pendlingsnav, med kollektivtrafik Andel invånare minst grundutbud enligt landsbygdsutredningen 84 % 93 % Öka 100 % 90 % 100 % Antal utbuds-km med Västtrafik Andel invånare, avgångstider som passar deras resbehov Restidskvot 0,8 för tåg och 1,3 för buss i prioriterade stråk Brutto- o nettokostnad/utbuds-km Delmål 2: Attraktiv kollektivtrafik Andelen invånare som anser att det är enkelt att åka med Västtrafik Andelen nöjda resenärer med senaste resan mätt ombord Andelen nöjda resenärer med Västtrafik 53 % 93 % 60 % 93 % 75 % 93 % Allmänhetens upplevelse av förseningar med kollektivtrafiken Andelen turer som är punktliga per trafikslag 54 % 60 % 85 % Delmål 3: Alla resenärsgrupper Andel invånare som känner trygghet att åka med Västtrafik Andel anpassade fordon funktionsnedsatta Anpassade prioriterade hållplatser terminaler funktionsnedsatta 67 % 97 % 72 % 100 % 80 % 100 % Kvalitativ analys utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Kvalitativ och kvantitativ uppföljning av strategin för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Ca 350 > 800 Delmål 4: Minskad miljöpåverkan Minskning CO 2 -utsläpp per personkilometer jmf % 80 % Minska 80% 4 Flera av måltalen och indikatorerna mäts genom den nationella kollektivtrafikbarometern. Diskussioner pågår om förändringar i denna som kan komma att påverka sättet att mäta måluppfyllelsen av trafikförsörjningsprogrammet. 27

40 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet Måltal och indikatorer följs upp årligen och sammanställs i en rapport. Förutom uppföljning av dessa kvantitativa uppgifter ska trafikförsörjningsprogrammets beslutade strategier följas upp årligen. Följande strategier är beslutade och ingår som en del av trafikförsörjningsprogrammet; Strategi för funktionshinderanpassning Strategin har en särskild status, eftersom kollektivtrafiklagen tydligt anger kollektivtrafikmyndighetens ansvar inom detta område. I strategin återfinns tidsatta mål och åtgärder. Det handlar om anpassning av fordon, hållplatser och terminaler. Men också om ledsagning, bemötande, utveckling av tjänster och kvalitetssäkring. En årlig redovisning och uppföljning av strategin tas fram, separat från trafikförsörjningsprogrammets årliga uppföljning. En kortare mer kvantitativ uppföljning ingår i den årliga uppföljningen av programmet. Målbild Tåg 2035 Målbilden är en strategi för hur tågtrafikens utbud och restider successivt kan förbättras i olika etapper till 2020, 2028 och 2035 för att binda ihop regionen och regionen med dess omland, och lyfta över fler resor till tåg. Västtrafik har tagit fram en konkretiserad genomförandeplan för perioden fram till I den årliga uppföljningen kommer en lägesrapport om genomförandet att ingå. Landsbygdsutredningen Utredningen innehåller mål för den grundläggande servicenivån för invånarna och följs upp årligen som en del av trafikförsörjningsprogrammets uppföljning. Pris-och sortimentsstrategi Steg 1 Strategin syftar till att göra det enklare för resenären. Färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, renodlade rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen och avskaffa check-out, är sådant som ingår och som genomförs successivt. I den årliga uppföljningen ges en lägesrapport om genomförandet. Miljö- och klimatstrategi I strategin ingår, förutom mål om att minska CO 2 -utsläpp, mål och åtgärder för att minska utsläpp, öka energieffektiviteten och minska buller från kollektivtrafiken. I den årliga uppföljningen ges en lägesrapport om genomförandet. Då nya strategier tillkommer, eller revideras och kompletteras under kommande programperiod lyfts de successivt in i den systematiska uppföljningen. En målbild för stomnätet i storstadsområdet Göteborg-Mölndal-Partille är en sådan, liksom planerade tillägg till Målbild tåg

41 Avdelningen kollektivtrafik och infrastruktur arbetar med den långsiktiga och strategiska utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland.

42 13 (26) Protokoll från Kollektivtrafiknämnden, Förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Diarienummer KTN Beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland med utblick till 2035 Kollektivtrafiknämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige godkänna förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland med utblick till Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet är det övergripande styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i länet. Programmet revideras vart fjärde år. Efter en bred remiss under våren 2016, samt godkännande i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) beslutade kollektivtrafiknämnden i juni att låta avdelning kollektivtrafik och infrastruktur göra relevanta justeringar av förslaget till trafikförsörjningsprogram utifrån inkomna remissvar. Förslaget till trafikförsörjningsprogram skickas efter kollektivtrafiknämndens godkännande till regionstyrelsen och regionfullmäktige för beslut under hösten. Genomförda justeringar i programmet Programmet har justerats enligt beslutet i nämnden i juni. Genomförda ändringar är markerade med grått i dokumentet, se hänvisningar under respektive punkt nedan. Den inledande figuren som tidigare beskrev övergripande mål och delmål har justerats så att kopplingen mellan programmets mål och de tillhörande strategierna blir tydligare (se figur sid 1, ej markerat i dokumentet) Måltabellen i slutet av dokumentet har kompletterats med en nulägeskolumn (se sid 27, ej markerat i dokumentet). Programmet har kompletterats med ytterligare text under hållbart resande om hur vi kan nyttja befintliga resurser och smarta samordningslösningar för att utveckla tillgängligheten i besöksnäringen (se sid 4). Programmet har kompletterats med en text om att den kommande byggperioden i Göteborg kommer att innebära stora utmaningar för kollektivtrafikens framkomlighet men också möjligheter till ändrade färdsätt (se sid 11 och 20). Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

43 14 (26) Protokoll från Kollektivtrafiknämnden, Ett tillägg under miljömålet: För att nå målen krävs en kombination av förnybara drivmedel som exempelvis biogas, el och HVO (se sid 15). Ändrad skrivning i tillägget till Målbild tåg 2035: Stråket Jönköping- Borås-Göteborg ska kompletteras med nya förutsättningar kopplat till Sverigeförhandlingen och framtagen funktionsutredning. (se längst ner på sid 8) Förordet har kompletterats med en text om att vi har utgått från den branschgemensamma vägledningen för framtagande av programmet (se under förordet på första uppslaget innan sidnumreringen börjar). Språk och ordval för vissa begrepp, som remissinstanserna uppmärksammat har ändrats (ej markerat). Förtydligande om att de delregionala kollektivtrafikråden involveras och spelar en viktig roll i arbetet med de prioriterade utvecklingsområdena (se sid 1). Dessutom har diverse layoutmässiga förändringar genomförts. Till exempel har tabeller som inte är måltabeller fått en annan layout för att särskilja dem från måltabellerna. Därutöver har en del andra redaktionella förändringar gjorts för att öka läsbarheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

44

45

46 ÄRENDE 2

47 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Jacobson, Anjelica Hammersjö, Anni Rydberg E-post: Till ägarutskottet Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige antar För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige ( /09) gav kommittén för mänskliga rättigheter uppdraget att återkomma med förslag till en samordnad regiongemensam handlingsplan för arbetet med mänskliga rättigheter. Syftet är att kraftsamla kring ett antal prioriterade mål och åtgärder för att få största möjliga effekt i arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen under planperioden Kommittén för mänskliga rättigheter beslutade om förslag till handlingsplan den 2 juni Regionstyrelsen skickade handlingsplanen på remiss 21 juni - 23 september till samtliga nämnder, styrelser och kommittéer inom Västra Götalandsregionen samt till 49 organisationer som ingår i kommittén för mänskliga rättigheters samråd med civilsamhället. 22 interna och 10 externa remissinstanser svarade. Svaren finns sammanställda i bilagan Hantering av remissinstansernas synpunkter (RS ). Genom fullmäktiges beslut om handlingsplan anges inriktning och mål för arbetet. För att nå dessa krävs att insatser prioriteras och att resurser sätts av. Detta resursbehov och prioritering av insatser måste dock ställas mot behovet inom andra angelägna områden. Handlingsplanen omfattar tolv mål, med tillhörande åtgärder samt indikatorer. Indikatorerna kommer att följas upp av kommittén för mänskliga rättigheter 2018 samt 2020, enligt en separat uppföljningsplan som beslutas av regiondirektören. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

48 Datum Diarienummer RS (3) Fördjupad beskrivning av ärendet Tidigare handlingsplaner ersätts Västra Götalandsregionen har tidigare haft handlingsplaner för det regiongemensamma arbetet med jämställdhet, barnets rättigheter och personer med funktionsnedsättning. Dessa områden ingår nu i handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Handlingsplanen ersätter Handlingsplan för implementering FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen som gäller till och med 2016 samt Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) som gällde till och med Handlingsplanen konkretiserar även Västra Götalandsregionens planerade åtaganden utifrån den länsövergripande strategin Jämställt Västra Götaland. Finansiering I remissen till nämnder, styrelser och kommittéer ställde regionstyrelsen frågan Vilka konsekvenser bedömer ni att handlingsplanen får för er verksamhet? Ange till exempel om åtgärderna förväntas kunna genomföras inom befintlig ekonomisk ram eller om nya medel kommer att krävas. Uppskatta eventuellt behov av ytterligare resurser. Majoriteten av de svarande nämnder och styrelser tar inte upp utökade kostnader eller skriver att arbetet kan genomföras inom ordinarie budgetram. Fastighetsnämnden menar att det inte är möjligt att bedöma ekonomiska konsekvenser och Skaraborgs sjukhus bedömer att arbetet inte kan genomföras inom ordinarie budgetram. Genom fullmäktiges beslut om handlingsplanen anges inriktning och mål för arbetet. För att nå dessa krävs att insatser prioriteras och att resurser sätts av. Detta resursbehov och prioritering av insatser måste dock ställas mot behovet inom andra angelägna områden. För Västra Götalandsregionen som helhet sker detta genom att regionfullmäktige årligen i beslut om budget och plan väger behovet av resurser och insatser inom MR-området mot resursbehovet och insatser inom andra verksamhetsområden. Regionfullmäktiges budget blir på så sätt överordnat övriga styrdokument som regionfullmäktige fastställt. Vid en målkonflikt mellan budget och andra styrande dokument gäller den senast antagna budgeten. Kommunikation Kunskap om handlingsplanen: Under våren 2017 lanseras en webbutbildning om handlingsplanens mål och åtgärder. Syftet är att ge kännedom om handlingsplanen, om varför mål och åtgärder är viktiga att genomföra och hur organisationen kan arbeta med dessa. Handlingsplanen kommer även att presenteras vid informationstillfällen under våren. Övergripande samordning: Samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter kommer att ingå i ett nätverk tillsammans med avdelning mänskliga rättigheter. I nätverket ges löpande information, goda exempel, stöd och samordning av arbetet. Inbjudan kommer att kommuniceras till förvaltningar och bolag om att utse en lokal samordnare.

49 Datum Diarienummer RS (3) Instruktioner inför rapportering: För att handlingsplanens mål och åtgärder ska integreras i styrning och uppföljning krävs kommunikation genom befintliga instruktioner för rapportering. Regiongemensamma uppföljningar: Handlingsplanens indikatorer kommer att följas upp regiongemensamt 2018 samt 2020 av kommittén för mänskliga rättigheter. Detta kräver kommunikation med de verksamheter som är ansvariga för att samla in data. Beredning Handlingsplanen har tagits fram i dialog med verksamheter i Västra Götalandsregionen. Politikerna i kommittén för mänskliga rättigheter har löpande följt utvecklingen av planen. Flertalet åtgärder som berör hälso- och sjukvården har formulerats tillsammans med kunskaps- och kompetenscentren för jämlik vård, psykisk hälsa, sexuell hälsa samt om våld i nära relationer. Kommittén för mänskliga rättigheter har även fört dialog med representanter för civilsamhället, dels på ett öppet dialogforum hösten 2015 och dels på möten med kommitténs fem samråd under hösten 2015 och våren Handlingsplanen har skickats på remiss till samtliga nämnder, styrelser och kommittéer inom Västra Götalandsregionen samt till de föreningar som ingår i kommittén för mänskliga rättigheters samråd. Remisstiden pågick mellan 21 juni-23 september. Remissen gick även till de föreningar som ingår i kommittén för mänskliga rättigheters samråd. 22 interna och 10 externa remissinstanser svarade på remissen. Ärendet har efter remisshanteringen även beretts inom koncernkontoret. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regiondirektör Bilaga För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen (dnr RS ) Hantering av remissinstansernas synpunkter (dnr RS ) Beslutet skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Kommittén för mänskliga rättigheter, rattighet@vgregion.se, för kännedom Regionfullmäktige beslut skickas till Samtliga nämnder och styrelser

50 1 (22) Handlingsplan Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Handläggare: Anna Jacobson, Anni Rydberg, Anjelica Hammersjö Telefon: E-post: Till regionfullmäktige För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

51 För varje människa (22) Det goda livet för varje människa De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. [ ] Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Ur Policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna För varje människa beskriver och konkretiserar arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna inom Västra Götalandsregionen Handlingsplanen innehåller 12 prioriterade mål med tillhörande åtgärder och indikatorer. Den har tagits fram i bred dialog med verksamheter inom Västra Götalandsregionen och civilsamhälle för att skapa en handlingsplan som är så aktuell och relevant som möjligt. Syftet är att stärka de mänskliga rättigheterna för invånare och medarbetare och bidra till ett mer hållbart Västra Götaland. I juni 2015 beslutade regionfullmäktige om en policy för Västra Götalandsregionens arbete med de mänskliga rättigheterna. Policyn beskriver ett övergripande förhållningssätt som handlar om att sätta människan och hens mänskliga rättigheter i centrum. I samband med beslutet fick kommittén för mänskliga rättigheter uppdraget att ta fram denna handlingsplan. Det pågår ett brett och levande arbete inom Västra Götalandsregionen för att främja alla människors lika rättigheter ett arbete i ständig utveckling som gärna får sträcka sig utöver den regiongemensamma handlingsplanen. Foto: Sergio Joselovsky

52 3 (22) Innehåll Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete... 4 Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare... 4 Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter... 4 Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter... 5 Människorättsbaserad ledning och styrning... 5 Kunskap som bas för utvecklingsarbetet... 5 Uppföljning och utvärdering... 5 Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag... 6 Rätten till bästa möjliga hälsa... 6 Rätten till kultur... 6 Rätten till arbete... 6 Rätten till utbildning... 7 Stärkt skydd för individer och grupper... 7 Åtgärdsområde: Jämlikhet Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Stärkta rättigheter för barn och unga Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld Stärkt hbtq-kompetens Åtgärdsområde: Delaktighet Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Systematisk dialog med invånarna Vidgat deltagande i kulturlivet Åtgärdsområde: Ansvar Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Åtgärdsområde: Insyn Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna Bilaga 1: Organisation Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

53 För varje människa (22) Mänskliga rättigheter och människorättsbaserat arbete De mänskliga rättigheterna är ett kontrakt mellan staten och individen som beskriver statens skyldigheter och begränsar vad staten får göra mot enskilda individer. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling Därefter har ett antal juridiskt bindande konventioner utarbetats för att förtydliga staternas ansvar 1. Konventionerna togs fram efter andra världskriget utifrån insikten om att det behövdes ett överstatligt skydd för den enskilda människan, speciellt för samhällets minoriteter. Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare Staten är skyldig att se till att alla människor som vistas i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten delegerat ett stort ansvar för de mänskliga rättigheterna till regioner, landsting och kommuner. Västra Götalandsregionen är skyldig att respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna inom sina ansvarsområden. Ansvaret innebär att inte kränka människors rättigheter, att bidra till att förhindra andras kränkningar, att se till att det finns system för att tillgodose mänskliga rättigheter samt att bidra till att kunskapen och respekten för mänskliga rättigheter ökar i samhället. I ett människorättsbaserat arbete ska målen kopplas till de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de juridiskt bindande konventioner och deklarationer som Sverige har undertecknat. Det ingår även ett antal begrepp som förtydligar ansvar och rättigheter. Individen som äger rättigheterna kallas för rättighetsbärare. I den här planen är rättighetsbärarna exempelvis invånare, patienter och medarbetare. Den som är skyldig att se till att rättigheterna tillgodoses kallas skyldighetsbärare, i detta fall Västra Götalandsregionen. Styrdokument för arbetet med mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen har en policy för arbetet med mänskliga rättigheter som beskriver ett övergripande förhållningssätt, medan denna handlingsplan beskriver prioriterade mål och konkreta åtgärder för arbetet med att förverkliga de mänskliga rättigheterna fram till Västra Götalandsregionen har även undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) och ingår i arbetet med Jämställt Västra Götaland, en länsövergripande strategi för jämställdhet. Denna handlingsplan konkretiserar Västra Götalandsregionens åtaganden utifrån CEMR-deklarationen och jämställdhetsstrategin. Västra Götalandsregionen har tidigare haft separata handlingsplaner knutna till jämställdhetsarbetet, barnrättsarbetet och arbetet med rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa områden ingår från och med 2017 i denna handlingsplan För varje människa. 1 FN:s kärnkonventioner som ratificerats av Sverige: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1976), Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1976), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1987), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1969), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1981), Konventionen om barnets rättigheter (1990), Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008).

54 5 (22) Ett gemensamt ansvar för mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen ska respektera, skydda, uppfylla och främja de mänskliga rättigheterna. Det kräver ett systematiskt arbete inom hela organisationen. För att skapa förutsättningar för ett systematiskt arbete ska mänskliga rättigheter integreras i såväl styrning och ledning som i det vardagliga arbetet i organisationen. Detta kräver ett människorättsbaserat arbetssätt. Handlingsplanens mål och åtgärder är sorterade utifrån fyra av FN:s principer för människorättsbaserat arbete: jämlikhet, delaktighet, ansvar och insyn. Människorättsbaserad ledning och styrning Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska rättighetsbärarens mänskliga rättigheter vara i centrum för Västra Götalandsregionens arbete, vilket exempelvis innebär att beslut, planering, budgetering och prioriteringar uttryckligen ska kopplas till de mänskliga rättigheterna. För att implementera handlingsplanen ska verksamheterna inventera vilka mål och åtgärder som är relevanta för dem. Dessa mål och åtgärder ska sedan integreras i budgetunderlag, detaljbudgetar, verksamhetsplaner, förfrågningsunderlag (exempelvis krav- och kvalitetsboken), avtal, överenskommelser och beställningar av externa verksamheter samt vara underlag för upphandlingar och inköp. 2 Mål och åtgärder som rör arbetsgivarrollen arbetas in i planer för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen (jämställdhets-, mångfaldsoch likabehandlingsplaner). Varje nämnd och styrelse har ansvar för att avsätta tillräckliga resurser, organisera arbetet inom sitt ansvarsområde och redovisa resultat. 2 Sociala och etiska krav ställs även genom till exempel Socialt ansvarstagande i upphandling - Uppförandekod för leverantörer. Kunskap som bas för utvecklingsarbetet Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska alla förtroendevalda, chefer och medarbetare ha god kännedom om de mänskliga rättigheterna och Västra Götalandsregionens ansvar som skyldighetsbärare. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbutbildning om handlingsplanen samt webbutbildningar om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Medarbetare med särskilt ansvar för arbetet med mänskliga rättigheter behöver fördjupad kompetens och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Koncernkontoret samlar ett nätverk för samordnare inom förvaltningar och bolag, där det finns möjlighet till stöd i arbetet. Kunskap är även viktigt för att invånarna ska kunna utkräva sina rättigheter. I enlighet med policyn har skyldighetsbäraren ett ansvar att informera rättighetsbärarna om deras rättigheter. Uppföljning och utvärdering Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska arbetet med mänskliga rättigheter följas upp systematiskt. Varje nämnd och styrelse ska i samband med årsredovisning rapportera resultatet av sitt arbete utifrån handlingsplanen. Kommittén för mänskliga rättigheter ansvarar för anvisningar och sammanställer resultatet. Handlingsplanens indikatorer följs upp regiongemensamt av kommittén för mänskliga rättigheter 2018 och 2020 och återrapporteras till regionfullmäktige. Formerna för uppföljning beskrivs i ett separat dokument 3. 3 Uppföljning av indikatorer i regiongemensam handlingsplan för mänskliga rättigheter 2018, 2020 (dnr RS ) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

55 6 (22) Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens kärnuppdrag De mänskliga rättigheterna är odelbara och universella 4. De hänger ihop, är varandras förutsättningar och gäller för alla överallt. Handlingsplanen uppmärksammar särskilt fyra rättigheter med koppling till Västra Götalandsregionens kärnuppdrag: rätten till bästa möjliga hälsa, rätten till kultur, rätten till arbete och rätten till utbildning, som finns i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Andra centrala rättigheter för Västra Götalandsregionen är bland annat rätten till delaktighet, religionsfrihet, yttrandefrihet, integritet, frihet från våld samt jämlikhet och frihet från diskriminering, som lyfts i konventionen om de politiska och medborgerliga rättigheterna. Samtliga rättigheter ska genomföras progressivt, vilket betyder att det ska ske en ständig förbättring över tid. Rätten till bästa möjliga hälsa Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. 5 Det kräver att invånarna har tillgång till hälso- och sjukvård med bästa möjliga resurser i form av exempelvis lokaler och personal. Hälso- och sjukvården behöver vara fysiskt och ekonomiskt tillgänglig utan diskriminering och information behöver anpassas för att nå alla. Vården ska kännetecknas av god etik, medicinsk och vetenskaplig kvalitet samt vara anpassad för olika individers och minoriteters kulturer. 6 Rätten till kultur Var och en har rätt att delta i kulturlivet. 7 Rätten till kultur innefattar jämlik tillgång till kultur, rätten att delta i kulturlivet och rätten att själv utöva kultur. Rätten till kultur beskrivs som avgörande för mänsklig värdighet och social gemenskap mellan individer och grupper i ett mångkulturellt samhälle. Kulturen ska vara tillgänglig på jämlika villkor och anpassad till alla människor utan diskriminering. 8 Rätten till arbete Var och en har rätt att fritt kunna försörja sig genom arbete. För att uppnå detta krävs åtgärder som syftar till en jämn utveckling på det ekonomiska, sociala och kulturella området. Det kräver även full sysselsättning på villkor som garanterar att varje individ åtnjuter de grundläggande politiska och ekonomiska friheterna. 9 Rätten till arbete omfattar rättvisa och tillfredställande arbetsförhållanden, lika lön för lika arbete och skydd mot arbetslöshet Wiendeklarationen 5 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art CESCR General Comment No. 14, till artikel 12 7 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art 15 8 CESCR General Comment no. 21, till artikel 15 9 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art 6 10 CESCR General Comment no. 18, till art. 6 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56 För varje människa (22) Rätten till utbildning Var och en har rätt till utbildning. Utbildning ska syfta till att utveckla människans personlighet och insikten om dess värde. Utbildning ska även stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och ge möjlighet för var och en att delta i ett fritt samhälle. 11 Utbildning får inte vara diskriminerande i sitt innehåll och ska vara fysiskt och ekonomiskt tillgänglig utan diskriminering. 12 Stärkt skydd för individer och grupper De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor. Trots detta utsätts vissa grupper systematiskt och strukturellt för diskriminering och exkludering. Därför har FN tagit fram ett antal kärnkonventioner och dokument som tydliggör rättigheter för specifika grupper. Även den svenska diskrimineringslagen innebär ett stärkt skydd för vissa grupper. Jämlikhet handlar inte om att alla ska få exakt samma behandling. Resurser behöver anpassas utifrån individens behov och förutsättningar för att resultatet ska bli likvärdigt. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter att individer i denna grupp har rätt till samma utbud, kvalitet och insatser som alla andra. De ska även erbjudas särskild hälsoservice, inklusive tidig upptäckt och insatser som begränsar och förebygger vidare funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om mänskliga rättigheter, värdighet, självständighet och behov för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmiljön behöver vara tillgänglig och det får inte förekomma diskriminering i fråga om rekrytering, anställning, befordran eller arbetsförhållanden. Personer med funktionsnedsättning kan även behöva stöd i att hitta, få, behålla och återgå till en anställning. Vid utbildning krävs åtgärder för att underlätta inlärning av exempelvis punktskrift och teckenspråk och för att främja dövsamhällets språkliga identitet. Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering förtydligar att de mänskliga rättigheterna gäller utan åtskillnad på grund av ras 13, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung. Detta kräver åtgärder, särskilt inom undervisning, utbildning, kultur och information, för att bekämpa fördomar som leder till rasdiskriminering och att främja förståelse och vänskap mellan olika etniska grupper. 14 De fem nationella minoriteterna i Sverige (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) har dessutom ett förstärkt skydd för sina minoritetskulturer, traditioner, kulturarv, religion och språk (jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli) 15. Samerna har även urfolksrättigheter. Konventionen om barnets rättigheter lyfter barns rätt till exempelvis sjukvård, habilitering, rehabilitering, förebyggande hälsovård och föräldrarådgivning. Alla barn har även rätt till utbildning och ska 11 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, art CESCR General Comment no.13, till artikel FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) använder begreppet ras. Samtidigt råder vetenskaplig konsensus om att genetiska skillnader mellan människor är för ospecifika för att människor ska kunna delas upp i raser. Det biologiska rasbegreppet bygger på föreställningar eller ideologi som inte har vetenskapligt stöd. Däremot finns fortfarande ett reellt behov av skydd mot diskriminering på grund av ras, eftersom föreställningar om ras ligger till grund för exempelvis hot och våld samt exkludering på arbetsmarknad och bostadsmarknad. Både FN:s rasdiskrimineringskommitté och Europarådets kommission mot intolerans och rasism (ECRI) kritiserar Sverige för att rasdiskriminering blir svår att tala om när begreppet ras raderas trots att rasismen existerar. 14 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 15 Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna

57 För varje människa (22) skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld eller övergrepp, försumlig behandling eller utnyttjande. Barn har också rätt till vila och fritid, lek och rekreation samt rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor lyfter bland annat hälso- och sjukvårdens ansvar att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdheten mellan kvinnor och män som grund. Kvinnor ska tillförsäkras rätten att delta i idrott och kulturliv. Konventionen tar även upp diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden, och ställer krav på jämställda anställningsvillkor, lika lön och lika arbetsvärdering. Särskilt betonas social trygghet, exempelvis vid pensionering, arbetslöshet, sjukdom, ålderdom och betald semester. Föräldrar ska ha möjlighet att förena familjeliv med arbete och deltagande i det offentliga livet. All diskriminering av kvinnor inom utbildningsområdet ska avskaffas, och utbildning som bidrar till att avskaffa stereotypa uppfattningar om kvinnor och mäns roller i samhället ska främjas. Det finns ingen särskild kärnkonvention om rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtqpersoner), men FN har tydliggjort att hbtq-personers rättigheter inkluderas i skyddet mot diskriminering och rätten till jämlikhet. Genom de så kallade Yogyakartaprinciperna förtydligas att sexuell läggning och könsidentitet inte får utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Det finns inte heller någon särskild konvention för äldres rättigheter. Däremot finns kommentarer från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter om hur konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska tolkas ur ett äldreperspektiv. När det kommer till fysisk och psykisk hälsa lyfter kommittén bland annat att för att bibehålla god hälsa vid hög ålder krävs åtgärder för en hälsosam livsstil genom hela livet, samt regelbundna kontroller och rehabilitering. De lyfter även äldres rätt till en adekvat levnadsstandard 16. I Diskrimineringslagen (2008:567) finns ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Att tillhöra eller uppfattas tillhöra vissa grupper kan påverka våra möjligheter, vår status och makt i samhället. Kvinnor som grupp har till exempel lägre lön än män som grupp, transpersoner som grupp har sämre psykisk hälsa än cispersoner 17 och personer som tillhör gruppen afrosvenskar eller kvinnor i hijab 18 är i högre utsträckning utsatta för hatbrott än vita svenskar eller kvinnor utan hijab. Samtidigt tillhör vi människor alltid mer än en kategori eller grupp, vi är komplexa och vårt samhälle är komplext. Det kan vara stor skillnad på att vara en medelålders, välutbildad man och att vara äldre lågutbildad man. Handlingsplanen ska läsas med förståelsen att alla grupper består av många människor med många olika förutsättningar och åtgärderna ska därför anpassas för varje människa. 16 FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (1995) The economic, social and cultural rights of older persons, General Comment No Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 18 Hijab är ett begrepp som ofta används som beteckning för en sjal som täcker håret, halsen och axlarna.

58 För varje människa (22) Åtgärdsområde: Jämlikhet Alla människor är jämlika och har en inneboende värdighet. De mänskliga rättigheterna gäller alla utan åtskillnad på grund av exempelvis hudfärg, kön, etnicitet, ålder, språk, religion, sexuell läggning, könsidentitet, politisk eller annan uppfattning, nationellt ursprung, funktionsnedsättning, socioekonomisk status eller ställning i övrigt 19. Om utveckling inte kan nå alla på en gång, ska de mest marginaliserade prioriteras. 20 Enligt policyn för mänskliga rättigheter ska allt arbete inom Västra Götalandsregionen främja jämlikhet och vara icke-diskriminerande. Åtgärdsområde jämlikhet handlar om att skapa jämlika förutsättningar för alla invånare i Västra Götaland. 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det första målet handlar om att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Jämlik tillgång till den fysiska miljön är en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning, men även exempelvis äldre, ska kunna leva oberoende och delta i samhällslivet. Konventionsstaterna ska identifiera och undanröja hinder mot tillgänglighet i bland annat byggnader, vårdinrättningar och arbetsplatser 21. Rätten till tillgänglighet är även reglerad i svensk lagstiftning: Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas i lokaler och på platser som allmänheten har tillträde till. Sedan den 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567). Västra Götalandsregionen har avsatt 90 miljoner för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i egna verksamheter. 22 Tillgänglighetsbrister ligger inte enbart i den fysiska miljön utan även i bemötandet. Kommittén för mänskliga rättigheter tillhandahåller därför även en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning som syftar till att öka kunskapen hos medarbetarna. 2. Stärkta rättigheter för barn och unga Det andra målet handlar om att uppfylla barnets rättigheter. Att tydliggöra Västra Götalandsregionens ansvar för barn och ungas rättigheter är särskilt aktuellt eftersom konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreslås bli direkt gällande svensk lag från och med mars Barnkonventionen anger bland annat att kvinnor och män har ett gemensamt ansvar för barns uppfostran och utveckling och att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. För att säkerställa att medarbetare som möter föräldrar och barn har kompetens om jämlikt och jämställt föräldraskap kan verksamheterna använda metodmaterialet En förälder blir till 24. Utbildningar i metodmaterialet genomförs av Kunskapscentrum för Jämlik Vård. En annan åtgärd i handlingsplanen handlar om uppdraget att bevaka 19 I mötet med Västra Götalandsregionen har individen rätt att själv identifiera sig vad gäller exempelvis könsidentitet, sexualitet eller etnicitet. 20 FAQ on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD), artikel 9 22 Regionstyrelsen fattade beslut om åtgärder kring enkelt avhjälpta hinder i Västra Götalandsregionens egna lokaler (RS ) 23 I Sverige inkluderas i vanliga fall konventioner i lagstiftningen genom att lagar som berörs av konventionen justeras. Om konflikter ändå uppstår ska beslut fattas i enlighet med konventionens intentioner. 24 Förvaltningsledningen för Närhälsan beslöt att alla BVC ska genomföra En förälder blir till. Samtliga privata (och kommunala aktörer inom ramen för familjecentralerna) är inbjudna att medverka.

59 För varje människa (22) barnrättsperspektivet 25 inom organisationen genom att samtliga förvaltningar ska ha ombud för barnets rättigheter 26. Den sista åtgärden handlar om att höja barnrättskompetensen hos medarbetarna med hjälp av den webbaserade utbildningen Barnkonventionen från teori till praktik som tagits fram av kommittén för mänskliga rättigheter. 3. Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld Det tredje målet handlar om frihet från våld, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Sverige har fått kritik från FN för att staten inte arbetat tillräckligt effektivt för att våld i nära relationer ska upphöra 27. Många olika former av våld har erkänts som brott mot mänskliga rättigheter, däribland särskilt tortyr, trafficking, våld mot kvinnor, våld mot barn, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot personer på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. I samband med att en person utsätts för våld kränks inte bara rätten till frihet från våld, utan även andra rättigheter som exempelvis rätten till hälsa, rätten till rörelsefrihet och sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns ett tydligt samband mellan tidigare våldsutsatthet och senare psykisk och fysisk ohälsa. Västra Götalandsregionen är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra våld och skydda invånarna och därför är det viktigt att hälso- och sjukvården ställer rutinmässiga frågor för att förebygga och upptäcka våld samt ge skydd, stöd och behandling. Västra Götalandsregionen har tagit fram regionala medicinska riktlinjer för hälso- och sjukvård inklusive tandvård: Våld i nära relationer samt Barn som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld, för att hälso- och sjukvården ska bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet och agera. Riktlinjerna samt metoden att fråga om våld inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld (inklusive hedersrelaterat våld), våldsutövning samt barn som bevittnat våld. Västra Götalandsregionen är först i Sverige med den här typen av riktlinjer. 4. Stärkt hbtq-kompetens Det fjärde målet handlar om att Västra Götalandsregionen ska ha kompetens om levnadsvillkor och rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera (hbtq-personer). Sexuell läggning och könsidentitet får inte utgöra grund för diskriminering eller övergrepp. Diskriminering och negativt bemötande kan leda till allvarlig stress och psykisk ohälsa bland hbtq-personer 28. Hbtqpersoner har även ett lägre förtroende för sjukvården än heterosexuella och cispersoner 29, vilket innebär att transpersoner och homooch bisexuella kvinnor söker hälso- och sjukvård i lägre grad 30. För att medvetandegöra normer kring kön och sexualitet och skapa en god vård- och arbetsmiljö för hbtq-personer erbjuder Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa en diplomeringsutbildning om hbtq-kompetent bemötande och hbtq-personers hälsa och rättigheter. Idag är alla ungdomsmottagningar och barnmorskemottagningar inom Västra Götalandsregionen hbtq-diplomerade. Syftet med åtgärden är att sprida och utveckla hbtq-diplomeringen inom hälso- och sjukvården. 25 Ett barnrättsperspektiv innebär att verksamheten arbetar utifrån konventionen om barnets rättigheter. 26 Ombuden ska ha barnrättskompetens och uppdrag att samordna arbetet för barnets rättigheter. 27 Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Socialstyrelsen Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap 29 Personer som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. 30 Se ex. Folkhälsomyndigheten Hälsan och hälsans benämningsfaktorer för transpersoner 2015, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer 2014

60 11 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 1. Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 1.1) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) utifrån TD-rapporternas identifierade lagstadgade krav på tillgänglighet och användbarhet i respektive fastighet 1.1.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per fastighet. Måltal: 100 % (av gemensamt prioriterade EAH utifrån och inom ramen för de beslutade 90 mkr) 1.1) Fastighetsnämnden 1.2) Åtgärda enkelt avhjälpta hinder (EAH) på resecentrum utifrån TD-rapporternas gemensamt identifierade krav 1.2.1) Andel åtgärdade EAH utifrån respektive rapports identifierade krav per resecentrum. Måltal: 100 % 1.2) Kollektivtrafiknämnden 1.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning 1.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Måltal: Årlig ökning 1.3) Kommittén för mänskliga rättigheter 2. Stärkta rättigheter för barn och unga 2.1) Inkludera krav på utbildning och arbete med metodmaterialet En förälder blir till i avtal och överenskommelser 2.1.1) Andel barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till. Måltal: 90 % 2.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna 2.1.2) Andel medarbetare inom (2.1.1) som upplever sig ha god kunskap om jämställt föräldraskap. Måltal: 95 % 2.2) Utbilda ombud för barnets rättigheter 2.2.1) Andel förvaltningar som har minst ett ombud för barnets rättigheter. Måltal: 100 % 2.2) Regionstyrelsen 2.3) Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter 2.3.1) Antal medarbetare som gått den webbaserade utbildningen om barnets rättigheter. Måltal: Årlig ökning 2.3) Kommittén för mänskliga rättigheter Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

61 För varje människa (22) 3. Systematiskt arbete för rätten till frihet från våld 3.1) Implementera de regionala medicinska riktlinjerna om våld i nära relationer* samt om barn som far illa eller riskerar att fara illa** 3.1.1) Andel primärvårds-, specialist- och tandvårdsenheter som har lokala rutiner för hur riktlinjerna ska tillämpas. Måltal: Primärvård 80 %, specialistvård: 30 % och tandvård 100 % 3.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 3.2) Inkludera krav på implementering av metoden att fråga om våld på rutin i avtal och överenskommelser 3.2.1) Andel BVC-enheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin Måltal: BVC-enheter 100 % 3.2) Hälso- och sjukvårdsnämnderna *HSD-D **HSD-D ) Antal primärvårds- och specialistenheter som implementerat metoden att fråga om våld på rutin. Måltal: Stärkt hbtq-kompetens 4.1) Inkludera krav på utbildning i hbtqkompetent bemötande samt hbtq-personer hälsa och rättigheter i avtal och överenskommelser 4.1.1) Andel vårdcentraler som är hbtqdiplomerade. Måltal: 50 % 4.1.2) Kvalitativ uppföljning av hbtq-personers upplevelse av bemötandet inom hbtqdiplomerade verksamheter (2018, 2020) 4.1) Hälso- och sjukvårdsnämnderna

62 13 (22) Åtgärdsområde: Delaktighet Enligt policyn för mänskliga rättigheter har rättighetsbäraren rätt till delaktighet och medbestämmande. Delaktighet är både ett mål och ett medel i människorättsbaserat arbete. Delaktighet bidrar till ökad medvetenhet i beslutsfattande och är en grund för ett aktivt medborgarskap. Utvecklingsstrategier bör ge invånarna, särskilt de mest marginaliserade, möjlighet att uttrycka sina förväntningar gentemot staten och andra skyldighetsbärare samt möjlighet att ta ansvar för sin egen utveckling. 31 Åtgärdsområdet handlar om att stärka delaktigheten i Västra Götaland. 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet Det femte målet handlar om att säkerställa rätten till förståelse, inflytande och egenmakt 32 i mötet med Västra Götalandsregionen. Patienter missförstår eller glömmer över hälften av den medicinska information som ges av sjukvårdspersonal och nästan hälften av patienterna kan inte redogöra för riskerna vid sin operation trots att de gett sitt samtycke till den 33. Detta innebär att sjukvården inte fullt ut lyckats ta sitt ansvar för att patienterna har förstått informationen. I kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter är det även viktigt att vårdpersonal säkerställer att de har förstått patientens situation och behov. Handlingsplanen lyfter två verktyg som skapar bättre förutsättningar för kommunikation: Förstå mig rätt och KomHIT-modellen. Förstå mig rätt är en enkel metod som innebär att vårdpersonal med jämna mellanrum ber patienten att berätta eller visa 31 FAQ on a human rights-based approach to development co-operation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Egenmakt: verktyg och förutsättningar att forma sin egen framtid 33 Beskrivning av metoden Förstå mig rätt samt forskningsreferenser finns på jamlikvard.vgregion.se vad de talat om för att få återkoppling på hur väl de lyckats förstå varandra. Metoden minskar risken för missförstånd kring hälsa, vård och behandling och lämpar sig särskilt väl vid samtal med stöd av tolk. Förstå mig rätt är utarbetad av Kunskapscentrum för Jämlik Vård utifrån metoden teach-back. Förstå mig rätt rekommenderas i Västra Götalandsregionens patientsäkerhetsplan KomHIT-modellen innefattar kunskap om kommunikationsstöd och kommunikationssvårigheter samt ett bildstöd som underlättar patientens förberedelse och möte med vården. Modellen underlättar bland annat för barn, personer med kommunikativa svårigheter och personer med otillräckliga kunskaper i svenska. DART tillhandahåller en diplomeringsutbildning för att arbeta med KomHIT-modellen Systematisk dialog med invånarna Enligt demokratiutredningen Låt fler forma framtiden finns en gemensam problembild om att det faktiska inflytandet inte utövas jämlikt i dag 36. Västra Götalandsregionen arbetar med flera former av invånardialog som på olika sätt ska främja delaktighet. Det sjätte målet handlar om två av dessa: samråd/referensgrupper och Demokratitorg. Kommittén för mänskliga rättigheter har samråd med civilsamhället där ett 60-tal föreningar i länet idag är representerade, samt ett antal referensgrupper med barn och unga. Dialog med brukare och intressegrupper ingår även som en del av Västra Götalandsregionens beredningsrutiner 37. En åtgärd sätter fokus på att öka civilsamhällets delaktighet vid revidering av centrala styrdokument. Demokratitorg är en arena där gymnasieelever och regionpolitiker möts och diskuterar Västra Götalandsregionens ansvarsområden. Nästa åtgärd syftar till att 34 Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen DART är ett kommunikations- och dataresurscenter inom SU 36 SOU 2016:5, s Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

63 För varje människa (22) säkerställa systematiken i hur elevernas synpunkter tas omhand efter Demokratitorgen. 7. Vidgat deltagande i kulturlivet Det sjunde målet handlar om vidgat deltagande i kulturlivet enligt riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet, som syftar till att göra kultur till en angelägenhet för alla i Västra Götaland. En stor del av Kulturnämndens budget går idag till verksamhetsstöd och kulturstrategiskt stöd till kulturinstitutioner och det fria kulturlivet. Den första åtgärden säkerställer att dessa stödformer även fortsättningsvis innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter och att genomföra en fördjupad kvalitativ analys av detta. Den andra åtgärden handlar om stöd till de nationella minoriteternas kultur och egenmakt, och fokuserar särskilt på barn och unga inom de nationella minoriteterna. Den tredje åtgärden handlar om att stärka förutsättningarna för människor på flykt att skapa och ta del av kultur. Barn och unga är också här särskilt viktiga målgrupper och projekten ska sträva efter ett aktivt deltagande. MÅL Åtgärder Indikatorer Ansvar 5. Förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet 5.1) Implementera metoden Förstå mig rätt inom hälso- och sjukvården 5.2) Använda KomHIT-modellen i kontakten med rättighetsbärare 5.1.1) Antal kliniker och mottagningar som tillämpar metoden Förstå mig rätt Måltal: Årlig ökning 5.2.1) Antal vårdcentraler och tandvårdskliniker som har minst två KomHITdiplomerade medarbetare. Måltal: Årlig ökning 5.1.) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 5.2) Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård 6. Systematisk dialog med invånarna 6.1) Genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling 6.1.1) Andel måldokument som reviderats under planperioden där kommittén för mänskliga rättigheters samråd och referensgrupper har involverats i dialog. Måltal: 100 % 6.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 6.2) Årlig uppföljning av hur elevernas synpunkter från Demokratitorgen tas omhand av respektive politiskt organ 6.2.1) Andel nämnder/styrelser som har behandlat rapporten från Demokratitorg på sina sammanträden och återkopplat till fullmäktiges presidium. Måltal: 100 % 6.2) Regionfullmäktiges presidium

64 För varje människa (22) 7. Vidgat deltagande i kulturlivet 7.1) Integrera mänskliga rättigheter och riktlinjerna för vidgat deltagande i uppdrag och andra stödformer från kulturnämnden 7.1.1) Andel kulturstrategiskt stöd och verksamhetsstöd som innefattar krav på att främja mänskliga rättigheter enligt riktlinjerna för vidgat deltagande Måltal: 100 % 7.1) Kulturnämnden 7.1.2) Kvalitativ uppföljning av hur verksamheter med uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet 7.2) Ökade insatser som främjar de fem nationella minoriteternas inflytande och egenmakt med särskilt fokus på barn och unga 7.2.1) Andel av kulturnämndens medel till nationella minoriteter som särskilt riktas mot barn och unga. Måltal: 40 % 7.2) Kulturnämnden 7.3) Bidrag till civilsamhället och det fria kulturlivet för att arbeta med flyktingar i asylfasen 7.3.1) Andel projekt riktade till flyktingar med fokus på ömsesidig delaktighet. Måltal: 100 % 7.3.2) Andel projekt som riktar sig till flyktingar med barn och unga som målgrupp. Måltal: 40 % 7.3) Kulturnämnden

65 16 (22) Åtgärdsområde: Ansvar I ett människorättsbaserat arbete måste ansvaret för de mänskliga rättigheterna vara tydligt för skyldighetsbäraren. Det kräver ökad kunskap om mänskliga rättigheter och analyser av sociala konsekvenser innan beslut fattas. Brister i skyldighetsbärarens kapacitet att säkerställa de mänskliga rättigheterna behöver identifieras och åtgärdas. Skyldighetsbäraren behöver även vidta åtgärder för att stärka rättighetsbärarnas kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter, med särskilt fokus på de rättighetsbärare som är mest marginaliserade Jämlika och icke-diskriminerande arbetsplatser Det åttonde målet fokuserar på Västra Götalandsregionen som en jämlik och icke-diskriminerande arbetsgivare. Diskriminering är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Diskriminering på arbetsplatsen är ett hot mot medarbetares hälsa och innebär kostnader i form av sjukskrivningar, felaktiga rekryteringar och missade möjligheter att nyttja medarbetarnas fulla potential. Diskriminering försämrar även förutsättningarna för integration och social hållbarhet. Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivare arbeta aktivt mot diskriminering på arbetsplatsen. Från och med 1 januari 2017 föreslås att ansvaret utökas till krav på aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder 39. En av åtgärderna handlar därför om att förvaltningar och bolag ska ta fram planer med aktiva åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Medarbetarenkäten gör det möjligt att följa upplevd diskriminering på arbetsplatsen och i samverkan med SCB ska personalsammansättningen synliggöras utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund på övergripande nivå 40. Åtgärder för att motverka diskriminering och ojämlikhet på arbetsplatsen ska sättas in löpande. Nästa åtgärd sätter fokus på jämställt uttag av föräldraledighet tog kvinnor inom Västra Götalandsregionen i genomsnitt ut 22 föräldradagar per år, medan män tog ut 9. I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor förtydligas att föräldrar ska ha jämlika möjligheter att förena familjeliv med yrkesansvar och deltagande i det offentliga livet och barnkonventionen slår fast att föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barns uppfostran och utveckling. Den avslutande åtgärden handlar om att erbjuda praktik för människor på flykt som nyligen anlänt till Västra Götaland. Praktiken ska vara en väg in för personer som ofta inte har kontakter eller kännedom om arbetsmarknaden i Sverige. 41 Västra Götalandsregionen har tecknat en avsiktsförklaring om samverkan med Arbetsförmedlingen kring nyanländas etablering och Västra Götalandsregionens kompetensförsörjning FAQ on a human rights-based approach to development cooperation, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter Regeringens proposition Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (2015/16:135) 40 Detta statistiska material kommer väl leva upp till alla krav med hänsyn till personlig integritet och statistisk sekretess. 41 Regeringen beslutade i februari 2016 att statliga myndigheter ska erbjuda praktikplatser till minst 100 nyanlända per år. Västra Götalandsregionen ingår inte i regeringsuppdraget, men väljer att erbjuda praktikplatser enligt motsvarande modell. 42 Handlingsplanen följer endast de praktikplatser som har tillsatts inom ramen för Avsiktsförklaring om samverkan inom satsningen Sverige tillsammans mellan Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

66 För varje människa (22) 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag Det nionde målet handlar om att integrera mänskliga rättigheter i beredning av ärenden och beslutsunderlag. Inom hälso- och sjukvård används så kallade risk- och händelseanalyser för att identifiera brister som kan riskera patientsäkerheten. En åtgärd handlar om att påbörja ett arbete för att integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett arbete som sedan kan spridas till övriga förvaltningar. Enligt Ärendehandboken 43 ska ärenden belysas ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och följa barnkonventionen. Ärendena ska även belysas ur tillgänglighetsperspektiv, där bemötande, tillgång till information samt fysiska miljöer bedöms med hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Detta kräver kunskap om mänskliga rättigheter. Därför fokuserar nästa åtgärd på utbildning av handläggare på Koncernkontoret, som bland annat ska stärka kompetensen i att exempelvis genomföra prövningar av barnets bästa och barnkonsekvensanalyser 44. Den sista åtgärden handlar om klarspråk i underlag till politiska beslut. Klarspråk är viktigt för att politiker ska kunna förstå alla frågor de fattar beslut om och för att invånare ska kunna läsa och förstå underlagen utan särskilda förkunskaper. Västra Götalandsregionen har arbetat med klarspråk sedan 2013 och vann Språkrådets klarspråkskristall 2015, men arbetet behöver hållas levande och ständigt förbättras. 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter Det tionde målet fokuserar på att integrera ett människorättsbaserat arbetssätt inom psykiatrin. Detta innebär ökad delaktighet för patienten och minskad användning av tvångsmetoder. Flera av FN:s kommittéer framför kritik till Sverige i sina granskningar, kopplat till brister i användning och uppföljning av tvångsmetoder. FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att förbjuda användningen av remmar och bälten och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och utbilda personal i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång 45. Regionfullmäktige beslutade den 16 juni 2015 att ta fram en handlingsplan för att minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision. Målet innebär dels en utökning uppdraget genom en generell nollvision för användning av tvångsåtgärder och dels att patienter som varit föremål för tvångsåtgärder ska erbjudas ett strukturerat uppföljande samtal. Tvångsåtgärder och uppföljande samtal följs upp per förvaltning, i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Ärendehandbok riktlinjer för ärendeberedning inom Västra Götalandsregionen, upplaga 1, mars Enligt barnkonventionen ska prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys genomföras vid alla beslut som rör barn. 45 Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68 th session (12-30 January 2015), observation no 22

67 18 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 8. Jämlika och ickediskriminerande arbetsplatser 8.1) Ta fram planer på förvaltningsnivå för lika rättigheter och möjligheter som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder 8.1.1) Andel förvaltningar som har planer för lika rättigheter och möjligheter Måltal: 100 % 8.1.2) Personalsammansättning utifrån kön, ålder, utländsk bakgrund har redovisats (2018, 2020) 8.1) Regionstyrelsen 8.1.3) Andel medarbetare som upplever sig utsatta för diskriminering. Måltal: 0 % 8.2) Främja och uppmuntra mäns uttag av föräldraledighet 8.2.1) Antal föräldradagar per förvaltning som tas ut av män. Måltal: Ökning jämfört med ) Regionstyrelsen 8.3) Erbjuda praktik till nyanlända arbetssökande inom Västra Götalandsregionen 8.3.1) Antal nyanlända arbetssökande som fått praktik inom Västra Götalandsregionen Måltal: 400 (minst 100 personer/år) 8.3) Regionstyrelsen 9. Stärkt människorättsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag 9.1) Integrera mänskliga rättigheter i risk- och händelseanalyser 9.2) Utbilda medarbetare om människorättsbaserad ärendeberedning 9.1.1) En metod för att integrera ett människorättsperspektiv i risk- och händelseanalyser har tagits fram och prövats 9.2.1) Andel medarbetare inom koncernkontoret med ansvar att bereda ärenden till politiska beslut som genomgått utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning. Måltal: 100 % 9.1) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 9.2) Regionstyrelsen 9.2.2) Andel avdelningar inom koncernkontoret som tillämpat prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys. Måltal: 100 % Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

68 För varje människa (22) 9.3) Aktivt arbete med klarspråk i handlingar till politiska beslut 9.3.1) Andel politiker som upplever att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltal: Minst 90 % 9.3) Regionstyrelsen 10. Nollvision för användning av tvångsåtgärder inom psykiatriska verksamheter 10.1) Arbeta strategiskt för att minimera användning av tvångsåtgärder 10.2) Öka delaktigheten för rättighetsbärare inom psykiatriska verksamheter ) Antal tvångsåtgärder* fördelat på typ av åtgärd ska minska med minst 20 % ) Andel patienter som varit föremål för tvångsåtgärder som erbjudits ett strukturerat uppföljande samtal inom 24 timmar (barn/vuxna). Måltal: Minst 75 % 10.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10.2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen * fastspänning, avskiljande, läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande samt inskränkande av elektronisk kommunikation

69 20 (22) Åtgärdsområde: Insyn Ett människorättsbaserat arbetssätt kräver att invånarna kan få insyn i organisationens arbetsprocesser och beslut, med andra ord att verksamheten är transparent. Åtgärdsområde insyn handlar om att rättighetsbärarna ska få enkel och tydlig information om Västra Götalandsregionens verksamheter och därmed bättre kunna tillgodogöra sig sina rättigheter. 11. Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor Det elfte målet handlar om att bredda Tillgänglighetsdatabasen (TD). TD är ett webbaserat verktyg som presenterar information om tillgänglighet på över 5200 anläggningar och platser. Informationen i TD kan sorteras beroende på om användaren har svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att tolka och bearbeta information och/eller svårt att tåla vissa ämnen. TD innebär en möjlighet för rättighetsbärare att välja besöksmål, vårdcentral eller liknande utifrån fysisk tillgänglighet eller att bättre kunna förbereda sig inför ett besök. Syftet är att underlätta för exempelvis personer med funktionsnedsättning eller äldre. En breddning av TD innebär att rättighetsbärare även ska kunna ta reda på om verksamheterna har hbtqkompetens, kompetens inom jämställt och jämlikt föräldraskap, kunskap om bemötande av personer med funktionsnedsättning eller kunskap om barnets rättigheter. 12. Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna Det tolfte målet handlar om att information till invånare ska vara tillgänglig, enkel och begriplig. Krånglig eller stereotyp information riskerar att leda till missförstånd och exkludering. Alla invånare ska kunna ta del av och känna sig inkluderade i Västra Götalandsregionens information. En stor del av informationen till invånare är patientinformation, exempelvis kallelser till hälso- och sjukvården startade ett pilotprojekt för att ta fram regiongemensamma mallar för e-brev, som ska vara tillgängliga och skrivna på klarspråk 46. Idag används en stor mängd mallar, vilket försvårar möjligheterna till likvärdig vårdinformation och översättning. En åtgärd handlar om att minska antalet mallar, skriva mer tillgängligt och begripligt och därmed även förbättra förutsättningarna för att översätta till olika språk. Nästa åtgärd handlar om att normkritiskt granska vgregion.se genom att analysera vilka målgrupper som webbplatsen riktar sig till och hur olika grupper framställs och representeras. De sista två åtgärderna handlar om att den sverigefinska nationella minoriteten ska kunna ta del av information på finska, vilket ingår i Västra Götalandsregionens ansvar som finskt förvaltningsområde, och att generellt säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk. Vilken information som bör tillgängliggöras, vilka språk och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen, företrädare för den sverigefinska minoriteten och andra representanter för civilsamhället. 46 Klarspråk innebär att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

70 21 (22) Mål Åtgärder Indikatorer Ansvar 11. Tydligare information om verksamheternas kompetens i människorättsfrågor 11.1) Bredda Tillgänglighetsdatabasen ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de har hbtq-diplomering ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i barnets rättigheter ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om medarbetarna har gått webbutbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning ) Verksamheter som är registrerade i TD redovisar om de arbetar med metodmaterialet En förälder blir till 11.1) Kommittén för mänskliga rättigheter 12 Tillgänglig, begriplig och inkluderande information till invånarna 12.1) Utarbeta en tydlig gemensam struktur för målgruppsanpassad och begriplig patientinformation ) Antal mallar som finns tillgängliga på minst 15 språk. Måltal: ) Andel deltagare i en invånartestpanel som upplever att innehållet i standardiserade mallar för kallelser är begripligt. Måltal: Minst 90 % 12.1) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 12.2) Genomföra en extern normkritisk granskning av vgregion.se ) En extern normkritisk granskning av vgregion.se har upphandlats och återrapporterats (2020) 12.2) Regionstyrelsen 12.3) Säkerställa att den sverigefinska nationella minoriteten kan ta del av information på finska ) Information på finska finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.3) Regionstyrelsen 12.4) Säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk ) Information på prioriterade språk finns tillgänglig i de kanaler som bedöms viktigast 12.4) Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 För varje människa (22) Bilaga 1: Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Nämnder och styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Kommittén för mänskliga rättigheter Förvaltningsorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechef Avdelning mänskliga rättigheter Samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter Beslutar om handlingsplanen. Uppsiktsplikt över att nämnder och styrelser följer handlingsplanen. Övergripande samordningsansvar för att arbetet med mänskliga rättigheter bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Ansvar för att arbeta utifrån handlingsplanens mål och åtgärder samt att rapportera resultatet. Ansvar för att inkludera mänskliga rättigheter och utpekade åtgärder i handlingsplanen i avtal med externa utförare. Har regionfullmäktiges uppdrag att stärka det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionens verksamheter. Följer upp handlingsplanen 2018 samt 2020 och återrapporterar till regionfullmäktige. Ansvarar för att regionstyrelsens beslut genomförs och att de mänskliga rättigheterna hålls aktuella i organisationen. Ansvarar för att genomföra handlingsplanen i den egna verksamheten och att rapportera arbetet med handlingsplanen till den egna styrelsen eller nämnden. Rekommenderas att utse en förvaltnings- eller bolagsövergripande samordnare för arbetet med mänskliga rättigheter. Eventuellt delegerat ansvar för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen. Sakkunniga inom mänskliga rättigheter. Ansvar för att stödja och samordna det interna arbetet med mänskliga rättigheter, ta fram anvisningar, sammanställa och analysera resultatet av arbetet med handlingsplanen. Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera handlingsplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen. Tillhandahålla utbildning i mänskliga rättigheter och utbildning av ombud för barnets rättigheter. Utses av förvaltnings- eller bolagschef. Stöd och resurs för sin förvaltnings- eller bolagsledning genom att exempelvis samordna arbetet för mänskliga rättigheter, samordna utbildning för medarbetare och ingå i det nätverk som samordnas av avdelning mänskliga rättigheter. I nätverket ges löpande information, goda exempel och stöd i arbetet med handlingsplanen. Rollen kan samordnas med ombud för barnets rättigheter.

