PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys
|
|
- Solveig Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 9 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) E. Miörner/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) S. Broberg/Atkins Godkänd beställare B.-M. Jacobsson/Lidingö Stad Dokumentnummer Version 2.1 NB Datum Rev.datum/Sign /ELMI PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Ny Bro 2020 Underlag för inriktningsbeslut
2 Sida 2 av 9 Innehåll 1 Bakgrund Jämställdhetsanalys Definition av jämställdhet På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka jämställdheten? Mål Nulägesanalys Barnkonsekvensanalys Mål På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka barn? Nulägesanalys Utvärdering av alternativ Sammanfattning... 9
3 1 Bakgrund Sida 3 av 9 Lidingö stads kommunfullmäktige beslutade år 2012 att en ny bro ska byggas mellan Lidingö och Stockholm. Projektet, som benämns Ny bro 2020, ska vara färdigställt år Den nya bron ska då ersätta Gamla Lidingöbron och dess funktioner för gång-, cykel- och mopedtrafik samt spårväg. I aktuell PM konsekvensbeskrivs de sex broalternativ som studerats djupare utifrån ett jämställdhets- och barnperspektiv. Inledningsvis beskrivs hur Ny bro 2020 kan påverka jämställdhet respektive barn, varefter relevanta mål presenteras. Vidare görs nulägesanalyser innan alternativen utvärderas utifrån läge, profil och sektion. 2 Jämställdhetsanalys 2.1 Definition av jämställdhet Med jämställdhet avses att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. 1 Inom samhällsplanering innebär det exempelvis att kvinnor och män på jämlika villkor ska kunna förvärvsarbeta och delta i samhället. 2.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka jämställdheten? Generellt sett är staden i många avseenden anpassad för resor med bil. Den är dock sämre anpassad för resor kopplade till hemmets obetalda arbete, så som till förskola, matbutik och servicemålpunkter. Dessa resor görs oftare med gång, cykel och kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel. Idag utförs hemmets obetalda arbete i större utsträckning av kvinnor än av män. En anpassning av staden så att den bättre uppfyller de krav som ställs vid reproduktivt arbete (obetalt hem- och omsorgsarbete) är en viktig jämställdhetsfråga. 2 En viktig aspekt för såväl kvinnors som mäns resande är hur tryggt trafiksystemet är. Trygget är, till skillnad från säkerhet, en subjektiv upplevelse. Människors trygghet kan påverkas av faktorer som ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och religion, men också av kön. Särskilt kvinnors rörelser i det offentliga rummet begränsas ofta av potentiella, snarare än faktiska, kränkningar. Många kvinnor utvecklar strategier, som att ta bilen istället för att gå, ha obiltelefonen i ringläge eller hålla en nyckelknippa i handen för att avfärda en potentiell förövare. Den fysiska utformningen av en plats kan påverka känslan av trygghet Mål Projektmål Målet med Ny bro 2020 är att skapa en långsiktigt hållbar förbindelse som ersätter Gamla 1 Nationalencyklopedin, uppslagsord jämställdhet 2 Larsson, Anita och Jalakas, Anne 2008 Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv 3 ibid
4 Sida 4 av 9 Lidingöbron och som möjliggör uppfyllande av lokala, regionala och nationella mål inom berörda områden Jämställdhetspolitiska målen Regeringen har formulerat en vision som ska vara vägledande i det strategiska arbetet för att uppnå en ökad jämställdhet: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Fyra delmål styr huvudsakligen inriktningen för regeringens politik. 4 Tre av dessa berör Ny bro 2020: En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. - Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka i samråd och medborgardialoger. Projektgrupp samt beslutsfattare bör vara jämt fördelade avseende kön. En jämn fördelning av det obetalda arbetet i hem- och omsorgsarbetet. - En anpassning av staden så att den bättre uppfyller de krav som ställs vid reproduktivt arbete, exempelvis genom bättre tillgänglighet till förskola, skola, matbutik och servicemålpunkter. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. - Kvinnor ska inte behöva använda strategier för att undvika potentiella kränkningar i det offentliga rummet Transportpolitiska målen Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet har delats upp i två delar; funktionsmålet och hänsynsmålet, där funktionsmålet bland annat handlar om jämställdhet. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov Plan- och bygglag I plan- och bygglagens (2010:900) portalparagraf framhålls att planeringen ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala förhållanden 6. Jämlikhet är ett bredare Plan och bygglag 2010:900 1
