MILJÖASPEKT BEFOLKNING

Transkript

1 MILJÖASPEKT BEFOLKNING Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn, äldre och funktionshindrade. Tillgänglighet handlar om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter utan hinder. Användbarhet är den tillgänglighet till målet som individen som individen själv uppfattar den. Avgränsning Utvecklingen av transportsystemet har påverkat olika grupper av befolkningen på olika sätt. Framförallt drabbas barn, äldre, och personer utan tillgång till bil när de får svårare att nå butiker och annan service. Förändringarna har också lett till att en stor del av befolkningen blivit beroende av bil för att klara vardagen. Barn Barn är enligt FN:s konvention om barnets rättigheter alla människor i åldrarna 0 17 år. 1 Barns rörelsefrihet har minskat över tid. T.ex.visar undersökningar att andelen barn i åldrarna sju till nio år som går till skolan på egen hand har minskat från 94% år 2001 till 47% år Centraliseringen av skolor och fritidsverksamheter har ökat barnens resande. Samtidigt har det område som barn kan utforska till fots på egen hand alltmer begränsats av de barriärer som gator, vägar och järnvägar utgör. Om barnet går i en skola som inte ligger närmast bostaden minskar möjligheterna att ta sig fram på egen hand. Förutom till skolan skjutsas barn ofta till kamrater och fritidsaktiviteter. Undersökningar visar att en dubbelt så stor andel barn skjutsas till fritidsaktiviteter jämfört med till skolan. Skjutsningen kan medföra två tur och returresor för att ett barn ska delta i en aktivitet. Äldre Trafikverkets definition av äldre baseras på den kronologiska åldern 65 år och äldre. För äldre upplevs det som mer problematiskt att resa kollektivt och att vara gångtrafikant än att köra bil. Bland äldre som är 80+ har procent problem med att använda det kollektiva transportutbudet. Det finns äldre som tidigare åkt kollektivt men som slutat att åka på grund av olika svårigheter såsom att stiga av och på en buss/tåg, långt gångavstånd till hållplats m.m. 2 Då kan det upplevas som att transportsystemet blir ett hinder i stället för att vara en möjlighet. Det är viktigt att det finns ett Önskade och faktiska resmöjligheter för äldre och funktionsnedsatta, Vinnova, LTH, 2007/2009 Arbetsversion Sida 1

2 äldreperspektiv med i planeringens tidiga skede så att äldres behov planeras in tidigt som exempelvis bänkar och belysning längs en viss gångväg. 3 Funktionshindrade Med människor med funktionsnedsättning avses främst personer med nedsatt rörelse, hörsel och orienteringsförmåga. Mätningar visar genomgående att personer med rörelse och synnedsättningar upplever brister i transportsystemet, framförallt fysiska men också när det gäller information och köpa/boka biljett. 4 5 Resultaten är samstämminga för samtliga trafikslag. Personer som är rörelsehindrade reser sällan med kollektivtrafik, mellan 9 och 21 procent beroende på färdmedel. Synskadade reser i större grad, mellan 27 och 73 procent beroende på trafikslag. Av de rörelsehindrade har 28 till 45 procent, beroende på färdmedel, uttryckt önskemål om att kunna resa eller resa mer men tycker sig inte kunna göra det. Motsvarande siffra för synskadade är 45 till 71 procent. Tillgång till handel och service Förändringar av befolkningens tillgång till handel och service har under det senaste dryga halvseklet till stora delar styrts utifrån transportsystemets utformning. Förändringen har skett under många år och inneburit att service och andra verksamheter centraliserats till ett fåtal platser och ofta lokaliserats intill infartsvägar och förbifarter. För att inte externa lokaliseringar ska leda till mer biltrafik och missgynna personer utan tillgång bil behöver lokalisering av nya större handelsområden ägnas särskild uppmärksamhet. Kommunens översiktsplaner redovisar ofta var nya handelsområden ska tillåtas när en ny förbifart planerats. I andra fall kan t. ex. etableringsexperter beskriva var det kommer att bli attraktivt att lokalisera nya handelsplatser i samband med nya vägdragningar. Betydande negativ miljöpåverkan uppstår om större handelsplatser inte lokaliseras så att de nya handelsplatserna blir lättillgängliga med kollektivtrafik och gång och cykel. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse Förutom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö baseras dessa bedömningsgrunder på politiska mål för barn, äldre resp. funktionshindrade samt de transportpolitiska målen. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Preciseringarna av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö förtydligar målets innebörd och används som stöd för att bedöma om målen uppfylls. Preciseringarna framhåller bl.a. att städer och tätorter ska planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala frågor. Utifrån preciseringarna har fem indikatorer valts för miljöaspekten befolkning vilka förväntas bidra till måluppfyllelse på följande sätt: 1. Infrastruktur anpassad till människors behov 3 Trafikverket. (2012). Kunskapsunderlag för äldres tillgänglighet. Ingrid Huss, Ssbtik.. 4 Riks stroke, transportslagsövergripande mätning av Upplevd tillgänglighet till Transportsystemet för personer med rörelsehinder, Syncentralerna i Sverige genom Nordiska undersökningsgruppen AB, Tillgängligheten vid resande för synskadade, Arbetsversion Sida 2