72 1 (18) Bilaga Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Jacobson, Anjelica Hammersjö, Anni Rydberg E-post: Till regionfullmäktige Hantering av remissinstansernas synpunkter Sammanfattning Detta dokument sammanfattar de synpunkter som har kommit in på handlingsplanen för mänskliga rättigheter under remissrundan (21 juni 23 september 2016) och hur synpunkterna har omhändertagits. 22 interna och 10 externa remissinstanser har svarat. Dokumentet inleds med ett avsnitt med allmänna synpunkter, som visar om remissinstanserna ställer sig positiva eller negativa till handlingsplanen överlag. Nästa avsnitt redovisar vilka synpunkter som tagits omhand i beredningen och vilka justeringar som gjorts utifrån synpunkterna. Avslutningsvis finns ett avsnitt med ändringsförslag som inte har inkluderats i handlingsplanen samt motiveringar till detta. Allmänna synpunkter på handlingsplanen Nedan finns en sammanställning av allmänna synpunkter på handlingsplanen, som beskriver hur remissinstanserna uppfattar handlingsplanen överlag. DHR 1 Västra Götaland hoppas att förslagen och idéerna genomförs på bästa tänkbara sätt EKHO 2 Göteborg är glada och stolta över stolta över denna handlingsplan som på konkreta sätt kommer att sätta mål för arbetet med mänskliga rättigheter framöver. Fastighetsnämnden skriver att det är en bra, tydlig och lättläst handlingsplan som sammanfattar flera handlingsplaner till en för mänskliga rättigheter, vilket är mycket bra. Film i Väst: Åtgärderna som rör Film i Väst är relevanta och begripliga. Folkhälsokommittén är positiva till att policyn för mänskliga rättigheter tydliggörs och ställer sig bakom ambitionen att minska antalet styrdokument inom området. De åtgärdsområden som handlingsplanen omfattar är relevanta. 1 Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder 2 Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

73 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Göteborgs HSN, Norra HSN, Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN uppskattar och uppmuntrar att frågor kring mänskliga rättigheter lyfts fram och genom en handlingsplan kan få ytterligare genomslag och påverkan på Västra Götalandsregionens verksamhet. De föreslagna åtgärderna är relevanta för att uppnå eller närma sig målen och formulerade på ett lättförståeligt sätt. Göteborgs Rättighetscenter: anser att processen med dialogen i ärendet är ambitiös, men anser att ett så här omfattande arbete hade behövt mer tid för organisationerna att förankra arbetet hos sina respektive medlemmar. Dialogen har varit bra, men kunde ha varit mer omfattande. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bedömer att arbetet med handlingsplanen kommer att stärka de viktiga insatser som redan idag pågår inom området jämlik vård- och hälsa. Kollektivtrafiknämnden tycker att det är positivt att arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna nu koncentreras till en gemensam handlingsplan. Kulturnämnden menar att handlingsplanen kan bidra till fördjupning av kulturnämndens arbete med vidgat deltagande i regionens kulturliv samt till samordning av nämndens insatser med det arbete som pågår inom insatsområdena hälsa, arbete och utbildning. Åtgärderna är relevanta, välformulerade och platsar väl inom ramen för kulturnämndens uppdrag. Naturbruksstyrelsen skriver att handlingsplanen ligger i linje med Naturbruksstyrelsens ordinarie arbete och att ett samordnat arbete med dessa frågor stärker Naturbruksförvaltningens möjligheter att säkerställa att varje människa möts på för henne bästa sätt. Patientnämnderna skriver att planens struktur med fyra principer för människorättsbaserat arbete och beskrivningen av de olika åtgärdsområdena är bra och tydliga. De hoppas att handlingsplanen och dess breda förankring i verksamheterna kan bidra till att patientnämndernas arbete med att systematiskt fånga upp patientupplevda brister på området kan bli mer efterfrågat och beaktat med ökad kunskap, styrning och uppföljning på alla nivåer. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård anser att förslaget till handlingsplan är heltäckande och bra med ett samlat grepp. Förslaget har en tydlig struktur och disposition samt innehåller tydliga målformuleringar och anger vem som har uppföljningsansvar. Åtgärder, indikatorer och måltal är relevanta och väl formulerade, vilket i sin tur understryker vikten av att en välplanerad framtagningsprocess där många verksamheters delaktighet är en framgångsfaktor. Regionutvecklingsnämnden tycker att upplägget i handlingsplanen är väl strukturerat och lätt att följa, från de internationella dokumenten ner till den regionala vardagen. Kopplingen till regionens kärnuppdrag är en bärande tanke i planen vilket gör det lättare att integrera ett rättighetsbaserat arbete i ordinarie verksamhet. Den pedagogiska ansatsen tar ner de stora långsiktiga

74 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) ambitionerna till begripliga nivåer som är enkla att förstå och tillämpa i den dagliga verksamheten. Åtgärder, indikatorer och ansvar är relevanta. Servicenämnden anser att förslaget till handlingsplan är relevant och tydligt, att korrekt nämnd är ansvarig för de olika åtgärderna, att de föreslagna åtgärderna är relevanta och väl formulerade och att det inte saknas någon åtgärd som är viktig att ha med. De har inte invändningar mot någon åtgärd. Styrelsen för Alingsås lasarett upplever att handlingsplanen är gedigen, genomarbetad och realistisk och ger en samlad bild av hur arbetet inom regionen ska bedrivas vidare inom detta område. Det är viktigt med en regiongemensam ansats och att det finns stöd för arbetet från regionen centralt, särskilt för mindre förvaltningar, samt stöd när det gäller kommunikationsmaterial och hjälpmedel. Styrelsen för Botaniska trädgården instämmer i att ett systematiskt arbete med rättighetsfrågor är viktigt och anser att det är mycket positivt att en handlingsplan tagits fram. Styrelsen för Kultur i Väst är positiv till förslaget som helhet och bedömer att handlingsplanen kommer att vara ett väl fungerande stöd i förvaltningens arbete inom dessa frågor. Styrelsen för NU-sjukvården tycker att det är en fördel att mål och centrala åtgärder knutna till jämställdhet, barnrätt och arbetet för personer med funktionsnedsättning samlas i ett dokument. Styrelsen för Skaraborgs sjukhus ställer sig bakom handlingsplanens intention att lyfta fram arbetet med mänskliga rättigheter som en viktig del av utvecklingsarbetet i regionen. Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus skriver att policyn för mänskliga rättigheter och detta förslag till handlingsplan på ett övergripande plan väl sammanfattar och konkretiserar arbetet med mänskliga rättigheter. Arbetet med mänskliga rättigheter innebär utöver konkreta aktiviteter i handlingsplanen ett grundläggande förhållningssätt i kontakten med medborgarna och de som nyttjar våra tjänster. Planen preciserar åtgärder inom ett område som kan vara svårt att göra konkret. Förvaltningen har inte några invändningar mot någon åtgärd och ser inte heller att någon åtgärd saknas. Styrelsen för Västarvet skriver att fördelar med handlingsplanen exempelvis är att arbetet med mänskliga rättigheter samlas i en och samma plan, att det tydligt uttrycks att handlingsplanen ska ligga till grund för prioriteringar i budgetarbetet, att det är tydligt vem som har ansvaret och att det framgår att arbetet med mänskliga rättigheter är en process. Styrelsen för Västtrafik tycker att det är positivt, heltäckande och bra att samla alla sju diskrimineringsgrunder i en och samma handlingsplan, för att arbeta integrerat med frågorna. Handlingsplanen har ett bra upplägg som är konkret och välarbetat. Åtgärderna är tydliga och väl specificerade, med

75 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) tydligt ansvarsutkrävande i hela kedjan från aktiviteter-budget-resurserutvärdering m.m. Sverigefinska Riksförbundet Västra Götalands distrikt tycker att handlingsplanens omfattning är imponerande men samtidigt är det lite svårt att få helhetsgrepp om det. Transföreningen FPES tycker att detta är en utmärkt plan. Om den kan genomföras i alla delar händer många viktiga saker på området mänskliga rättigheter. Det är utomordentligt bra att diskrimineringsgrunderna behandlas så tydligt. Synpunkter som har inarbetats i handlingsplanen Nedan sammanfattas de synpunkter som på olika sätt har inarbetats i handlingsplanen efter remissrundan. Avsnittet inleds med allmänna synpunkter. Sedan följer synpunkter på specifika mål, åtgärder och indikatorer. Allmänna synpunkter Göteborgs HSN, Södra HSN, Västra HSN, Östra HSN, Göteborgs Rättighetscenter samt Folkhälsokommittén: Tydliggör kopplingen till policyn för mänskliga rättigheter och dess principer. Justering: Kopplingen till policyn förtydligas i texten. Göteborgs HSN, Södra HSN, Västra HSN, Östra HSN: Att handlingsplanen har prioriterade mål kan framstå som missvisande och överflödigt om det inte finns ytterligare mål inom området. Justering: Förtydliga i inledningstexten att planen innehåller 12 prioriterade mål för det regiongemensamma arbetet fram till 2020, men att det även kan och bör finnas andra mål som berör mänskliga rättigheter. Göteborgs HSN, Norra HSN, Södra HSN, Västra HSN, Östra HSN: Målen borde uttryckas på ett mer enhetligt sätt, gärna i form av önskade framtida tillstånd. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill ha ett mer enhetligt perspektiv med fokus på de mänskliga rättigheterna oavsett målgrupp. Justering: Gå igenom målformuleringarna för att skapa större enhetlighet. Göteborgs Rättighetscenter efterfrågar en uppräkning av samtliga diskrimineringsgrunder i stycket om jämlikhet, en skrivning om samverkande diskriminering samt en beskrivning av strukturell diskriminering. I avsnittet om bästa möjliga hälsa saknas målsättningar för hbtq-gruppen som också har sämre hälsa än andra. Styrelsen för Västarvet efterfrågar en uppräkning av samtliga diskrimineringsgrunder under rubriken om de fyra rättigheterna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen saknar könsidentitet eller uttryck och sexuell läggning i stycket om jämlikhet. Det är viktiga grunder för ojämlikhet, inte minst i vården. Även EKHO Göteborg vill lägga till sexuell läggning och könsidentitet till uppräkningen. Göteborgs Rättighetscenter föreslår att komplettera FN:s uppräkning med hänvisning till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter, regeringsformen och diskrimineringslagen. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård vill komplettera uppräkningen ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung

76 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) med kön under avsnitten om rätten till arbete och utbildning. Justering: Texterna justeras med bredare skrivningar om diskrimineringsgrunderna, strukturell diskriminering och samverkande diskriminering, samt fördjupade texter om rättigheter för individer och grupper. Habilitering och hälsa: Hur relaterar habiliteringens uppdrag till barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa, räknas barn in under kategorin personer med funktionsnedsättning? Viktigt att även framhålla personer som är i behov av habilitering, inte enbart rehabilitering. Justering: Barn med funktionsnedsättning räknas både som barn och som personer med funktionsnedsättning. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beskrivs både rätten till habilitering och rehabilitering i artikel 26. Texten kompletteras med habilitering. Habilitering och hälsa samt Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus skriver att uppföljning av planen bör ske i våra redan upparbetade kanaler som delårsrapport och årsredovisning. Uppgifter bör i första hand hämtas in via befintliga system. Habilitering och hälsa konstaterar att vissa av de mål som finns i planen bör ingå i förvaltningarnas likabehandlingsplaner/mångfaldsplaner. Styrelsen för Skaraborgs sjukhus skriver att för att få genomslag krävs att arbetet med mänskliga rättigheter förs in som en strukturerad del av förvaltningarnas löpande förbättringsarbete. Styrelsen för Folktandvården har redan flera pågående insatser inom handlingsplanens områden, men de är inte alltid relaterade till mänskliga rättigheter på det sätt som planen föreslår. De föreslår därför att verksamheterna borde uppmanas att inventera pågående aktiviteter och insatser och att relatera dessa till mänskliga rättigheter samt till föreslagna mål och åtgärder. De undrar även hur handlingsplanen kan och bör beröra enskilda vårdgivare som har avtal med regionen. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård konstaterar att en av konsekvenserna av beslutet om handlingsplanen är att krav på följsamhet även måste införas i regionens kravoch kvalitetsböcker. Även Alingsås lasarett har tydliga skrivningar om hur handlingsplanen kan tas omhand och genomföras. Göteborgs rättighetscenter saknar formuleringar om icke-diskriminerande rekrytering i stycket om Ledning och styrning. Justering: Stycket om ledning och styrning förtydligas och kompletteras utifrån ovanstående skrivningar. Skrivningarna om genomförandet av planen kommer även att användas i kommunikationen om hur handlingsplanen ska användas. Norra HSN, Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN vill ha en belysning och problematisering av användandet av rasbegreppet i handlingsplanen. Göteborgs HSN anser att Västra Götalandsregionen bör undvika begreppet ras. Nämnden föreslår även ett förtydligande om att rasbegreppet bygger på föreställningar, tro och förfaranden som baseras på en världsbild eller ideologi som inte på något sätt har vetenskapligt stöd. Även Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig frågande till att ordet ras finns med, när även etniskt ursprung, nationalitet och hudfärg inkluderas. De menar även att ordet börd är svårtillgängligt. Justering: Rasbegreppet förtydligas i fotnot och begreppet börd tas bort.

77 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Norra HSN: Nämnden skriver att deras möjlighet att påverka åtgärder och indikatorer sker genom avtal och överenskommelser och att de har ansvar för att följa upp följsamheten till indikatorerna. Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN vill se en omformulering av åtgärd 2.1 och 4.1 så att åtgärderna som rör utbildning harmoniserar med hälso- och sjukvårdsnämndernas roll som beställare. Justering: Förtydliga att utbildningarna beställs av hälso- och sjukvårdsnämnderna och att utbildningarna genomförs av Kunskapscentrum för jämlik vård respektive Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Förtydliga att indikatorerna följs upp samordnat 2018 och 2020, eftersom de berör hela organisationen. Utöver detta följer nämnden upp de åtgärder som arbetas in i avtal och överenskommelser inom ramen för sitt ordinarie uppföljningsarbete. Regionutvecklingsnämnden menar att den samordnarroll som beskrivs under rubriken Förvaltningsorganisation skulle behöva ett förtydligande om det är obligatoriskt och hur denna funktion i sådana fall ska garanteras. Justering: Samordnarrollen inte är obligatorisk i detta skede. Förtydliga att förvaltningar som har en samordnarroll kommer att ingå i ett nätverk under ledning av avdelning mänskliga rättigheter, och på så sätt kommer att få löpande stöd och samordning i genomförandet av handlingsplanen. Representanter för Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet Pensionärsgemenskap och Pensionärernas Riksorganisation menar att handlingsplanen generellt saknar äldreperspektivet. Justering: Komplettering av texterna som förklarar hur åtgärderna i handlingsplanen bidrar till att uppfylla äldres mänskliga rättigheter. Nytt stycke under rubriken Stärkt skydd för individer och grupper, som beskriver äldres rättigheter. Styrelsen för Botaniska trädgården: Huvudfokus i handlingsplanen ligger på hälso- och sjukvård, kultur och arbetsgivarrollen, medan miljö, folkhögskolor och naturbruksgymnasier faller utanför. Mål 3 och 4 (förebygga våld och bemötande av hbtq-personer) är relevanta för även kultur och skolverksamhet. Justering: Förtydliga i texten att alla verksamheter kan och bör arbeta med de åtgärder som är relevanta för dem och följa upp arbetet. För denna planperiod är endast vissa delar av arbetet regiongemensamt målsatta. Styrelsen för Västarvet: Skrivningar om barnets rättigheter bör även finnas med under avsnittet om rätten till utbildning. Justering: Detta förtydligas i texten kopplat till barnets rättigheter. Synpunkter på mål 2 Styrelsen för Västarvet vill ersätta ordet bevaka barnets rättigheter med att uppfylla eller tillgodose barnets rättigheter. Justering: Ordet bevaka byts ut mot uppfylla. Synpunkter på mål 3 Göteborgs rättighetscenter vill att skrivningarna om våld i nära relationer kompletteras med skrivningar om hedersrelaterat våld samt könsstympning av kvinnor. Folkhälsokommittén undrar vilka typer av våld som ingår i handlingsplanens definition av våld. De vill även se ett tydligt

78 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) ställningstagande mot förekomsten av hederskultur och hedersvåld samt metoder och insatser som stödjer det arbetet. Justering: Förtydliga i texten att riktlinjerna om våld och metoden att fråga om våld inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld (inklusive hedersrelaterat våld), våldsutövning samt barn som bevittnat våld. Västra Götalandsregionen är först i Sverige med den här typen av riktlinjer, vilket i sig är ett tydligt ställningstagande. Synpunkter på mål 5 Göteborgs rättighetscenter: Kopplat till metoden förstå mig rätt står att vårdpersonal ska försäkra sig om att patienten förstår information, men det är lika viktigt att patienter får möjlighet att beskriva sin situation och sina behov. Justering: Texten förtydligas för att vikten av ömsesidig förståelse mellan patient och vårdpersonal tydligare ska framgå. Habilitering och hälsa: När det gäller målet om förståelse och egenmakt för rättighetsbärarna i vårdmötet bör man lyfta in specialistkunskaper i att prata till och lyssna på barn, vilket inte är samma sak som att prata med personer som har kommunikationssvårigheter. Justering: Förtydliga att KomHITmodellen utformats för att kommunicera med barn, inte enbart personer med kommunikationssvårigheter. Mål 2 syftar till att höja kompetensen om barnets rättigheter och därigenom behovet av särskild kompetens för att möta barn. Synpunkter på mål 8 Göteborgs HSN, Västra HSN, Östra HSN: Åtgärd 8.2. Öka mäns uttag av föräldraledighet kan tolkas som ett mål. Indikatorn Antal föräldradagar per förvaltning som tas ut av män skulle kunna lösas genom att anställa fler män. Åtgärd och indikator bör ses över. Styrelsen för Västarvet skriver att arbetsgivare inte kan öka mäns uttag av föräldraledighet, däremot uppmuntra och underlätta för män (och kvinnor) att ta föräldraledighet. Folkhälsokommittén efterfrågar exempel och bra metoder för hur mäns föräldraledighet kan ökas. Justering: Ändra åtgärden till Främja och uppmuntra mäns uttag av föräldraledighet. Åtgärd och indikator relaterar till det nationella jämställdhetspolitiska målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det är komplicerat att sätta mål för och mäta ett jämställt uttag av föräldraledighet, därför har vi valt att fokusera på den underrepresenterade gruppen i föräldraledighetsstatistiken (män). Om lösningen är att anställa fler män kan det förvisso vara problematiskt, men det skulle även kunna bidra till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden inom exempelvis hälso- och sjukvården. Folkhälsokommitténs fråga om goda exempel och metoder är något som kommer att lyftas under genomförandet av planen, och kan exempelvis vara ett tema i nätverket för MR-samordnare. Synpunkter på mål 11 Göteborgs rättighetscenter: Komplettera texten om mål 11 med att Tillgänglighetsdatabasen även kommer att innehålla information om hbtqkompetent bemötande. Justering: Texten har kompletterats.

79 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Synpunkter som inte har inarbetats i handlingsplanen Nedan beskrivs de synpunkter som inte har inarbetats i handlingsplanen. Vissa av synpunkterna tas omhand på annat sätt. Avsnittet inleds med allmänna synpunkter och fortsätter med synpunkter på specifika mål, åtgärder och indikatorer. Allmänna synpunkter Flera remissinstanser efterlyser mer tillgängliga versioner av handlingsplanen, exempelvis lättläst samt på fler språk än svenska. Avdelning mänskliga rättigheter kommer att arbeta med kommunikation för att sprida innehållet i planen, där dessa önskemål kommer att tas omhand. I kommunikationsarbetet ingår bland annat webbutbildning om handlingsplanens innehåll och en kortversion av planen. Folkhälsokommittén är positiva till att handlingsplanen syftar till att sprida evidenta metoder, men menar att det behövs utrymme för lokal anpassning och metodutveckling. Motivering: Arbetet med mänskliga rättigheter får gärna sträcka sig utöver denna handlingsplan. Folkhälsokommittén saknar inriktning på det främjande och förebyggande arbetet mot ohälsa hos befolkningen. Motivering: Synpunkten omhändertas inte i remisshanteringen eftersom den inte innehåller något mer konkret förslag till åtgärd. Folkhälsokommittén efterfrågar en mer specificerad definition av begreppet delaktighet. Motivering: Begreppet beskrivs i en ingress under avsnittet delaktighet. Nivån av delaktighet kan sträcka sig från information till medskapande beroende på åtgärd och nivån bör därför definieras vid varje tillfälle. Göteborgs HSN, Norra HSN, Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN vill ha en beskrivning av hur målen tagits fram. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inga synpunkter på insatserna men vill ha en redogörelse för hur de har förankrats och diskuterats med berörda målgrupper. Göteborgs HSN, Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN vill även veta hur indikatorerna har tagits fram samt och de ska följas upp. Motivering: Beskrivs inte i handlingsplanen, framför allt av utrymmesskäl. Flera av de problem som planen ska bidra till att lösa har lyfts i dialog med civilsamhället. Mål, åtgärder och indikatorer har tagits fram i dialog med verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Även politikerna i kommittén för mänskliga rättigheter har löpande följt framtagandet av planen. Åtgärder som berör hälso- och sjukvården har exempelvis formulerats tillsammans med kunskapsoch kompetenscentren för jämlik vård, psykisk hälsa, sexuell hälsa och om våld i nära relationer. Formerna för uppföljning är beskrivna i ett separat dokument, men ingick inte i remissen till nämnderna eftersom uppföljningen är ett tjänstemannaansvar som beslutas av regiondirektören efter handlingsplanen har antagits. Göteborgs rättighetscenter påpekar att civilsamhällets organisationer kan och bör vara till hjälp i planering och genomförande av åtgärder. Det saknas skrivningar i planen om hur och när organisationerna ska vara delaktiga i arbetet. Motivering: Den delaktighet för civilsamhället som nämns i planen är

80 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) vid revidering av måldokument, bedömning av vilken information som bör finnas tillgänglig på vilka språk samt som referensgrupp för patientinformation. Ytterligare processer kan behöva involvera civilsamhället. Att beskriva när och hur blir för detaljerat för handlingsplanen, men det är viktigt att civilsamhället får rimliga förutsättningar för deltagandet. Göteborgs rättighetscenter saknar ytterligare formuleringar, mål, åtgärder och indikatorer om personer med olika etnisk bakgrund/hudfärg när det gäller arbete och utbildning. Motivering: Detta inkluderas i mål 8, åtgärd 8.1, som handlar om aktiva åtgärder kopplat till samtliga diskrimineringsgrunder. Göteborgs rättighetscenter saknar formuleringar om utsatta gruppers misstroende för myndigheter samt åtgärder och indikatorer för att skapa förtroende för hälso- och sjukvården. Motivering: Flera åtgärder i planen har indirekt detta syfte, exempelvis hbtq-diplomeringarna, information på flera språk, en normkritisk granskning av vgregion.se samt metoden Förstå mig rätt. Göteborgs HSN, Norra HSN, Västra HSN, Östra HSN har synpunkter på formuleringen av indikatorer, där indikatorerna ibland utgår från andel, ibland från antal och ibland har ett måltal om årlig ökning. En årlig ökning uppfattas som defensivt, eftersom det i sådana fall räcker att en person går webbutbildning varje år. Ett förslag är att antal byts ut mot andel. Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus menar att det blir svårt att genomföra webbutbildningarna, då sjukvården har en svår bemanningssituation. Motivering: Valet att mäta antalet primärvårds- och specialistenheter beror på att det varit svårt att få en överblick över hur många enheter som finns. Även de webbaserade utbildningarna utgår från antal, eftersom det var svårt att sätta ett generellt måltal för organisationen. Respektive nämnd/styrelse får själva bedöma behovet och förutsättningarna för webbutbildning och eventuellt själva sätta måltal. Göteborgs rättighetscenter önskar att åtgärder, indikatorer och mål anges på ett samhälleligt plan i handlingsplanen. Motivering: Handlingsplanen gäller endast Västra Götalandsregionens egna verksamheter. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen menar att det vore önskvärt med en ekonomisk beräkning av vad insatserna kommer att kosta, gärna ur perspektivet vad nuvarande ojämlika situation kostar vården och samhället. Motivering: En mer omfattande analys av vad en ojämlik situation kostar vården och samhället är ett omfattande uppdrag som inte ryms inom ramen för handlingsplanarbetet. De flesta verksamheter som svarat på remissen skriver att handlingsplanens åtgärder ryms inom ordinarie budgetram. Metoden KomHIT bidrar till minskade kostnader för vården genom att korta ner vårdtider. Metoden Förstå mig rätt bidrar också till ökad hälsolitteracitet, vilket innebär minskade kostnader. Minskad diskriminering bidrar till förbättrad hälsa och därmed minskade kostnader, både ur arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv.

81 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Kulturnämnden och Folkhälsokommittén menar att det vore önskvärt att komplettera de kvantitativa mätmetoderna med kvalitativa metoder. Motivering: För att hålla nere antalet åtgärder och indikatorer föreslås inga ytterligare uppföljningar. Nämnderna får dock gärna göra egna kompletterande uppföljningar av sitt arbete kopplat till handlingsplanen. Norra HSN Redovisa relation till andra styrdokument/policys. Motivering: Kopplingen till policyn för mänskliga rättigheter har förtydligats i handlingsplanen. Koppling till övriga styrdokument utelämnas av utrymmesskäl. Patientnämnderna och Styrelsen för Skaraborgs sjukhus menar att handlingsplanen har för många åtgärder och indikatorer och vill se ytterligare prioriteringar. Folkhälsokommittén menar dock att handlingsplanen har för få åtgärder, särskilt med tanke på att handlingsplanen ersätter tidigare handlingsplaner på rättighetsområdet där vissa åtgärder nu faller bort. Exempelvis hanterar handlingsplanen för CEMR-handlingsplanen det externa arbetet inom regional utveckling, och jämställdhetsstrategin berör frågan om löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken, vilket inte belyses i denna handlingsplan. Folkhälsokommittén vill därför ha en kompletterande konsekvensanalys. Motivering: Alla åtgärder berör inte alla verksamheter, och i de flesta fall omfattar planen relativt få åtgärder per verksamhetsområde. Detta innebär en prioritering på regionövergripande nivå under planperioden. Syftet med handlingsplanen är att kraftsamla kring ett fåtal, konkreta mål för att få största möjliga effekt i det regiongemensamma arbetet med mänskliga rättigheter. En risk med att ha flera handlingsplaner är att verksamheterna inte har möjlighet att bevaka och arbeta aktivt med alla handlingsplaner. Folkhälsokommitténs exempel på åtgärder som har fallit bort har diskuterats under framtagandet av planen. Det externa jämställdhetsarbetet inom regional utveckling kommer att ingå i det pågående utvecklingsarbetet med Jämställd regional tillväxt. I framtagandet av handlingsplanen bedömde koncernstab HR att frågan om jämställda löner redan är omhändertagen inom ramen för löneprocessen. Patientnämnderna och Folkhälsokommittén: Gör kopplingar mellan handlingsplanen och annan lagstiftning, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen eller Socialstyrelsens föreskrifter. Motivering: Skrivningarna i handlingsplanen är generella. För att hålla nere textmassan finns inte en systematisk genomgång av kopplingen till svensk lagstiftning, eftersom det finns mycket lagstiftning som har koppling till handlingsplanens åtgärder. Varje förvaltning och bolag förväntas ha kännedom och bevakning av gällande lagstiftning utifrån sitt verksamhetsområde. Patientnämnderna: Förtydliga hur rätten till arbete, utbildning och kultur gradvis skulle kunna uppfyllas fram till Motivering: I texten beskrivs att handlingsplanen bidrar till ett gradvis uppfyllande av rättigheterna, däremot kommer inte rättigheterna att vara fullt uppfyllda i slutet av planperioden. Att arbeta för icke-diskriminerande arbetsplatser bidrar till rätten till arbete och vidgat deltagande i kulturlivet bidrar till rätten till kultur.

