Nationalekonomi för tolkar och översättare

Transkript

1 Nationalekonomi för tolkar och översättare 24 januari 2012 Introduktion Mikroekonomins grunder

2 Introduktion Vad vi ska göra i kväll: Presentation av ämnet och kursen. Frågor? Förväntningar? Grundläggande mikrobegrepp: Rationella val, alternativkostnad, marginalnytta och marginalkostnad. Prisbildning och marknader

3 Introduktion: Kursen Kursen: - Åtta kvällsföreläsningar - Tentamen 27 mars Kombination av teori och allmänbildning Liten grupp = Möjlighet att påverka! anders.fjellstrom@ne.su.se

4 Introduktion: Kursen Mål Efter avslutad delkurs i nationalekonomi ska studenten kunna: Redovisa betydelsen av centrala nationalekonomiska begrepp Uppvisa god förståelse för nationalekonomiskt språkbruk och nationalekonomiska texter Tillämpa redovisad teori på samhällsekonomiska problem

5 Introduktion: Kursen Litteratur: - Klas Eklund, Vår ekonomi, Tolfte upplagan - Konjunkturprognos som väljs ut under kursens gång

6 Introduktion: Ämnet Ekonomi = Hushållning. Grundfråga: Hur ska begränsade resurser användas på bästa sätt? Economics is the study of the use of scarce resources to sastisfy unlimited human wants (ur Economics, Lipsey mfl) Två viktiga aspekter: - Effektivitet (efficiency) - Fördelning (equity)

7 Introduktion: Ämnet Rötter i 1700-talet. Adam Smith: Wealth of nations, En av samhällsvetenskaperna. Beröringspunkter med bl.a. sociologi, psykologi, statsvetenskap och företagsekonomi. Å andra sidan starkt fokus på att finna lagbundenheter, som hos naturvetenskaperna. Positivistisk vetenskapssyn dominerar.

8 Introduktion: Ämnet Hypotes formuleras med hjälp av teorin Empirisk undersökning för att testa hypotesen Eventuell revidering av teorin

9 Introduktion: Ämnet Viktig skillnad: Ofta svårt eller omöjligt att testa teorierna med hjälp av kontrollerade experiment. I stället: Teoretiska modeller vars resultat testas empiriskt med hjälp av statistisk analys eller (ibland) experiment, ofta i mindre grupper. Ändra en faktor i modellen, håll allt annat konstant och se vad som händer. Testa mot verkligheten!

10 Introduktion: Ämnet Exempel: - Vad händer med arbetsutbudet om inkomstskatten sänks? - Hur påverkar en prishöjning på varmkorv försäljningen av senap? Genom att sätta samman dina tankar i en sammanhängande och konsistent modell tvingas du ibland dra slutsatser som du aldrig syftade till (Paul Krugman)

11 Introduktion: Ämnet Positiva utsagor: Påståenden om hur verklighetens är beskaffad. Kan i princip verifieras/falsifieras. Normativa utsagor: Påståenden om vad som är önskvärt eller ej. Bygger på värderingar. Kan inte verifieras/falsifieras.

12 Introduktion: Ämnet Mikroekonomi: Studiet av hushålls och företags agerande på olika marknader, samspelet mellan marknader och samspelet mellan staten och marknaderna. Makroekonomi: Studiet av ekonomin på aggregerad nivå. Tillväxt, inflation, arbetslöshet etc.

13 Schema och läsanvisningar DEL 1: MIKROEKONOMI 24/1 Introduktion. Rationella beslut. Marginalkostnad och marginalnytta. En enkel marknadsmodell. (Eklund 1-3) 31/1 Företag och marknadsformer. Marknadsmisslyckanden. Plan eller marknad?(eklund 4 + 8) 7/2 Plan eller marknad? (forts) Arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Internationell handel. (Eklund 5-8) DEL 2: MAKROEKONOMI 14/2 Det långa perspektivet: Tillväxt, miljö och fördelning. Grundläggande begrepp: BNP, inflation, arbetslöshet. (Eklund 9-11) 21/2 Konjunkturen och stabiliseringspolitiken. En basmodell för makroekonomisk analys. (Eklund 12-14) 6/3 Stabiliseringspolitiska problem: Avvägningen inflationarbetslöshet, penningpolitiken, den öppna ekonomin. (Eklund 15-17) 13/3 Sveriges ekonomi från industrialisering till IT-era. (Eklund 18-20) 20/3 Finanskrisen och det aktuella ekonomiska läget. Analys av en aktuell konjunkturprognos. (Eklund 21, prognosrapport som väljs ut under kursens gång) Repetition

