PM Underlag för nyttoberäkningar av spårinvesteringar på Lidingö

Transkript

1 1 (5) Preliminärversion PM Underlag för nyttoberäkningar av spårinvesteringar på Lidingö Bakgrund I samband med förhandlingar om utbyggd kollektivtrafik i Stockholmsregionen har Sverigeförhandlingen och Stockholms läns landstings trafikförvaltning kontaktat Lidingö stad för diskussion om utbyggd spårtrafik på Lidingö med en tidshorisont bortom gällande översiktsplan. Nedan följer en kortfattad analys av potentiella utvecklingsmöjligheter. Efter en första återkoppling och dialog är vi beredda att komplettera materialet med bland annat nyttoanalyser av potentiell utbyggd kollektivtrafik och därmed förstärkt regional tillgänglighet. Vi vill också få möjlighet att kvalitetssäkra inlämnat material innan slutleverans. Nuläge Översiktplanen (2012) och Riktlinjer för bostadsförsörjning (2015) ger riktlinjer för stadens planering till Stadsdelen Dalénum växer nu fram med ett hundra lägenheter om året. Vi har ett antaget planprogram för Centrum-Torsvik som nu följs av detaljplanering för bland annat bostäder och ett utökat centrum. För Högsätra-Bergsätra pågår arbete med planprogram och i flera stadsdelar, exempelvis Larsberg, Rudboda och Björnbo pågår detaljplanering för bostadstillskott. I nästa steg planeras för utveckling av Näset, Baggeby och Bodal samt ytterligare tillskott i Larsberg. Detaljplanering pågår också för ett flertal projekt med syfte att omvandla lokaler till bostäder. Utöver nya bostäder planerar Lidingö stad också för hållbara resor. Staden utreder nu Lilla Lidingöbron, en ny bro mellan Stockholm och Lidingö för Lidingöbanan, Spårväg City, det regionala cykelnätet samt gång- och mopedtrafik. Gamla Lidingöbron, där dagens spår-, gång-, cykel- och mopedtrafik går, är uttjänt och måste ersättas av en ny bro. Både pelare och stålkonstruktion är i sådant skick att säkerheten inte kan garanteras om inte stora renoveringsåtgärder görs. Staden står därför inför beslut om anskaffning av en ny bro som planeras tas i drift till år Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet behandlas nu av Mark- och miljödomstolen, samråd om detaljplaner för bron har POSTADRESS Lidingö stad Lidingö BESÖKSADRESS Stockholmsvägen 50 TELEFON vx FAX E-POST lidingo.stad@lidingo.se INTERNET

2 hållits i både Stockholm samt Lidingö och beslut i kommunstyrelsen om att upphandla entreprenör planeras till oktober En tunnelbaneutbyggnad till Lidingö skulle kräva ytterligare en bro alternativt samordning av trafikslag på en gemensam bro. Samplanering av nya spår över Lilla Värtan är intressant både ur ekonomiskt perspektiv och ur stadsbildssynpunkt. Men eftersom Gamla Lidingöbron är i dåligt skick måste frågan om lämplig brolösning hanteras mycket brådskande. 2 (5) Frågor om infrastruktur och kollektivtrafik på lång sikt behöver analyseras med syfte att säkerställa handlingsfrihet för kommande generationer. Det är därför viktigt att behålla möjligherna till förlängning av tunnelbanan till Lidingö, även om det inte skulle bli av i närtid. Likaså är hopkoppling av Lidingöbanan med Spårväg City en regional angelägenhet på både kort och lång sikt. Teoretiskt utvecklingsscenario med tidshorisont bortom 2030 Översiktsplanen har 2030 som målår. I detta PM riktar vi blicken bortom översiktsplanens tidshorisont. Nedan beskrivet utvecklingsscenario grundar sig dock på den gällande översiktsplanens tre huvudsakliga mål: 1. Grönstrukturen ska utvecklas och bevaras, såväl för människor som för den biologiska mångfalden. 2. Kommunikationerna ska förbättras både inom och till/från Lidingö. Kollektivtrafiken ska förstärkas och de olika trafikslagen ska integreras. 3. Översiktsplanen ska främja en samhällsutveckling som är ändamålsenlig och långsiktigt hållbar. Utvecklingen ska ske på ett sätt som främjar levnadsvillkoren både för dagens Lidingöbor och kommande generationer. Tillskott av bostäder förutsätts därför ske i kollektivtrafiknära lägen inom befintlig bebyggelse. Vi ser två möjligheter till spårinvesteringar som skapar nyttor såväl lokalt som regionalt: omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum och förlängning av tunnelbanan till Lidingö. Båda möjligheterna redovisas nedan följt av de nyttor de skapar. Lidingöbanan ges ny sträckning via centrum För hundra år sedan byggdes Lidingöbanan till AGA. Banan har sedan byggts ut och moderniseras i dag. Mellan Ropsten och Baggeby går den inte förbi stadens centrum utan via Torsvik där dagens hållplats är otillgängligt placerad med få påstigande. Det innebär att de som vill resa kollektivt mellan centrum och stadens södra delar behöver byta mellan buss och spårväg. Det har länge funnits tankar på en omdragning av Lidingöbanan via centrum för att öka tillgängligheten. Översiktsplanen anger ett utredningsområde för ny dragning och frågan diskuterades mellan landstingets trafikförvaltning och Lidingö stad under förra mandatperioden. Trafikförvaltningen meddelade då att det inte fanns utrymme för en sådan investering i landstingets budget