82 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård vill förändra stycket om rätten till utbildning, från att utbildning ska vara tillgänglig för alla som har fallenhet till att utbildning ska vara tillgänglig för alla som uppfyller kraven. Motivering: Formuleringen har fallenhet är konventionstext. Texten om rätten till utbildning har justerats. Styrelsen för Botaniska trädgården: Planen är ganska omfattande med en blandning av bakgrundsinformation, redan genomförda åtgärder och planerade åtgärder. Bakgrundsinformationen borde vara samlad i ett separat dokument eller vara ett underlag för en webbutbildning. De beslut, styrdokument och information som finns i fotnoter borde finnas sammanställda digitalt med klickbara länkar. De webbutbildningar som nämns i planen går inte att hitta på intranätet eller den externa webben. Motivering: Informationen och åtgärderna kommer att ligga till grund för en webbutbildning. Länkar kommer att finnas på en webbplats för handlingsplanen. Samtliga webbutbildningar som nämns i planen kommer att finnas tillgängliga vid planperiodens början. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus önskar att åtgärdsområde jämlikhet skulle vara indelat efter åtgärder och ha ett mer generellt anslag. Motivering: Inte aktuellt denna planperiod. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus önskar att ordet rättighetsbärare förklaras tydligare. Motivering: Förklaras i stycket om Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus önskar att transparensen i processer i beslut borde uttryckas mer inom åtgärdsområde ansvar. Motivering: Beskrivs i åtgärdsområde insyn. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus vill ha en åtgärd i planen för att undanröja tillgänglighetshinder som förvirrande skyltning, markeringar i golv som kan misstolkas, komplex utformning av informationsmaterial, distraherande ljud osv. Motivering: Delar av detta ingår i inventeringarna till Tillgänglighetsdatabasen. Frågan om informationsmaterial ingår under mål 12. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus vill ha en åtgärd riktad till barn som anhöriga. Motivering: Utvecklingsarbete kring barn som anhöriga pågår redan på flera sjukhus. Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus vill ha en åtgärd om uppföljning i form av invånarenkäter, brukarenkäter och medarbetarenkäter samt att fånga in åsikter från personer som inte använder sig av Västra Götalandsregionens verksamheter. I enkäter till medarbetare kan det vara relevant att även fråga om de har upplevt någon situation där andra har diskriminerats. Motivering: Ytterligare uppföljningar ligger utanför ramen för handlingsplanen denna planperiod. I upphandling av ny medarbetarenkät kan det vara relevant att ta med förslaget från styrelserna.

83 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Styrelserna för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus arbetar med könsuppdelad statistik, men skulle gärna se någon form av verktyg/hjälp för hur fler diskrimineringsgrunder ska synliggöras i redovisningen. Motivering: Inkluderas inte i handlingsplanen. Fler parametrar än kön kan redovisas via befintlig statistik (exempelvis ålder). Andra parametrar kan exempelvis samlas in via enkätstudier, där det är viktigt att ge möjlighet till självidentifikation. Befolkningsstatistik kan beställas via SCB. Styrelsen för Västtrafik tycker att det saknas utbildning för medarbetare inom Västra Götalandsregionen i rättighetsbaserat arbete, grundläggande utbildning i diskrimineringslagstiftning och mänskliga rättigheter. För att detta ska vara en central del bör alla ha utbildning och kännedom om frågorna. Motivering: Detta har tidigare varit ett uppdrag i regionfullmäktiges budget, vilket innebär att många nämnder, styrelser och förvaltningsledningar gått en sådan utbildning. I nuvarande handlingsplan prioriteras utbildning i människorättsbaserad ärendeberedning samt webbutbildningar om handlingsplanen för mänskliga rättigheter, om barnets rättigheter och om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Synpunkter på mål 1 Styrelsen för Västarvet menar att det saknas en åtgärd som gör kultur tillgänglig för personer som inte kan lämna sitt hem eller boende. De vill även bredda arbetet med fysisk tillgänglighet till att även inkludera digital kommunikation samt ha utbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning för Västra Götalandsregionens infomastrar och kommunikatörer. Motivering: Det förstnämnda förslaget ryms inte uttryckligen inom ramen för denna handlingsplan, men skulle kunna vara en effekt av åtgärd 7.1. Tillgänglighet i digital kommunikation är en del av webbutbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning (åtgärd 1.3), som även kommunikatörer kan gå. Synpunkter på mål 2 Göteborgs HSN: Hälso- och sjukvårdsnämnderna har inte möjlighet att bedriva utbildning. Därför bör ansvaret för åtgärd 2.1 och 4.1. ligga på kommittén för mänskliga rättigheter. Motivering: Ansvaret för att utbilda ligger på Kunskapscentrum för jämlik vård och Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa. Åtgärderna kommer därför istället att justeras enligt synpunkt från Västra HSN, som tydliggör nämndens ansvar som beställare. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård vill lägga till en ny åtgärd, indikator, måltal och ansvar: Informera direkt till barn och ungdomar om barns rättigheter inom hälso- och sjukvården/tandvården. Indikator: Antal verksamheter som genomfört aktuella informationer. Måltal: Årlig ökning. Ansvar: Kommittén för mänskliga rättigheter. Motivering: Att genomföra informationer till barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård samt tandvård ligger inte självklart inom ramen för kommittén för mänskliga rättigheters ansvarsområde. Det är dock önskvärt att hälso- och sjukvården och tandvården informerar barn och unga om deras rättigheter i mötet med vården.

84 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Synpunkter på mål 3 Södra HSN, Västra HSN, Östra HSN: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen står som ansvarig för åtgärd 3.1 (att implementera riktlinjer) medan hälso- och sjukvårdsnämnderna står som ansvariga för åtgärd 3.2 (att implementera metoden att fråga om våld). HSS har ansvaret enligt sitt reglemente att besluta om nya diagnos- och behandlingsmetoder därför borde även åtgärd 3.2 åligga HSS. Motivering: Att fråga om våld på rutin är varken en diagnoseller behandlingsmetod, utan ett sätt att upptäcka våldsutsatthet som i sin tur kan kräva insatser. Metoden integreras därför i hälso- och sjukvårdsnämndernas beställningsarbete. Styrelsen för Västarvet föreslår att målet kompletteras med en åtgärd om att stödja kollegor som utsatts för hot och våld i tjänsten. Motivering: Inte aktuellt att särskilt uppmärksamma i handlingsplanen för nuvarande planperiod, men ska ingå i det ordinarie arbetsmiljöarbetet. Synpunkter på mål 4 Göteborgs rättighetscenter vill att avsnittet om hbtq-kompetent bemötande utvidgas till att gälla samtliga diskrimineringsgrunder. De vill även infoga social utsatthet som inte kan härledas till någon diskrimineringsgrund. Motivering: Västra Götalandsregionens hbtq-diplomering är en utbildning som tar upp homo-, bi-, trans- och queerfrågor. Det är inte aktuellt att utvidga utbildningen. Homan I Göteborg föreslår att rubriken "Hbtq-kompetent bemötande" ändras till "Hbtq-kompetens och bemötande". Diplomering/certifiering är bra och bör uppmuntras och stödjas. Gott bemötande och kompetens bör dock finnas oavsett. Om en arbetsplats har HBTQ-vänliga värderingar och åsikter i sin dagliga verksamhet bör en regnbågsflagga placeras på synlig plats oavsett om diplomering finns eller inte, för att signalera att ett gott bemötande kan förväntas. Ett gott bemötande och erforderlig hbtq-kompetens ska finnas inom regionens alla verksamheter och på alla nivåer. Vid anställningsintervjuer, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, uppföljning av situationen på arbetsplatsen för hbtq-are, på chefsmöten och på relevanta kurser och så vidare. Verksamheterna skall inte vara beroende av eldsjälar. Finns sådana bör dock deras engagemang och kunskaper tas tillvara på lämpligt sätt. Under åren bör arbetet med ovanstående påbörjas på så många arbetsplatser som möjligt, där så inte redan skett, och utvecklas. Det är lämpligt att någon arbetsplats eller ett par arbetsplatser, som arbetar på ett föredömligt sätt med dessa frågor, lyfts fram för att ge tips och inspiration. Motivering: Vi håller med Homans intentioner att hbtq-kompetens ska finnas i alla verksamheter. Idag är det dock inte möjligt att bedöma verksamheternas samlade hbtqkompetens på annat sätt än genom diplomering/certifiering. Åtgärden har justerats för att bättre överensstämma med hälso- och sjukvårdsnämndens roll som beställare, men alla verksamheter kan arbeta med målet om ett hbtqkompetent bemötande. Integrering av hbtq-kompetens på arbetsplatsen sker genom aktiva åtgärder i planer för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen (åtgärd 8.1).

85 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Styrelsen för Västarvet och Styrelsen för Botaniska trädgården föreslår att åtgärden om hbtq-kompetent bemötande ska omfatta all regional verksamhet. Motivering: Hbtq-diplomeringen är i nuläget utformad för vården och handlingsplanen prioriterar vårdcentraler. Detta är inget hinder för andra verksamheter att ta initiativ till kompetensutveckling i hbtq-frågor. Närhälsan kunskapscenter för sexuell hälsa erbjuder i viss utsträckning hbtq-diplomering till andra typer av verksamheter. Hbtq-utbildningar finns även tillgängliga via exempelvis civilsamhället. Transföreningen FPES: Överväg att sätta målet för hbtq-diplomering till 100 % istället för 50 %, eftersom hbtq-personers tilltro till bemötandet hos vårdgivare är så lågt. Motivering: Närhälsans kunskapscentrum för sexuell hälsa bedömer att det satta måltalet till 50 % av vårdcentralerna är rimligt i förhållande till sin kapacitet inom nu befintlig ram. Om ambitionen ska vara högre ställda krävs att ytterligare utbildningsresurser avsätts. Västra Götalands Dövas Länsförbund lyfter kopplat till hbtq-diplomeringen att det även är viktigt att tidigt ha tillgång till teckenspråkstolk. Motivering: Detta ingår som en del av den webbaserade utbildningen om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Synpunkter på mål 5 Folkhälsokommittén saknar insatser som sprider arbetet med exempelvis hälsoguider i Västra Götaland. Motivering: Ingår inte inom ramen för handlingsplanens prioriteringar denna planperiod. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård vill lägga till åtgärden: Implementera utbildning och genomförande av KomHIT-modellen i kontakten med rättighetsbärare. Ansvar: kommittén för mänskliga rättigheter och utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård. Motivering: DART tillhandahåller utbildning i KomHIT-modellen. Under planperioden är vårdcentraler och tandvårdskliniker prioriterade för den regiongemensamma uppföljningen, vilket innefattar de rättighetsbärare som besöker vårdcentraler och tandvårdskliniker. Övriga nämnder/styrelser får själva bedöma ytterligare behov av KomHIT-diplomering. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård föreslår en ny åtgärd och indikator under mål 5: Implementera regional medicinsk riktlinje Barn som anhörig genom framtagen webbaserad utbildning inom hälso- och sjukvården/tandvården. Indikator: Antal kliniker/mottagningar som har genomfört den webbaserade utbildningen. Ansvar: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Motivering: Ingår inte inom ramen för handlingsplanens prioriteringar denna planperiod. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård föreslår att åtgärden om Förstå mig rätt kompletteras med utbildning och genomförande. De föreslår även att ansvaret för åtgärden kompletteras med kommittén för mänskliga rättigheter. Motivering: Metoden Förstå mig rätt kräver information men ingen utbildning. Det finns inte heller någon särskild utbildning kopplat till implementering av metoden. Ansvaret för att utveckla

86 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Förstå mig rätt inom Västra Götalandsregionen ligger på Kunskapscentrum för jämlik vård, och ansvaret bör därför inte kompletteras med kommittén för mänskliga rättigheter. Styrelsen för folktandvården menar att indikatorn om minst två KomHITdiplomerade medarbetare per tandvårdsklinik är ett trubbigt mått, eftersom klinikerna varierar från 6-60 medarbetare. Motivering: Indikatorn är ett trubbigt mått. Respektive nämnd/styrelse får själva bedöma behovet av KomHIT-diplomering i relation till antal medarbetare. Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus menar att teach-back-metoden är bra i rätt sammanhang, men att skriftlig information samt vård- och läkemedelsberättelse är viktiga komplement till den muntliga kommunikationen. Motivering: Dessa aspekter ingår exempelvis i metoden KomHIT och projektet kring tillgänglig patientinformation (åtgärd 12.1). Styrelsen för NU-sjukvården: Flera verksamheter inom NU-sjukvården arbetar i enlighet med metoden Förstå mig rätt. Styrelsen ser det som positivt att arbetet enligt metoden följs upp på regional nivå. Arbetssättet ger inte behov till ytterligare resurser i verksamheten, utan tvärtemot ett effektivt sätt att undvika missförstånd som i sin tur kan komplicera ett vårdförlopp. I detta arbete behöver särskild vikt läggas på arbetssätt och information till barn, patienter som inte förstår svenska samt personer med funktionsnedsättning (exempelvis syn eller hörsel). Motivering: Inkluderas inte uttryckligen i handlingsplanen, men förhållningssättet är viktigt att ha med sig i det fortsatta arbetet. Synpunkter på mål 6 Folkhälsokommittén menar att föreslagna dialogforum är relevanta men bör kompletteras med befintliga forum samt ge utrymme för tillskapandet av fler. Motivering: Åtgärd 6.1 handlar om att genomföra dialog med rättighetsbärarna vid verksamhetsutveckling. Det som inkluderas i den regiongemensamma uppföljningen är endast involvering av samråd och referensgrupper vid revidering av måldokument. Det är dock positivt om verksamheterna arbetar med åtgärd 6.1 utöver det arbete som mäts genom indikatorn. Styrelsen för Västarvet ställer sig frågande till om unga är inbjudna till Demokratitorgen i egenskap av elever eller i egenskap av unga. Motivering: Demokratitorgen ingår i elevernas ordinarie undervisning och de deltar i egenskap av elever. Kommittén för mänskliga rättigheter har utöver detta referensgrupper med barn och unga. Styrelsen för Västarvet föreslår en utbyggnad av plattformar för digital delaktighet, liknande Sahlgrenskas patientwiki. Motivering: Ingår inte inom ramen för handlingsplanens prioriteringar denna planperiod. Synpunkter på mål 7 Styrelsen för Botaniska trädgården: Indikator verkar inte helt enkel att mäta. Vad krävs för att delaktighet ska vara uppnådd? Styrelsen för

87 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) Kultur i Väst föreslår att åtgärd 7.1 delas upp i flera delar, eftersom den är relativt omfattande och menar att den kvalitativa uppföljningen av åtgärden blir en utmaning för alla aktörer. Motivering: Åtgärden och indikatorn har arbetats fram av koncernavdelning kultur som också ansvarar för genomförandet. Kulturnämnden efterlyser i sitt remissvar snarare fler kvalitativa uppföljningar än färre. Sverigefinska Riksförbundet Västra Götalands distrikt skriver att det måste finnas öronmärkta pengar för de nationella minoriteterna. Att reservera 40 % av medlen till de nationella minoriteterna för arbete med barn och unga blir summan 0 kronor. Motivering: I dagsläget finns inte möjlighet att öronmärka medel för de nationella minoriteterna i kulturnämndens budget men utifrån indikatorn kan koncernavdelning kultur granska utfall i tidigare års arbete och analysera om ambitionen att specifikt nå barn och unga inom de nationella minoriteterna lyckats. Om inte kan styrningen justeras ytterligare. Västra Götalands Dövas Länsförbund menar att det bör stå tydligt att döva bör ha tillgång till att delta i kultur på teckenspråk. Motivering: I riktlinjerna för vidgat deltagande lyfts redan nu vikten av att vidta åtgärder för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Synpunkter på mål 8 Styrelsen för Botaniska trädgården: Att kategorisera anställda utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund kan uppfattas diskriminerande. Västra Götalandsregionens anställda ska enligt beslut ha rätt att själva identifiera könstillhörighet. Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus ser risker och svårigheter med indikatorn och ser hellre att frågor om bakgrund, mångfald och diskriminering ställs via medarbetarenkäten. Motivering: Datan samlas in på regionövergripande nivå med syfte att identifiera strukturell ojämlikhet. Statistiken omfattas av statistisk sekretess och går inte att identifiera på individnivå. All individbaserad officiell statistik ska vara könsuppdelad enligt Förordning (2001:100) om den officiella statistiken, 14. Eftersom jämställdhetsintegrering är en strategi som rör all verksamhet bör all statistik som ligger till grund för beslut vara könsuppdelad. Statistik som samlas in via enkäter kan och bör utgå från självidentifiering, men registerbaserad könsuppdelad statistik kan endast utgå från juridiskt kön. Styrelsen för Folktandvården menar att måltalet 0 procent medarbetare som upplever sig utsatta för diskriminering inte är realistiskt. Motivering: Diskriminering är förbjudet i lag, därför blir det inte heller rimligt med ett annat måltal. Synpunkter på mål 9 Göteborgs HSN, Södra HSN, Västra HSN och Östra HSN: Måltalet för indikator är att 90 % av politikerna ska uppleva att ärendenas innehåll och språket i handlingarna är begripligt. Måltalet är för lågt. Norra HSN vill ta bort indikatorn, eftersom det måste vara en självklarhet. Styrelsen för Botaniska trädgården undrar varför måltalet inte är 100 % och undrar hur indikatorn ska mätas. Motivering: Indikatorn följs upp genom en enkät till politiker med en femgradig skala där målet är uppfyllt om 90 % svarar 4 eller

88 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) 5. Vid motsvarande mätning 2014 tyckte 76,4 % av politikerna att språket var begripligt och 63,2 % tyckte att ärendena var begripliga. Vi bedömer därför att måltalet på 90 % innebär en väsentlig ambitionshöjning. Synpunkter på mål 10 Folkhälsokommittén efterfrågar en problematisering av nollvision utan att beröra personaltäthet eller andra alternativ till tvångsåtgärder. Motivering: Handlingsplanen beskriver inte hur åtgärderna ska implementeras lokalt. Ökad personaltäthet kan vara en lösning. Det finns även många goda exempel på hur användandet av tvångsåtgärder kan minskas, exempelvis genom förändringar i den fysiska miljön, interaktivt bemötande eller genom att undvika onödiga regler för patienterna. Göteborgs HSN, Södra HSN, Västra HSN: Att ha en nollvision för tvångsåtgärder är lätt att uppnå. Målet bör omformuleras så att målet är att uppnå visionen. Motivering: Vi bedömer att sätta en nollvision är ett stort första steg. Att förverkliga visionen sker genom att strategiskt arbeta för att minimera användningen av tvångsåtgärder samt att erbjuda uppföljande samtal inom 24 timmar för patienter som varit föremål för tvångsåtgärder. Styrelsen för Skaraborgs sjukhus vill ha en precisering av vilka tvångsåtgärder som avses. Motivering: De tvångsåtgärder som avses är fastspänning, avskiljande, läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande samt inskränkande av elektronisk kommunikation. Denna precisering inkluderas redan i tabellen. Västra HSN: Komplettera mål 10 med följande åtgärd: Ta fram en handlingsplan för att så långt som möjligt minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision, där regionstyrelsen är ansvarig nämnd. Motivering: Redan beslutat i regionfullmäktige att ta fram en handlingsplan enligt formuleringen ovan, den 22 september Kunskapscentrum för psykisk hälsa ansvarar för detta uppdrag. Synpunkter på mål 11 Kollektivtrafiknämnden ser behov av dialog kring hur de och Västtrafik bör förhålla sig till indikatorerna för mål 11. Motivering: Indikatorerna redovisas för de verksamheter som har hbtq-diplomering, medarbetare som gått webbutbildningar, eller som arbetar med En förälder blir till. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård föreslår en ny indikator under mål 11: Verksamheter som är registrerade i TD (Tillgänglighetsdatabasen) redovisar om medarbetarna har genomfört VKV:s basutbildning om våld i nära relationer. Ansvar: kommittén för mänskliga rättigheter. Motivering: Att lägga till denna indikator kräver ytterligare utredning som inte hinns med under remissbehandlingen. Kan sannolikt ändå lyftas in i TD under planperioden. Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus menar kopplat till åtgärd 11.1 att det är viktigt att inte skapa en information

89 Synpunkter från remissinstanserna RS (18) overload med för mycket märkning som brukaren kanske inte känner till innebörden av. Motivering: Informationen ska vara tillgänglig för den som är intresserad, men det är såklart viktigt att det inte framstår som att varje invånare måste sätta sig in i märkningen. Västra Götalands Dövas Länsförbund lyfter vikten av att Tillgänglighetsdatabasens information finns teckentolkad. Motivering: Filmen om Tillgänglighetsdatabasen (TD) finns på teckenspråk, syntolkning samt textad på svenska och engelska. TD:s portalsida är teckentolkad. Inventeringarna är dock inte teckentolkade, eftersom avdelning mänskliga rättigheter inte hittat ett system för hur dessa ska hållas uppdaterade. Frågan har diskuterats på kommittén för mänskliga rättigheters samråd för funktionshinderfrågor. Samrådet hålls uppdaterat om utvecklingen och avdelning mänskliga rättigheter söker en teknisk lösning. Synpunkter på mål 12 Göteborgs rättighetscenter påpekar att det är viktigt att säkerställa att alla nationella minoriteter ska kunna ta del av information på sina språk. Motivering: I texten kopplat till mål 12 står att vilken information som bör tillgängliggöras, samt vilka språk och vilka kanaler som är viktigast bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och företrädare för civilsamhället. Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård föreslår ett tillägg till åtgärden 12.1, där målgruppsanpassad och begriplig patientinformation ska gälla för både barn, ungdomar och vuxna. Motivering: Ytterligare målgrupper skulle i sådana fall behöva specificeras. Detta görs inte i åtgärdsformuleringen utan i tillhörande text om åtgärden. Styrelserna för Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus vill bredda den normkritiska granskningen av vgregion.se till att även innefatta förståelse, användbarhet och teknisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Motivering: I utvecklingen av vgregion.se arbetar koncernstab kommunikation och externa relationer kontinuerligt för att den nya webben ska vara tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Användbarhet och tillgänglighet kommer att undersökas i användartester. Västra Götalands Dövas Länsförbund och Föreningen Sveriges Dövblinda Väst (FSDB Väst) lyfter vikten av tillgång till information på teckenspråk och punktskrift. Motivering: Åtgärd 12.4 handlar om att säkerställa att viktig information är tillgänglig och finns på flera språk. Vilken information som ska vara tillgänglig och i vilka kanaler bedöms i samråd mellan Västra Götalandsregionen och civilsamhället.

90 ÄRENDE 3

91 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Långsiktig inriktning för Göteborgs botaniska trädgård Förslag till beslut Ägarutskottets föreslår att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta följande 1. Regionfullmäktige fastställer den långsiktiga inriktningen för Göteborgs botaniska trädgård. Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen för egen del beslutar följande 2. Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga behov av investeringar ska hanteras som en del av budget- och investeringsberedningen. 3. Regiondirektören får i uppdrag att initiera diskussion med berörda aktörer om förbättrad tillgänglighet till Göteborgs botaniska trädgård. 4. Forskningsfrågor kopplade till Göteborgs botaniska trädgård ska hanteras inom ramen för regionstyrelsens FoU-beredning och ingå i den övergripande samordningen av Västra Götalandsregionens FoU-arbete. 5. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag om Grön Rehabs framtida organisering och finansiering. 6. Regionstyrelsen uppmanar regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och Turistrådet till ökat samarbete i syfte att ta tillvara Botaniska trädgårdens möjlighet att bidra till att utveckla områdens såsom t.ex. besöksnäring och turism. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2016 fick miljönämnden i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med ett underlag som klargör synen på Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga utveckling. Miljönämnden antog Underlag för den långsiktiga utvecklingen av Göteborgs botaniska trädgård som överlämnats till regionstyrelsen. I detta ärende föreslår regionstyrelsen regionfullmäktige att fastställa den långsiktiga inriktningen för Göteborgs botaniska trädgård ur ett ägarperspektiv enligt följande fem punkter: Göteborgs botaniska trädgård ska ha en så hög standard på växtsamlingarna och en tillgänglighet som möjliggör forskning och kvalificerad utbildning. Göteborgs botaniska trädgård ska nå barn och unga i hela Västra Götaland. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

92 Datum Diarienummer RS (6) Botaniska trädgården ska vara en angelägenhet för hela Västra Götaland. Göteborgs botaniska trädgårds unika verksamhet ska vara en del av besöksnäringen i Västra Götaland Botaniska trädgården ska vara en verksamhet med internationell lyskraft som syns och engagerar. Ärendet omfattar även förslag på hantering av följande strategiska ägarfrågor: Investeringsbehov och förbättrad tillgänglighet till trädgården Forskning, främst inom biologisk mångfald Klargöra ansvar, organisering och finansiering av Grön Rehab Ökat samarbete med mellan Botaniska trädgården och nämnder och styrelser i syfte att ta tillvara Botaniska trädgårdens möjlighet att bidra till att utveckla besöksnäring, turism med mera Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund I regionfullmäktiges budget 2016 fick miljönämnden i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med ett underlag som klargör synen på Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga utveckling. Detta bland annat med anledning av att botaniska trädgårdens styrelse aktualiserat behovet av omfattande investeringar i växthus. Att fortsatt utveckla Göteborgs botaniska trädgård är dessutom ett av fokusområdena i regionens budget 2016 och Arbete har pågått under 2015 och resulterade i ett inriktningsbeslut som antogs av miljönämnden Inriktningsbeslutet har överlämnats till regionstyrelsen. I detta ärende föreslår regionstyrelsen regionfullmäktige att fastställa den långsiktiga inriktningen för Göteborgs botaniska trädgård ur ett ägarperspektiv. Botaniska trädgårdens långsiktiga inriktning Göteborgs botaniska trädgård är en av de största i sitt slag i Europa. Den är en regional verksamhet som ska stödja Västra Götalandsregionens uppdrag. Trädgården är en institution med ett akademiskt uppdrag och är ett av Västra Götalands mest välbesökta besöksmål med ca besökare årligen. Göteborgs botaniska trädgård samverkar med Göteborgs universitet inom botanisk forskning och utbildning och inom kunskapsområdena trädgårdsodling och naturens betydelse för hälsan. Gröna Rehab utgör en brygga över till regionens hälso- och sjukvårdsuppdrag. Tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 är ett av fyra styrdokument på vilka Västra Götalandsregionens verksamheter ska byggas. Beskrivningen av Botaniska trädgårdens regionala roll tar utgångspunkt i styrdokumentet Västra Götaland 2020 och verksamheten ska bidra till följande tre teman i strategin: En ledande kunskapsregion, En region för alla och En region som syns och engagerar.