3 Barriäreffekter för barn, äldre och funktionshindrade minskar. 2. Tillgänglig kollektivtrafik Ökad anpassning av kollektivtrafiken och möjligheterna att ta sig till station/hållplats till fots och med cykel. 3. Attraktiva och säkra GC vägar Längden sammanhängande gc vägnät med separerade eller hastighetssäkrade korsningspunkter ökar. 4. Tillgängliga natur och grönområden Barns, äldres och funktionshindrades möjligheter att nå natur och grönområden utan att vara hänvisade till att bli skjutsade med bil ökar. 5. Långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur Möjligheten ökar att utan bil nå handel och service i tättbebyggda och/eller kollektivtrafikförsörjda områden. Transportpolitiska mål Enligt de transportpolitiska målen ska transportsystemet ge ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer ska öka. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik och att gå och cykla ska förbättras. Infrastrukturpropositionen anger att Vägverkets, numera Trafikverkets, åtgärdsplanering ska innehålla en analys av fördelningseffekter för barn. Barnpolitiska mål Barnets rättigheter och intressen ska genomsyra alla verksamheter som berör barn. Enligt regeringens barnrättspolitiska strategi ska beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper omsätta dessa rättigheter i berörda verksamheter. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Myndigheter som arbetar med frågor och verksamheter som rör barn har ett ansvar att skapa förutsättningar för samverkan och samordning med utgångspunkt i barnets rättigheter inom den egna myndigheten, i förhållande till andra myndigheter och i relation till den samverkan och styrning som sker gentemot kommuner och landsting. 6 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken I Nationell handlingsplan för äldrepolitiken har riksdagen beslutat att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. 6 Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Arbetsversion Sida 3

4 Äldre ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. De ska kunna röra sig i bostadsområden, i butiker och restauranger, på gator och med kollektivtrafik. Samhället skall planeras på ett sådant sätt att äldres behov av tillgänglighet till allmän service tillgodoses. 7 Funktionshinderspolitiken Transportsystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. 8 Bytespunkterna inom det nationellt prioriterade nätet av kollektivtrafik ska i ökad omfattning kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet ska öka. En särskild förordning reglerar de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken i verksamheterna. Statliga myndigheter ska vara föredöme för andra myndigheter. 9 Betydande negativ miljöpåverkan är fallet om barns, äldres respektive funktionshindrades behov av och rätt tillgänglighet inte prioriteras. 7 Prop. 1997/98:113. Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. 8 En strategi för genomförande av funktionshinderspoltiken , S2011/5905/FST 9 Förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken Arbetsversion Sida 4

5 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 1 God bebyggd miljö Barns, funktionshindrades respektive äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål. Påverkas barns, funktionshindrade och äldres möjlighet att ta fram på egen hand Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Grupper av barn, äldre eller funktionshindrade (> 30 %) kan inte ta sig fram säkert till sin målpunkt. Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 % Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till målpunkt på egen hand ökar med minst 10 % Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Syftar till att minska barriäreffekter för barn, äldre och funktionshindrade. Syftar till att handel och service kan nås utan bil i tättbebyggda och/eller kollektivtrafikförsörjda områden. Syftar till att öka barns, äldres resp. funktionshindrades tillgång till natur och grönområden utan att vara hänvisade till att åka bil. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Inventering av osäkra skolvägar inkl. anslutningar till skolbussar. Bedömning av antal barn med osäkra skolvägar (utifrån enkätundersökning) Utförda barnkonsekvensanalyse r vid infrastrukturprojekt som påverkar barns rörelsemönster Konsekvensanalys med prövning och redovisning av vilka åtgärder som är de bästa för respektive grupp. Barnkonsekvens analyser. Uppskattning av antal barn som kommer att få säkrare skolvägar resp. som kommer att få svårare att komma till målpunkter. Frågor till föräldrar (görs av Trafikverket vart 3:e år) Frågor till barn.(dito) Andel av årliga investeringar Avprickning av vidtagna åtgärder. Arbetsversion Sida 5