3 3 (5) inom en överskådlig framtid, men att man inte motsatte sig om kommunen vill göra den investeringen på egen bekostnad. Kollektivtrafiken är dock inte en kommunal uppgift varför Lidingö stad inte ansåg det rimligt att göra den investeringen. Nu när staden påbörjar detaljplanering av Lidingö centrum aktualiseras frågan igen. Om ny sträckning för Lidingöbanan är genomförbar kan staden anpassa den nya bebyggelsen till den framtida banan. Utredningar för planprogrammet Centrum-Torsvik visar att bana via centrum är fysiskt möjlig att genomföra. Aktuella planer för centrumområdet ger tillsammans med planerad ny Lidingöbro nya förutsättningar för effektiv spårtrafik via centrum. Det är därför lämpligt att beräkna nyttan av en ny sträckning för banan på nytt. Bilaga visar data och möjlig sträckning för Lidingöbanan via centrum. Tunnelbanan förlängs till Lidingö centrum Tunnelbanan byggdes ut till Ropsten 1967 och förbereddes redan då för förlängning vidare mot Lidingö. Ropsten är i dag Lidingötrafikens viktigaste bytespunkt. Till vardags kommer arbetspendlare till fots, på cykel, med buss eller Lidingöbana alternativt med bil till Ropsten för att byta till tunnelbana eller buss för vidare färd mot arbetsplatser i regionen och på Lidingö. Både Lidingös utpendling och inpendling är betydande i antal resenärer. Infartsparkeringen är viktig för att möjliggöra för fler att åka kollektivt in mot Stockholmsregionen. Detsamma gäller möjligheten att hämta eller lämna passagerare i Ropsten. Lidingö har antagit en trafikstrategi som har som mål att 80 procent av arbetsresorna sker med gång/cykel eller kollektiva färdmedel år Detta är ett ambitiöst mål som kräver stora åtaganden från Lidingös sida. För att möjliggöra ett hållbart resande krävs också goda bytespunkter mellan olika transportslag. Förlängning av tunnelbanan till Lidingö skulle innebära att bytespunkten flyttas från Stockholm till Lidingö. Det skulle utöver stärkt regional tillgänglighet också medge ett nytt effektivare busslinjenät på Lidingö. Ytterligare förlängning av tunnelbanan till Högsätra-Dalénum skulle innebära effektiv kollektivtrafik till Lidingös befolkningstätaste delar där också störst nytillskott av bostäder kan ske. Tidigare utredning (Sträckningsstudie spår Lidingö, WSP 2006) visar att förlängning är möjlig. Gällande detaljplaner i Stockholms stad och Lidingö stad medger att bro för tunnelbanans förlängning uppförs. Bilaga visar data och möjlig sträckning för tunnelbana till Lidingö centrum. Utvecklad spårtrafik ger flera slags nyttor Utvecklad spårtrafik på Lidingö medför nyttor såväl lokalt som regionalt. Nedan ges exempel på nyttor av både Lidingöbana via centrum och tunnelbana till Lidingö. Hur stora nyttorna blir av Lidingöbana respektive tunnelbana redovisas dock inte i detta skede.