93 Datum Diarienummer RS (6) Som inriktning för Botaniska trädgårdens långsiktiga utveckling föreslås följande fem punkter fastställas av regionfullmäktige: Göteborgs botaniska trädgård ska ha en så hög standard på växtsamlingarna och en tillgänglighet som möjliggör forskning och kvalificerad utbildning. Göteborgs botaniska trädgård ska nå barn och unga i hela Västra Götaland. Botaniska trädgården ska vara en angelägenhet för hela Västra Götaland. Göteborgs botaniska trädgårds unika verksamhet ska vara en del av besöksnäringen i Västra Götaland Botaniska trädgården ska vara en verksamhet med internationell lyskraft som syns och engagerar. Strategiska ägarfrågor En rad viktiga frågor har identifierats som behöver hanteras ur ett ägarperspektiv. Investeringsbehov och förbättrad tillgänglighet till trädgården Forskning, främst inom biologisk mångfald Klargöra ansvar, organisering och finansiering av Grön Rehab Ökat samarbete mellan Botaniska trädgården och nämnder och styrelser i syfte att ta tillvara Botaniska trädgårdens möjlighet att bidra till att utveckla besöksnäring, turism med mera Investeringsbehov växthus och förbättrad tillgänglighet Göteborgs botaniska trädgård invigdes 1923 och under de första hundra åren har unika växtsamlingar byggts upp. Med tiden har behoven och kraven på byggnader och anläggningar förändrats och behov av renoveringar och investeringar har byggts upp. Under 2011 tog Botaniska trädgården fram en lokalförsörjningsplan i samarbetet med Västfastigheter. Västra Götalandsregionen har påbörjat en upprustning. En ny personalbyggnad har kommit på plats och ett nytt hus för att kunna ta emot tusentals skolelever från hela regionen har invigts under hösten Restaurangen har renoverats och fått ny profil som matchar trädgårdens egen. Det kommer att krävas investeringar för att Botaniska trädgården ska kunna uppfylla ägarens förväntningar och sitt uppdrag. I regionens budget för 2017 ingår medel för projektering av nytt växthus i Botaniska trädgården. De befintliga husen behöver bytas ut både av tekniska, miljömässiga och inte minst arbetsmiljöskäl. Det finns arbetsmoment i växthusen som innebär stora risker för de anställda. Det behövs nytt växthus också för att säkra värdefulla växtsamlingar, utgöra en starkare resurs för forskningssamarbeten och utbildning. Växthuset ska också fylla en funktion som besökscentrum vilket kan utgöra en ny plattform för Botaniska trädgårdens roll som del av besöksnäringen och kulturutbudet i Västra Götaland. Göteborgs botaniska trädgård långsiktiga behov av investeringar ska hanteras som en del av budget- och investeringsberedningen

94 Datum Diarienummer RS (6) Botaniska trädgården har ca besökare årligen och ambitionen är att locka ännu fler. Nya växthus skulle bidra till att öka antalet besökare under vinterhalvåret. Med ökande besökstal följer ökande krav på tillgänglighet till trädgården. Kollektivtrafikens hållplatser ligger inte i direkt anslutning till trädgården och gångvägarna över trafikleden och kopplingen till Slottsskogen behöver förbättras. Bussar som kommer med besöksgrupper till Botaniska saknar parkeringsplatser i närområdet. Botaniskas område gränsar till Sahlgrenskas men en ravin utgör ett effektivt hinder för patienter och deras besökare och för sjukhusets personal att använda Botaniska trädgården som rekreationsområde. Västra Götalandsregionen har som ägare av Botaniska trädgården, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västtrafik en unik möjlighet att ta ett helhetsgrepp på tillgängligheten. Det finns också frågor som behöver samordnas med Göteborgs stad för att skapa långsiktiga lösningar för området med Slottsskogen, Botaniska och Änggårdsbergen som tillsammans lockar många besökare, ger ökad livskvalité åt medborgarna och främjar folkhälsan. Regiondirektören får i uppdrag att initiera diskussion med berörda aktörer om förbättrad tillgänglighet till Göteborgs botaniska trädgård. Forskning Det samarbetsavtal som finns mellan Göteborgs botaniska trädgård och Göteborgs universitet anger att botaniska trädgården ska utgöra exkursions- och forskningsträdgård till universitetet. De ska tillhandahålla forskningsresurser i form av botaniska omfattande vetenskaplig växtsamlingar och växtdatabas. Göteborgs botaniska trädgård ska också tillhandahålla vetenskaplig kompetens. Personal från den botaniska trädgården ska medverka i utbildning på alla nivåer, främst inom botanik och hortikulturella frågor, men även på andra områden såsom exempelvis inom kulturvård och pedagogik. Detta handlar i huvudsakligen om att bedriva forskning, forskningssamverkan, undervisa och odla växtmaterial men även tillhandahålla botaniskas växtsamlingar och växtdatabas samt lokaler för universitetsstuderandes undervisning och forskning. Strategiska forskningsfrågor på Göteborgs botaniska trädgård, som avtal med Göteborgs universitet, ska i fortsättningen ingå i den övergripande samordningen av Västra Götalandsregionens FoU-arbete och hanteras via FoU-beredningen. Gröna Rehab Gröna Rehab startades som ett projekt för tio år sedan som ett gemensamt initiativ och med finansiering från personalutskottet, miljönämnden och folkhälsokommittén. Under 2009 lyftes frågan om att permanenta verksamheten på Göteborgs botaniska trädgård vilket också beslutades av regionfullmäktige den 2 februari 2010, 18 Gröna Rehab - permanentning av verksamheten. Vid samma tillfälle beslutade regionfullmäktige också att finansieringen av verksamheten från 2011 ska ske inom den budgetram miljönämnden tilldelas. Gröna Rehab har visat goda rehabiliteringsresultat i studier som gjorts av Institutet för stressmedicin. Inriktningen för verksamheten Gröna Rehab är:

95 Datum Diarienummer RS (6) rehabilitering för personer med långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa stresshanteringskurs för medarbetare inom Västra Götalandsregionen utbildning om stress riktad till chefer inom Västra Götalandsregionen en informations- och kunskapsspridande del med föreläsningar och presentation av Gröna Rehab. Grön rehabilitering bör betraktas som en del av Västra Götalandsregionens strategiska arbete för att personalen ska kunna ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Inom ramen för arbetet med fokusområde Utveckla Göteborgs botaniska trädgård har frågan lyfts om det är miljönämnden som bör ge uppdrag om Gröna Rehab eller om det borde göras av någon annan med kompetens inom rehabiliteringsområdet. Styrelsen för Göteborgs botaniska styrelse har också lyft frågan om att Gröna Rehab idag går med ekonomiskt underskott. För att klarlägga ansvaret för verksamheten och utvecklingen bör en översyn göras av det framtida beställnings- och finansieringsansvaret för Gröna Rehab.. Ökat samarbete med fler nämnder inom Västra Götalandsregionen Miljönämnden är den enda beställarnämnden som idag ger uppdrag till Göteborgs botaniska trädgård. Göteborgs botaniska trädgård har verksamhet som inte kan kategoriseras som miljöfrågor och därför inte egentligen stämmer in på miljönämndens uppdrag. Exempel på detta är botaniska trädgårdens roll som del av besöksnäringen och Gröna Rehab. I arbetet med fokusområdet Utveckla Göteborgs botaniska trädgård har rundabordssamtal genomförts med politiker och tjänstemän även från nämnder och styrelser som ämnesmässigt ter sig mer relevanta som uppdragsgivare och samarbetspartner än miljönämnden. Regionstyrelsen uppmanar därför nämnder och styrelser, i synnerhet regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och Turistrådet till ökat samarbete med Miljönämnden och Botaniskas styrelse i syfte att ta tillvara Botaniska trädgårdens möjlighet att bidra till att utveckla frågor såsom t.ex. besöksnäring och turism. Beredning Ärendet har beretts vid Koncernkontoret. MBL förhandling enligt 11 genomfördes den 17 oktober Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör

96 6 (6) Bilaga Miljönämndens beslut , 11 Underlag för den långsiktiga utvecklingen av Göteborgs botaniska trädgård Ägarutskottets beslut skickas till Regionstyrelsen, Regionstyrelsens beslut skickas till Ekonomi för genomförande av beslutsats 2 Regiondirektören för genomförande av beslutsats 3 och 5 FoU-beredningen, för genomförande av beslutsats 4 Regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och Turistrådet för kännedom av beslutsats 4 Regionfullmäktiges beslut skickas till Miljönämnden, miljo@vgregion.se Göteborgs botaniska trädgård, mari.kallersjo@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

97 Underlag för den långsiktiga utvecklingen av Göteborgs botaniska trädgård Beslutad av: miljönämnden, Diarienummer: MN

98 Förutsättningar Göteborgs botaniska trädgård är en av de största i sitt slag i Norden. Den är en regional verksamhet som så långt möjligt ska stödja Västra Götalandsregionens uppdrag. Trädgårdens verksamhet har etablerats under många år och måste ses långsiktigt. Trädgården har en stark folklig förankring och är också en institution med ett akademiskt uppdrag. Denna handling är upprättad utifrån miljönämndens roll som beställare av verksamhet och hanterar således inte ägarfrågorna. Vision om det Goda livet är den långsiktiga strategin och visionen för hela Västra Götaland. Det innebär att visionen är grundläggande för allt arbete i Västra Götalandsregionen. I visionen är en av punkterna en god miljö där de förnybara systemen värnas som en del i en hållbar utveckling i de tre dimensionerna. Det kräver ett genomtänkt förhållningssätt till hur verksamheten utvecklas såväl kvalitativt som kvantitativt och hur den kan bidra till utbyggnaden av ett hållbart samhälle. Till grund för detta arbete finns strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, Västra Götaland 2020, och miljöprogrammets mål för det interna miljöarbetet. Västra Götaland 2020 är ett av fyra måldokument med de värdegrunder på vilka Västra Götalandsregionens verksamheter ska byggas. Strategin anger fyra insatsområden som ska verka för hållbarhet och det goda livet, en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globalt ansvar och en region som syns och engagerar. Göteborgs botaniska trädgård har en viktig roll att spela både för den miljömässiga och sociala hållbarheten bl. a. genom forskning och utveckling och genom kunskapsspridning. Ett särskilt ansvar finns för frågor om biologisk mångfald. Regionfullmäktige sätter för varje budgetår upp särskilda mål för miljönämnden. Dessutom gäller särskilt de riktlinjer och policys som miljönämnden har beslutat om.

99 1. Verksamhet 1.1 Verksamhetsbeskrivning Göteborgs botaniska trädgård är en resurs både för innevånarna i Västra Götaland och för besökare och nyttjare från andra delar av landet och världen. Botaniska trädgården har en rad olika målgrupper vilket kräver en verksamhet och en ledningsstruktur som möjliggör både bredd och kvalitet inom respektive område. Förutom att trädgården utgör en plats för rekreation så är den också en plattform för information till den intresserade allmänheten och för forskning och undervisning. För en botanisk trädgård ställs speciella krav på systematik och koppling till vetenskapssamhället. Verksamheten ska kännetecknas av ett aktivt arbete med de levande samlingarna som vilar på en underliggande vetenskaplig grund och en dokumentation av samlingarna som är korrekt. Det är viktigt att denna bas för verksamheten bevaras och utvecklas bl. a. genom ett utbyte med andra botaniska trädgårdar. Utöver den traditionella botaniskt inriktade forskningen och samverkan med Göteborg universitet har Göteborgs botaniska trädgård också en inriktning mot kunskapsområdena hortikultur och naturens betydelse för hälsan. Trädgården fyller en viktig roll som kunskapsförmedlare till allmänheten och till yrkesverksamma inom dessa områden och genom sin miljöforskningsinformation och sitt deltagande i populärvetenskapliga arrangemang. För att behålla Göteborgs botaniska trädgårds ställning som ett intressant besöksmål och som en kunskapsförmedlare är det viktigt att fortsätta det kontinuerliga arbetet med att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det är angeläget att verksamheten utstrålar hållbarhet i allt den företar sig. Barn och unga i Västra Götaland är en viktig målgrupp för kunskapsförmedling. För att få en spridning till denna målgrupp i hela Västra Götaland och för att nå fler grupper är nyckelaktörer som t. ex lärare viktiga att nå. Trädgården har också en viktig uppgift att tydliggöra och att förmedla kunskap om biologisk mångfald och miljöanpassad trädgårdsodling.

100 1.2 Organisation Västra Götalandsregionen utser styrelse som består av nio ledamöter. Göteborgs botaniska trädgård har 57 anställda varav 43 är tillsvidareanställda och 14 visstid- alternativt timanställda

101 1.3 Verksamhetens regionala roll En ledande kunskapsregion Växtsamlingarna är unika för Norden i sin omfattning i art- och individantal. Det gäller både samlingar från det vilda men också växter som odlats. Växtsamlingarna med dess dokumentation utgör grunden för forskningsintresset men också för kunskapsspridningen om hortikultur, biologisk mångfald och undervisning på olika nivåer. Genom satsningar på fortbildning och kunskapsspridning till nyckelgrupper såsom lärare och enskilda organisationer nås barn och unga även utanför Göteborg. Botaniska trädgården har också samarbete med Göteborgs universitet kopplat till Gröna Rehab och den pedagogiska verksamheten. En region för alla Verksamheten stimulerar besökares intresse och lust att lära om växtvärldens mångfald och krav på miljö. Kunskapsförmedlingen når människor med olika bakgrund och i alla delar av Västra Götaland. En region som syns och engagerar Göteborgs botaniska trädgård är ett attraktivt besöksmål genom sin tillgänglighet och sina växtsamlingar. Genom att vara en del av marknadsföringen av Västra Götaland som ett intressant besöksmål bidrar Göteborgs botaniska trädgård till att öka antalet besökare till Västra Götaland. Med sin unika verksamhet bidrar trädgården till ett breddat utbud för besökare. 1.4 Verksamhetens kvalitetsmål Att vara en botanisk trädgård med högt ställda krav på kvalitet och kunskapsspridning kräver att den egna kompetensen kan säkerställas och hållas på en hög nivå. Därför är kompetens- och verksamhetsutveckling samt engagemang viktigt hos personalen, Botaniska trädgården har högt ställda kvalitetsmål och försöker alltid överträffa besökarens förväntningar. Besökarnas möte med verksamhetens personal i trädgården är viktig för helhetsupplevelsen och därför ska kvalitet finnas i alla led.

102 2. Mål för verksamheten Mål 1 Göteborgs botaniska trädgård ska ha en så hög standard på växtsamlingarna och en tillgänglighet som möjliggör forskning och kvalificerad utbildning. Styrdokument: En ledande kunskapsregion, prioriterat område i VG 2020 Redovisning av aktiviteter och resultat Mål 2 - Ange internationella utbyten - Ange forskningsprojekt där trädgården samverkar - Redovisa insatser för att öka tillgängligheten till växtsamlingarna Göteborgs botaniska trädgård ska nå barn och unga i hela Västra Götaland Styrdokument: En ledande kunskapsregion, prioriterat område i VG 2020 Redovisning av aktiviteter och resultat Mål 3 - Redovisa vilka insatser som görs för att kvaliteten på kunskapsspridningen ökas - Redovisa arbetet för att öka deltagande av barn och unga i alla delar av Västra Götaland genom kunskapsspridning till nyckelaktörer Botaniska trädgården ska vara en angelägenhet för hela Västra Götaland. Styrdokument: En region för alla, prioriterat område i VG 2020 Redovisning av aktiviteter och resultat - Redovisa kommunikationsinsatser och aktiviteter riktade till invånarna i hela Västra Götaland - Redovisa insatser för attrahera ny publik och nya grupper som tar del av verksamheten Mål 4 Göteborgs botaniska trädgårds unika verksamhet ska vara en del av besöksnäringen i Västra Götaland Styrdokument: En region som syns och engagerar, prioriterat område i VG 2020 Redovisning av aktiviteter och resultat - Redovisa hur besöksnäringen utvecklas - Redovisa vilka initiativ som tagits för ökad samverkan med olika aktörer

103 ÄRENDE 4

104 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret/VEI Handläggare: Lennart Ryler Telefon: E-post: Till ägarutskottet Övergripande principer för parkeringsverksamheten Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande 1. Regionstyrelsen godkänner övergripande principer för parkeringsverksamheten. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 23 oktober 2012, 176, att fastighetsnämnden får i uppdrag att hantera alla parkeringsfrågor vid Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd från och med år Vidare angavs att verksamheten bör vara organiserad i en resultatenhet och kostnaderna för verksamheten ska betalas av parkeringsavgifter. Taxan för parkeringsavgifter och parkeringstillstånd ska beslutas av regionstyrelsen. Regionstyrelsen beslutade , Regiondirektören får uppdraget att, med utgångspunkt i de principer som gäller för parkeringsavgifter vid Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd, lämna förslag på hantering av parkeringsavgifter för de parkeringsplatser som Västra Götalandsregionen hyr separat eller som en del av lokalhyra. 2. Regiondirektören får uppdraget att inför förslaget till 2017 års taxor för parkeringsavgifter se över och förtydliga tillämpningen av principerna för beräkningen av parkeringsavgifter. Detta förslag till beslut tydliggör hur parkeringsavgifterna på externt hyrda parkeringsplatser fortsättningsvis ska hanteras. Vidare har övergripande principer förtydligats och tagits fram för parkeringsverksamheten vid Västra Götalandsregionens egna fastighetsbestånd. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

105 Datum Diarienummer RS (5) Övergripande principer Principer för parkeringsverksamheten vid Västra Götalandsregionens egna fastighetsbestånd: De principer som fortsatt ska gälla för parkeringsverksamheten är: Regionstyrelsen fastställer, enligt beslut i regionfullmäktige, årligen avgifterna för kommande år på förslag från fastighetsnämnden. Fastighetsnämnden ska tillse att regionstyrelsen har möjlighet att fatta beslut om avgifterna senast i oktober månad året innan avgifterna ska gälla. För 2017-års avgifter gäller december månad Parkeringsavgifter/taxor består av följande: 1. Timtaxa för besökande 2. Taxa för parkeringstillstånd 3. Årstaxa för verksamhetsplatser Prioritering av parkeringsytorna ska i huvudsak ske enligt följande rangordning: 1. Angöring kortvarigt uppehåll - Avser platser för kortvarigt uppehåll för på- och avstigning samt för färdtjänst/taxi etc. 2. Parkering för rörelsehindrade - Avser parkering för rörelsehindrade med ett giltigt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. 3. Parkering för patienter och besökande - Avser parkering för patienter och besökande till verksamheter inom t.ex. sjukhusområdet. 4. Verksamhetsparkering - Avser parkering för verksamheter som har behov av tjänstefordon, personal med bil i tjänsten och/eller personal som har mycket kort inställelsetid samt andra verksamhetsrelaterade behov. Avser även patientplatser som hyrs in av verksamheter t.ex. blodgivarplatser. 5. Arbetsplatsparkering - Avser parkering för anställda i Västra Götalandsregionens verksamheter. Erbjuds i skälig utsträckning utifrån lokala förutsättningar. Särskilt reserverade/förhyrda parkeringsplatser ska undvikas för att få ett effektivt användande av de ytor som finns till förfogande. 6. Övrig parkering - Avser parkering för exempelvis hantverkare, samt byggparkering vid utbyggnadseller ombyggnadsprojekt.

106 Datum Diarienummer RS (5) Västfastigheter hanterar alla parkeringsfrågor inom Västra Götalandsregionen, enligt beslut i regionfullmäktige. Västfastigheter ska genom samordningen verka för att administration och kostnader hålls nere. Vidare ska Västfastigheter verka för att rutiner och handhavande är så enkelt och lättfattligt som möjligt för användarna. De tillhandahållna betalmöjligheterna ska utformas för att tillgodose målgrupperna. Västfastigheter ska också verka för att tillgången på parkeringsytor står i rimlig proportion till det behov som finns. Västfastigheter ska tillsammans med förvaltningarna tillse att attraktiva och säkra ytor finns för cykelparkering för att minska belastningen av biltrafik. Parkeringsverksamheten ska täcka sina egna kostnader. Parkeringsverksamhetens kostnader och intäkter ska kunna särskiljas och redovisas löpande. Det är viktigt med god transparens i kostnadsberäkningen. Kostnaderna avser samtliga kostnader för parkeringsverksamhet såsom hyra av parkeringshus, hyra av markparkeringsplatser, parkeringsautomater, skyltning, parkeringsövervakning, o.s.v. Parkeringsavgifterna vid personalparkering ska sättas till en nivå som innebär att förmånsbeskattning undviks. Av innehållet i 11 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, följer att om en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fri parkering vid arbetsplatsen utgör detta i princip en skattepliktig förmån. När avgifterna sätts ska utgångspunkten vara att följa Skatteverkets skrivelser och bestämmelser i ärendet. Detta innebär att avgifterna ska spegla det marknadsmässiga priset inom orten eller området. Översynen skall dokumenteras och vara transparent. Förmånsbeskattning av anställda ska undvikas Då det inte finns ett marknadsvärde ska kostnaden för parkeringsplatsen ligga till grund för prissättningen. Kostnaden ska vara dokumenterad. Västfastigheter ska inte ta ut avgifter för t.ex. handikapplatser, blodbuss eller verksamhetsplatser kopplade till lastintag. Handikapplatser, blodbuss samt verksamhetsplatser kopplade till lastintag ingår i internhyran och ska därmed inte avgiftsbeläggas.

107 Datum Diarienummer RS (5) Västfastigheter ska verka för att parkeringsytorna är trygga. Västfastigheter ska verka för en trygg parkeringsmiljö t.ex. genom god belysning, begränsa tillträdet till parkeringsytorna, kameror m.m. Parkeringskunderna ska känna så stor trygghet som möjligt vid förflyttning på parkeringsytorna dag som nattetid. Parkeringstillståndens giltighetstider. De tillstånd som erbjuds ska vara anpassade så att de tillgodoser behoven hos så stor del av målgrupperna som möjligt. Västfastigheter har kommunikations- och informationsansvar. Västfastigheter ska tillse att kommunikation och information fungerar på ett optimalt sätt. Parkeringskunder ska lätt finna information om avgifter och regler. Vidare ska det vara lätt att som parkeringskund komma i kontakt med parkeringsverksamheten. Västfastigheter har också ansvar att löpande föra dialog med berörda förvaltningar om parkeringssituationen. Årlig arbetsprocess för att föreslå nivåer på parkeringsavgifterna Västfastigheter ska årligen se över avgifternas nivå. Vidare ska översynen göras i samarbete med utsedd referensgrupp från regionstyrelsens MBL-grupp. Fastighetsnämndens förslag på nya taxor, för kommande år, ska överlämnas till regionstyrelsen så att beslut kan fattas senast i oktober månad. Parkering vid externt hyrda lokaler Principer för personalparkering för externt inhyrda lokaler Personalparkeringar som finns vid externt inhyrda lokaler ska i så stor utsträckning som möjligt följa samma principer som för parkeringar på Västra Götalandsregionens egna fastigheter. Västfastigheter fungerar som rådgivande vid frågor gällande personalparkering för externt inhyrda lokaler. Idag finns två avtalsformer som kan vara aktuella för en revision från skatteverket och där parkeringsförmån kan uppstå: Kostnader för parkeringsplatser som ingår i lokalhyresavtal. Kostnader för parkeringsplatser som hyrs in separat från lokalhyresavtal. Den administrativa hanteringen av personalens parkeringskostnad hanteras av respektive verksamhet genom t.ex. löneavdrag.

108 Datum Diarienummer RS (5) Genomförande av beslut Fastighetsnämnden får i uppdrag att arbeta in ovanstående principer i parkeringsverksamheten inför Beredning Ärendet har beretts vid Koncernkontoret. Regionstyrelsens MBL-grupp har informerats enligt 19 den 19 september MBL förhandling enligt 11 har genomförts 17 oktober Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Ägarutskottets beslut skickas till: Regionstyrelsen, för beslut Regionstyrelsens beslut skickas till: Fastighetsnämnden, för genomförande Lars Janson, fastighetsdirektör, för kännedom Joakim Björck, ekonomidirektör, för kännedom Marina Olsson, HR-direktör, för kännedom Samtliga styrelser och nämnder för kännedom

109 ÄRENDE 5

110 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Försäljning av del av fastigheten Borås Solhem 1 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige godkänner försäljning av del av fastigheten Borås Solhem 1, cirka m 2, i enlighet med upprättat köpekontrakt jämte bilagor. 2. Regionfullmäktige uppdrar åt fastighetsnämnden att genomföra försäljningen och teckna samtliga erforderliga handlingar som krävs för att genomföra försäljningen. 3. Samtliga Västfastigheters kostnader med anledning av försäljningen ska täckas av köpeskillingen. Sammanfattning av ärendet På fastigheten Borås Solhem 1 bedriver Västra Götalandsregionen ett antal verksamheter såsom bland annat administration, rehabilitering i Närhälsans regi och mottagningsverksamheter för psykiatri. Nordöst om byggnaderna på fastigheten ligger ett område bestående av gammal förvuxen parkmark och parkeringsplatser. Arealen uppgår till cirka m 2. Området omfattas inte av detaljplan. Detta område har fyra fastighetsexploatörer visat intresse av att förvärva för byggnation av flerbostadshus. Västfastigheter har därför låtit värdera marken med hjälp av auktoriserad värderare. Sammantaget motsvarar denna ett totalt värde mellan 9,8 och 13,8 mnkr. Vid budgivning mellan fastighetsexploatörerna landade det vinnande budet på kr. Köpeskillingen kan komma att ändras då den slutligt kan fastställas först då en detaljplan har vunnit laga kraft. Arbetet med detaljplan förväntas inte påbörjas förrän Västra Götalandsregionen via Regionfullmäktige har fattat ett beslut om försäljning av fastigheten. Ett köpekontrakt har upprättats där parternas bundenhet är villkorad av att såväl detaljplan antas för området som att avstyckning av området beviljas och vinner laga kraft. Köparen svarar för och bekostar erforderligt planarbete och fastighetsbildningskostnader. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

111 Datum Diarienummer RS (2) Om inte någon detaljplan antas och om inte avstyckning av området beviljas genom lagakraftvunna beslut upphör köpekontraktet att gälla varvid parterna står sina egna kostnader och inte heller har några krav på varandra i övrigt. Beredning Ärendet har beretts i fastighetsnämnden och av koncernkontoret, avdelning budget, redovisning och finans. Fastighetsnämndens presidium har stämt av försäljningen med ägarutskottet den 24 juni 2015 och har där fått klartecken att fullfölja affären. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilagor Protokoll från fastighetsnämndens möte Köpekontrakt Ytterligare information För ytterligare bilagor till köpekontrakt, se: Handlingar till fastighetsnämndens möte , sida Besluten skickas till Ägarutskottets beslut skickas till Regionstyrelsen@vgregion.se Regionstyrelsens beslut skickas till: Carl Öhrman, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för kännedom. Regionfullmäktiges beslut skickas till: Carl Öhrman, carl.ohrman@vgregion.se, för kännedom. Fastighetsnämnden, katarina.grunden.dahlin@vgregion.se, för genomförande.

