Finns inte som akademiskt ämne olika samhällsvetenskaper: (Historia, Socialantropologi, Kulturgeografi, Statistik)

Transkript

1 Introduktion: Kursens och terminens uppläggning, lärare, ämnesteori och didaktik, litteratur Vad är samhällskunskap, vad innebär olika perspektiv Vad är kunskap, vad är vetenskap, vad är sanning Samhälls- kontra naturvetenskap Vad innebär begreppet samhälle Individer och samhälle, samhälle och omvärld Olika samhällsvetenskapliga perspektiv och vetenskapliga metoder Ekonomi som samhällsvetenskap thinking like an economist Robinson och Fredag, mikro och makro

2 VAD ÄR SAMHÄLLSKUNSKAP? Finns inte som akademiskt ämne olika samhällsvetenskaper: Nationalekonomi - Sociologi Statsvetenskap (Historia, Socialantropologi, Kulturgeografi, Statistik) Nationalekonomi analyserar samhälle, organisationer, individer m h a ekonomisk teori/metod. Utgångspunkt är knappa resurser och val kring dessa. Disciplinen sociologi ger en grundläggande förståelse för samhällets karaktär och förändringssätt och dess betydelse för människan som samhällsvarelse. Sociologin är både en samhällsvetenskap och en beteendevetenskap. Den innefattar teorier och verktyg för att studera, beskriva, analysera och förklara samhällsförhållanden och människors handlingar. Sociologin intresserar sig för både formella och informella institutioner och organisationer. Statsvetenskap: det politiska systemet och den offentliga förvaltningen i Sverige och andra länder, internationell politik och internationella organisationer, politisk teori och politiska ideologier samt om det vetenskapliga förhållningssättet vid studiet av politik. Svenska samhällsförhållanden I-II ger Systematiserad beskrivning av vissa sakförhållanden ekonomiska, politiska, sociala Förmåga att själv ta reda på, systematisera och tolka samhällsrelevanta data Inblick i olika samhällsvetenskapliga perspektiv/förhållningssätt gemensamt och särskiljande Samhället/samhällsförhållanden är föränderliga viktigt ha förmåga att urskilja, tolka (förutsäga) förändringar en vetenskaplig beredskap Kunskap känna till fakta Vetenskap finna, systematisera, förklara fakta Sanning -?

3 OLIKA PERSPEKTIV Samhälle antal individer i någon form av gemenskap Gemensamma intressen Individuella intressen Intressekonflikter Någon sorts system, regler, organisationsform o Gemensamma angelägenheter o Fördelningsregler o Kollektivets intressen vs individens INDIVIDER A B C D E F G INDIVIDUELLA VAL REGLER, NORMER SAMHÄLLE INSTITUTIONER MARKNADER Olika beteendeantaganden: HE: individen fattar överlagda/medvetna beslut utifrån egenintresse och förutsättningar. Individuella beslut samhällseffekter Samhällsförhållanden påverkar individens förutsättningar

4 HS: Individens beteende styrs av sociala normer, olika roller/normer för olika typer av individer Samhället, sociala normer individuellt beteende Normalitet och avvikande Är HE o HS oförenliga? Det ekonomiska perspektivet på människor och samhälle Samhället består av individer som gör val när det gäller knappa resurser med alternativ användning. Individuella val resultat (förändringar, effekter) på samhällsnivå Valen styrs av: Nytta behovstillfredsställelse, välmående, lycka Restriktioner resurstillgångar o Inkomst o Tid o Information, kunskap o Fysik o Omgivning Beslut/val aktivitet nytta och alternativkostnad lönsamhet

5 Ekonomisk metod: Deduktion: Grundläggande antaganden förväntat resultat (hypotes så borde det vara ) Testa mot empiriska observationer Induktion: Observera empiri (anomalier) hur kan de förklaras av någon teori Ex: Economic naturalist, Freakonomics Läsk o mjölk Felparkerare Brudklänningar Knarklangare bor kvar hos mamma Internetanvändning Logiska resonemang, detektivarbete, förstå varför

