Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!"

Margareta Jansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

2 Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i sin närmiljö. Den ökande bilismen begränsar barnens rörelsefrihet och inkräktar på barnens lekområden och gör skol- och fritidsvägar mera riskfyllda. Vägar och gator har blivit mer eller mindre svåröverkomliga barriärer. Barnens möjlighet att på egen hand leka och utforska sin omgivning har minskat efterhand som biltrafiken har ökat. Det sägs att barn har mycket lätt att anpassa sig, men det är också mycket som de vill ändra på i sin närmiljö och även utanför sin närmiljö. Vi kan ha visioner om en barnvänlig trafikmiljö. I vår vision har trafiken minskat radikalt, barn och andra oskyddade trafikanter har tagit över och stadens gator är inte längre farliga platser som barn och handikappade har svårt att ta sig över. Vi har fin natur även inne i stan där vi kan se de första vårblommorna, känna doften av utsprickande löv och lyssna på fågelkvitter. Vi har öppnat stans innegårdar för barnen och de kan leka och röra sig fritt där. De har skolvägar som inte är livsfarliga och de kan på egen hand cykla och promenera till skola, kamrater och fritidsaktiviteter. I vår vision är luften frisk och barn och vuxna kan samtala med varandra utan störande trafikbuller. I vår vision har vi en trafikmiljö där både barn och vuxna trivs. Om vi fick bestämma så skulle det inte finnas så många bilar och så många vägar. Bilarna skulle inte få köra så snabbt och de skulle inte släppa ut några avgaser alls. Elvira, Jade och Malin, 9 år

Vägar och gator har blivit mer eller mindre svåröverkomliga barriärer. Barnens möjlighet att på egen hand leka och utforska sin omgivning har minskat efterhand som biltrafiken har ökat.

3 Vi tycker att det skall byggas fler gångbroar över farliga vägar. Joel, Niclas och Pontus, 9 år. På Sveriges vägar körs idag c:a 4 miljoner bilar det är nästan dubbelt så många bilar som barn! Jämför det med antalet bilar 1950, då det fanns dubbelt så många barn som bilar. Den ökande trafiken är det största enskilda hotet mot våra barns liv och hälsa. Varje dag utsätts barn för risker i trafiken som är så stora och ofattbara att de kan liknas vid rysk roulette. Det är ren tur att barnen kommer helskinnade hem. Mellan 1950 och 1960 ökade antalet bilar från omkring till Under samma period steg, enligt den officiella statistiken, antalet dödade från 650 till 1000 per år och antalet skadade från 9000 till (Bilförarutredningen SOU 1965:42) Barn är rädda för trafiken och många föräldrar känner oro för att deras barn ska drabbas av någon trafikolycka. Vi vill att det skall finnas fler trafikljus i stan och inte så många bilar. Evelina, Jenny, Matilda, Petra och Susanna, 9 år Statistiken visar att hälften av alla barn som dör av olycksfall dödas i trafiken. Ser man till dödsfallen överhuvudtaget bland barn och ungdomar finner man att vägtrafiken dominerar som dödsorsak. Vart femte barn som dör i 5 9 årsåldern avlider på grund av trafikskador och vart tredje barn som dör i årsåldern avlider på grund av trafikskador. I åldersgruppen år är andelen hela 40 %. (Nationellt Trafiksäkerhetsprogram ) Bilarna skall inte köra så fort. Djur och människor blir påkörda. Elvira, Jade och Malin 9 år.

Varje dag utsätts barn för risker i trafiken som är så stora och ofattbara att de kan liknas vid rysk roulette. Det är ren tur att barnen kommer helskinnade hem.

4 Dom bilar som finns skall inte släppa ut avgaser som människor, andra djur och växter mår dåligt av Tobias och Ulf, 9 år Barn är särskilt utsatta när det gäller avgaser. Det beror bl.a. på att barn under sin uppväxt är känsligare än vuxna. Samma koncentration av en förorening är mer skadligt för barn än för vuxna. Barn är små, sitter i barnvagn och är korta till växten, de befinner sig därför ofta närmare bilarnas avgasrör än vuxna. Barn är ofta ute i rusningstrafik på väg till och från förskola och skola. Barn andas också in mer avgaser än vuxna i förhållande till sin kroppsvolym. Alla barn behöver få röra sig fritt, umgås med kamrater, springa, cykla och leka. De behöver få möjlighet att utforska sitt närsamhälle, skaffa sig kunskaper om sin närmiljö, få tillfälle till upplevelser, aktiviteter och få göra erfarenheter. Men de flesta barn bor i städer och samhällen där bilistens krav på effektivitet och bekvämlighet har fått gå före barnens behov av trygghet och rörelsefrihet. Barn är särskilt känsliga för ljud och buller och effekterna för barn är främst sömnsvårigheter och störd sömn. Redan nivån 40 db (A) kan göra djup sömn mer ytlig. Ångestkänslor kan uppstå vid plötsliga ljud från kraftigt inbromsande fordon. Ökat blodtryck har konstaterats för barn som utsatts för buller i jämförelse med barn som vistas i tystare miljöer. Risken för olycksfall ökar genom att det blir svårare att uppfatta farliga situationer och ta emot varningar. Vi vill slippa skrika när vi skall prata med varandra i stan.. Tobias och Ulf, 9 år Barnen har rätt till en god uppväxtmiljö och att vara med och bestämma hur den utformas!

Barn är ofta ute i rusningstrafik på väg till och från förskola och skola. Barn andas också in mer avgaser än vuxna i förhållande till sin kroppsvolym.

5 Vi tycker att man kan bygga stora rutschbanor över de breda gatorna till ställen där FN:s Konvention om barnets det finns djur och växter. rättigheter eller barnkonventionen Johanna, Lovisa och Nina, 9 år som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formuleras i ett internationellt bindande avtal, som uttrycker världssamfundets samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett gemensamt mål. Barnkonventionens innebörd Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd, som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer: att barnet har rätt till likvärdiga villkor, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnet har rätt till liv och utveckling samt att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Sverige var ett av de drivande länderna vid utformningen av barnkonventionen, och en av de första nationer som ratificerade den. I vårt land trädde konventionen i kraft den 2 september Av FN:s medlemsstater är det totalt 191 stater som anslutit sig, endast USA och Somalia är ännu inte bundna av barnkonventionen. Barnkonventionen i sin helhet hittar du på Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, Prop. 1997/98:182, kan du läsa om på propositioner/pdf/p9798_182.pdf

Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor.

6 Mats Thorburn; Ord & Vetande AB, Uppsala Läs mer! Det pågår många intressanta projekt i Sverige som rör barns trafikmiljö. Besök gärna: Barn och Trafik: Vägverket: och Naturvårdsverket: Här hittar du information om Europeiska Mobilitetsveckan september och I stan utan min bil 22 september, med länkar till detta kampanjarbete i Sveriges kommuner. Text: Elever i klass 3 AB, Ht Rödabergsskolan, Stockholm Britt Nilsson, Barn & Trafik Birgitta Malmberg, Naturvårdsverket Ett varmt tack till medverkande elever i klass 3 AB och lärarna Lena Oddbjörn och Ulrika Wik ISBN Stockholm tel

se/bilfridag Här hittar du information om Europeiska Mobilitetsveckan 16 22 september och I stan utan min bil 22 september, med länkar till detta kampanjarbete i Sveriges kommuner.

Relevanta dokument

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets