Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Transkript

1 Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt * 1. Anta att efterfrågekurvans ekvation för en vara ges av d = 24 och att utbudskurvans ekvation för samma vara ges av s = / 2. a) Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan. Markera jämvikten. b) Beräkna pris och kvantitet i jämvikt. 2. Efterfrågan på en produkt ges av efterfrågefunktionen utbudsfunktionen s = 3. d = 14. Utbudet ges av 2 a) Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan. Markera jämvikten. b) Beräkna pris och kvantitet i jämvikt. 3. Efterfrågad kvantitet på en vara beror på en rad faktorer, så som pris, konsumenters inkomst, preferenser och förväntningar. När vi låter efterfrågad kvantitet bero bara på priset på varan, antar vi underförstått att alla andra faktorer hålls konstanta (ceteris paribus). Ifall vi vill analysera hur efterfrågad kvantitet beror på annat än priset, kan vi lägga till fler variabler i efterfrågefunktionen (t ex inkomst). Anta att efterfrågan på en produkt ges av efterfrågefunktionen d = 2 + 2Y, där Y är konsumenternas inkomstnivå. Utbudet ges av utbudsfunktionen s =. a) Anta att Y = 1. Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan. Markera och beräkna jämvikten. b) Om inkomsten minskar, vad sker med efterfrågan? Vad händer med pris och kvantitet i jämvikt? c) Kontrollera ditt svar i (b) genom att rita efterfrågekurvan, då inkomsten minskar till 5. Markera och beräkna den nya jämvikten. 4. Ibland varierar priset på en vara på grund av att produktionskostnaderna fluktuerar. Till exempel varierar bensinpriset i takt med variationer i priset på råolja. Vi kan analysera förändringar i utbjuden kvantitet genom att ta fler variabler än bara priset på varan i beaktning. * Margareta Ekbladh, Nationalekonomiska institutionen, 26. Med revideringar 28.

2 Anta att efterfrågan på en vara ges av efterfrågefunktionen d = 3 2. Utbudet ges av utbudsfunktionen = , där 1 är priset på en insatsvara. s a) Anta att 1 = 3 kr. Rita utbudskurvan och efterfrågekurvan. Markera och beräkna jämvikten. b) Om priset på insatsvaran minskar, vad sker med utbudet? Vad händer med pris och kvantitet i jämvikt? c) Kontrollera ditt svar i (b) genom att rita utbudskurvan, då insatsvarans pris sjunker till 1 = 18 kr. Markera och beräkna nya jämvikten. 5. Efterfrågan på en vara ges av efterfrågefunktionen d = 22. Utbudet ges av utbudsfunktionen s =. a) Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan. Markera och beräkna jämvikten. b) Om = 14, skapas då ett utbudsöverskott eller efterfrågeöverskott? Hur stort är överskottet? Vad sker med priset? c) Om = 5, skapas då ett utbudsöverskott eller efterfrågeöverskott? Hur stort är överskottet? Vad sker med priset? Del 2: Marknadsintervention: pristak, prisgolv och skatter Börja med övningsuppgift 15 i kapitel 2, och övningsuppgifterna 31, 33, 41 och 42 i kapitel 3, erloff. 6. Efterfrågan på en produkt ges av efterfrågefunktionen d = 4 2. Utbudet ges av utbudsfunktionen s =. 2 a) Rita utbudskurvan och efterfrågekurvan. Beräkna jämvikten. b) En konsumentorganisation driver förslaget att fastställa priset på marknaden till högst 8 kr. Man vill alltså införa ett pristak på = 8 kr. Om pristaket införs, vad händer på marknaden? Skapas ett utbudsöverskott eller efterfrågeöverskott? Hur stort är överskottet? Är förslaget på ett pristak effektivt? c) Anta istället att en producentorganisation har synpunkter på marknadspriset. Organisationen föreslår att producenterna ska få minst 8 kr för produkten. Man vill alltså införa ett prisgolv på = 8. Om prisgolvet införs, vad händer på marknaden? Skapas ett utbuds- eller efterfrågeöverskott? Hur stort blir överskottet? 7. Efterfrågan på torsk ges av d = 55. Utbudet ges av s = 1 +. Kvantiteten är i miljoner kg, priset anges i kr/kg. å grund av utfiskning införs en fiskekvot: inte mer än 16 miljoner kg torsk tillåts fiskas och bjudas ut på marknaden. 2