4 4 (5) Ökade fastighetspriser och markvärden Förbättrad tillgänglighet medför ökade värden för såväl befintliga fastigheter och bostäder som tillkommande byggrätter. God tillgänglighet ökar också värden på marknaden för kommersiella lokaler (handel, service och kontor). Stärkt lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi planerar nu för ett utvecklat Lidingö centrum till vilket Lidingöbana och tunnelbana skulle ge ökat kundunderlag, dels genom att bytespunkten flyttas från Ropsten, dels genom fler boende på Lidingö. Ökad handel och service innebär fler lokala arbetstillfällen. Lidingö har befolkningsutveckling med stigande medelålder. Nya bostäder skulle ge fler invånare i arbetsför ålder och jämnare efterfrågan på offentliga och privata tjänster. Spårtrafik till stadens centrum underlättar rekrytering till privata arbetsgivare och kommunala verksamheter på Lidingö. Spårtrafik knyter ihop regionen Bytespunkt mellan spår och buss i Lidingö centrum innebär ett mer sammanhållet och överskådligt kollektivtrafiksystem. Det förenklar Lidingöbornas vardag och minskar bilberoendet vilket är extra angeläget för grupper som ungdomar och äldre. Det underlättar också för de som besöker Lidingö och bidrar därmed till att knyta ihop regionen. Infrastruktur för arbetspendling med kollektivtrafik byggs upp genom att knyta ihop stadsdelars och regioners mest centrala delar i noder/bytespunkter för enkla byten. Spår till Lidingö centrum medför förenklad arbetspendling över kommungränsen och knyter ihop den regionala arbetsmarknaden. Minskat bilåkande Spårtrafik är ett attraktivt alternativ till bilen som kan ge attitydförändring till kollektivt resande. Det skulle bidra till att nå stadens mål att 80 procent av arbetsresorna sker med gång/cykel eller kollektiva färdmedel år Ökad andel kollektivt resande ger utrymme för en tätare stadsstruktur. Gåshaga står inför utveckling med nya bostäder men avvaktar trafiklösning. Utvecklad spårtrafik med minskat bilåkande som följd medger att utvecklingen av Gåshaga kan starta. Om Lidingöbanan ges ny sträckning via centrum får boende på södra Lidingö en direkt anslutning till stadens centrum. får kollektivtrafiken på vatten koppling till stadens centrum (skärgårdstrafiken via Gåshaga brygga och Sjövägen via Aga/Dalénum). kan det nuvarande spårområdet mellan Torsvik och Baggeby med intilliggande mark utvecklas för bostäder. SL äger spårområdet och Lidingö stad mycket av intilliggande mark.

5 5 (5) Om tunnelbanan förlängs till Lidingö förkortas restiden för de som reser mellan Stockholm och Lidingö centrum. onödiggörs Lidingöbussarnas körsträcka mellan Lidingö centrum och Ropsten vilket sparar miljö och ekonomi. kan ett nytt enkelt och effektivt busslinjenät med goda tvärförbindelser skapas på Lidingö (se t.ex. Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö, SL 2007). behöver SL inte bygga en bussterminal i Ropsten, utan endast hållplatser för genomgående busslinjer vid Lidingö centrum. frigörs marken i Ropsten som bussterminalen skulle upptagit vilket ger Stockholms stad möjligheter till fler bostäder och mer kommersiella ytor. blir det möjligt för Lidingö att ta ansvar för infartsparkeringsfrågan. minskar bilåkandet över bron när Lidingöbor kan skjutsa till centrum istället för till Ropsten. Utvecklad spårtrafik påverkar bostadsbyggandet Utvecklad spårtrafik på Lidingö ger nyttor som kommer hela staden tillgodo. Lidingö stads bedömning är därför att samtliga föreslagna bostadstillskott ligger inom influensområdet. På Lidingö kan spårsatsningarna öka exploateringsgraden i kollektivtrafiknära lägen samt öka utbyggnadstakten, det vill säga att framtida projekt blir klara tidigare. Att Lidingö stad är en stor markägare och förfogar över byggbar mark säkerställer genomförande inom aktuell tidsram. Enligt stadens Riktlinjer för bostadsförsörjning färdigställs nya bostäder till En spårinvestering skulle kunna medföra ytterligare nya bostäder i detaljplaner antagna av kommunfullmäktige till Bilaga visar tillkommande bostäder. Utöver dessa nya bostäder på Lidingö ger tunnelbana till Lidingö också möjligheter till fler bostäder och mer kommersiella ytor i Stockholm när bussterminalen flyttas från Ropsten till Lidingö. Nästa steg Efter återkoppling på denna skrivelse avser staden att återkomma med kompletterande analyser avseende effekter av ökad regional tillgänglighet, såsom fastighetsvärden, näringslivsnytta och sociala nyttor. Bilagor Karta bostäder - Planerat bostadstillskott i enlighet med Riktlinjer för bostadsförsörjningen Karta bostäder - Bostadstillskott vid spårinvestering Kartbilaga med spårdata Sträckningsstudie spår Lidingö (WSP 2006) Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö (SL 2007) Resvanor på Lidingö 2013 (Lidingö stad)