5 Sida 5 av 9 begrepp än jämställdhet, som syftar till den jämlika relationen mellan kvinnor och män. Därmed ska allt arbete inom ramen för PBL även verka för jämställdhet mellan könen Lidingö stad I Lidingö stads trafikstrategi finns fem strategier, en av dem gäller att Lidingö ska vara en trafiksäker och tillgänglig ö. För att Lidingö stad ska vara tillgänglig för alla måste den fysiska miljön utvecklas och förbättras så att alla har rätt till och ges möjlighet till att delta i samhällslivet på jämlika villkor Nulägesanalys Gamla Lidingöbron bidrar idag till möjligheten att röra sig mellan Lidingö och Stockholm med kollektivtrafik, gång och cykel. Lidingöbanan (spårväg) slutar idag i Ropsten, där byte kan ske till tunnelbana. Den planeras dock att byggas ihop med Spårväg City vilket kommer att möjliggöra en bekvämare resa, utan byte, från Lidingö till Stockholms innerstad. Gångoch cykelbanan på Gamla Lidingöbron är kopplad till det övergripande GC-vägnätet och ger goda förutsättningar för exempelvis arbetspendling. Den är dock smal, vilket kan begränsa framkomligheten för gående och cyklister. Gamla Lidingöbron är smal (cirka 3,5 meter bred gång- och cykelbana), vilket kan leda till en känsla av instängdhet. Bron är dock väl upplyst. På Lidingösidan ansluter Gamla Lidingöbron till ytor som i hög grad präglas av storskaliga trafiklösningar. Det handlar om vägbrons anslutande ramper, det lokala vägnätet och spårvägssträckningen. I övrigt utmärks platsen av havet och den branta, delvis klippiga stigningen mot Lidingö centrum/torsvik. På Stockholmssidan är miljön delvis liknande då infrastrukturen är mycket dominerande. Platsen för brons anslutning är dock mer utredd än på Lidingösidan och här finns tunnelbanestation Ropsten samt sluthållplats för Lidingöbanan. Under vägbrons ramper finns idag stora parkeringsytor och söder om ramperna en bensinmack samt en del verksamheter, främst i form av industrier. Områdena i anslutning till bron kan upplevas som ödsliga och otrygga under dygnets mörka timmar, då det inte finns bostäder eller verksamheter som bidrar med folkliv utanför kontorstid. 3 Barnkonsekvensanalys 3.1 Mål FN:s konvention om barnets rättigheter Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter (även kallad barnkonventionen) ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt regeringens strategi, för att stärka barnets rättigheter (Prop. 2009/10:232), ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta kräver kontinuerliga konsekvensanalyser av 7 Lidingö stad, Lidingö trafik 2030, Lidingö möter framtiden en trafikstrategi 2013
6 beslut som påverka barns fysiska och sociala miljö. Sida 6 av Plan och bygglag Plan och bygglagens portalparagraf med formuleringen planeringen ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala förhållanden 8 är tillämplig även ur ett barnperspektiv. 3.2 På vilket sätt kan Ny bro 2020 påverka barn? Barns rörelsefrihet har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Färre barn kan och tillåts leka i gaturummet och på egen hand ta sig till målpunkter som skola, fritidsaktiviteter och kompisar. Detta innebär ett hot mot deras livskvalitet, men det får också negativa konsekvenser som ökade kostnader och tidsåtgång för föräldrar som skjutsar sina barn. En följdeffekt av detta är att det blir mer trafik vid till exempel skolor och i samband med fritidsaktiviteter, vilket medverkar till en ytterligare försämring av närmiljön. 9 Barn uppträder inte alltid trafiksäkert. Deras syn- och hörsel är inte fullt utvecklad och de kan inte sprida sin uppmärksamhet, utan ägnar sig i högre grad än vuxna åt en sak i taget. Ett barn kan inte heller sätta sig in i exempelvis bilistens situation och ta hänsyn till den. Vidare förväntar sig barn att vuxna ska följa de regler som gäller. När det gäller cykling så ställer detta särskilt höga krav på trafikmognad hos barn. 10 Cyklande och gående barn behöver breda gång- och cykelbanor, då de rör sig annorlunda än vuxna och exempelvis behöver mer vingelmån. Barn har också svårare än vuxna att bedöma hastigheten som mötande cyklister och mopedförare. Anslutningar till omgivande gång- och cykelvägnät bör utformas utan korsningar i plan med fordon eller spårvägstrafik i plan. De kan även ha svårare att orka cykla i uppförsbacke och att hantera höga hastigheter i nedförsbacke. Vidare är barn mer beroende av tydlighet och enkelhet i trafikmiljön, vilket gör att planskilda korsningar med spårvägen bör studeras i projektets fortsatta arbete. 3.3 Nulägesanalys Gångbanan och cykelbanan på Gamla Lidingöbron är separerade från varandra med en heldragen linje. Gångbanan är dock smal och medger inte utrymme för busande barn. Även cykelbanan är smal, vilket gör trafikmiljön komplicerade för cyklande barn, särskilt vid möte. Broöppning kan skapa en komplicerad situation för barn, men detta sker inte i dagsläget då den är plomberad på grund av tekniska förutsättningar. 4 Utvärdering av alternativ Följande faktorer utvärderas ur ett barn- och ett jämställdhetsperspektiv: Läge: Placeringen av bron i plan kan påverka tillgängligheten i trafiksystemet, främst 8 Plan och bygglag 2010: Trafikverket 2005 Barnen och vägplaneringen 10 Trafikverket 2005 Vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplaneringen
7 Sida 7 av 9 avseende kollektivtrafik där de olika brolägena ger olika långa bytesavstånd mellan spårväg och tunnelbana. Profil: Brons profil bestämmer vilka lutningar GCM-banan får, vilket i sin tur påverkar barns tillgänglighet till gång- och cykelbanorna. En hög lutning ger generellt sämre tillgänglighet till bron, vilket även kan påverka jämställdheten. Sektion: Brons sektion för GCM-trafik påverkar framkomligheten för dessa trafikslag. Sektionen påverkar även barns tillgänglighet, då de kan behöva mer utrymme än vuxna. Vidare kan en smal sektion upplevas som mer otrygg och instängd än en bred sektion. För en djupare beskrivning av alternativen, se PM Trafik samt PM Alternativstudie. Alternativ 1 innebär att en ny bro anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en låg bro med en lutning om max 0,5 %. Alternativet är likt Gamla Lidingöbron, med skillnaden att sektionen för GCM-trafiken är betydligt bredare (7,37 meter mot 3,5 meter) vilket ger bättre tillgänglighet och trygghet. Alternativet innebär ett förbättrat trafiksystem för kollektivtrafik, gående och cyklister, vilket är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Alternativet innebär ett förbättrat trafiksystem för kollektivtrafik, gående och cyklister, vilket är positivt ur ett barnperspektiv. Alternativ 2 innebär att en ny bro anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en mellanhög bro med en lutning på max 2 %. Alternativet innebär en viss försämring för GCM-trafiken ur ett lutningsperspektiv jämfört med Gamla Lidingöbron, men detta vägs delvis upp av den bredare sektionen (7,37 meter mot 3,5 meter), som ger ökad framkomlighet och trygghet. Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ur ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativ 3 innebär att en ny bro anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en hög bro med en lutning på 3-4 %. Lutningen ger inte en acceptabel tillgänglighet för GCM-trafiken. Sektionen är bredare jämfört med Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket gynnar framkomligheten och ökar tryggheten. Alternativet bedöms med hänsyn till den ökade lutningen vara negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativet bedöms med hänsyn till den ökade lutningen vara negativt ur ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativ 4 innebär att en ny bro anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron.
8 Sida 8 av 9 Linjeföringen i profil avser en låg bro med en lutning om max 0,5 %. Alternativet har en bredare sektion än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär dock att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem. Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ut ett jämställdhetsperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativet bedöms sammantaget inte ge några konsekvenser ut ett barnperspektiv, jämfört med Gamla Lidingöbron. Alternativ 5 innebär att en ny bro anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en mellanhög bro med en lutning på max 2 %. Alternativet innebär en viss försämring för GCM-trafiken ur ett lutningsperspektiv jämfört med Gamla Lidingöbron, men detta vägs delvis upp av att sektionen blir bredare än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter) som ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem. Alternativet bedöms innebära en viss försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron. Alternativet bedöms innebära en viss försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett barnperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron. Alternativ 6 innebär att en ny bro anläggs söder om och parallellt med Lidingöbron. Linjeföringen i profil avser en hög bro med en lutning på 3-4 %. Lutningen ger inte en acceptabel tillgänglighet för GCM-trafiken. Alternativet har en bredare sektion än Gamla Lidingöbron (7,37 meter mot 3,5 meter), vilket ger ökad framkomlighet och trygghet. Den södra placeringen innebär att avståndet till tunnelbanan i Ropsten kan bli längre, vilket ger längre bytestider och ett mindre sammanhållet kollektivtrafiksystem. Alternativet bedöms innebära en försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett jämställdhetsperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron. Alternativet bedöms innebära en försämring för kollektiv- och GCM-trafik, vilket är negativt ur ett barnperspektiv, jämfort med Gamla Lidingöbron.