3 a) Rita utbudskurvan och efterfrågekurvan. Markera och beräkna jämvikten. b) Markera kvoten i figuren. Vilket pris kommer konsumenterna att betala efter införandet av kvoten? 8. Efterfrågan på bensin ges av d = 2. Utbudet ges av s =. Kvantiteten avser miljoner liter och priset avser kr per liter. a) Rita utbudskurvan och efterfrågekurvan. Beräkna jämvikten. b) En miljöskatt på 2 kr per liter bensin införs. Skatten betalas in av producenterna. Rita nya utbudskurvan. c) Beräkna jämvikten efter skatt. d) Hur stora är skatteintäkterna? Beräkna och markera i figuren. e) Hur stor del av skatten betalar konsumenterna och hur stor del av skatten bär producenterna? Beräkna skatteincidensen enligt följande princip: prisförändring Konsumenternas andel=, eller i kortform, t, där t är jämviktspris skatt t efter skatt, p är jämviktspris före skatt och t är enhetsskattens storlek i kronor. roducenternas andel blir helt enkelt resten, 1 konsumenternas andel. 9. Efterfrågan ges av d = 1. Utbudet ges av s = 2. 2 a) Rita utbudskurvan och efterfrågekurvan. Beräkna jämvikten. b) En styckskatt på 2,5 kr införs. Skatten påläggs producenterna. Rita nya utbudskurvan. c) Beräkna jämvikten efter skatt. d) Hur stora är skatteintäkterna? Beräkna och markera i figuren. e) Hur stor del av skatten bär konsumenterna? Beräkna skatteincidensen och markera i figuren. 3

4 Del 3: Att tolka pris- och kvantitetsförändringar med utbuds- och efterfrågemodellen * riset på en konkurrensutsatt marknad bestäms gemensamt av utbud och efterfrågan. Utbud och efterfrågan, i sin tur, bestäms av flera bakomliggande faktorer. Utbud påverkas bland annat av teknologi, priser på insatsvaror och skatter på produktionen. Efterfrågan bestäms bland annat av preferenser, inkomst och priser på relaterade produkter (substitut och komplement). Modellen med utbud, efterfrågan och marknadsjämvikt tillåter oss att analysera hur förändringar i sådana bakomliggande faktorer kan komma påverka pris och omsättning på en marknad. Men samma modell tillåter oss också att analysera vilka krafter som ligger bakom observerade förändringar i pris och omsättning på marknader. Vilka slutsatser kan vi dra utifrån en observerad prisförändring på en marknad? Beakta följande exempel: Marknaden för en viss vara kännetecknas av hög konkurrens och är fri från reglering som påverkar pris eller omsättning. För en tid sedan var priset på varan 1 kr och handeln omfattade 2 enheter per månad. riset på samma vara är idag 7 kr och försäljningen har stigit till 3 5 enheter per månad. Denna förändring åskådliggörs i figuren intill. unkt e 1 anger det tidigare jämviktsläget och punkt e 2 anger nuvarande jämviktsläge på marknaden. Hur kan vi ge en tänkbar förklaring till denna utveckling med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor? Vi kan förklara utvecklingen genom en ökning av utbudet, d v s ett skift till höger ( utåt ) av utbudskurvan och med oförändrad efterfrågan. Detta skulle kunna vara ett resultat av förbättrad produktionsteknik, ett sänkt råvarupris eller att fler producenter har etablerats på marknaden. å följande sidor återfinns övningar som ber dig analysera prisförändringar enligt exemplet ovan. Övningarna tränar din förmåga att enkelt och systematiskt förklara förändringar i pris och försäljningsvolym på konkurrensutsatta marknader. ris e1 8 e Kvantitet ris S1 S e1 8 e2 6 4 D 2 Kvantitet Anta i samtliga övningar nedan att lutningen på utbuds- och efterfrågekurvorna är normal, d v s bortse från vertikala och horisontella kurvor. Anta också att marknaderna kännetecknas av hög konkurrens och att de är fria från regleringar som påverkar pris eller kvantitet (kvoter, pristak och prisgolv). Gör dina grafiska förklaringar så enkla som möjligt (så som exemplet ovan). * Erik Jonasson, Nationalekonomiska institutionen, 26. 4

5 1. I diagrammet nedan återfinns två jämviktspunkter, e 1 och e 2, på en marknad för en viss vara. Det visar sig att priset och försäljningen på marknaden har stigit över tiden: År 21 var priset 3 kr och antalet sålda enheter 25 per dag; år 24 var priset 4 kronor och försäljningen 5 enheter per dag. Föreslå, med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor en förklaring till utvecklingen! Är det i efterfrågan eller utbud som vi tror att förändringen skett? e2 3 e Vilken faktor skulle kunna ligga bakom den förändring i utbud eller efterfrågan som du föreslår? Ge ett par exempel. 11. å en marknad noterar man att priset ökat från 4 till 5 kr över en viss tid. Samtidigt har försäljningen minskat från 2 enheter per månad till 16. a) Markera de två jämviktspunkterna i diagrammet nedan med e 1 och e 2. b) Vilka krafter kan ligga bakom utvecklingen? Analysera med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor på samma sätt som i uppgift 1!

6 12. riset på en vara observeras sjunka över tiden från 9 till 5 euro. Samtidigt har handeln minskat från 25 till 15 enheter per år. Analysera utvecklingen på samma sätt som i uppgift 11 a och b ovan! Kom ihåg att ge exempel på tänkbara faktorer bakom dina föreslagna förändringar i utbud och/eller efterfrågan Man noterar att försäljningen av en hemelektronikprodukt blev rekordhög för fjolåret, med 6 9 sålda enheter. Året innan dess var försäljningen 4 5 enheter. riset sjönk från 3. till 2. kr under jämförelseperioden. Vad kan ha hänt? Analysera utvecklingen på samma sätt som i uppgift 11 a och b ovan! Var noggrann i tolkningen när du placerar ut de två jämviktspunkterna

7 14. riset på en tjänst har varit konstant det senaste decenniet, omkring 2. kr. Likväl har försäljningen på marknaden för denna tjänst ökat från 15 till 25 användare per månad. Analysera utvecklingen på samma sätt som i uppgift 11 a och b ovan! Anta återigen normal lutning på alla kurvor, d v s inga horisontella eller vertikala kurvor. Kan utvecklingen förklaras med skift i bara en kurva? Handeln på en marknad har varit praktiskt taget konstant under tre års tid cirka 1 enheter per månad. Dock har priset halverats under samma period, från 3 till 15 kr per enhet. Analysera utvecklingen på samma sätt som i uppgift 11 a och b ovan! Anta återigen normal lutning på alla kurvor, d v s inga horisontella eller vertikala kurvor. Kan utvecklingen förklaras med skift i bara en kurva?

8 16. Kan vi dra några slutsatser av exemplen ovan? Diagrammet nedan är uppdelat i fyra kvadranter: I, II, III och IV. Utgå från jämviktsläget e. Vilken är den enklaste förklaringen bakom förflyttningar från jämviktsläge e till jämviktslägen i kvadrant I? Hur förhåller det sig med förflyttningar till kvadrant II, III och IV? IV: högre pris och lägre omsättning III: lägre pris och lägre omsättning e I: högre pris och högre omsättning II: lägre pris och högre omsättning Fyll i raderna nedan med minskning/ökning, utbudet/efterfrågan, vänster/höger och utbudskurvan/efterfrågekurvan. a) Förflyttningar i jämviktsläge från e till kvadrant I kan enklast förklaras med en av, d v s ett skift till av. b) Förflyttningar i jämviktsläge från e till kvadrant II kan enklast förklaras med en av, d v s ett skift till av. c) Förflyttningar i jämviktsläge från e till kvadrant III kan enklast förklaras med en av, d v s ett skift till av. d) Förflyttningar i jämviktsläge från e till kvadrant IV kan enklast förklaras med en av, d v s ett skift till av. Fyll i raderna nedan med minskning/ökning och utbudet/efterfrågan. e) Förflyttningar i jämviktsläge från e horisontellt till höger kan förklaras med en av och en av. f) Förflyttningar i jämviktsläge från e vertikalt nedåt kan förklaras med en av och en av g) Förflyttningar i jämviktsläge från e horisontellt till vänster kan förklaras med en av och en av h) Förflyttningar i jämviktsläge från e vertikalt uppåt kan förklaras med en av och en av 8