14 Introduktion: Kursen Vad är dina förväntningar på kursen?

15 Grunder för mikroekonomin There is no such thing as a free lunch (Milton Friedman) Antagande 1: Resurser är knappa. Det finns en begränsad mängd arbete, kapital, naturresurser etc. Även när knapphet inte råder är tiden begränsad.

16 Grunder för mikroekonomin Antagande 2: Människan gör rationella val och strävar efter att maximera sin nytta. Kan synas snävt, men det är delvis en tolkningsfråga. Nyttobegreppet kan t.ex. omfatta andras välmående.

17 Grunder för mikroekonomin Människors val avgör vad som produceras och konsumeras. Knappheten gör att valen alltid handlar om avvägningar (trade-offs) - Arbete och fritid (tiden är begränsad) - Mat och nöjen (inkomsten är begränsad) - Smör och kanoner (samhällets produktionsfaktorer är begränsade)

18 Grunder för mikroekonomin Smör Kanoner

19 Grunder för mikroekonomin Antagande 3: Allt har en kostnad Detta följer av knapphetsprincipen. Även om synliga kostnader saknas finns alltid en alternativkostnad. Alternativkostnad: Värdet av det man måste avstå från för att välja ett visst handlingsalternativ. Exempel: Du kan gå på bio, vilket kostar 95 kr, eller sitta barnvakt och få 250 kr. Vad är alternativkostnaden för biobesöket?

20 Grunder för mikroekonomin Smör qs B qs A C qk qk Kanoner

21 Grunder för mikroekonomin Hur göra rationella val? Väg nyttan/intäkten mot kostnaderna! Och gör det på marginalen! Marginalnytta. Nyttan av att konsumera ytterligare en enhet. Antas normalt vara avtagande. Marginalkostnad. Kostnaden för att producera ytterligare en enhet. Antas normalt vara stigande.

22 Grunder för mikroekonomin Beslutsregel 1: Agera så att marginalnyttan = marginalkostnaden. Aktuellt exempel: Semlor. Så länge nyttan av ytterligare en semla är större än kostnaden, fortsätt att äta. Beslutsregel 2: Se till att marginalnyttan per krona är lika stor för alla varor.

23 Grunder för mikroekonomin Exakt detsamma gäller för produktionen: Producera så att marginalintäkten = marginalkostnaden. Se till att marginalintäkten per satsad krona är lika stor för alla produkter och produktionsfaktorer.

24 Grunder för mikroekonomin Hur ska arbetet fördelas? Arbetsdelning har genom århundradena gjort människors produktion mer effektiv. Skilj mellan absoluta fördelar och relativa (komparativa) fördelar.

25 Grunder för mikroekonomin Hur ska arbetet fördelas? Arbetsdelning har genom århundradena gjort människors produktion mer effektiv. Skilj mellan absoluta fördelar och relativa (komparativa) fördelar.

26 Grunder för mikroekonomin Exempel: Stina och Astrid har ett gemensamt sommarhus och ska arbeta i trädgården och skrapa fasaden under en helg. Först testar de hur mycket var och en hinner under en timme. Kvadratmeter per timme: Ogräsrensning Fasadskrapning Stina 2 4 Astrid 1 1

27 Grunder för mikroekonomin Vem ska göra vad? Svaret är att den som har lägsta alternativkostnaden för en verksamhet ska utföra den. Vad är alternativkostnaderna i de här fallen? Kvadratmeter per timme: Ogräsrensning Fasadskrapning Stina 2 4 Astrid 1 1

28 Grunder för mikroekonomin Stina har således en absolut fördel i båda sysslorna, men Astrid har en relativ fördel i ogräsrensning. Jämför Eklund (sid 30): Bör Zlatan klippa gräsmattan själv? Kvadratmeter per timme: Ogräsrensning Fasadskrapning Stina 2 4 Astrid 1 1

29 En enkel marknadsmodell Marknaden har en central roll i nationalekonomisk analys. Vi utgår från en enkel modell med köpare (konsumenter) och säljare (producenter). Köparna vill maximera sin nytta. Säljarna vill maximera sin vinst.