6 Bär Individ Robinson ekonomiska val "tekniska" (alternativkostnader) Fisk Mer fisk färre bär = alternativkostnaden för fisk Fredag fler individer utbyte, transaktioner, priser samarbete specialiseringar, komparativa fördelar förhandlingar, fördelningsfrågor -transaktionskostnader -kollektiva nyttigheter exkluderbarhet, rivalitet opportunistiskt beteende För att hantera detta krävs institutioner "En ekonomi" EU, Sv, fam Svensson, grupp 3.behövs system, institutioner (formella el informella) RESURSER PRODUKTION KONSUMTION VÄLFÄRD

7 Vad, Hur, För vem Centraliserat, decentraliserat Centraliserat: planekonomi: Hushåll CPM Företag Önskemål Tillgångar, prodkapacitet CPM gör produktions o konsplan informationsbehov värdegemenskap/kontroll Decentraliserat marknader Efterrfrågan Marknad Utbud Smiths osynliga hand egennyttan max "kollektiv" nytta Pj

8 JÄMVIKT: VID Pj ÄR Eq = Uq U-ÖVERSKOTT FÖR HÖGT PRIS, Uq>Eq E-ÖVERSKOTT FÖR LÅGT P, Eq>Uq E PÅVERKAS AV: ÖVR PRISER SUBST/KOMPLEMENT INKOMSTER FÖRVÄNTNINGAR SMAK ANTAL KONSUMENTER, DEMOGRAFI. SOC NORMER ÖVR KONSUMTIONSKOSTNADER (OPERATIONALISERAD KOSTNAD) FÖRÄNDRINGAR I NÅGOT AV OVANSTÅENDE E-kurvan FÖRSKJUTS U PÅVERKAS AV: ÖVR PRISER FAKTORPRISER FAKTORÅTGÅNG PRODKOSTNADER FÖRVÄNTNINGAR ANTAL PRODUCENTER EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGAR DEN OSYNLIGA HANDEN Om E (E-kurvan förskjuts utåt) P Uq, Q PRISTAK bestående E-överskott hur ska varan fördelas? P har en ransoneringsfunktion (allokeringsfunktion)

9 Förutsättningar för bra resultat: Exkluderbarhet, rivalitet, information, inga externa effekter Exkl möjligt utestänga indivder fr användning Rivalitet går ej använda samma enhet av flera samtidigt R full Full rivalitet, noll exkluderbarhet allmänningens tragedi Full exkluderbarhet, noll rivalitet underutnyttjande Bristande information: adverse selection, signalering Externa effekter: andra (än köpare o säljare) påverkas utan att medverka vid beslutet Eklund kap 2,4 Beslut om förändringar avvägningar på marginalen Nyttan av vattenkonsumtion > nyttan av CD-konsumtion Nyttan av ytterligare en liter vatten < nyttan av ytterligare en CD MUv < MUcd full E

10 Marginalkostnad, marginalintäkt, marginalprodukt, marginalnytta bestämmer optimal mängd kr MC MI I skärningspunkten(mc=mi) maximeras det totala överskottet (vinsten) antal Olika kostnadsslag: TotalKostnad = fasta kostnader + rörliga kostnader Styckkostnad = TK/Q Marginalkostnad (MC) = Förändr i TK/ förändr i Q EX Q Rörl Fast kstn kostn Tot kstn MC Styckkstn Rörl stkstn

11 Typiska kurvor : Fig 4.1 Företaget bjuder ut om ersättning > kostnad, dvs om MI > MC Marknadsutbud = summa företag Fullst konkurrens företaget pristagare P = MI P=MC (fig 4.4) Fig 4.5, 4.6: anpassning till förändringar Monopol företaget prissättare MI < P, fig 4.7 P > MC Oligopol Monopolistisk konkurrens