Nationalekonomi för tolkar och översättare

Transkript

1 Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen

2 Produktion och marknader Kort tillbakablick: - Köpare och säljare möts på marknaden. - Efterfrågan beror på köparnas marginella värdering av varan. - Utbudet beror på säljarnas marginalkostnad för varan.

3 Produktion och marknader P Utbud p0 q0 Efterfrågan Q

4 Produktion och marknader Efterfrågan ökar normalt när priset sjunker. Avgörs av konsumenternas marginalvärdering. Viktiga faktorer: Inkomst, behov, preferenser, priset på andra varor. Utbudet minskar normalt när priset sjunker. Avgörs av företagens marginalkostnad. Viktiga faktorer: Priset på insatsvaror, produktions-tekniken. När vi ritar kurvorna utgår vi från att allt annat än priset är oförändrat (ceteris paribus). Förändringar av andra faktorer skiftar kurvorna.

5 Produktion och marknader Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och marknadspriset kallas konsumentöverskott. Skillnaden mellan producenternas marginalkostnader och marknadspriset kallas producentöverskott.

6 Produktion och marknader P Konsumentöverskott: p0 Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jänmviktspriset. q0 Q

7 Produktion och marknader Vi ska nu ägna oss åt tre frågor: - Hur ser företagets kostnader ut, och hur påverkar de produktionsbeslutet? - Hur fungerar samspelet mellan företaget och marknaden, på kort och lång sikt? - Hur påverkar konkurrensläget produktion och prissättning?

8 Produktion Fasta kostnader: Kostnader som inte kan ändras på kort sikt. Typexempel: Kapital (byggnader, maskiner etc) Rörliga kostnader: Kostnader som kan ändras på kort sikt. Typexempel: Arbetskraft (i den förenklade modellen), råvaror.

9 Produktion Kostnader definieras annorlunda i nationalekonomi än i företagsekonomi (redovisning). - Vi bryr oss inte om sunk costs, kostnader som inte kan återtas. - Vi bryr oss alltid om alternativkostnaden.

10 Produktion Styckkostnad (Average total cost, ATC): Kostnad per producerad enhet. Består av rörlig styckkostnad (average variable cost, AVC) och fast styckkostnad (average fixed cost, AFC). Marginalkostnad (marginal cost, MC): Kostnad för den sist producerade enheten.

11 Produktion AFC blir mindre när produktionen ökar. Ju mer som produceras, desto mindre blir den fasta kostnaden per enhet. AVC (standardmodellen): Faller först eftersom de fasta produktionsresurserna kan nyttjas mer effektivt. Så småningom vänds dock effekten i dess motsats. ATC = AFC + AVC MC skär alltid AVC- och ATC- kurvorna i deras lägsta punkter.

12 Produktion kr MC ATC AVC q

13 Samspelet med marknaden I den enklaste marknadsmodellen är inget företag så stort att det kan påverka prissättningen. Företaget strävar efter att maximera vinsten (eller minimera förlusten) och gör det genom att anpassa produktionsvolymen till marknadspriset.

14 Samspelet med marknaden Minns beslutsregeln: Agera så att marginalintäkt = marginalkostnad! I detta fall är marginalintäkten lika med priset. Alltså ska företaget producera så att P=MC.

15 Samspelet med marknaden Detta kan resultera i tre olika situationer: 1) Företaget gör en vinst som är lika med den normala i näringslivet. Definieras som nollvinst eftersom vi räknar med alternativkostnaden. 2) Företaget gör en större vinst än normalt. 3) Företaget går med förlust eller gör mindre vinst än normalt.

16 Samspelet med marknaden Kr 1) Nollvinst för företaget MC ATC AVC P q* q

17 Samspelet med marknaden Kr 2) Högre pris - större vinst än normalt MC ATC p AVC q* q

18 Samspelet med marknaden Kr 3) Lägre pris förlust/mindre vinst än normalt MC ATC p AVC q* q

19 Samspelet med marknaden Ett förlustföretag kan drivas vidare om en omedelbar nedläggning gör att förlusten blir ännu större. Om priset (marginalintäkten) är större än AVC kommer företaget att få täckning för sina rörliga kostnader och en del av sina fasta kostnader. På lång sikt (=när de fasta kostnaderna kan avvecklas) bör dock företaget läggas ned/byta bransch.

20 Samspelet med marknaden På kort sikt kan företag på en marknad göra onormalt stora eller små vinster, men på lång sikt leder inträde/utträde till en jämvikt där företagen gör nollvinst. Om företagen gör större vinst än normalt lockas nya aktörer att etablera sig. Om företagen gör lägre vinst än normalt kommer företag att lämna marknaden. I jämvikt finns inga incitament för företagen att lämna marknaden. Det finns inte heller något skäl för andra företag att söka sig dit.

21 Marknadsformer Detta resonemang gäller för en förenklad modell av en marknad, kallad perfekt konkurrens. Bygger på antaganden som sammantaget inte är särskilt realistiska. Motsatsen kallas monopol. Ett företag är ensamt på marknaden och kan själv bestämma pris och produktionsvolym. Två mellanformer: Monopolistisk konkurrens och oligopol.

22 Marknadsformer Perfekt konkurrens: - Många köpare och säljare som agerar utan att samverka (alla är pristagare) - Homogena varor - Perfekt information - Inga transaktionskostnader - Fritt inträde och utträde - Snabb anpassning till nya villkor - Inga externaliteter, kollektiva varor eller naturliga monopol (mer om det senare)

23 Marknadsformer Om dessa villkor är uppfyllda kommer marknaden att ge ett effektivt utfall. Effektivt = Konsument- och producentöverskott maximeras.

24 Marknadsformer Monopolistisk konkurrens: Samma som tidigare, med ett viktigt undantag: Produkterna skiljer sig åt. Företagen kan därför sätta egna priser och har egna efterfrågekurvor. Oligopol: Ett fåtal företag konkurrerar om kunderna. Inträdeshinder är vanliga. Strategisk interaktion mellan företagen spelar en viktig roll.

25 Marknadsformer Monopol: En enda producent på marknaden. Kan vara resultatet av inträdeshinder, extrema stordriftsfördelar ( naturligt monopol ) eller aggressivt agerande (t.ex. predatory pricing ). Monopolisten bestämmer själv pris och kvantitet. Vanligtvis medför det att priset blir högre och kvantiteten mindre.

26 Marknadsformer Nu: En enkel modell för en monopolmarknd. Beslutsregeln att producera så att marginalintäkt = marginalkostnad gäller fortfarande, men nu är inte längre marginalintäkten = priset. Orsaken är att monopolisten har en trade-off: Lägre pris ökar volymen, men minskar intäkten för alla sålda produkter (om man inte prisdiskriminerar).

27 Marknadsformer Kr MC ATC Marginalintäkt Efterfrågan q

28 Marknadsformer Kr MC pm ATC qm Efterfrågan Marginalintäkt q

29 Marknadsformer Kr Monopolvinst MC pm ATC qm Efterfrågan Marginalintäkt q

30 Marknadsformer I detta läge kan vi se att konsumentöverskott och producentöverskott inte är så stora som de hade varit vid perfekt konkurrens. De uteblivna överskotten leder till en välfärdsförlust. Monopolsituationen är inte effektiv; Produktion uteblir, trots att konsumenternas marginalvärdering är högre än producenternas marginalkostnad.

31 Marknadsformer Kr KÖ MC pm P* PÖ Välfärdsförlust Efterfrågan qm q* q

32 Marknadsformer En kartell innebär att företag samarbetar genom att komma överens om höjda priser och minskat utbud. Ofta förbjudet i konkurrenslagstiftningen. I grunden en instabil konstruktion. Varje företag kan ta stora marknadsandelar genom att sluta samarbeta och sänka priset. Detta får vägas mot framtida vinster av fortsatt kartellsamarbete.

33 Marknadsformer Är perfekt konkurrens alltid bäst? Inte nödvändigtvis. I vissa fall är stordriftsfördelarna så stora att man talar om naturliga monopol. Onödigt med flera konkurrerande va-nät. Om företagen bara går jämnt upp finns kanske inga resurser till forskning och utveckling. Teori: Innovationer är frukten av företagens strävan efter tillfälliga monopolvinster (Schumpeter).

34 Marknadsmisslyckanden Som vi har sett kan den oreglerade marknaden ge ett effektivt utfall, under vissa förutsättningar. I andra fall blir den spontana marknadslösningen inte effektiv. Termen för detta är marknadsmisslyckanden. - Imperfekt konkurrens - Externa effekter - Kollektiva varor - Asymmetrisk information

35 Marknadsmisslyckanden Externa effekter innebär att andra än köpare och säljare påverkas av produktionen eller konsumtionen, antingen positivt eller negativt. Positiv produktionsexternalitet: En biodling gör skörden större hos äppelodlaren intill. Negativ konsumtionsexternalitet: Lukten av surströmming stör grannarna i trapphuset.