30 En enkel marknadsmodell Nytta för köparna: Skillnaden mellan värderingen av varan (betalningsviljan) och marknadspriset. Vinst för säljarna: Skillnaden mellan kostnaden för tillverkningen och marknadspriset.

31 En enkel marknadsmodell Efterfrågan på en marknad består av köparnas samlade betalningsvilja. Den blir normalt större när priset sjunker. Vissa värderar varan högt, andra är inte beredda att betala lika mycket. Vissa är beredda att öka konsumtionen betydligt när priset sjunker, andra är mindre priskänsliga.

32 En enkel marknadsmodell P Efterfrågan Q

33 En enkel marknadsmodell Utbudet på en marknad består av de varor som producenterna är redo att sälja till olika priser (reservationspriser). Det blir normalt mindre när priset sjunker. Detta beror på att marginalkostnaden för produktionen i normalfallet är stigande. Det hänger samman med antagandet om avtagande marginalprodukt: Att producera ytterligare en enhet kräver större insatser än tidigare.

34 En enkel marknadsmodell P Utbud Q

35 En enkel marknadsmodell Där utbuds- och efterfrågekurvorna möts är marknaden i jämvikt: Utbud och efterfrågan är lika stora. Från skärningspunkten kan man härleda jämviktspris och jämviktskvantitet det pris och de försäljningsvolymer som kommer att uppstå vid ett fritt utbyte.

36 En enkel marknadsmodell P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q

37 En enkel marknadsmodell Om priset är högre än jämviktspriset uppstår ett utbudsöverskott. Säljarna får varor över och inser att de måste sänka priserna för att få dem sålda.

38 En enkel marknadsmodell P Utbud p0 Efterfrågan qe qu Q

39 En enkel marknadsmodell Om priset är lägre än jämviktspriset uppstår ett efterfrågeöverskott. Köparna möts av tomma butikshyllor eller måste köa för att få tag på de attraktiva varorna. Andrahandshandel kan uppstå. Säljarna inser att de kan höja priserna och tjäna mer på affärerna.

40 En enkel marknadsmodell P Utbud p0 Efterfrågan qu qe Q

41 En enkel marknadsmodell Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och marknadspriset kallas konsumentöverskott. Skillnaden mellan producenternas marginalkostnader och marknadspriset kallas producentöverskott.

42 En enkel marknadsmodell P p0 Konsumentöverskott: Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och jämviktspriset. q0 Q

43 En enkel marknadsmodell P Producentöverskott: P0 Skillnaden mellan jämviktspriset och producenternas reservationspris (marginalkostnad). q0 Q

44 En enkel marknadsmodell Förändringar av de faktorer som påverkar utbudet eller efterfrågan leder till att den gamla jämvikten rubbas. Exempel: Börsen går utmärkt och konsumenternas tro på framtiden ökar. Det gör att de (som grupp) är beredda att konsumera mer. Efterfrågekurvan skiftar ut.

45 En enkel marknadsmodell P Utbud p1 p0 Efterfrågan q0 q1 Q

46 En enkel marknadsmodell Vad händer på marknaden för nyponjuice om * Skörden slår fel * Priset på apelsinjuice stiger kraftigt * Regeringen inför ett skatteavdrag för jordbruksproduktion * Science publicerar en artikel om att nypon motverkar hjärtsjukdomar. * Priset på kardemummaskorpor faller.

47 En enkel marknadsmodell Prismekanismen fungerar hela tiden som ett signalsystem till köpare och säljare. De reagerar på informationen som priset ger, vilket påverkar utbud och efterfrågan.

48 Regleringar Priset på en oreglerad marknad får ibland konsekvenser som kan bedömas som oacceptabla i ett socialt perspektiv. Eklund nämner två exempel: - Hyresregleringen (pristak) - Prisgolv på jordbruksvaror

49 Regleringar: Exemplet hyror P Utbud Pe P* Pristak Efterfrågan qu q* qe Q