9 Sida 9 av Sammanfattning Sammantaget bedöms alternativ 1 vara mest fördelaktigt ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Alternativet bidrar till en förbättring av kollektiv- och GCM-trafiken jämfort med Gamla Lidingöbron. Alternativ 2 och 4 bedöms inte ge några konsekvenser, varken ur ett barn- eller jämställdhetsperspektiv. Alternativ 5 innebär att bron lutar något mer än Gamla Lidingöbron, samtidigt som avståndet mellan spårväg och tunnelbana kan öka. Sammantaget försämrar det kollektiv- och GCM-trafiken jämfört med Gamla Lidingöbron något. Alternativ 3 och 6 innebär lutningar om 3-4%, vilket inte ger en acceptabel tillgänglighet för GCM-trafiken. I Alternativ 6 ökar dessutom avståndet mellan spårväg och tunnelbana. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Jämställdhetsperspektiv Barnperspektiv Positiv konsekvens Ingen konsekvens Något negativ konsekvens Negativ konsekvens Vidare barnkonsekvens- och jämställdhetsanalyser av utformningen av bron och dess anslutningar bör göras i kommande skeden, när bron gestaltas. Trafikmiljön bör då utformas med hög trafiksäkerhet, tydlighet och trygghet. Det kan exempelvis innebära god belysning, trafiksäkra korsningar och tydlig skyltning av de olika körfälten på cykelbanan.
Diarie-/Upphandlingsnummer. TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) T. Hedberg/ATKINS Godkänd beställare. B-M. Jacobsson/Lidingö stad PM GCM
Sida 1 av 7 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) A. Aslan/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) T. Hedberg/ATKINS
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merUtredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011
Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:
Läs merTrafikverkets arbete med fotgängare
Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma
Läs merJämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet
Jämställdhetsintegrering i transportsektorn Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet Synen på kvinnor och mäns resor och transporter Det finns anledning att utmana cirkelresonemanget
Läs merEn bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och
Läs merEn bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Gamla brons historia Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron
Läs merJÄMSTÄLLDHET OCH GENUS
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,
Läs merDiarie-/Upphandlingsnummer. TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) P. Svensson/ATKINS Godkänd beställare. B-M. Jacobsson/Lidingö Stad.
Sida av rojekt Ny Bro Handläggare av (leverantör) -A. Martinsson/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/: / Granskad (leverantör). Svensson/ATKINS Godkänd beställare
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merTrafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin
Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen Norra Latin 2018-11-20 ÖVERGRIPANDE MÅL: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning
Läs merBarnkonsekvensanalyser
2010-03-12 Thomas Larsson 1 Barnkonsekvensanalyser Thomas Larsson Vägverket Samhälle thomas.larsson@vv.se 0771-119 119 (Trafikverket 1 april 2010) 2010-03-12 Thomas Larsson 2 Barnkommitténs huvudbetänkande
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merSAMLAD EFFEKTBEDÖMNING Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544
-14 Vägplan, samrådshandling Väg 919, Vadstena Motala Gång- och cykelväg Ärendenummer: TRV 2016/104544 Upprättad av: Martina Olgemar, Sweco Kontaktperson: Malin Skyman, Trafikverket Effektbedömning Väg
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Läs merJämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10
Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika
Läs merEtt jämt Västernorrland
Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merPM Trafik. Ny Bro 2020 Underlag för inriktningsbeslut 2014-09-09/ELMI. Projekt Diarie-/Upphandlingsnummer Dokumentnummer
37 Sida 2 av 37 37 Sida 3 av 37 37 INNEHÅLL 1. Inledning...4 2. Syfte och avgränsning...5 3. Metod...5 4. Förutsättningar... 4.1 Lidingö... 4.2 Pendlings- och resmönster... 4.3 Spårväg...10 4.4 Sjötrafik...10
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merMiljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merKonsekvensutredning av - föreskrifter och allmänna råd om yrkeskunnande vid tunnelbana och spårväg
Konsekvensutredning 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Klas Berglund Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning av - föreskrifter och allmänna
Läs merAtt integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merJämställdhetsenkät sammanställning
Jämställdhetsenkät sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till de som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden. Den ställde frågor som utformades efter riksdagens fyra jämställdhetspolitiska
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merPM Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron förslag med konsekvensanalys
PM Lidingöbanan genom Torsvik/Lidingö C och Lilla Lidingöbron förslag med konsekvensanalys Varför bör Lidingöbanan gå via centrum? Södra ön har ingen bra kollektivtrafikförbindelse med Centrum. Bussarna
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merNy förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum
Nacka kommun Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum Stockholm 2010-02-03 Ny förbindelse Kvarnholmen Nacka Centrum Datum 2010-02-03 Uppdragsnummer 612008307 Utgåva/Status Version 2 Carl Chytraeus Eva-Lena
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merGång- och cykelbana längs med tunnelbanebron över Norra länken. Avrapportering
Tjänsteutlåtande Dnr T2016-02298 Dnr E2016-025988 Sida 1 (7) 2016-06-30 Handläggare Trafikkontoret Cecilia Sjödin Trafikplanering Telefon: 08-508 262 40 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Exploateringsnämnden
Läs merProcesskartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merKonsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke
Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke
Läs merCykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut
Sida 1 (9) 2018-01-01 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut Förslag till beslut