6 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 2 God bebyggd miljö Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter Finns ytterligare behov av transporter? Förändras förutsättningarna att använda kollektiva transporter eller att gå och cykla till utbud och aktiviteter? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Möjligheterna försämras/förbättras väsentligt att med kollektivtrafik eller med gångoch cykel pendla till arbete och studier eller nå fritidsaktiviteter. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Syftar till anpassning av kollektivtrafiken och möjligheterna att ta sig till station/ hållplats till fots och med cykel. Syftar till att öka längden sammanhängande gc vägnät med separerade eller hastighetssäkrade korsningspunkter. Förbättrade möjligheter att nå fritidsaktiviteter. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Jämförelse mellan befintlig och framtida kollektivtrafik Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalys Kunskapsunderlag. Planeringsunderlag. Kundgruppsdokument Sampers (se möjligheter att resa kollektivt etc.) Konsumentverkets tillgänglighetsmodell Se om cykelvägar anordnas vid 2+1 vägar. Se hur GC trafik påverkas av stängda plankorsningar. Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort, Trafikverket 2010 (mäter tillgänglighet till flera olika typer av målpunkter mha GIS) Avprickning av vidtagna åtgärder. Kollektivtrafikbarometern (bl.a. funktionshindrade) Avprickning av vidtagna åtgärder. Se om cykelvägar anordnas vid 2+1 vägar. Se hur GC trafik påverkas av stängda plankorsningar Fd Rikstrafikens tillgänglighetsmodell (mäter tillgänglighet i 10 Vägverket. (2004). Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser. Publ. 2003: Trafikverket. (2012). Kunskapsunderlag ökad tillgänglighet för barn. (Under utgivning. Remissversion finns) 12 Trafikverket. (2012). Kunskapsunderlag. Äldres tillgänglighet i transportsystemet. (Under utgivning. Remissversion finns) 13 Trafikverket. (2012). Planeringsunderlag för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. (Under utgivning. Remissversion finns) 14 Trafikverket. (2012). Samlat planeringsunderlag. Transportsystemets användbarhet för persontransporter. (Under utgivning. Remissversion finns) 15 Trafikverket. (2011). Våra kunder de vi är ll för. Beställningsnummer: aspx Arbetsversion Sida 6

7 Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning kollektivtrafiken) Restidskvoter Arbetsversion Sida 7

8 Version Arbetsversion Utvecklingsbehov Idag har vi en hel del forskning om att mäta tillgänglighet, även för svaga grupper. Att omsätta denna kunskap till effektsamband är svårare, och svårast är att identifiera åtgärder, eftersom Trafikverket normalt inte är en aktör när det gäller serviceutbud (undantag körkortsprov). Det saknas alltså inte kunskap utan det saknas policies och strategier för hur samhället ska kunna förbättra tillgängligheten. Dåligt utformade knutpunkter mellan de olika trafikslagen gör det svårt att ta sig till målpunkter. Dåligt utformade knutpunkter för gods gör att byte av transportmedel blir dyrare än att transportera hela vägen med bil. Fula väg och järnvägsmiljöer, överväxta spår och förfallna lastkajer, liksom stora öde asfalts och parkeringsplatser påverkar också oss som människor. Det här är exempel på frågor som idag inte hanteras i samhällsekonomiska kalkyler. Vi kan alltså inte värdera de åtgärder som måste göras av samhället för att skapa bättre förutsättningar för vårt resande. Här saknas metoder för att värdera det som folk i allmänhet uppskattar i samhället. Det saknas metoder för att miljöbedöma effekter för utsatta grupper. När betydande negativ eller positiv miljöpåverkan uppträder behöver generellt undersökas närmare. Miljöaspektens relation till andra miljöaspekter behöver också bli tydligare. Medfinansiering De åtgärder som kan bli aktuella för att förbättra miljötillståndet för befolkningen är alla sådana som kan bli föremål för medfinansiering. Arbetsversion Sida 8