112

113

114 1 (9) Köpekontrakt mellan Västra Götalands läns landsting och Fastighets AB Solskenet i Borås Avseende fastigheten Borås Solhem 1 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: vastfastigheter@vgregion.se

115 2 (9) Innehåll 1. Bakgrund Överlåtelse förklaring och köpeskilling Köpeskillingens erläggande Detaljplan Fastighetsreglering m.m Tillträdesdag Gemensamhetsanläggning Parkeringsplatser Säljarens garantier Avvikelser från garantierna Fastighetens skick och friskrivning Miljöansvar Mervärdesskatt Kostnader och intäkter, likvidavräkning Faran för fastigheten, försäkring Stämpelskatt m. m Säljarens hävningsrätt Säljarens förvaltning intill tillträdesdagen Överlämnande av köpebrev Fullständig reglering Tillägg och förändringar Överlåtelse av Avtalet Villkor för överlåtelsens fullbordande Tvist... 9

116 3 (9) Bilagor Bilaga 1.1 Bilaga 5.2 Bilaga 4.1 Bilaga 9 iii Karta över Området Belastningar Ansökan planbesked Servitut och nyttjanderätter

117 4 (9) Detta Köpekontrakt ( Avtal ) har denna dag ingåtts mellan: 1) Västra Götalands läns landsting, , Regionens Hus, Vänersborg ( Säljaren ) och 2) Fastighets AB Solskenet i Borås, , C/O HSB Göta, Box 628, Jönköping ( Köparen ) Säljaren och Köparen är nedan var för sig benämnda Part samt gemensamt Parterna. 1. Bakgrund 1.1. Säljaren är lagfaren ägare av fastigheten Borås Solhem 1 ( Fastigheten ). Parterna har kommit överens om att Säljaren ska överlåta till Köparen ett visst markområde ( Området ) av Fastigheten, vilket markerats på bifogad kartskiss, bilaga 1.1 om ca m2. Området ska avstyckas från Fastigheten. 2. Överlåtelse förklaring och köpeskilling 2.1. Säljaren överlåter och försäljer härmed till Köparen Området för en preliminär köpeskilling om fyrtiotre millioner trettioettusen tvåhundra kronor ( kronor) ( Preliminära Köpeskilling ). Den Preliminära Köpeskillingen gäller för det fall byggrätten på Området enligt lagakraftvunnen detaljplan uppgår till m2 BTA exklusive balkonger och lägenhetsförråd Den slutliga Köpeskillingen skall fastställas sedan detaljplan för området har vunnit laga kraft. Den Slutliga Köpeskillingen uppgår till den Preliminär Köpeskillingen justerat med kronor per tillkommande eller avgående m2 BTA För det fall att lagakraftvunnen detaljplan tillåter mindre än m2 BTA skall parterna snarast inleda förhandlingar om ändrade villkor för överlåtelsen enligt detta avtal. Når parterna inget nytt avtal förfaller detta Avtal i sin helhet och ingen av parterna har därvid rätt till någon ersättning av något slag från den andra parten. 3. Köpeskillingens erläggande 3.1. Den Slutliga Köpeskillingen ska erläggas kontant på Tillträdesdagen genom insättning på Säljarens bankkonto i Swedbank, Sedan Köparen har erlagt Köpeskillingen på Tillträdesdagen ska Säljaren underteckna och överlämna köpebrev enligt punkt 19 nedan 3.3. Erlägger inte Köparen Köpeskillingen på Tillträdesdagen enligt denna klausul har Säljaren rätt att häva Avtalet och rätt till skadestånd enligt klausul 17 nedan. Oavsett om Säljaren häver Avtalet enligt klausul 17 nedan har Säljaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen 4 och 6 samt därutöver skadestånd av Köparen för den skada Säljaren lider på grund av att Köpeskillingen inte erläggs på Tillträdesdagen. 4. Detaljplan 4.1. Det finns ingen detaljplan avseende bebyggelse för Området. Köparen ansöker snarast efter detta avtals undertecknande hos Borås kommun om planbesked för Området vilket innebär att Området ska detaljplaneläggas för flerbostadshus i

118 5 (9) enlighet med bifogad skiss, bilaga 4.1. Säljaren förbinder sig att inte motsätta sig att detaljplan beslutas i enlighet med denna bilaga Köparen ska svara för alla avgifter och andra kostnader i samband med ansökan om planändring och upprättande av detaljplan Säljaren biträder vid behov en sådan ansökan. För det fall Säljaren måste göra utlägg eller har kostnader för detaljplanen skall Köparen ersätta Säljaren för detta fullt ut. 5. Fastighetsreglering m.m Området ska avstyckas från Fastigheten och bilda en ny fastighet. Parterna ska gemensamt ansöka om avstyckning genom att sedan detaljplan vunnit laga kraft enligt punkt 4 underteckna och inge ansökan om fastighetsbildning till Lantmäteriet. Parterna ska godkänna Lantmäteriets beslut innebärande att avstyckningen i stort genomförs på sätt som angivits i ansökan om fastighetsbildning. Köpeskillingen skall inte justeras i anledning av sådan avvikelse Området belastas av servitut i Fastigheten enligt bilaga 5.2. Parterna är överens om att i samband med fastighetsreglering verka för att Lantmäteriet ändrar servituten på ett sätt som är ändamålsenligt för både Området och Fastigheten. Köpeskillingen skall inte justeras i anledning av att Området kommer att belastas av servitut Köparen ska svara för alla avgifter och andra kostnader i samband med ansökan om genomförande av fastighetsreglering. Säljaren ska biträda Köparen vid handläggningen. Uppstår kostnader för Säljaren i samband med detta skall Köparen ersätta Säljaren för detta. 6. Tillträdesdag 6.1. Köparen ska tillträda Området det månadsskifte som inträffar närmast efter det att villkoren i punkt 4 och 5 ovan uppfyllts. ( Tillträdesdagen ). 7. Gemensamhetsanläggning 7.1. Genom Området sträcker sig Syster Toras väg, vilken nyttjas för infart och utfart på Fastigheten. Köparen förbinder sig att behålla Syster Toras väg och för all framtid tillåta passage för alla typer av fordon vid alla tider på dygnet till Fastigheten och till fastigheten Borås Solhem 4. Vägen får inte enkelriktas Parterna förbinder sig att i samband med ansökan om avstyckning av Området ansöka om gensamhetsanläggning avseende Syster Toras väg i den del den sträcker sig över Området, där andelstal och övriga villkor för gemensamhetsanläggningen skall fastställs. 8. Parkeringsplatser På Området finns 45 parkeringsplatser som nyttjas av Fastighetens besökare och personal. Säljaren ska kompenseras för bortfallet av dessa parkeringsplatser genom att Köparen, efter beslut från Säljaren, antingen anlägger minst 35 stycken parkeringsplatser på Fastigheten efter anvisningar från Säljaren eller genom att ersätta Säljaren med kostnaden för dennes kostnader att anlägga samma antal parkeringsplatser.

119 6 (9) 9. Säljarens garantier Säljaren garanterar att: (i) Säljaren är civilrättslig och lagfaren ägare till Fastigheten på Tillträdesdagen, (ii) Området inte belastas av några inteckningar eller pantsättningar. (iii) Området inte belastas av andra servitut och nyttjanderätter än vad som framgår av bilaga 9 (iii). 10. Avvikelser från garantierna Köparen har beretts tillfälle att genomföra undersökning av Området. Köparen har inte rätt att göra gällande någon påföljd på grund av garantibrist om omständigheter som kravet grundas på antingen har upptäckts eller borde ha upptäckts av Köparen vid undersökningen eller i övrigt är kända för Köparen. Garantianspråk får inte framställas om det baserats på sådan information eller sådana omständigheter som Köparen på Tillträdesdagen känner till eller borde känna till. Garantierna som lämnats av Säljaren begränsar inte Köparens ansvar att undersöka Området Om Området avviker från en i Avtalet lämnad garanti har Köparen rätt att som enda påföljd få avdrag på Köpeskillingen. Inga andra påföljder enligt jordabalken, köplagen eller annan lag, allmänna avtalsrättsliga principer eller i övrigt ska vara tillgängliga för Köparen. Inget garantiansvar ska uppkomma om och i den utsträckning som Säljaren, efter eget val, och utan kostnad eller väsentligt hinder för Köparen, avhjälper en garantibrist Endast enskilda avvikelser från garantierna som kan föranleda en nedsättning av Köpeskillingen som överstiget kr får göras gällande av Köparen En nedsättning av Köpeskillingen ska endast göras om och i den mån de garantiavvikelser som Köparen kan göra gällande enligt ovan sammantaget kan föranleda nedsättning som överstiger kr. Om en skada är avdragsgill ur skattesynpunkt för Köparen ska det belopp som ska betalas av Säljaren reduceras med aktuell skatteeffekt Inget garantianspråk ska kunna framställas om inte skriftligt meddelande om sådant krav, tillsammans med rimlig specifikation av detta, innehållande en specifikation av detta är möjligt, vilket belopp som krävs med anledning härav, har framställts till Säljaren utan dröjsmål. Med utan dröjsmål ska inte i något fall avses mer än 30 dagar från den dagen Köparen upptäckte eller borde ha upptäckt grunden för kravet. Under alla omständigheter ska garantianspråk framställas senast tolv månader från Tillträdesdagen. 11. Fastighetens skick och friskrivning Området har före köpet besiktigats av Köparen som har förvissat sig om dess skick. Köparen godtar Områdets skick, användnings- och dispositionsmöjligheter sådana de är och får inte göra någon som helst påföljd gällande mot Säljaren på grund av faktiska fel, rådighetsfel, rättsliga fel eller andra fel och brister, inklusive så kallade dolda fel, av vad slag det var må rörande Området, ävensom eventuellt ansvar enligt miljöbalken Ovanstående friskrivningar inskränker inte de garantier som lämnats i detta Avtal.

120 7 (9) 12. Miljöansvar Området har före köpet besiktigats av Köparen. Köparen får inte göra någon som helst påföljd gällande mot Säljaren på grund eventuellt ansvar enligt någon bestämmelse i miljöbalken eller annan bestämmelse rörande ansvar för miljö, hälsa eller liknande avseende Fastigheterna För det fall Säljaren efter Tillträdesdagen drabbas av kostnader, utlägg eller skada till följd av åläggande av vad slag det vara må från myndighet eller annan offentlig instans avseende ansvar för miljö, hälsa eller dylikt på Området, skall Köparen fullt ut ersätta Säljaren för detta och hålla Säljaren skadeslös avseende sådan skada. 13. Mervärdesskatt Säljaren har upplyst Köparen om att Fastigheten inte är registrerad för frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt Säljaren har inte gjort några investeringar som berör Området. 14. Kostnader och intäkter, likvidavräkning Kostnader och intäkter från Området för tiden före Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer Säljaren. Kostnader och intäkter från Fastigheten för tiden från och med Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer Köparen På Tillträdesdagen ska Säljaren upprätta en likvidavräkning för Området som ska godkännas av Köparen Om en kostnad eller intäkt som rätteligen skulle ha intagits i likvidavräkningen uppkommer eller blir känd först efter Tillträdesdagen ska parterna upprätta en kompletterande avräkning, varvid saldot ska erläggas till den berättigade parten. 15. Faran för fastigheten, försäkring Säljaren står faran för att Området av våda skadas eller försämras före Tillträdesdagen. Faran ligger på Köparen från och med Tillträdesdagen, även om Området inte tillträtts på Tillträdesdagen på grund av Köparens dröjsmål Skulle Området före Tillträdesdagen drabbas av ersättningsgill skada ska detta avtal ändå fullföljas varvid Köparen mot erläggande av Köpeskillingen inträder i Säljarens rättigheter och skyldigheter enligt försäkringsavtalet och Säljaren tillkommande skadeersättning ska tillfalla Köparen som själv svarar för återställandet. 16. Stämpelskatt m. m. Köparen ansöker om lagfart och svarar för stämpelskatt och alla lagfarts- och inteckningskostnader som är förenade med överlåtelsen. 17. Säljarens hävningsrätt Skulle Köparen inte fullfölja köpet på Tillträdesdagen eller erlägga hela Köpeskillingen äger Säljaren rätt att häva detta Avtal. Vid sådan hävning äger Säljaren rätt till full ersättning från Köparen för den skada som Säljaren därvid åsamkas.

121 8 (9) 18. Säljarens förvaltning intill tillträdesdagen Säljaren förbinder sig att för tiden intill Tillträdesdagen förvalta Området på samma sätt som intill Avtalsdagen. Åtgärder av väsentlig betydelse får endast vidtas om Köparen i förväg lämnat sitt godkännande därtill. Säljaren förbinder sig att inte teckna nya, säga upp eller ändra avtal avseende Området utan Köparens föregående skriftliga godkännande, såvida inte ett sådant avtal kan ses som ett normalt led i säljarens eller dennes ombuds förvaltning av fastigheten och ingås på för marknaden normala villkor. 19. Överlämnande av köpebrev När Köpeskillingen har blivit till fullo betald ska Säljaren på Tillträdesdagen till Köparen överlämna köpebrev vari Köpeskillingen kvitteras. Köpet av Området är fullbordat först sedan den Slutliga Köpeskillingen har erlagts samt kvitterat Köpebrev överlämnas. 20. Fullständig reglering Detta Avtal utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör och ersätter alla tidigare överenskommelser, åtagande och utfästelser, oavsett skriftliga eller muntliga, som före Avtalet kan ha lämnats av Säljaren, Köparen eller representant för någon av dem. 21. Tillägg och förändringar Tillägg till eller förändringar av detta Avtal ska för att vara giltiga göras skriftligen och undertecknas av Säljaren och Köparen. 22. Överlåtelse av Avtalet Part får varken överlåta eller upplåta rättigheter eller skyldigheter enligt detta Avtal utan den andra Partens skriftliga medgivande. 23. Villkor för överlåtelsens fullbordande Giltigheten av detta avtal är villkorad av att (i) Detaljplanen enligt punkt 4.1 ovan antas och vinner laga kraft, (ii) Avstyckning sker enligt punkt 5 ovan samt beslut om detta vinner laga kraft, (iii) Regionfullmäktige i Västra Götalands läns landsting, genom lagakraftvunnet beslut, godkänner försäljningen av Området. (iv) Styrelsen för Köparen godkänner Avtalet För den händelse att villkoren i första stycket inte uppfylls senast inom två (2) år från denna dag ska Parterna förhandla om att förlänga fristen för villkorens uppfyllande. Om nytt avtal inte nås är detta avtal i alla delar förfallet utan rätt till ersättning för någon part.

122 9 (9) 24. Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta Avtal eller därmed sammanhängande rättsförhållanden ska slutligt avgöras av allmän domstol med tillämpning av svensk rätt. Detta Avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt. Vänersborg den [Datum] [Ort] den [Datum] VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS LANDSTING FASTIGHETS AB SOLSKENET I BORÅS Lars Janson, fastighetsdirektör Henrik Zäther

123 ÄRENDE 6

124 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Carl Öhrman Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Psykiatrins kvarter Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande: 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra investeringen Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs Sjukhus Borås inom 840,6 mnkr (löpande pris) inklusive konstinvesteringar, vilket finansieras enligt modellen för verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar. 2. Fastighetsnämnden får i uppdrag att inarbeta evakueringskostnaderna på 4 mnkr i aktuell årsbudget. 3. Fastighetsnämndens behov av årligt koncernbidrag om 32,5 mnkr, till följd av investeringen, ska beaktas i framtida budgetarbete. 4. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas investeringsutrymme för utrustning till projektet om 10 mnkr 2021 från regionstyrelsens ram för strategisk utrustning. 5. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus behov av investeringsutrymme för utrustning om 24 mnkr 2019 ska beaktas i framtida beredningsarbete av grundramar. Sammanfattning av ärendet Etablering av Psykiatrins kvarter är en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö som ger ökade möjligheter att utveckla vården. Projektet omfattar en ny vårdbyggnad, Stjärnan, samt ombyggnad av den redan existerande byggnad 24. Satsning på psykiatrisk vård är ett fokusområde i Västra Götalandsregionens budget Historiskt har SÄS uppvisat en relativt låg tillgång på antal disponibla vårdplatser inom allmänpsykiatrin i förhållande till befolkning i upptagningsområdet gentemot andra sjukhusförvaltningar i regionen. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) har inkommit till regionstyrelsen med begäran om genomförandebeslut för byggprojektet och tilldelning av ökat låneutrymme för investering i utrustning kopplad till projektet. Koncernkontoret föreslår att fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra om- och tillbyggnaden till ett maximalt investeringsbelopp om 840,6 mnkr (löpande pris). Koncernkontorets föreslår att Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas utrymme för utrustningsinvesteringar från ramen för strategisk utrustning för den nya verksamheten Campus om 10 mnkr Behov av resterande medel för ersättning av utrustning för existerande verksamhet om 24 mnkr föreslås hanteras i beredningen av förvaltningens grundram för Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

125 Datum Diarienummer RS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Etablering av psykiatrins kvarter utgör en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö tillika arbetsmiljö. Kvarteret ger ökade möjligheter till att utveckla innehållet i både heldygnsvård, öppenvård och andra vårdformer för dels Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) och dels Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP). Byggnationen bedöms medföra samordningsvinster genom närheten mellan VUPs heldygnsvård och den vuxenpsykiatriska öppenvården samt genom ökat samarbete mellan VUP och BUP rörande vårdens innehåll för vissa patientgrupper. Därtill finns kompetensoch personalmässiga samband mellan vårdgrenarna. Projektet ligger i linje med fokusområden kring psykiatri i Västra Götalandsregionens budget Historiskt har SÄS uppvisat en relativt låg tillgång på antal disponibla vårdplatser inom allmänpsykiatrin i förhållande till befolkning i upptagningsområdet. Förvaltning Kungälvs sjukhus 44,5 39,3 39,2 NU-sjukvården 49,9 46,9 45,7 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 48,0 53,3 49,6 Skaraborgs sjukhus 35,5 35,5 38,8 Södra Älvsborgs Sjukhus 33,1 32,9 30,7 Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser allmän psykiatri per invånare i upptagningsområdet. Källa vårdplatser: VGR Verksamhetsanalys, Källa befolkning: VGR Statistikdatabas Befolkning per kommun år. Som komplement till information i systemhandlingen har ett möte hållits mellan deltagare från projektet, kunskapscentrum psykisk hälsa och koncernkontoret. På mötet fördjupades bland annat beskrivning av lokalernas flexibilitet att möta olika vårdformer över tid. Kunskapscentrum psykisk hälsa bedömer att dagliga behandlingsmetoder kommer att bli vanligare framöver. Som tillägg till systemhandlingens beskrivning av lokalernas flexibilitet över tid skulle vårdrummen kunna användas som komplement till sjukhushotellet för patienter med psykisk ohälsa i sjukhusområdets upptagningsområde. Ekonomi Investeringsutgiften bedöms till 762,6 mnkr inklusive konstinvestering om 7,6 mnkr i kostnadsläge april 2016, vilket motsvarar 840,6 mnkr i löpande pris. Investeringsbeloppet i löpande pris inklusive konstinvesteringar bedöms till följande: År t.o.m Inv. (mnkr) löpande pris ,2 213,2 133,2 148,6 150,2 35,2 Projektet är sedan tidigare nominerat som ett större fastighetsprojekt som nu föreslås genomföras. I den detaljerade investeringsplanen uppskattades investeringsutgiften till 620 mnkr i kostnadsläge april Den ökade investeringsutgiften vid begäran om genomförandebeslut beror till största del på svårigheter i att kostnadsuppskatta projekt i ett tidigt skede. Enbart marginella kostnadsdrivande verksamhetsförändringar (inga ökade lokalytor) har skett sedan underlag för beslutad investeringsplan lämnades in.

126 Datum Diarienummer RS (4) Den nya hyresnivån för ny- och ombyggnad utifrån senast beslutad planritning uppgår till cirka 33,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler som planeras att sägas upp i samband med inflyttningen uppgår till ca 23,1 mnkr per år. Detta innebär en nettoökning avseende hyror med 10,3 mnkr per år. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 4,5 mnkr per år för bland annat räntor, avskrivning och väktarfunktion. Sammantaget innebär investeringen 15 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. Utgångspunkten är att finansiera tillkommande kostnader för existerande verksamhet inom befintliga ramar genom interna effektiviseringar och samordningsvinster. I psykiatrins kvarter har också ny verksamhet planerats som i dagsläget saknar finansiering. Hyresnivån för denna verksamhets ökade ytor uppgår till ca 1,8 mnkr per år. Sjukhusets utgångspunkt är att dessa nya uppdrag ska vara fullt finansierade från uppdragsgivaren. Utrustningsinvesteringar anges i fasta priser, då teknik- och prisutvecklingen anses oviss. Utrustning som SÄS anhåller om central finansiering för bedöms till 34 mnkr, fördelat på 24 mnkr 2019 och 10 mnkr Koncernkontorets föreslår att Södra Älvsborgs Sjukhus tilldelas utrymme för utrustningsinvesteringar från ramen för strategisk utrustning för den nya verksamheten Campus om 10 mnkr Behov av resterande medel för ersättning av utrustning för existerande verksamhet om 24 mnkr föreslås hanteras i beredningen av förvaltningens grundram för Fastighetsnämndens behov av 4 mnkr i evakueringskostnader förslås inarbetas i budgeten för aktuellt/aktuella år. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag om 32,5 mnkr per år, till följd av fastighetsinvesteringen, föreslås beaktas i kommande budgetarbete. Beredning Ärendet för regionstyrelsen har beretts av Koncernkontoret, avdelning budget, redovisning och finans tillsammans med koncernstab hälso- och sjukvård. Projektet har belysts vid dialogmöte på Södra Älvsborgs Sjukhus med deltagare från projektet, verksamhetsföreträdare, kunskapscentrum psykisk hälsa (KPH) samt koncernkontoret den 23 september Psykiatriberedningen har getts möjligheter, men avböjt att lämna synpunkter på ärendet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Protokoll från fastighetsnämnden, , 35

127 Datum Diarienummer RS (4) Ytterligare information Systemhandling Psykiatrins kvarter Regionstyrelsens beslut skickas till Fastighetsnämnden katarina.gruden.dahlin@vgregion.se, för genomförande Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus, sas@vgregion.se, för genomförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn.sodra@vgregion.se, för kännedom Joakim Björck för kännedom Carl Öhrman för kännedom

128

129 : Ärende nr 02 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Västra Götalandsregionen/Södra Älvsborgs Sjukhus/ekonomistab Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Psykiatrins kvarter Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till den verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringen psykiatrins kvarter på SÄS. 2. Under förutsättning att fastighetsnämnden får kostnadstäckning för investeringsutgiften och evakueringskostnader samt ett utökat låneutrymme för konstinvesteringen föreslår styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet och att projektet finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus hemställer om utökat investeringsutrymmet för utrustning enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Etablering av psykiatrins kvarter utgör en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö tillika arbetsmiljö. Kvarteret ger ökade möjligheter till att utveckla innehållet i både heldygnsvård, öppenvård och andra vårdformer för dels Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) och dels Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP). Därtill kommer de samordningsvinster som kan uppnås mellan å ena sidan VUPs heldygnsvård och närheten till den vuxenpsykiatriska öppenvården och å andra sidan ökat samarbete mellan VUP och BUP rörande både vårdens innehåll för vissa patientgrupper men också kompetens-/personalmässiga samband. Utifrån upprättad avsiktsförklaring handlar det om att utforma morgondagens psykiatriska vård till det självklara valet för patient, närstående, invånare, studerande och medarbetare, där god specialiserad psykiatrisk vård ska erbjudas utgående från patientens perspektiv. Det ska också vara alla medarbetares angelägenhet att bidra till en professionell, utvecklande och lärande miljö som alla kan vara stolta över. Fördjupad beskrivning av ärendet De främsta orsakerna till behovet av nya lokaler för psykiatrisk verksamhet är brister i att kunna bedriva en patientsäker vård, att lokalerna inte är ändamålsenliga, för få vårdplatser inom framförallt VUP samt total avsaknad av Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

130 Datum Diarienummer SÄS (4) enkelrum. Generella brister i övrigt utgörs av bristfälliga samtalsrum, vilket ger ytterst begränsade möjligheter till en god vård där patientens delaktighet stärks. Därutöver finns det idag otillräckligt med både rehabiliterings- och aktivitetslokaler samt utemiljöer som kan bidra till en läkande vårdmiljö. Verksamhetsnytta - Patientsäker vård - Värdigt bemötande i varje möte med patient och närstående - Enkelrum för ökad integritet och trygghet för den enskilde patienten - Ökat antal vårdplatser - Jämlika samtalsrum med syfte att öka patientens delaktighet - Administrativa arbetsplatser utformade utifrån professionens olika behov och som tillåter expansion utan att det ger avkall på gällande sekretesskrav - Vårdenheter utformade på sådant sätt att de medger flexibilitet inför nya uppdrag och/eller andra förändringar i vårdutbudet - Separat blåljusentré där integriteten värnas - ECT-behandling på plats - Campus sjukhusövergripande utifrån SÄS utbildningsuppdrag Projektet ersätter psykiatrins gamla lokaler som har stora behov av upprustning och där det inte finns förutsättningar för att utveckla vården på ett funktionellt sätt. Byggnad 23 (BUP) från början av 1970-talet har stora renoveringsbehov inte minst ur miljö- och energiperspektiv och byggnad 24 (VUP) är av samma skäl utdömd för heldygnsvård. Projektet innebär att tomten där BUP finns idag används för en ny vårdbyggnad (byggnad 22) för heldygnsvården både för BUP och VUP, samt för klinikernas akutmottagningar inklusive observationsplatser för VUP. Därtill en NPmottagning för BUP och ECT-verksamhet. Den nya vårdbyggnaden, byggnad 22 stjärnan, innehåller totalt sex våningar varav två är kulvertplan under mark. Entréplanet ligger delvis i suterräng medan plan fyra till sex ligger helt ovan mark. Den del av byggnad 22 som kallas torget dvs. plan 3 entréplanet planeras en psykiatrisk rehabiliteringsverksamhet, sjukhusövergripande Campus, gemensam incheckning och en caféverksamhet samt rum för brukarföreträdare. Efter en omfattande ombyggnation erbjuder byggnad 24 lokaler för VUPs öppenvårds- och dagvårdsmottagningar samt personallokaler och utrymme för administrativa arbetsplatser. Merparten av öppenvården inom VUP samlokaliseras i byggnad 24 där jämlika eller neutrala samtalsrum planeras utifrån att varje patient ska möta sin behandlare i ett rum avsett för just samtal och där miljön utformas för att skapa trygghet och värme i mötet. De nya samtalsrummen innebär att de administrativa arbetsplatserna inte används för samtal med patienter. Finansiering Utifrån senast beslutad planritning uppgår hyresnivån för ny- och ombyggnad till cirka 33,4 mnkr per år. Nuvarande hyresnivå för de lokaler som planeras att sägas upp i samband med inflyttning till Psykiatrins kvarter uppgår till ca 23,1 mnkr

131 Datum Diarienummer SÄS (4) (varav 20,3 mnkr är intern hyra) per år. Detta innebär nettoökning avseende hyror med 10,3 mnkr. Utöver ökad hyreskostnad tillkommer ökade driftskostnader med cirka 4,5 mnkr per år för bland annat räntor, avskrivning och väktarfunktion. Sammantaget innebär investeringen 15 mnkr i ökade driftskostnader för sjukhuset. De ökade kostnaderna finansieras genom interna effektiviseringar och samordningsvinster. 6,5 mnkr är redan genomförda genom uppsagda lokaler och genom att berörda verksamheter bedrivit ett aktivt förändrings- och förbättringsarbete som resulterat i att flera tjänster kunnat reduceras. Utöver detta är ytterligare förslag till åtgärder identifierade med motsvarande minst 6,7 mnkr. Dessa bildar utgångspunkten för det fortsatta arbetet med att finansiera tillkommande kostnader inom befintliga ramar. Här ingår bland annat översyn av vårdplatser för vård av unga vuxna samt samordningsvinster i samband med integrering av öppen och sluten vård. Eftersom sjukhuset numer har en fastställd grundram för utrustningsinvesteringar att förhålla sig till och inte har möjlighet genom nuvarande investeringsmodell att över tid ackumulera och spara investeringsutrymme inför större investeringar så behöver sjukhuset be om ett utökat låneutrymme på 34 mnkr fördelad på 24 mnkr 2019 och 10 mnkr I psykiatrins kvarter har också ny verksamhet planerats som i dagsläget saknar finansiering; etablering av campus i samband med att läkare genomför delar av sin utbildning på SÄS samt att vård och utredning av autistiska barn har överförts från Habilitering och hälsa ställer krav på större ytor än tidigare. Hyresnivån för dessa verksamheters ökade ytor uppgår till ca 1,8 mnkr per år och sjukhusets utgångspunkt är att detta inte ska finansieras genom interna effektiviseringar inom barn- och vuxenpsykiatri, utan genom att nya uppdrag ska vara fullt finansierade från uppdragsgivaren. Tider/genomförande Byggnationen av psykiatrins kvarter planeras starta våren 2017 och pågå till Arbetet sker i etapper där olika delar blir färdiga och tas i bruk successivt för att evakuering och tömning av rum och byggnader ska vara möjliga. Utifrån att tomtmarken och etableringsytorna är begränsade bör projektet samordnas med projektet till- och ombyggnad av infektionskliniken i en entreprenad. Genom att båda projekten upphandlas och genomförs i en entreprenad kan byggresurserna också optimeras. Beredning Arbetet med Psykiatrins kvarter har utformats av en projektorganisation där både sjukhusledning, berörda klinikledningar samt chefer och medarbetare varit involverade på olika sätt. Därutöver har brukare och fackliga representanter deltagit i både projektledningsgrupp och i programgrupper för dels heldygnsvård och akutmottagning VUP, dels öppenvård VUP, dels BUP, dels torget och dels i programgruppen för administrativa arbetsplatser. Varje chef har svarat för

132 Datum Diarienummer SÄS (4) kontinuerlig dialog på APT. SÄS sjukhusstyrelse har erhållit ett utbildningstillfälle rörande helheten. CSG vid Södra Älvsborgs Sjukhus den 25 april Ärendet kommer att lämnas för yttrande till södra hälso- och sjukvårdsnämnden under maj månad 2016 och för kännedom till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Bilaga Systemhandling Psykiatrins kvarter Södra Älvsborgs Sjukhus/Västfastigheter Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, hsn@vgregion.se Fastighetsnämnden för kännedom, vastfastigheter@vgregion.se

133 Psykiatrins kvarter Systemhandling Södra Älvsborgs sjukhus Västfastigheter

134 Innehåll Inledning... 5 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 8 Verksamhet...12 Tomt Byggnad Utrustning Tider Genomförande Kostnadsberäkning...51 Ekonomi Fakta... 53

135 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Inledning Psykiatrins kvarter i Borås är en förutsättning för en värdig, säker och förbättrad patientmiljö som ger ökade möjligheter att utveckla vården. Därtill kommer samordningsvinster genom närheten mellan vuxenpsykiatrins heldygnsvård och öppenvård, och ökat samarbete mellan vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Det gäller både vården för vissa patientgrupper och ur kompetensoch personalperspektiv. ingång 2 Under de senaste tio åren har olika alternativ prövats för att lösa psykiatrins behov, både förslag att bygga om och att bygga till befintlig byggnad 24 där vuxenpsykiatrin idag har sin heldygnsvård och akutmottagning. Förslagen har nått olika långt i beslutsprocessen, men har av olika skäl inte kunnat genomföras. En bidragande orsak är att nuvarande lokaler dömts ut byggnadstekniskt och ur energiperspektiv. Med psykiatrins kvarter bygger vi framtidens vård. Projektet har formats genom ett flertal programgrupper med bred representation från berörda verksamheter. ingång Marianne Segenstedt Projektledare Södra Älvsborgs sjukhus Claes Westberg Projektledare Västfastigheter Sjukhusområdet med huvudentré (ingång 1) och entré till psykiatrins kvarter (ingång 2). Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 5

136 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Entrén i psykiatrins kvarter är ljus, varm och lättorienterad. Sammanfattning Psykiatrins kvarter är Södra Älvsborgs sjukhus största satsning på både barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård på många år. Det är en investering i verksamhetsutveckling med sjukhusets värdegrund som utgångspunkt. Som bygginvestering består projektet av ett helt nytt hus och en befintlig byggnad som ska renoveras och byggas om. De sammanlänkas av en ny entré till vårdavdelningar, öppenvårdsmottagningar och lokaler för aktiviteter och rehabilitering. I entrén kommer också att finnas caféverksamhet, incheckning för patienter och lokaler för campus. Det nya huset (byggnad 22) är ritat av White arkitekter som vann regionens arkitekttävling för projektet. Psykiatrins kvarter beräknas vara helt klart i början av Vårdideologi och verksamhet Utformningen ska skapa förutsättningar för en vård i en välkomnande och läkande miljö som stärker delaktighet och värnar patientens integritet. Verksamhetens inriktning sammanfattas i avsiktsförklaringen som är den strategiska plattformen. All planering i skapandet av kvarteret utgår från patientens perspektiv, både den fysiska utformningen, arbetssätt och processer. I det ingår också barns perspektiv, både som patienter och som närstående. Arkitekturen präglas av ljus och värme i interiör erna och tar tillvara den omgivande naturen som en del av vården. Dagsljus har en positiv och läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av de bästa väderstrecken, till exempel vårdrummens placering. Projektet bidrar också till en attraktivare arbetsplats som ger medarbetare förutsättningar att erbjuda en kvalitativt god vård. Bakgrund och framtida behov Psykiatrins kvarter skapar förutsättningar för en modern psyki a trisk vård och möter både nationella och regionala krav. I framtiden väntas en utveckling med fler äldre personer, ökad psykisk ohälsa, komplexa vårdbehov och krav på förbättrad och mer individuellt formad heldygnsvård. Utöver de nya vårdplatserna ska öppenvården utvecklas och vara grunden för den psykiatriska vården. Som byggprojekt ersätter psykiatrins kvarter gamla lokaler med stora behov av upprustning. Det är inte möjligt att utveckla vården på ett funktionellt sätt i nuvarande lokaler. Byggnad 23 från början av 1970-talet, där barn- och ungdomspsykiatrin (bup) idag har sin verksamhet, har stora renoveringsbehov inte minst ur miljö- och energiperspektiv. Byggnad 24, där vuxenpsykiatrin (vup) har vårdavdelningar och akutmottagning, är av samma skäl utdömd för heldygnsvård. Projektet innebär att tomten där bup finns idag används för en ny vårdbyggnad för heldygnsvården inom bup och vup, och för klinikernas akutmottagningar. Utöver det skapas förutsättningar för nya verksamhetsformer och nya uppdrag. Öppenvården inom vup i Borås samlokaliseras i byggnad 24, där de klinikens vårdavdelningar nu finns. Med denna lösning ges möjlighet att även integrera vuxenpsykiatrisk rehabilitering inom kvarteret. 6 Copyright 2016, Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus 7

137 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Bakgrund Avsiktsförklaring Inför planeringen av psykiatrins kvarter utarbetades under 2012 en så kallad avsiktsförklaring. Den fastslår att SÄS ska med god tillgänglighet och gott bemötande ge specialiserad psykiatrisk vård utifrån ett patientperspektiv för personer med allvarlig psykisk ohälsa för att bota, lindra och stödja. Utgångspunkten är sjukhusets vision och värdegrund, och de bärande principer som varit grundfundament inför om- och nybyggnationer. I syfte att säkerställa en djup förankring och bred delaktighet med alla medarbetare inom bup och vup, utarbetades ett dialogmaterial med olika frågeställningar att ta ställning till. Resultatet sammanställdes till nämnda avsiktsförklaring, som utgör en plattform i utvecklingen av psykiatrins kvarter. Den ska kännetecknas av att morgondagens arbetssätt inleds idag. Även brukarrådet inom vuxenpsykiatrin involverades i frågorna. Värdegrund för psykiatrins kvarter Bemötande Vi bemöter varje patient, närstående, samverkanspartner, studerande och kollega på ett professionellt och välkomnande sätt. Vårt empatiska förhållningssätt finns i varje möte och även i de situationer där vård sker mot patientens vilja. Alla miljöer ska vara ljusa och skapa förutsättningar för god orientering, integritet, säkerhet och lugn. Helhet Vi utgår alltid från patientens behov i alla kontakter med patienter och närstående. Vi säkerställer vårdens kontinuitet så att den enskilde patienten upplever vården som en sammanhållen helhet oavsett vårdform och vårdgivare, vilket innebär att vi måste bidra till en värdeskapande samverkan utifrån patientens perspektiv. Vår kommunikation utgår från att patienten upplever vården som en helhet vilket kräver god dialog också med samverkanspartners. Utvecklas Vi utvecklas professionellt och är i framkant inom den specialiserade vården och i förbättringskunskap. Vi utmanas till att söka ny kunskap, utveckla vårdformer, ta del av och bedriva forskning. Vi säkerställer regelbunden kompetensöverföring i teamen och mellan teamen och med samverkanspartner. Studerande främjar vår utveckling och är en självklar del av vår verksamhet. Visionen för kvarteret är att vara det självklara valet för patient, närstående, invånare, studerande och medarbetare. Vi ska erbjuda en god specialiserad vård som utgår från patientens perspektiv. Det ska också vara alla medarbetares angelägenhet att bidra till en professio nell, utvecklande och lärande miljö som alla kan vara stolta över. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 8 9

138 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Dagens situation Den psykiatriska vården på säs, framförallt för vuxna, har hittills kännetecknats av betydligt färre vårdplatser än genomsnittet i regionen och nationellt. För att möta nuvarande och framtida behov och för att kunna utveckla vården krävs ytterligare vårdplatser. För ett antal år sedan var beläggningen extremt hög med beläggningssiffror på procent över längre perioder. Situationen var utomordentligt ansträngd för både patienter och medarbetare. Under de senaste åren har dock situationen stabiliserats vilket i första hand beror på sänkt medelvårdtid. Det kan å andra sidan leda till täta återinläggningar. Orsakerna till behovet av fler vårdplatser är är utvecklingen med fler äldre personer, en ökning av den psykiska ohälsan, förändrat sjukdomspanorama för gruppen unga vuxna (18-25 år), komplexa vårdbehov och krav på förbättrad och mer individuellt formad heldygnsvård. Utöver fler vårdplatser ska öppenvården utvecklas, vilket kommer att utgöra grunden för den psykiatriska vården. Till detta ska läggas vikten av tidiga insatser och mobil tillgänglighet. Antalet vårdplatser är för få inom vup. Dessutom saknas enkelrum inom både vup och bup vilket är en förutsättning för en vård som värnar integriteten. Brister i att kunna bedriva en säker vård. Både inredning och utrustning är i dåligt skick vilket gör att patientsäkerheten påverkas negativt. Lokalerna är inte ändamålsenliga, vilket bland annat innebär svårigheter att ge ett gott professionellt bemötande. Lokalerna är också torftiga och saknar aktivitetsutrymmen för de patienter som behöver det. Det är otillräckligt med både rehabiliterings- och aktivitetslokaler och utemiljöer som kan bidra till en läkande miljö. Antalet samtalsrum är bristfälligt, vilket bland annat begränsar möjligheterna till delaktighet för patienterna. Den vårdhygieniska standarden är svår att upprätthålla. Entréfunktionerna medger inte att patientens och närståendes integritet säkerställs. Vårdavdelning med flerbäddsrum inom nuvarande vuxenpsykiatri. Tidigare utredningar Behoven av att utöka antalet vårdplatser och utveckla psykiatrin på säs är kända sedan länge, och flera alternativ har utretts under de senaste tio åren. En kortfattad beskrivning av de olika stegen hittills: 2006: planering av en femte vårdavdelning inom vup genom en påbyggnad vilket ledde vidare till nästa steg : planering för om- och tillbyggnad. En utredning konstaterade i slutskedet att inga enkelrum kunde erbjudas, det var svårigheter att få plats på tomten och det saknades möjligheter till evakuering under byggtiden. Förslaget förkastades då det blev kostsamt i förhållande till förväntat resultat genomfördes en djupare analys av hela psykiatrin för både barn och vuxna som ledde fram till den lösning vi nu kommit fram till. Förstudien blev klar 2013 men projektet fick pausa på grund av avsaknad av beslut på regionnivå. Psykiatrins kvarter skapar förutsättningar för en modern psyki a trisk vård och möter de krav som finns för framtiden. Som byggprojekt ersätter kvarteret gamla lokaler med stora behov av upprustning. De främsta orsakerna till behovet av nya lokaler för psykiatrisk vård är dessa: Nuvarande lokaler ger inte möjlighet att skapa en attraktiv arbetsplats och studentmiljö. Brister i integreringen av öppen- och heldygnsvård ur både patient- och kompetensperspektiv. Nuvarande lokaler medger inte att utveckla vården i enlighet med framtida behov. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 10 11

139 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Verksamhet Framtidens vårdbehov i heldygnsvård Psykiatrins kvarter gör det möjligt att nå de nationella målen och att integrera olika vårdbehov och vårdformer. Nationella kartläggningar har fastslagit följande centrala områden för en god och säker vård med ett utvecklat och tydligt patientperspektiv: mindre tvång tillgång till rätt kompetens bra vårdmiljö dagliga meningsfulla aktiviteter nära tillgång till läkande utemiljöer och rehabiliteringslokaler ökat inflytande för patienterna och utvecklad medverkan av närstående och brukarföreträdare Ansvar och vårdutbud idag Psykiatrin inom Södra Älvsborg sjukhus, säs, ansvarar för målgruppen barn, ungdomar och vuxna i behov av specialiserad psykiatri. Psykiatrin bedriver både öppen-, mellan- och heldygnsvård. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, bup, ansvarar för barn och ungdomar upp till 18 år. Hela familjen är viktig och involveras alltid i vården. På sjukhusområdet i Borås finns klinikgemensamma enheter såsom akutavdelning, akutmottagning, mellanvård och neuropsykiatrisk mottagning. Till verksamheten hör även fyra öppenvårdsmottagningar som är placerade i tre kommuner. Vuxenpsykiatriska kliniken, vup, ansvarar för målgruppen vuxna över 18 år. I Borås finns flera subspecialiserade mottagningar, rehabilitering och en dagvårdsenhet. På sjukhusområdet finns en psykiatrisk akutmottagning, heldygnsvård med fyra subspecialiserade vårdavdelningar och en mindre observationsavdelning. Dessutom finns öppenvårdsmottagningar i flera kommuner. Vad uppnås genom psykiatrins kvarter Genom att samlokalisera heldygnsvård, öppenvårdsmottagningar, mellanvård och rehabilitering kan flera samordningsvinster göras. Framförallt skapas en smidig vårdprocess för många patienter, och dessutom öka samverkan och nyttjande av kompetens. Här presenteras några viktiga ställningstaganden inför planeringen av psykiatrins kvarter. Säker vård och arbetsmiljö En viktig hörnsten är att säkerställa en patientsäker vård. Det handlar såväl om utformning, materialval och utrustning som hur flödet för olika patientgrupper formas. Därtill kommer alla medarbetares kompetens och förhållningssätt, oavsett profession. En säker miljö ska också utformas så att den medger den trygghet varje behandlare behöver för att kunna utföra ett professionellt arbete. Det innebär att frågorna också måste balanseras i förhållande till olika arbetsmiljöfaktorer, till exempel vikten av att ha en reträttväg i samtalsrummen. Ett annat exempel är att ha tillgång till en väktarfunktion i entrén som både ska ge patienter och närstående liksom personal ökad trygghet. Bemötande och delaktighet En ytterst central fråga är vikten av ett professionellt och värdigt bemötande, vilket också beskrivs i projektets avsiktsförklaring och värdegrund. Det handlar om att skapa förutsättningar för att möta patienter och närstående där de befinner sig. I detta sammanhang ska också poängteras vikten av att stärka patientens delaktighet. Av detta skäl skapas neutrala, jämlika samtalsrum som ytterst handlar om att varje patient möter personalen på lika villkor. Samtalsrummen ska ge en lugn och trygg miljö för varje patient. Detta innebär att mötet inte äger rum i behandlarens arbetsrum. I lokalplaneringen för heldygnsvården finns också aktivitetsrum som är tillgängliga för alla patienter, mindre dagrum inom varje vårdmodul och några större lokaler för rehabilitering utanför avdelningen. Enkelrum En generell förutsättning inom psykiatrins kvarter är att alla patientrum ska vara enkelrum som ger ökad integritet och trygghet för den enskilde. Enkelrum ger möjlighet till den avskildhet som merparten av patienterna har behov av. De ger också givna tillfällen för förtroliga samtal med personalen. Samtidigt ger enkelrummen varje patient ökade möjligheter att sköta sin personliga hygien då alla rum har dusch och toalett. Enkelrummen ska samtidigt ge den säkerhet och skydd som krävs i vissa situationer. Varje enkelrum ska omges av en läkande miljö där patienten har möjlighet till egna val. Tillgången till ljus och grönska är betydelsefulla inslag i vården och därför har alla rum fönster som öppnar sig mot omgivande natur och ljusa väderstreck. Se bild sidan 14. Vårdplatser inom vuxenpsykiatrin För närvarande finns 66 fastställda vårdplatser inom vup. Inom kvarteret planeras för 76 vårdplatser, vilket ger möjlighet för den nödvändiga utvecklingen av vården, säkrar innehållet i det som dagligen erbjuds patienterna och ger utrymme för planerade inläggningar etc. Till detta kommer vikten av att erbjuda bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. En annan faktor av betydelse är de befintliga observationsplatserna på akutmottagningen. Observationsplatserna ger utrymme för bedömning under en mer sammanhållen tid, med rimliga och avgränsade vård- och behandlingsåtgärder. Denna vårdform är även framöver en tydlig planeringsförutsättning för vup. Flexibla lösningar för barnpsykiatrin Framtidens barn och ungdomspsykiatri måste ha patientens och familjens behov i centrum. Samtidigt ska säs vara en attraktiv arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter för olika professioner. Att utveckla vårdformerna för de mest vårdkrävande patienterna och deras familjer är av stor vikt för att kunna motverka långa vårdtider och tvångsåtgärder. För att det ska vara möjligt behövs ett nära samarbete mellan akutmottagning, mellanvård och akutavdelning. Eftersom behoven av dessa olika typer av vård ständigt varierar har vi i psykiatrins kvarter byggt in en flexibilitet Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 12 13

140 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Vårdrummet är patientens egen vrå. Samtalsrum möjliggör jämlika möten mellan patienter, personal och närstående. 14 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 15

141 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus i systemet. För bup:s del möjliggör byggnaden att man kan separera vårdplatserna inom akutavdelningen i en akut modul och en behandlingsmodul. Så snart ett akut vårdbehov uppstår ska en korrekt insats utformas för den specifika patienten. Målet är att minimera lidande och tvångsåtgärder. Att hålla samman familjen och i största möjliga mån arbeta med insatser så att patienten inte separeras från sin kontext är av största vikt för en framgångsrik vård av denna patientgrupp. Den neuropsykiatriska mottagningens mål är att barn och ungdomar med autism och normal begåvning ska få de förebyggande insatser som behövs från den specialiserade psykiatrin, i syfte att kunna utvecklas optimalt utifrån sina personliga förutsättningar och i så lite grad som möjligt utveckla psykisk ohälsa. I de fall där så ändå uppstår ska här finnas rätt kompetens för att bemöta och behandla patienterna på ett evidensbaserat sätt. Samtalsrum Utifrån avsiktsförklaringen där patientens perspektiv är centralt planeras för jämlika eller neutrala samtalsrum. Den främsta anledningen till detta är vikten av att varje patient möter sin behandlare i ett rum avsett för just samtal, där miljön utformas för att skapa trygghet och värme i mötet. I samtalsrummet skapas förutsättningar för dokumentation som patienten med eventuella närstående kan följa visuellt. Detta för att öka patientens delaktighet i vård och behandling. De nya samtalsrummen innebär att de administrativa arbetsplatserna inte används för samtal med patienter. Se bild sidan 15. Administrativa arbetsplatser Ett särskilt programgruppsarbete har haft uppdrag att fokusera på utformning av administrativa arbetsplatser. I gruppen har ingått vårdenhetschefer och andra medarbetare, fackliga företrädare, representanter från företagshälsovården och externa konsulter som lett arbetet. Syftet med programgruppsarbetet var att ta fram förslag på hur moderna arbetsrum kan gestalta sig. Programgruppens arbete efter enkätundersökning bland medarbetare inom bup och vup, djupintervjuer med representanter från alla berörda yrkeskategorier och tre workshops resulterade i ett förslag med en mix av olika slags arbetsplatser där behovet utifrån arbetsuppgift styr vilken plats man väljer. Varje enhet och team har en given hemvist. Däremot finns inte fasta, personliga arbetsplatser. Nedanstående principer har varit vägledande vid utformningen: De neutrala samtalsrummen används för alla möten med patienter och eventuella närstående. Kraven på sekretess ska beaktas. En god arbetsmiljö ska främjas. Det ska finnas en flexibilitet som beredskap för organisationsförändringar, nyrekrytering etc. Det tvärprofessionella arbetet ska stärkas. Lokalerna ska vara attraktiva för kommande generationers medarbetare. Resurseffektiv användning av lokalerna. ect Psykiatrins kvarter kommer att rymma den elektrokonvulsiva behandlingen (ect) som idag utförs inom anestesiklinikens lokaler på en annan del av sjukhusområdet. Denna förändring är ett önskemål från brukarföreträdare. De beskriver den starkt negativa upplevelsen av långa, utlämnande transporter på bår som man idag tvingas till för sin behandling. Genom att placera ect inom kvarteret får patienterna sin behandling på ett lugnt och säkert sätt i en trygg och välbekant miljö. it-lösningar Kravet på it, telefoni och tillgänglighet förändras och lösningarna behöver bli mer flexibla än idag, bland annat beroende på tillkomsten av jämlika samtalsrum. Utifrån it- och dokumentationsperspektiv ska det finnas förutsättningar att dokumentera tillsammans med patienten för att skapa en större delaktighet för patienten i sin egen vård och behandling. Oavsett i vilken miljö medarbetare arbetar ska man kunna nyttja it och telefoni på ett ändamålsenligt och användarvänligt sätt. Utöver detta behöver det finnas lösningar som gör att behandlare på ett enkelt sätt kan visa var man befinner sig rent fysiskt, för exempelvis kollegialt utbyte. Därutöver måste det finnas bokningssystem som kan hantera bokning av rum som är kopplat till person och/eller funktion. Systemet måste också hantera att man med lätthet vet var patienten befinner sig och vart han eller hon ska inom kvarteret. Modern it ger också möjligheter att skapa en kreativ forsknings- och utvecklingsmiljö för medarbetare och studenter. Campus ny verksamhet i kvarteret säs har ett omfattande utbildningsuppdrag. När det gäller verksamhetsförlagda utbildningar har sjukhuset en genomströmning av ungefär 1500 studerande årligen. Nuvarande utbildningslokaler är svårtillgängliga och kommer inte att räcka för framtida uppdrag. Därför skapas ett campusområde inom psykiatrins kvarter, med grupprum, undervisningslokaler för föreläsningar och lunchhörna för dem som är under utbildning. Genom detta synliggörs vårt stora utbildningsuppdrag och skapar ändamålsenliga, lättillgängliga lokaler. Campus utvecklar och stärker den pedagogiska kompetensen och skapar förutsättningar för nätverk för både studenter och personal som arbetar med utbildning. Alla verksamhetsförlagda utbildningar samlas under samma tak, med samlad kompetens gentemot våra lärosäten. Effektivt utnyttjande av lokaler, material och kompetenser. Nav för interprofessionellt lärande. En gemensam träffpunkt för våra studenter. Studenterna vet var de ska ha sina utbildningar, var de kan träffa utbildningsteamets personal, var det finns arbetsplatser för examens- och projektarbeten och annat. Nöjda studenter ger ett större rekryteringsunderlag. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 16 17

142 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Tomt Fastighetsägare och byggrätt Västra Götalandsregionen äger hela sjukhustomten som omfattar 35,5 hektar. Den nya byggnaden (byggnad 22) kommer att ersätta byggnad 23 (nuvarande bup) och sammanlänkas med byggnad 24 (vup) och byggnad 35 (personalmatsal och konferenslokaler). Det krävs inget markförvärv för projektet. Gällande detaljplan för säs Borås är fastställd Byggrätten vid nybyggnadsområdet medger bebyggelse för allmänt ändamål och föreslagen byggnad inryms inom detaljplanen. Trafik och parkering Idag kör man in på sjukhusområdet via två huvudstråk, Klinikvägen i väster och Samaritvägen i öster. Dessa två gator övergår i norr i varandra och gör att man kan köra runt hela sjukhusområdet. Psykiatrins kvarter ligger på Samaritvägens östra sida relativt centralt i området. För att prioritera för gående och cyklister kommer Samaritvägen att utformas som lågfartsgata (gårdsgata) förbi psykiatrins kvarter. Behovet av parkering kommer att öka för både besökande och personal, vilket kommer att lösas genom utbyggnad och omdisponering. Tomt och markplanering säs Borås är till sin karaktär och disposition ett ganska typiskt sjukhusområde. Byggnader från olika tidsepoker den första invigdes 1930 och utbyggnadsetapper har flätats samman i en förhållandevis grön och parkliknande miljö. I nordväst ansluter ett skogsområde som breder ut sig vidare norrut. Tomten för psykiatrins kvarter ligger i direkt anslutning till skogen, där det finns både promenadslingor och tennisbanor. Läget ger naturligt kvarteret två karaktärssidor. Mot väster entré- och angöringssidan vänder man sig mot kvarterets mer urbana del: dess kärna med entré, kommunikationsstråk och övrig verksamheter men som också har karaktären av hus i park. Atmosfären här är varm, öppen och välkomnande med omsorg om detaljerna, och som också innehåller grönska och platser för vila och väntan. Mot norr och öster ansluter man till en lugnare sida med närhet till och kontakt med det angränsande naturområdet. Det är här de olika utegårdarna för bup, vup och en särskild gård för rehabilitering ligger. bup har även tillgång till en terrass på byggnadens tak. Gårdarna har var och en sin egen identitet, utformad för aktivitet och vila, gemenskap och avskildhet, allt utifrån patienternas och verksamhetens behov. Gemensamt är att den karaktär som ansluter utanför tomten är den som vandrar in och knyter samman den nya anläggningen med sin omgivning. Såväl parkmiljön som skogen är i fri och vild i sitt formspråk. I den yttre miljön skapas det genom friare geometriska former, val av växter, kompositioner och olika täthet och struktur i planteringarna. ingång 1 Södra Älvsborgs sjukhus med psykiatrins kvarter. En känsla av att man lämnar huset och verksamheten bakom sig för en stund infinner sig när man kliver ut genom dörren man får en paus. Det är också många som får grönskan, såväl den vilda som den skapade, som utblick från rum högre upp i byggnaden. Tomten och byggnaderna ger sist men inte minst stora möjligheter att följa årstidernas och vädrets växlingar. 22 BY 22 BY 35 matsal ingång 2 22 BY Situationsplan. Markplanering kring den planerade byggnaden. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 18 19

143 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Byggnad Ett samlat och välkomnande kvarter för psykiatrisk öppen- och heldygnsvård Intentionen är att skapa ett samlat och välkomnande kvarter för psykiatrisk vård med en arkitektur som sätter människan i centrum (ur förstudien 2013) Arkitekturen främjar patientens tillfrisknande och steget tillbaka till det vardagliga livet genom att stödja självständighet, frihet och möjlighet till eget ansvar. Dessutom skapas en avstressande, lugn och säker arbetsmiljö för personalen och goda möjligheter till delaktighet och samvaro med närstående och besökare. Lokalerna utformas efter verksamhetens vision så att arbetet kan ske på ett effektivt sätt. Vad är psykiatrins kvarter? Psykiatrins kvarter består av en befintlig byggnad, byggnad 24, och två nya byggnader under den gemensamma beteckningen byggnad 22; stjärnan och torget med glasgången. Stjärnan byggs efter rivning av byggnad 23, som idag rymmer barn- och ungdomspsykiatri. Torget blir en ny viktig entré på sjukhuset. Det sammanlänkar byggnad 24 och stjärnan och skapar genom glasgången en förbindelse till restaurangen i byggnad 35. Byggnad 22, stjärnan + + Byggnad 22, torget = *Tandvården (gråmarkerad), ingår ej i projektet. Byggnad 24* Psykiatrins kvarter! Plan 6 bup Verksamheter och flöden Psykiatrins kvarter rymmer både öppenvård, heldygnsvård och akutmottagning för vup och bup samt kvartersgemensamma funktioner och lokaler för säs campus. Efter en omfattande ombyggnation erbjuder byggnad 24 lokaler för vup öppenvårds- och dagvårdsmottagningar samt personallokaler och administrativa ytor. Byggnad 22, stjärnan, innehåller lokaler för vup:s akutmottagning och heldygnsvård samt bup. Inom stjärnan finns även lokaler för ect (elektrokonvulsiv behandling) för patienter inom heldygnsvård och för polikliniska K1 Byggnad 22, stjärnan Plan 4 och 5 vup heldygnsvård Plan 3 vup akut, ect, rehabilitering Plan 1 teknik, rörpost, omklädning, förråd Plan K1 kulvertplan torget, huvudentré Byggnad 22, torget Byggnad 24 Plan 4, 5 och 6 vup öppenvårdsmottagning administration Plan 3 vup öppenvårdsmottagning samtal Plan 2 vup öppenvårdsmottagning samtal, dagvård behandlingar, samt gemensam rehabilitering för patienter inom heldygns- och öppenvård. På torget finns kvartersgemensamma funktioner och flera lokaler för säs campus. Byggnad 22, stjärnan, innehåller totalt sex våningar, varav två är kulvertplan under mark. Entréplanet i stjärnan ligger delvis i suterräng medan plan fyra till sex ligger helt ovan mark. Byggnad 22, torget, innehåller endast entréplanet medan byggnad 24 har ett kulvertplan (plan ett), ett suterrängplan (plan två) och plan tre till sex ovan mark. 20 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 21

144 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Flöden genom kvarteret organiseras så att det stödjer verksamhetens behov, besökarens orientering och effektiva leveranser. De flesta besökare, personal och studenter kommer till kvarteret ut ifrån, genom entrébyggnaden. Inom stjärnan finns det två publika trapp- och hisshallar som nås direkt från entrébyggnaden. Dessa trapp- och hisshallar används av vup respektive bup för att hålla flödena skilda. vup-trappan är byggnadens huvudtrappa och de två vup-hissarna är säng- och transporthissar för mat- och sängtransporter samt varuleveranser. Byggnad 24 har en huvudtrappa och två hissar som ligger i nära anslutning till torget. En av hissarna är ny för att förbättra flöden och tillgängligheten inom byggnaden och entré direkt från torget. Inom byggnad 24 vistas patienter endast på plan två och tre. Från plan fyra till sex rör sig endast personalen. Torget kommer att vara öppet under vanliga mottagningstider och under besökstider till vup och bup. Övriga tider släpper enheterna in besökare och patienter på torget via porttelefon. bup har även möjlighet att ta in egna patienter och besökare med särskilda behov direkt utifrån genom en mindre separat entré som leder till bup:s hiss- och trapphall. Flödet till restaurangen i byggnad 35 sker genom torget eller genom kulverten i plan ett. Personal och studenter kan även nå kvarteret från källaren, plan ett. Här finns bland annat alla omklädningslokaler och kulvertkoppling till flera delar av sjukhuset. vup:s och bup:s trapp- och hisshallar inom stjärnan, och även huvudtrappa och hissar inom byggnad 24, nås från plan ett. Besökare till vup:s akutmottagning når enheten genom en separat entré, öppen dygnet runt. Till akutmottagningen finns även en separat blåljusentré för transporter med ambulans, polis eller eget fordon. Akutmottagningen har en intern korridor som kopplar enheten och blåljusentrén till vup-hissarna, där det även kan ske transport av patienter i säng eller brits. Logistik Transporter till och från stjärnan, exempelvis av mat, avfall, varor, tvätt, städ, post, rörpost och läkemedel, sker genom ett logistiskt nav en kärna i mitten av byggnaden hela vägen från kulvertplan till översta våningen. Leveranser till varje våningsplan sköts av Regionservice utan att man behöver gå in i verksamhetens lokaler. Inom mittkärnan dimensioneras de stora vup-hissarna för varuleveranser och framtida robotstyrda transporter, så kallade agv-vagnar. I mittkärnan på vårdplanen finns störtar för tvätt och sopor, miljörum, station för rörpost, avdelningsförråd, avdelningskök, nisch för agv-vagnar och uppställningsyta för mat- och städvagnar. Kvarteret kopplas samman med sjukhusområdets rörpostsystem där en knutpunkt är i kulvertplan K1 där rörposten ansluter till varje våning i byggnad 22 och receptionen i byggnad 24. Fakta om hur logistiken i byggnaderna ska lösas för mathantering, miljörum/avfallshantering, varuleveranser, tvätt, städ, rörpost och läkemedel finns i en logistikhandling som har tagits fram under systemhandlingsskedet. teknik rörpost Plan K1 Detta kulvertplan knyter samman psykiatrins kvarter med sjukhusområdets teknikkulvertar. Här placeras miljörum och en ny knutpunkt för sjukhusområdets rörpostsystem. Kulverten och plats framför hissar dimensioneras för framtida agv-transporter. Stjärnan är kopplad till plan K1 genom transporthissarna och en trappa. teknik omklädning förråd hissar Plan 1 Detta är byggnadens tekniska våning. Här finns fläktrum, elförsörjning, vatten- och värmeförsörjning men också omklädningsrum för personal och studenter samt förråd för verksamheten. Plan ett kopplar ihop byggnad 24 och stjärnan med varandra och med övriga sjukhuset i flera riktningar. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 22 23

145 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus infart för polis och ambulans vup akutmottagning 22 ect rehabilitering 22 vup heldygnsvård 22 bup 22 torget glasgång till restaurang vup öppenvård samtal, dagvård vup öppenvård samtal vup öppenvård administration vup öppenvård administration hissar Plan 2 Detta plan finns endast inom byggnad 24 och innehåller lokaler för vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagningar och dagvård samt utrymme för personal. Delar av plan två rymmer även tandvården, som inte ingår i projektet. Plan 3 Entréplanet binder ihop hela kvarteret och genom glasgången även sjukhusets restaurang. På torget finns kassa/incheckning med väktarfunktion och sekretariat, digital incheckning, väntrum inklusive lekyta, ett litet café och rum för brukarorganisationer. Torget är hemvist för säs campus med lokaler för undervisning, grupparbete, studiesal, matsal för studenter och personer med utbildningstjänster samt administrativa ytor för lärare. Besökare och patienter till vup och bup inom stjärnan har tillgång till två separata hiss- och trapphallar som nås från torget. Plan tre, inom byggnad 24, rymmer samtalsrum och väntrum för vup:s öppenvårdsmottagningar. Inom stjärnan finns lokaler för vup:s akutmottagning, ect och rehabilitering. Plan 4 och 5 Dessa plan i byggnad 22 rymmer totalt fyra vuxenpsykiatriska vårdavdelningar, två avdelningar per plan. Varje avdelning har 18 patientrum, uppdelade i tre vårdmoduler. Planen är nästan identiska men med skillnaden att plan fyra har direkt markkontakt till de två avskärmade vup-gårdarna som även nås via trappa och hiss från plan fem. Våningsplanen nås via huvudtrappan och vup-hissarna som mynnar i en ljus foajé på varje plan. Inom byggnad 24 finns administrativa lokaler för vup:s öppenvårdsmottagningar. Plan 6 I byggnad 22 finns lokalerna för bup:s verksamhet: akutmottagning, akutavdelning, neuropsykiatrisk mottagning, mellanvård, administrativa ytor och lokaler för personalen. Planet nås via bup:s trappa och hiss. I det norra benet finns en stor terrass för hela verksamheten och en mindre hiss och trappa för att nå bup-gården på markplanet. Modulen för patienter som vårdas på avdelningen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (lpt) har tillgång till en egen avgränsad terrass. På plan sju, takplanet, finns hissmaskinrum som nås via interntrappa. De är också vägen för åtkomst till tak. Inom byggnad 24 finns administrativa lokaler för vup:s öppenvårdsmottagningar. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 24 25

146 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Säkerhet Säkerhetsfrågorna är särskilt centrala inom psykiatrin och har hanterats i en särskild grupp som i samråd med övriga programgrupper tagit fram ett separat säkerhetsprogram. I gruppen ingår representanter från verksamheten, säs lokal- och säkerhetsavdelning, Västfastigheter, White arkitekter och tekniska konsulter. Utformningen ska bidra till en trygg och säker arbetsmiljö för personalen och ska så långt som möjligt förebygga risk för suicidförsök och våldsamt beteende hos patienter. Dessutom ska säkerhetsåtgärderna försvåra möjligheterna att smuggla in droger eller föremål som patienterna kan skada sig själva eller andra med. Säkerheten bygger på en kombination av åtgärder av olika slag. Vissa är kopplade till verksamhetens rutiner, personalens kvalifikationer och kännedom om patienterna och ytterligare andra till byggnaderna och dess tekniska installationer. Säkerhetsprogrammet beskriver de fysiska åtgärderna. Omhändertagande av patienter som anländer med polis eller ambulans, och som kan vara påverkade och starkt utagerande ställer särskilda krav på lokalerna. För att skydda såväl patienter som personal, och för att undvika skador, skapas rejäla utrymmen där ingripanden och tvångsåtgärder kan bli aktuella. Till dessa hör också trappor och hissar. Likaså finns reträttvägar och genvägar för personalförstärkningar vid larm. Byggnaden utformas dessutom för att förhindra anlagda bränder och rymningsförsök. En viktig princip är indelningen i så kallade säkerhetsnivåer A-E, där A som är den högsta säkerhetsklassningen omfattar utrymmen där patienter ofta vistas ensamma, framförallt i vårdrummen. Där finns ett antal tekniska krav som ska uppfyllas i syfte att ingen ska kunna skada sig själv eller förstöra fast och lös inredning. Andra säkerhetsfrågor som ingår är bland annat brandskydd, överfallslarm, sprinklersystem, inbrottslarm, tekniska larm och passagesystem. En annan utgångspunkt är att säkerhetsåtgärderna ska vara så osynliga som möjligt. Lokalernas utformning och hela psykiatrins kvarter ska ha en läkande och lugnande inverkan. I de fall det kan bli konflikt mellan vad som betraktas som en läkande och en säker miljö bör strävan vara att så långt som möjligt ge företräde åt målet att skapa en lugn och trygg miljö. Alltför påtagliga säkerhetsanordningar kan bli kontraproduktiva. Läkande arkitektur Under det senaste decenniet har frågan om arkitekturens läkande egenskaper väckt allt större intresse i Sverige. Erfarenheter och nya forskningsrön visar på ett starkt samband mellan den fysiska vårdmiljön och patienternas välbefinnande och återhämtning. Utöver de rent funktionella aspekterna av byggnader är det viktigt att väga in vårdmiljön. Inom psykiatrin, där patienter ofta stannar under en längre tid, har dessa frågor stor betydelse. White arkitekter har stor erfarenhet av byggnader för psykiatri, erfarenheter som nu också är föremål för forskning. Det sker genom arkitekt Stefan Lundins doktorandtjänst vid Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers tekniska högskola. I projektet psykiatrins kvarter bevakar han frågorna kring läkande arkitektur. I projektet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra sjukhuset i Göteborg, färdigt 2007, utfördes en analys av den statistik som redovisade omfattningen av tvångsåtgärder gentemot patienter före respektive efter flytten till de nya lokalerna. En betydande minskning noterades av både tvångsmedicinering och bältesläggning. Det fanns anledning att tro att minskningen var relaterad till den fysiska miljöns utformning. Arkitekttävlingen och förstudien År 2011 vann White arkitekter arkitekttävlingen om psykiatrins hus på Södra Älvsborgs sjukhus. Syftet med tävlingen vara att få förslag till en nybyggnad på byggnad 23:s tomt. Ur juryns utlåtande: Förslaget är väl genomarbetat med en presentation som visar kunskap och inlevelse i byggnadens framtida verksamhet. Huvudidén med en byggnad i y-form är tilltalande och ger en funktionell lösning och goda sambandsmöjligheter för vårdavdelningarna. Att förlägga byggnaden i samma riktning som hus 24 och inte följa sjukhusets huvudriktning skapar en sammanhållen psykiatri och en angöringsyta framför huvud entrén. Byggnaderna har en modern och fräsch utformning med en egen identitet som samspelar väl med sjukhuset i övrigt. Under programarbetet förstärktes projektets ambition att skapa ett samlat kvarter. Under 2013 gjordes en ny förstudie där projektet berikades med torget och glasgången för att stärka sambandet mellan öppen- och heldygnsvården och för att skapa en värdig och välkomnande entré till hela kvarteret. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 26 27

147 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Övergripande gestaltningsprinciper Redan inför arkitekttävlingen 2011 inledde White arkitekter en designprocess för att identifiera huvudprinciper som skapar en optimal och läkande psykiatrisk vårdmiljö. Genom workshops och intervjuer samlade projektgruppen kunskap och erfarenhet från interna kompetenser (arkitektur, landskap, vård, forskning, hållbarhet, säkerhet), representanter från vårdprofessionen (vårdare, sjuksköterskor, läkare) och representanter från olika psykiatriska brukarorganisationer. Projektgruppen konkretiserade sedan kunskapen i sex gestaltningsprinciper: Småskalighet och variation När man närmar sig kvarteret får det inte upplevas som en storskalig institution. Interiört undviks långa och monotona korridorer och mindre enheter skapas. Stjärnan anpassas till tomtens unika kvalitéer och varierade topografi. Byggnaden är inbäddad i grönska och i sluttande terräng samtidigt som interiören får skiftande vyer mot naturen och varierade dagsljusförhållanden. Torget är småskaligt, i ett plan, som ett mellanrum mellan byggnad 22 och byggnad 24. Frihet och möjlighet till social interaktion Patienten ska ha möjlighet att välja enskildhet eller olika grader av socialt umgänge. Därför finns olika rum; det lilla allrummet, stora dagrum, aktivitetslokaler samt gårdarna. Vårdrummet är den privata vrån där enkelrummen har balkonger och fönster mot naturen. Exempel på utemiljö. Delaktighet Patienter, personalen och närstående är jämlika och delaktiga i vården. Rummen för samvaro dimensioneras så att personal och närstående kan umgås tillsammans med patienterna och i samtalsrummen kan jämlika möten ske. Säker och läkande vårdmiljö En viktig, och för utformningen avgörande fråga, är säkerheten. Hur säkerheten utformas har stor betydelse för hur psykiatrins kvarter upplevs. Därför ska säkerhetsanordningar vara så diskreta som möjligt för att inte i onödan påminna den sjuke om dess be lägenhet och för att undvika att hot- och våldsbeteenden triggas. Ljusa miljöer Dagsljuset har en läkande effekt och lokalerna utformas för att dra nytta av väderstrecken. Gårdarna leder ljuset längst in i lokalerna och mitt i avdelningens hjärta erbjuder dagrummen dagsljus, varierande utblickar och grönska som skapar en känsla av frihet i alla våningsplan. Skiftande utemiljöer Landskapet gestaltas så att det kan upplevas på flera olika sätt. Gårdarna erbjuder sinnesupplevelser, inbjuder till aktivitet och uppmuntrar till kontakt mellan människor. Gårdarna har naturkaraktär och avslutas mot omgivningen med transparenta skärmar för att hindra rymning med också för att ge känslan av frihet och utsikt. En slingrande stig till naturområdet skapar möjlighet till promenader och en mer aktiv gård gestaltas i anslutning till rehabiliteringsenheten. Exempel på konst i Tehuset, SÄS senaste nybyggnation som invigdes Konstnärlig gestaltning Västfastigheters konstenhet deltar tidigt i projektet med att ta fram ett konstprogram tillsammans med Södra Älvsborgs sjukhus. Konsten tillför de olika miljöerna en humanistisk, estetisk, poetisk och existentiell dimension. Konsten påverkar oss på flera sätt: sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Samspelet mellan konst, arkitektur och omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter, närstående och personal. Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke om hela människan. Ett övergripande krav på konsten är att den är väl utför, både tekniskt och innehållsligt och att den är beständig. Konsten, både i byggnader och utomhus, förvaltas av Västfastigheter när arbetet är klart. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 28 29

148 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus allrum allrum Y-modellen och uppbyggnad av stjärnan Y-modellen ligger som plankoncept för en vup vårdavdelning. Y-modellen och kopplingen av två vårdavdelningar per plan ger byggnad 22 dess stjärnform. Varje avdelning består av tre vårdmoduler och i varje vårdmodul finns sex patientrum. Avdelningen har en y-form, där varje ben rymmer en vårdmodul. Mittpunkten är avdelningens nav, där entrén till avdelningen, avdelningens stora dagrum och flera gemensamma utrymmen finns. Ingen vårdmodul behöver passeras för att nå en annan då alla nås från dagrummet. I varje modul, utöver patientrum, finns teamstation, teamrum, allrum och balkong. Från ett av teamrummen kan bevakning ske av alla vårdmoduler, så här bemannas avdelningen under natt- och jourtid. Två y-formade vårdavdelningar grupperas per plan och formas efter tomtens förutsättningar. Dessa två flyglar skapar en stjärna med sex ben där det norra benet är bredast och rymmer gemensamma administrativa ytor och personalutrymmen. I mitten av stjärnan finns det ett logistiskt nav som samlar servicefunktioner, gemensamma lokaler samt två transporthissar som kopplar alla våningar till kulvertplanen. I stjärnans södra del, utanför avdelningarnas entréparti och mittemot hissarna, finns huvudtrappan, en ljus foajé och en arbetsplats för koordinatorn som ger ett personligt bemötande. Foajén ansluter till torget på entréplanet. patientrum team team team allrum dagrum patientrum patientrum + Två avdelningar på varje plan... grupperas som en stjärna... Kvarterets gestaltning och val av material Gestaltningen baseras på de övergripande principerna för läkande arkitektur som har varit vägledande för all utformning, från den första volymskissen till val av material och detaljer. Kvarteret består av två större byggnadsvolymer och en lägre volym mellan dem som är torget. För att hålla ihop kvarteret har både byggnad 22 och byggnad 24 puts av samma typ och kulör. I båda byggnaderna är fönstren som öppningar i en mur och storleken på fönster och glaspartier är olika. Båda byggnaderna är täta och massiva medan torget är lätt och transparent. På insidan finns en konsekvent användning av trä för väggbeklädnad, stomme eller golv i valda delar. Trä är ett naturligt och varmt material som som binder ihop kvarteret och skapar en ombonad och avstressande miljö. Färgsättning bidrar till att synliggöra olika platser och hjälpa till i orienteringen. Färgskalan är hämtad från naturen och har milda kulörer. Valda material och detaljer möter de krav som ställs på moderna vårdbyggnader. Det handlar om krav på hygien, städbarhet, drift, tillgänglighet, hållbarhet och miljö. Smarta materialval och robusta detaljer garanterar även ett vackert åldrande. Nedan finns en fördjupad beskrivning av kvarterets byggnader samt deras interiör och exteriör. Ett Y med tre vårdmoduler utgör en avdelning....kring ett logistiskt nav. 30 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 31

149 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Gestaltning byggnad 22, torget Torget är benämningen på entrén in till kvarteret för den psykia triska vården. Det binder ihop byggnad 22 och 24 och ska ge en välkomnande känsla för både patienter, närstående, studenter, personal och andra besökare till området. Exteriören är öppen, tydlig, småskalig och välkomnande. Interiören är ljus, varm och lättorienterad. Gestaltningen följer dessa principer: Torget är ett mellanrum mellan byggnad 22 (stjärnan) och byggnad 24. För att öka tydligheten och möjligheten att orientera sig är de yttre fasaderna på stjärnan och byggnad 24 synliga från torget. 32 Området delas upp i mindre volymer, gestaltade som träboxar. Däremellan skapas tydliga stråk till byggnad 24, byggnad 22 och byggnad 35 (personalmatsalen. Synliga träpelare och träbalkar samspelar med boxarna och ger en varm och gedigen karaktär. Träpelarna utgör även fasadens bärande konstruktion. Fasaden är en tunn och transparant hinna av glas som omsluter torget. Vindfånget annonserar sig tydligt som en fristående volym. Torget är en låg byggnad vars tak blir synligt från stora delar av kvarteret och omgivande byggnader. Att taket blir grönt är därför viktigt. Lanterniner i taket förstärker orienterbarheten och ger ett vackert dagsljus. För att få maximal rumshöjd i stråken och väntrummen har nedpendlade undertak valts bort och istället finns synliga installationer mellan träbalkarna. Cementmosaik är golvmaterialet i stråk och väntrum och har fördelen att det kan läggas i stora ytor, är slitstarkt och har oändliga variationer i färg och mönster. På torget finns en plats för en större lekskulptur som bidrar till en barnvänlig miljö. Lekskulpturen utvecklas som ett särskilt konstuppdrag. 1. Torget är ett mellanrum i interiören. mellan byggnad 22 och Fasaden är av glas och taket är grönt. 2. Torget är uppdelat i mindre volymer,. gestaltade som träboxar. Gestaltning byggnad 22, stjärnan Stjärnformen skapas genom mindre enheter i en y-modell. Känslan av en storskalig institution försvinner och delar kan bäddas in i topografin som ger utblickar och dagsljus. Stjärnans utsida och insida hänger ihop och bildar en helhet. De sex byggnadskropparna, som stjärnan består av, är trävolymer. Ett yttre skal av varmgrå puts sveper runt de sex volymerna och binder samman dem till en byggnad. Inne i byggnaden är trämaterialet framträdande. 1. Byggnaden bryts ner i mindre enheter. enligt y-modellen. 2. Byggnadskropparna utgörs av trävolymer. 3. Ett yttre skal av grå puts sveps runt. Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 33

150 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Utsnitt ur stjärnans fasad. Vårdrummet Vårdrummet är patientens egen oas. Stor vikt har lagts vid att erbjuda varje patientrum möjlighet till dagsljus och frisk luft. Här uppstår en svår balans att väga säkerhetsaspekterna mot den läkande arkitekturen. Även hygien- och tillgänglighetskrav har varit avgörande i utformningen av rummet. Se bild sidan 14. Vid patientrummets balkong uppstår ett mellanrum mellan den yttre putsfasaden och inre trävolym. Balkongens väggar kläs i träpanel som kontrasterar mot putsfasaden. Det stora antalet patientrum ger stjärnans fasader karaktäristiska uttryck med varma träburspråk urgröpta ur en putsfasad. Interiört präglas patientrummet av träkaraktären i fasadväggen och är i övrigt avskalat med hållbara och lättstädade material, tåliga detaljer och en lugn färgskala. Ett antal patientrum inom bup-avdelningen är extra stora för att ge övernattningsmöjlighet för närstående. Glasfasaderna mot gårdarna är fasadpartier i aluminium, sammanhållna i en tydlig ram skuren ur putsfasaden. Från dagrummet nås de tre modulerna inom avdelningen. En genomtänkt färgsättning av korridorerna ger avdelningar individuella intryck och karaktär åt den enskilda modulen samtidigt som den bidrar till orienteringen. Allrummet I gaveln på varje vårdmodul erbjuds patienter ett mindre rum för samvaro. Detta rum är mindre än dagrummet och har utgång till en inglasad balkong. Här återkommer trämaterialet i väggarna, både i rummet och på balkongen. Glasfasaden vid balkongen är ett fasadparti i aluminium med samma karaktär som dagrummets fasad. Fasadpartiet ligger även som avslutning av korridoren; man rör sig alltid mot ljuset vilket är viktigt för orientering och välbefinnande. Gårdar och bup -terrass De två vup-gårdarna kräver avgränsningar som tillgodoser säkerheten och samtidigt ger dagsljus och möjlighet till utblickar. Dessa skärmar gestaltas med glas och bärande träkonstruktion som påminner om torgets fasad. Lösningar för insynsskydd genom en ytbehandling av glaset studeras i senare bearbetning. bup-planet har tillgång till en stor takterrass som BUP-enheternas patienter kan nyttja för utevistelse av olika slag, exempelvis att fika, spela spel med mera. Terrassen avgränsas med hänsyn till säkerhet. Fasaden runt terrassen är i puts med större fasta glaspartier, liknande övriga fasader. Vid vårdrummets balkong uppstår ett mellanrum mellan den yttre putsfasaden och den inre trävolymen. Dagrummet Dagrummet är avdelnings hjärta. Här samlas man för att äta, titta på tv och umgås med andra. Tack vare husets stjärnform är det stora dagrummet naturligt uppdelad i olika zoner som ger varierade utblickar, är orienterade mot olika väderstreck och möbleras utifrån sin funktion. Gestaltningen bidrar till en ombonad, ljus och trygg miljö med god akustik. I dagrummet blir träboxarna synliga som väggbeklädnad. Golvmattan har en varm kulör och undertaket är ett perforerat gipsundertak. Trappor och foajéer Särskild omsorg har lagts i gestaltningen av huvudtrappan. Redan i entréplanet är huvudtrappan inbjudande för att uppmuntra till rörelse. Huvudtrappan är så öppen och transparent som möjligt med hänsyn till säkerheten. Vid trappan finns möjlighet till konst som kan synas i alla våningar. Trappan är placerad vid fasaden i direkt anslutning till den ljusa foajén som finns på varje våning. Här finns även en arbetsplats för koordinator.. 34 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 35

151 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Allrum finns i gaveln på varje modul och har utgång till en inglasad balkong. Dagrummet är avdelningens hjärta. 36 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 37

152 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Gestaltning byggnad 22, glasgången Glasgången binder samman torget med restaurangen i byggnad 35 och är det stråk där lunchgäster rör sig. Söder om glasgången finns en vacker grönskande kulle som bibehålls. Stora glaspartier mot grönskan gör promenaden mot matsalen till en vacker upplevelse. Glaspartierna bärs upp av samma typ av träpelare som används på torget. Längs gångens norra sida finns grupprum och föreläsningssalar för studenter. Grupprummen är träboxar enligt samma princip som torget. Gestaltning byggnad 24 Byggnad 24 är ett befintligt 1960-talshus. Det är dock viktigt att hålla ihop psykiatrins kvarter så att både de nya och det befintliga huset får samma dignitet. Exteriört målas byggnaden i samma varmgrå kulör som byggnad 22, för att visuellt hålla ihop kvarteret. Fläktrum och plåtarbeten på taket målas i en ljusare grå kulör. Mot gården behålls tegelfasaden. Interiört tas färgsättning och materialval upp från byggnad 22 men anpassas efter det befintliga husets förutsättningar. Trämaterialet återkommer som en röd tråd i kvarteret och används här främst på golvytor i form av en tålig industriparkett. Insida yttervägg får samma varmgrå kulör som utsidan, vilket ger en subtil fondeffekt och bidrar till orienterbarheten. Viktiga stråk och väntrum får sobra naturkulörer. Väntrum placeras ljust mot husets södra fasad med utsikt mot den lummiga gården. Byggnadens entré från torget markeras med en extra bred fasadöppning, i skarven mellan husets höga och låga del. Entréplanet ligger en meter över torgets och höjdskillnaden tas upp i en bred trappa. En ny hiss, som förbinder husets samtliga plan, når även ner till torget. Byggnad 24 har låga takhöjder vilket förutsätter synliga installationer i samtalsrum. I korridorer och väntrum, som har en högre säkerhetsklass, får undertak och något lägre takhöjd accepteras. Möbler och textilier väljs för att både möta kraven på trivsel och städbarhet. På plan fyra till sex finns endast administrativa lokaler och ett stort gemensamt personallunchrum med terrass. De övre planen har inga särskilda hygien- eller säkerhetskrav. Här utförs synliga vitlackerade installationer i samtliga rum för att maximera takhöjder. Övrig gestaltning anpassas efter personalens arbetssätt, men viktiga element som till exempel trä och färgsättning behålls från övriga delen av kvarteret. Entréplanet i byggnad 24 med väntrum och samtalsrum. 38 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 39

153 Systemhandling, psykiatrins kvarter Västra Götalandsregionen, Västfastigheter och Södra Älvsborgs sjukhus Konstruktion Grundläggning Grundläggningen av byggnadsstommen utförs med grundplattor och med längsgående sulor, på en sprängstensbotten. Hela grundläggningen dräneras. Golvet är skilt från grundkonstruktionerna med isolerande och fuktskyddande lager av makadam, cellplast och plastfolie. Källarväggar av platsgjuten betong motfylls och vilar på grundsulor. Väggarna värmeisolerar med cellplast och fuktskyddas med en membranisolering och ett dränerande lager i återfyllningen närmast väggen. Stomme Nybyggad, byggnad 22 Stommen är ett nav av en pelar-balkstomme med bjälklag av plattbärlag som kvarsittande form som samverkar med en platsgjuten överbetong. Innerväggarna i betong går kontinuerligt från bottenplan upp till övre plan. Runt navet sträcker sig fem flyglar, jämt fördelade. Ytterväggarna är så kallade utfackningsväggar. Stor omsorg läggs vid montaget för att få en tät klimatskärm. Kompletterande avväxlingar görs av stålbalkar på stålpelare. För att få en hög flexibilitet utförs bjälklag med stora och fria spännvidder. Bjälklagsbalkar integreras i bjälklagen för att uppta minimalt utrymme på bjälklagens undersidor. Byggnad 22:s pelar-balkstomme. Taket är ett isolerat bjälklag av trp-plåt på en pelar-/balkstomme av stål. Isoleringen är av pir och kilformad cellplast för att skapa ett fall i lutning på 1/40. Ovanpå isoleringen läggs ett tätskikt av bitumenduk. Genomföringar i taket görs med runda stålrör och tätstosar för att minimera fuktrisker och energiförluster. Byggnad 22 och byggnad 24 binds samman av ett torg där stommen består av limträpelare och limträbalkar. Ombyggnad, byggnad 24 Den befintliga stommen består av bärande ytterväggar, korridorväggar och tvärgående väggar. Väggar som rivs avväxlas med balkar av stål. Nya håltagningar i bjälklag för bland annat schakt avväxlas med balkar av stål. Ett nytt fläktrum byggs på taket och värmeisoleras. Ytterfasaderna tilläggsisoleras. Stabilitet Byggnad 22 Navet stabiliseras genom vertikala, kontinuerliga väggar av betong, som exempelvis hisschakt. Flyglar stabiliseras via diagonalstag av stål i gavlar och vid schakt. I båda fallen sker stabiliseringen i kombination med skivverkan i bjälklag och yttertak. Klimatskal Stor vikt läggs på energihushållningen. Byggnadsstommens klimatskal har därför en stor andel värmeisolering samtidigt som stor omsorg läggs på att få en tät byggnad med få köldbryggor. Täthet, infiltration Byggnadens luftläckage vid nybyggnad får inte överstiga 0,20 l/ (s m²) omslutande area vid ±50 Pa tryckdifferens. Stor vikt läggs på utformning av elementskarvar och fogar. U-värden, byggnadsdelar inkl. köldbryggor Golv på mark... Up = 0,10 W/m2 C Källaryttervägg...Up = 0,10 W/m2 C Ytterväggar...Up = 0,11 W/m2 C Yttertak...Up = 0,06 W/m2 C 40 Copyright 2016 Södra Älvsborgs sjukhus och Västfastigheter 41