36 Marknadsmisslyckanden P Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q

37 Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + extern effekt) Utbud p0 Negativ extern effekt q0 Efterfrågan Q

38 Marknadsmisslyckanden P Total kostnad (Privat MC + Önskvärd extern effekt) jämvikt Utbud P* p0 Negativ extern effekt Efterfrågan q* q0 Q

39 Marknadsmisslyckanden P Önskvärd jämvikt Total kostnad Utbud med skatt pålagd Utbud P* Negativ extern effekt Efterfrågan q* Q

40 Marknadsmisslyckanden Kollektiva varor kännetecknas av att marginalkostnaden för konsumtionen är noll. Ytterligare en person kan konsumera varan utan att kostnaderna ökar. Exempel: Radioprogram, fyrar, försvaret (icke-exkluderbara), vägar, museer, simhallar (exkluderbara). Problem: Kan man inte ta betalt uppstår ingen marknad. Kan man ta betalt blir utfallet ineffektivt p.g.a. undanträngd konsumtion.

41 Marknadsmisslyckanden Asymmetrisk information innebär att köpare och säljare inte har samma tillgång till information som är viktig för transaktionsbeslutet. Problem: Osäkerhet försvårar prissättningen. Transaktioner som skulle ha varit till ömsesidig nytta blir inte av. Aktuellt i samband med försäkringar, anställningsavtal, uthyrning, andrahandsköp.

42 Plan eller marknad? Marknadsmisslyckandena är ett vanligt skäl till statliga ingripanden. Staten kan öka effektiviteten genom att reglera, ta ut skatt/avgifter eller producera själv. Exempel: - Koldioxidskatt - Statlig sjukförsäkring - Konkurrenslagstiftning - Rättsväsendet

43 Plan eller marknad? Detta brukar kallas för allokeringspolitik och syftar till att styra resurserna så att utfallet blir effektivt. Två andra motiv för statligt engagemang i ekonomin: - Fördelningspolitik (jämlikhet/equity) - Stabiliseringspolitik (för att motverka konjunktursvängningarna) Mer om detta senare under kursen.

44 Plan eller marknad? Lång debatt om planhushållning contra marknadsekonomi under 1900-talet. Sovjetunionen m.fl. länder ett reellt alternativ t.o.m talet. Tanke: Planhushållning mer rättvis och mer effektiv. Problem: Hur samordna produktionen utan hjälp av prismekanismen? Hur skapa incitament för utveckling? I många fall blev resultatet varubrist, köer, misshushållning och dålig kvalitet.

45 Plan eller marknad? I praktiken var inte hela ekonomin planerad i de kommuniststyrda länderna. Konsumenterna fick köpa vad de själva ville. I praktiken är också delar av marknadsekonomiernas produktion planmässig, både i offentlig sektor och i företagen. Avgörande skillnad: Marknadspriser, och i normalfallet även privat ägande och etableringsfrihet.

46 Plan eller marknad? Planmässigheten i offentlig sektor kan motiveras med de argument vi tidigare nämnt för statlig aktivitet i ekonomin. Men varför uppstår företag med anställda? - Avvägning mellan kortsiktig effektivitet och långsiktig stabilitet. Minskar transaktionskostnader och osäkerhet. - Också en politisk fråga: Arbetsrättslagstiftning till skydd för arbetstagarna.

47 Plan eller marknad? Problem med statens engagemang: Politiskt beslutsfattande kan leda till ineffektiva utfall. Exempel: Högre utgifter i kommunerna under valår än andra år. Studeras inom området Political economy. Skatter ger effektivitetsförluster (i normalfallet). Dessa måste vägas mot värdet av det man kan åstadkomma med hjälp av skatterna.

48 Plan eller marknad? P Konsumentöverskott: Skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja p* och jämviktspriset. Producentöverskott: Skillnaden mellan producenternas marginalkostnad och jämviktspriset. Q* Q

49 Plan eller marknad? P KÖ Utbud med skatt pålagd Utbud pk P* Skatteintäkter pp Dödviktskostnad Efterfrågan PÖ Qs Q* Q