Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Transkript

1 Olika processer Kollektiva beslutprocesser - Public Choice Varor Marknad för varor och tjänster Bilar, mat, kläder, resor Arbetsmarknad Lön, arbetskraft Offentlig sektor Skatter, bidrag, offentlig konsumtion Aktörer Konsumenter, producenter Fackföreningar, arbetsgivare Politiker, väljare, byråkrater Beslutsprocess Marknadsprocess Förhandlingar Politisk process Hur valet bestäms Överenskommelse Överenskommelse Majoritetsval Public Choice Vi har hitintills inte haft någon teori för den kollektiva beslutsprocessen Public Choice är en sådan teori Definition Svenskt begrepp: Kollektiva besluts-processer Def: Analys av kollektiva demokratiska beslutsprocesser ur nationalekonomisk synvinkel, dvs alla aktörer betraktas såsom nyttomaximerande

2 Motivation jämvikt Q private bestäms av utbud och efterfråga Q public bestäms av politiker, indirekt valda av folket Det blir därmed intressant att studera hur politiker beslutar? Public Choice Skolan säger att politiker, byråkrater och väljare alla agerar med egenintresset som drivkraft En situation där varken politiker, byråkrater eller väljare kan förbättra sin situation genom ett annat val kallas politisk jämvikt Public interest teorin säger att denna jämvikt är effektiv public choice teorin beaktar möjligheten att jämvikten är ineffektiv - government failure Olika beslutsprocesser Enighet P.O. men kostsamt i tid Majoritetsval Optimal majoritet Majoritetsomröstningar Analys av hur enskilda individer röstar då en majoritetsregel gäller Exempel: mängden kollektiva varor Tre faktorer avgör hur mycket kollektiva varor individer vill ha: Preferenser Inkomst Progressiviteten i skattesystemet

3 Individuella preferenser för kollektiva varor, allt annat lika, ger olika optimala nivåer Nytta Individ 1 Individuella preferenser för kollektiva varor, allt annat lika, ger olika optimala nivåer Nytta Individ 1 Mängd koll. varor Q1 Mängd koll. varor Individuella preferenser för kollektiva varor, allt annat lika, ger olika optimala nivåer Nytta Individ 2 Individ 1 Individuella preferenser för kollektiva varor, allt annat lika, ger olika optimala nivåer Nytta Individ 2 Individ 1 Q1 Mängd koll. varor Q2 Q1 Mängd koll. varor

4 Kollektiva varor kan anses vara normala Således: ju högre inkomst ju högre efterfråga på kollektiva varor Detta gäller för konstanta skatter (x kronor per person) Kraftigt progressivt skattesystem ger lägre efterfråga från höginkomsttagare och högre efterfråga från låginkomsttagare Kommer hög eller låginkomsttagare att efterfråga mest kollektiva varor? Svar: beror på skattesystemets progressivitet. I Sverige: låginkomsttagare önskar i allmänhet mer kollektiva varor Medianväljarteoremet Jämviktsnivå (Q public ) av kollektiva varor under majoritetsval blir den nivå som medianväljaren önskar. Medianväljarteoremet och effektivitet Om alla individer är lika och betalar och har samma skattepris blir allokeringen effektiv eftersom alla skattepriser avspeglar nyttan Om däremot alla individer har samma nytta av den kollektiva varan, men beskattningen är progressiv och inkomstfördelningen skev kommer...

5 Medianväljarteoremet och effektivitet förmodligen för mycket av den kollektiva varan att produceras Anledning: medianväljarens nivå kommer att genomföras och median väljaren har ett mycket lågt skattepris Medianväljarteoremet Tre lika stora grupper med olika preferenser för nivån på en kollektiv vara Grupp A: 300 milj Grupp B: 400 milj Grupp C: 500 milj Medianväljaren vill ha 400 milj och detta alternativ slår båda andra med 2 mot 1. Medianväljarteoremet Konsekvens: medianväljarteoremet + progressivt skattesystem + majoritetsomröstning = överproduktion av kollektiva varor Medianväljarteoremet Konsekvens: medianväljarteoremet + progressivt skattesystem + majoritetsomröstning = överproduktion av kollektiva varor Privata varor optimal nivå Koll. varor

6 Medianväljarteoremet Konsekvens: medianväljarteoremet + progressivt skattesystem + majoritetsomröstning = överproduktion av kollektiva varor Privata varor optimal nivå nivå med prog. skattesystem Koll. varor Medianväljarteoremet Orsaker: Medianväljarens inkomst är lägre än medelinkomsten. Progressivitet: medianväljaren betalar en lägre andel av de kollektiva varorna => Medianväljaren överefterfrågar kollektiva varor Medianväljarteoremet: Voting Paradox Medianväljarjämvikten behöver inte existera! Medianväljarteoremet:Voting Paradox Tre förslag: A, B, C. Tre grupper: 1, 2, och 3 Rangordningar: Grupp 1: A > B > C Grupp 2: C > A > B Grupp 3: B > C > A A slår B som slår C som slår A! Detta kallas cyklisk majoritet Här finns ingen medianväljare

7 krav för att medianväljaren skall existera Nyttofunktionen över mängden kollektiva varor har endast en topp för varje individ kollektivt val Fråga: finns det någon princip för kollektivt val som alltid leder till att ett alternativ väljs och som inte leder till cyklisk majoritet? Svar: exempelvis diktatoriskt val krav på processen för kollektiva val Vi kräver att: 1. Processen skall inte vara diktatorisk: diktatoriska processer faller 2. Processen skall tillåta alla preferenser 3. Processen skall följa paretoordning 4. Processen skall vara oberoende av irrelevanta alternativ Arrows omöjlighetsteorem Arrows teorem säger att att det finns ingen kollektiv beslutsmekanism som samtidigt uppfyller alla fyra kraven

8 medianväljare och tvåpartisystem medianväljare och tvåpartisystem V Median väjaren H Maximering av antalet röster leder till att partierna närmar sig varandra (och medianröstaren) V Median väjaren H V H medianväljare och tvåpartisystem Kohandel kan leda till att lönande projekt genomförs som annars inte skulle genomföras Byråkratin har ett informationsövertag och har exempelvis incitament att inte ange korrekta kostnader Politiska systemets konsekvenser för offentlig sektor Politiska systemet kan leda till överkonsumtion av offentlig sektor Medianväljaren Kohandel