SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Transkript

1 SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad) enhet av vara X A D S vid skatt B E C S 1 2 = skattekilen F Q 1 Q 0 Q 1

2 Ej optimal produktionsinriktning eftersom konsumenterna anpassar sig efter bruttopriset ( 1 ) medan producenterna anpassar sig efter nettopriset ( 2 ) MV > = = 1 2 För liten produktion av X och för stor produktion av alla övriga varor Välfärdsförlustens storlek beror på elasticiteterna: Ju mindre priskänsliga efterfrågan och utbudet är desto mindre blir välfärdsförlusten Men teoretiskt allra bäst är neutral beskattning, d.v.s alla varor beskattas med samma procentsats X x = Y Y X Y = X Y Konsumenter och producenter kommer då fortfarande att anpassa sig efter samma relativpriser roblem: Allt kan inte beskattas, vilket gynnar vissa aktiviteter o Fritid egenproduktion av hushållsnära tjänster o Egenimport (legal och illegal) o Svart produktion Slutsats: Lägre beskattning för varor/tjänster som har obeskattade substitut 2

3 skatt Arbetsinkomst Kapitalinkomst Figur 2 rogressiv, proportionell och regressiv skatteskala vid kontinuerligt varierbar marginalskattesats Skatt rogressiv roportionell Regressiv Marginalskatten visas av skatteskalans lutning I* I* 3

4 Tabell 1 Ett exempel på en progressiv skatteskala inkomstintervall (kronor) marginalskatt skatt vid den lägre inkomsten i intervallet (kronor) % % % Figur 3a Marginalskatt vid olika skattesatser (exempel från tabell 1) Marginalskatt 30% 20% 10% tusentals kr Figur 3b Totalskatt vid olika inkomster (exempel från tabell 1) Total skatt tusentals kr tusentals kr

5 skatten vid en viss inkomst bestäms av marginalskatten för alla inkomster understigande den aktuella Om man sänker marginalskatten i ett visst intervall så innebär detta sänkt totalskatt även för inkomsttagare som befinner sig i ett högre inkomstintervall Om man vill sänka inkomstskatten för låginkomsttagare, med oförändrad totalskatt för höginkomsttagare, måste marginalskatten höjas i ett mellanliggande intervall Marginaleffekt: Ta även hänsyn till effekter på inkomstberoende bidrag och avgifter Exempel: (fingerat) med marginaleffekt 75% : :- skatt : :- Dagisavgift : :- Bostadsbidrag : :- Disponibel inkomst : :- 5

6 skatter och arbetsutbud Antag inkomstskatt t 100% ( 0 < t < 1) Arbetsmarknaden: w S vid skatt D S w w(1-t) L 1 L Företagen tar hänsyn till bruttolönen (w) Individerna tar hänsyn till nettolönen (w(1-t)) Nytt exempel på skattekil (egenproduktion, svarta marknader) Utbildningspremien minskar Rörligheten minskar 6

7 skatter (ökade inkomstskatter) leder dock inte säkert till minskat arbetskraftsutbud Hänsyn till att en skatteförändring oftast påverkar såväl marginalskatt som totalskatt: Exempel: Ökad marginalskatt substitutionseffekt minskat utbud Ökad totalskatt inkomsteffekt ökat utbud Men inkomsteffekten blir svag (på aggregerad nivå) om skatterna kommer tillbaka i form av transfereringar eller offentlig konsumtion som ersätter privat! Exempel: Marginalskattesatsen vid inkomstbeskattningen höjs för att finansiera ett ökat barnbidrag. Även en skatteomläggning, med oförändrad totalskatt kan få effekt på arbetsutbudet 7

8 En skatteomläggning kan påverka individer med skilda inkomster på olika sätt Figur 5 Skatteskalor före och efter en skatteomläggning med oförändrade skatteinkomster Skatt Skatteskala efter Skatteskala före A B C D Tabell 2 Förändring av arbetsutbud vid olika inkomster förändring av marginalskatt förändring av total skatt effekt på arbetsutbudet A sjunker sjunker osäker B stiger sjunker sjunker C stiger oförändrad sjunker D stiger stiger osäker 8