Barnkonsekvensanalyser

Transkript

1 Thomas Larsson 1 Barnkonsekvensanalyser Thomas Larsson Vägverket Samhälle thomas.larsson@vv.se (Trafikverket 1 april 2010)

2 Thomas Larsson 2 Barnkommitténs huvudbetänkande (SOU 1997/98:182) Det finns nya utmaningar i arbetet att för att ytterligare stärka barnets rättigheter som samhällsmedborgare och brukare. Alla beslut som rör barn ska genomsyras av ett barnperspektiv.

3 Thomas Larsson 3 Vägverkets remissvar Vid planering av vägar och trafik måste konsekvenserna för barnen tydliggöras Vägverkets egen planeringsprocess behöver utvecklas så att barnens synpunkter ska kunna beaktas En förutsättning för att barns och ungdomars inflytande i samhälls- och trafikplaneringen skall förstärkas är att de ges förutsättningar för detta Kunskaper om miljön ger möjlighet att påverka och förändra den Skolbarnens arbete kan utgöra en del av planeringsunderlaget

4 Thomas Larsson 4 Inflytande och delaktighet för barn och ungdomar som brukare (prop. 1997/98:182) Rätten till inflytande gäller även samhällsplanering, bostadsbyggande och trafikfrågor PBL:s förfaranderegler vilar på principen om medborgarinflytande och människors delaktighet i samhällsutvecklingen Finns i samhället för liten tilltro till barns och ungdomars kompetens Risk för skendemokrati Öka vuxnas förståelse och förmåga att lyssna på barn

5 Thomas Larsson 5 Nationell strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige Fyra grundläggande principer : Art 2: Datainsamling av barns situation och faktorer som påverkar deras livsvillkor. Art 3: Inför planering och beslut som rör barn skall prövningar av barnets bästa göras, dvs. barnkonsekvensanalyser - hur barnet påverkas av beslutet skall alltid beaktas, utredas och redovisas. Art 6: Barnets rätt till liv och utveckling att skapa en miljö som ger största möjligheter till överlevnad och utveckling förutsätter att olika aktörer samarbetar. Art 12: Barn ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem.

6 Thomas Larsson 6

7

8 Thomas Larsson 8 Barn och planerare kan lära av varandra När barnen undersöker, bearbetar, analyserar och värderar skaffar de sig kompetens för att kunna delta i samhällsarbetet. Det skapar möjligheter för skolan att använda ett verkligt planarbete i sin undervisning. För planerarna kan det innebära att de får ta del av barnens erfarenheter och kunskaper.

9 Thomas Larsson 9 Barns medverkan i planeringen är också en pedagogisk fråga

10 Thomas Larsson 10 Arbetsformer, innehåll och färdigheter hör ihop Vad är det vi vill ta reda på om närsamhället? Vad ska kunskaperna användas till? Hur kan man inleda arbetet? Hur kan man samla in, ordna, sortera och analysera materialet? Hur gestaltar man erfarenheterna i bilder, berättelser, modeller, kartor, diagram, figurer, utställningar mm? Hur kan man redovisa, utvärdera och göra slutlig dokumentation? Vad säger skolans styrande dokument?

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Thomas Larsson 35

36

37

38

39

40

41

42

43 Thomas Larsson 43 Bästa åtgärd för barn De bästa åtgärderna för barn är gång- och cykelvägar avskilda från biltrafiken. Där barnen måste korsa Fränstavägen är en planskild korsning bäst. Planskilda korsningar är inte möjliga att bygga utmed sträckab. Det bästa som kan genomföras är åtgärder för att biltrafikens hastighet blir så låg som möjligt där barnen ska korsa vägen.

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

55

58

59 Barnkonsekvensanalys Vägledning genom konventionen Förutsättningar Aktuell frågeställning eller förslag Kunskapsgrunden Arbetsprocessen

60 Modell för en barnkonsekvensanalys Konventionen ger vägledning Art. 2 Principen om icke-diskriminering Art. 3 Principen om barnets bästa Art. 6 Rätten till liv och utveckling Art. 12 Rätten till inflytande Art. 13 Rätten till yttrandefrihet Art. 24 Rätten till hälsa Art. 29 Rätten till utbildning Art. 31 Rätten till lek och fritid Utgångspunkter Transportpol. mål Barnpolitik Hälsomål Miljömål Lagstiftning Aktuell frågeställning eller förslag Hur kan förslaget påverka barnet eller barnen? Hur förhåller sig förslaget till barnets rättigheter? Vilka problem eller intressekonflikter kan finnas? Hur har barnen inhämtat kunskap om förslaget? Vilka synpunkter har de berörda barnen? Vilken hänsyn har tagits till deras synpunkter? Vilka kompenserande åtgärder behöver vidtas? Vilka kostnader kan förslaget medföra och för vem? Genom planeringsprocessen 1. Kartlägg 2. Beskriv 3. Analysera 4. Pröva 5. Utvärdera Kunskap Barns behov Vtp-systemets påverkan på barn Åtgärder i vtp-systemet Metoder för kartläggning Metoder för inflytande

61 Thomas Larsson 61 Konventionen ger vägledning för tolkning av transportpolitiska mål ur ett barnperspektiv Tillgänglighet art 31 lek/rekreation/deltagande: - Barn ska kunna ta sig fram på egen hand utan att vara hänvisade till att bli skjutsade av vuxna Säkerhet art 3 skydd/art 6: rätt till liv och utveckling: - Inget barn ska dö, åsamkas långvarig hälsoförlust eller uppleva osäkerhet p.g.a. brister i vägtransportsystemet God miljö art 24 hälsa/art 31: lek/rekreation/deltagande: - Transportsystemet ska befrämja barnens miljö, tillgång till natur- och fritidsområden. Buller och luftföroreningar ska minska till ofarliga nivåer

62 Rörelsefrihet som övergripande mål och grundläggande rättighet Thomas Larsson 62 Fri rörlighet

64 Thomas Larsson 64 BKA i försök med 30 km/tim för fordon som passerar buss vid hållplats beskriv om och i vilken miljö 30 km/tim kan antas räcka föreslå ev. kompletterande åtgärder för varje miljö

67

68

69

70 Thomas Larsson 70 Hemskt, otäckt, mörkt och läskigt. Jag vill inte bli lämnad på fel sida av vägen, jag är rädd att jag inte hinner över innan någon bil kommer över krönet. Att bilarna inte ska se mig för att det är ett backkrön precis där jag ska gå över vägen och på vintern när jag står och väntar på bussen är jag rädd. Att jag kan bli påkörd när det kommer många bilar och de får möte. Det är speciellt otäckt på vintern. Jag måste gå innanför snövallen, vilket är omöjligt, eller längre ut på vägen där bilarna kör. Att bussen skulle halka på oss när vi väntar. Vi får kliva av i ett dike. Liten bussficka. För att inte bli nerskvätt får jag stå på andra sidan diket.

71

72

73

74

75

76

77 Thomas Larsson 77 Billsta - Vi är 21 barn som åker buss från Billsta. Hos oss måste nästan alla korsa vägen för att komma till sina hållplatser. - Det finns inga regn- eller vindskydd vid våra busshållplatser. - På vintern blir det en stor snöhög, så oftast ser inte bilarna oss och vi blir nästan påkörda. - Det kommer minst fem bilar innan vi kliver på bussen, och vissa kör väldigt fort. De kör nästan på oss för att de kör så nära kanten. - Det kommer lastbilar ibland och när plogbilen kör förbi oss på vintern får vi väldigt mycket snö på oss. - På vintern kan bussen komma minuter för sent. - Nästan alla har bälte i bussen. För det mesta kör chaufförerna bra, men ibland startar de innan man har hunnit sätta sig. Det är inte så bra eftersom man kan ramla och slå sig rätt illa.

78

80 Thomas Larsson 80 Barnets bästa Den bästa åtgärden för att förbättra säkerheten vid skolskjutsningen är att ordna rutten så att barnen inte behöver korsa vägen när de går till eller från hållplatsen. Om man anser att barnen måste korsa vägen är den bästa åtgärden att bygga om trafikmiljön så att ett fordon inte kan passera bussen vid hållplatsen. I tredje hand kan man bygga om trafikmiljön så att den utgör ett så kallat gångfartsstråk.

81

83 Kyrkskolan

84

85

86

87

88

89

91

92

93

94

95

96

97

98 Thomas Larsson 98 När jag går till skolan går jag ofta med Natan eller med kompisar. Natan är min bror). Vi brukar ta istappar från berget. Men innan man kommer till berget måste man gå över en ganska stor väg utan rödljus. Men på sommaren finns det inga istappar såklart. På vintern brukar vi gå till en liten damm i skogen som vi har döpt till E2. Eftersom E är andra bokstaven både i Denise och Nelly. Denise är min vän. Men på sommaren brukar vi klättra i berg och träd. Nelly

99

100

101

102

103

104

105 Thomas Larsson105 Ända tills i fjol har mamma/pappa fått cykla med mig till skolan. Men om det skulle ha varit en säker väg skulle jag få cykla hela vägen helt själv jämt. Jag brukar ofta vilja cykla till kompisar i Ängsvik men ända tills förra sommaren så har det inte gått så bra eftersom vägen varit för farlig för mig och mamma och pappa var ofta upptagna med annat så dom kunde inte cykla på vägen med mig. Jag fick vara hemma och göra saker för mig själv istället. (Mattias A.)

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120 Thomas Larsson120 Klassernas förslag till åtgärder Jag vill ha en bro för jag tror att vägen blir säkrare till skolan för dom som bor i Ängsvik. Blir det en bro så får man cykla till skolan. (Jonathan) En tunnel skulle jag tycka var roligare och säkrare än en bro, men en bro är säkert lättare att göra! (Linnéa) Jag önskar att det fanns en cykelbana och en gångbana från Torsby till Ängsvik för dom flesta kompisarna bor i Torsby och Ängsvik. (Rebecca) Jag vill ha en cykelväg så jag kan cykla till skolan. (Rickard) Jag vill att man gör en bro sen vill jag inget mer. (Sandra)

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131 Thomas Larsson131 Bästa åtgärd för barn Bro över Skärgårdsvägen är bästa åtgärd för barnen. Anslutningsvägar placeras så att de svarar mot barnens stråk/rörelsemönster. Belysning och röjning kring anslutningsvägar ska anpassas för trivsel och trygghet. Berörda barn bör vara delaktiga vid utformningen av förlaget och genomförandet av åtgärden. Diskussioner med Kyrkskolan bör föras om hur skolbarnen kan vara delaktiga vid underhåll av bron. Skolan bör medverka till att barnen är medvetna om vikten av att använda bron.

132

133

134 Thomas Larsson134