Läs merEtt jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH Anna Wahl, Vicerektor för jämställdhet och värdegrund Ett jämställt och jämlikt KTH Regeringsuppdrag om jämställdhetsintegrering
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merEtappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys
1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)
Läs merKonsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon
Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Yvonne Wärnfeldt Väg och järnväg Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Transportstyrelsens
Läs merKonsekvensutredning av ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:24) om mopeder och släpvagnar som dras av mopeder
Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linda Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsteknik väg Konsekvensutredning av ändring i Vägverkets
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merPM Underlag för nyttoberäkningar av spårinvesteringar på Lidingö
1 (5) 2015-07-11 Preliminärversion PM Underlag för nyttoberäkningar av spårinvesteringar på Lidingö Bakgrund I samband med förhandlingar om utbyggd kollektivtrafik i Stockholmsregionen har Sverigeförhandlingen
Läs merRemissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)
1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merVem leder hemarbetet?
Vem leder hemarbetet? Kerstin Alnebratt, föreståndare Nationella sekretariatet för genusforskning www.genus.se De jämställdhetspolitiska målen Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merNationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Läs merSveriges jämställdhetspolitik
Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merstadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon:
Sida 1 (5) 2017-12-01 Exploateringskontoret Dnr 123-1872/2017 Dnr E2017-04507 Dnr T2017-03388-1 Handläggare Anton Västberg Telefon: 08-508 29 305 Till Kommunstyrelsen Exploateringskontoret Karl-Johan Dufmats
Läs merDiarie-/Upphandlingsnummer. TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) R. Timmerman/ATKINS. B-M. Jacobsson/Lidingö Stad. PM Alternativstudie
Sida 1 av 53 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) S. Broberg/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) R. Timmerman/ATKINS
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merBilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.
Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.
Läs merTrafikutredning för ny förskola på Nyängsvägen
Trafikutredning för ny förskola på Nyängsvägen 0.9 2018-02-08 PM Externgranskning IL 0.7 2018-02-02 PM Interngranskning IL SK Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokument är framtaget
Läs merBilaga 5 Samlad effektbedömning
Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie
Läs merJämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merEtt jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Läs merVad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks
Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket
Läs merPM Trafikutredning McDonald s
PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1
Läs merShared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merStatens engagemang i elvägssystem
Statens engagemang i elvägssystem Anders.Berndtsson@Trafikverket.se 010 123 65 29 Vilken är meningen med föreningen? Det transportpolitiska målet: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merKarlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!
SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.2808 2016-08-22 Social konsekvensanalys Planprogram Lyckeby centrum Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och
Läs merPresentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Läs merYttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,
Läs merAnslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget
Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget ÅF-Infrastructure AB, SE- 169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
Läs merKonsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om anmälan av fordon i slutserie
Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Björn Englund Väg och järnväg Enheten för teknik och trafik Sektion fordonsgodkännande Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om anmälan
Läs merHållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB
Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2
Läs merStråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister
Stråk 6 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
Läs merJustering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs merInformation till skolor
Information till skolor Många föräldrar känner en oro för sina barns skolväg. Det leder ofta till att barnen skjutsas ända fram till dörren. Detta beteende skapar kaotiska trafiksituationer runt skolan,
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Norrmalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (5) 2017-08-18 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08 508 09 062 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för ett jämställt Stockholm
Läs merJämställdhetsintegrerad budget
Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till
Läs merKonsekvensutredning av föreskrifter om godkännande av mopeder
Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Janike Rudert/Ingela Sundin Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning av föreskrifter om godkännande av mopeder Transportstyrelsens förslag:
Läs merJämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS
Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag
Läs merHär presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merMILJÖASPEKT BEFOLKNING
MILJÖASPEKT BEFOLKNING Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merYttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258
YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.
Läs merTrafikplats Ideon i Lund. förstudie
Trafikplats Ideon i Lund förstudie Inledning Lunds stad med drygt 112 000 invånare (2011) är en viktig och växande ort inom regionen dels som bostads- och utbildningsort men även som arbetsplats för ett
Läs mer