Marknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Transkript

1 Marknadsformer och marknadsmakt Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

2 Olika marknadsformer I termer av antalet konkurrerande företag kan vi skilja på situationer där -ett företag helt saknar konkurrenter (monopol) - ett fåtal företag konkurrerar (oligopol) - och situationer där (oändligt) många företag konkurrerar med varandra (perfekt konkurrens) Inga konkurrenter Fåtal konkurrenter Många företag Inget behov av strategiskt beteende eftersom det inte finns konkurrenter Strategisk interaktion mycket viktig då företagen har stor inverkan på varandra och marknaden Varje enskilt företag har liten effekt på helheten. Vikten av explicit strategiska interaktion mindre då enskilda inte påverkar helheten så mycket 1 a few many Antalet företag Monopol Oligopol Perfekt konkurrens (Monopolistisk konkurrens)

3 Marknadsformer i termer av marknadsmakt Ett företags marknadsmakt beror på dess konkurrenssituation. Under perfekt konkurrens har företag ingen marknadsmakt. De är pristagare och kan inte själva ändra detta pris. I en monopolsituation har monopolisten total kontroll över marknadspriset (och den som vill köpa varan måste acceptera detta pris) I situationer mellan monopol och perfekt konkurrens (dvs. de flesta) så har företag olika mycket marknadsmakt.

4

5 Varför ska jurister veta något om detta? Konkurrenslagen (SFS 2008:579) innehåller två centrala bestämmelser: en som förbjuder konkurrensbegränsande samarbete mellan företag (2 kap. 1 ) och en som förbjuder företag med en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt (2 kap. 7 ). Den första bestämmelsen säger att i situationer där det finns förutsättningar för konkurrens får inte företag agera på ett sätt som sätter denna konkurrens ur spel (genom att t.ex. samarbeta om prissättning, dela upp marknaden mellan sig, etc.) Den andra bestämmelsen säger att företag med marknadsmakt (t.ex. en monopolist) inte får missbruka denna, genom att t ex begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna.

6 Hur fungerar olika marknadsformer? För att förstå konkurrenslagstiftningen både varför den ser ut som den gör och hur den tillämpas så måste man förstå skillnaderna i hur företag agerar i olika konkurrenssituationer. - Hur agerar en monopolist (och varför är det så dåligt att vi vill förbjuda företag att agera så)? - Vad krävs för att uppnå konkurrens? Är t ex graden av konkurrens linjärt ökande i antalet företag? (Det korta svaret är NEJ ) - Hur gör konkurrerande företag för att samarbeta i syfte att minimera konkurrensen? Varför? - Vilka är de samhällsekonomiska förlusterna med monopol? - Varför finns det lagstiftning som skapar (tillfälliga) monopol (t.ex. patentlagstiftning).

7 Föreläsningarnas struktur De tre kommande föreläsningarna är strukturerade kring modeller för att studera olika marknadsformer (och mera allmänt strategisk interaktion) Idag: De två ytterligheterna; Perfekt konkurrens och Monopol Nästkommande tillfällen: Spelteori, eller med ett bättre uttryck, studiet av strategisk interaktion.

8 Perfekt konkurrens Många företag som är små relativt marknaden och som producerar mycket snarlika produkter Företagen är pristagare. Produkterna är standardiserade (identiska). Det finns inga inträdeshinder. All konkurrens går via priset (ingen möjlighet till produktdifferentiering.

9 Utbud och efterfrågan på en marknad P P Utbudsöverskott (excess supply) Utbud (S) P* Givet utbud och efterfrågan, rör sig priset mot jämvikt P Efterfrågeöverskot t (excess demand) Q* Efterfrågan (D) Q

10 Relationen mellan marknad och företag Det enskilda företaget måste acceptera det pris som marknadsjämvikten resulterar i. Samtidigt är det enskilda företaget litet i förhållande till marknaden så till det priset kan företaget sälja hur mycket som helst. Grafiskt resulterar detta i en marginalintäktskurva som är en horisontell linje. S MC AC P * P * MR(=AR) D Q * q * Marknad Ett enskilt företag

11 Vad händer om något ändras på marknaden? Pris på substitut går ner => Efterfrågan går ner Företag ändrar produktion till ny MR=MC men gör ändå förlust S Loss MC AC P * P * MR P 1 P 1 D 1 D MR 1 Q 1 q 1 Q * q * Marknad Ett enskilt företag

12 Anpassning mot ny jämvikt Trots att enskilda företag producerar mindre gör de förlust (förra bilden). Förlusterna gör att företag slås ut vilket sammantaget gör att utbudet går ner. Process som går mot ny jämvikt (notera att de enskilda företagen där producerar lika mycket som förut men då de nu är färre så har totalt utbud gått ner). S 2 S MC AC P *2 P *2 MR P 1 P 1 MR 1 D 1 D Q 2 Q 1 q 1 Q * q *2 Marknad Ett enskilt företag

13 Monopol I en monopol situation finns en ensam säljande part (vilket, som vi ska se, har konsekvenser för hur monopolisten agerar och för utfallet på marknaden). Varför uppstår monopol? Det generella svaret är: För att inträde på marknaden är mycket svårt eller omöjligt. Geografiska monopol. Marknaden är så begränsad att det inte lönar sig för mer än ett företag att etablera sig (t.ex. en specialbutik i en liten stad). Naturliga monopol. Produktionsteknologin är sådan att det mest effektiva är att ett företag står för produktionen (t.ex. vatten och avloppshantering, elkraftsproduktion, etc.). Lagstiftade monopol. Patent, copyright, licenser, franchising, etc. som ger lagstiftat skydd för företag att ensamma producera vissa varor/tjänster.

14 Monopolistens problem För en monopolist sammanfaller marknadsefterfrågan med företagets efterfrågekurva. Monopolistens problem är alltså att välja det pris för vilket vinsten maximeras. Vid ett högt pris får monopolisten mycket betalt per enhet men säljer färre enheter, vid ett lågt pris säljer monopolisten mer men tjänar mindre per styck. Vilken kombination är bäst? För att lösa detta problem måste vi (som vanligt) se till marginal intäkter och marginalkostnader. Marginalkostnadskurvan känner förstås monopolisten till (det är som vilken marginalkostnadskurva för ett enskilt företag som helst). Detta gäller dock inte marginalintäktskurvan.

15 Monopolistens problem P högt Pris Eftersom monopolisten är ensam säljare så är hela marknadsefterfrågan samma sak som efterfrågan på monopolistens produkt. (Monopolisten är en price-maker, inte en price-taker ). Monopolistens problem är vilket pris denne ska sätta. Efterfrågan P lågt Q lågt Q högt Kvantitet

16 Monopolistens problem Vad sätter monopolisten för pris? Som vinstmaximerande företag det pris där MR=MC. Vad är marginalintäkten (MR)? Antag att efterfrågan ges av P=6-Q Pris Kvantitet TR AR MR Notera att AR (det vill säga efterfrågan) faller med 1 medan MR faller med 2 hela tiden.

17 Monopolistens problem Pris 6 För ett monopolföretag gäller generellt att... Efterfrågan (AR) P=6-Q MR=6-2Q...MR-kurvan alltid har dubbelt så brant lutning som AR-kurvan. 3 6 Kvantitet

18 Förtydligande överkurs I generell form ges (linjär) efterfrågan av en ekvation P = a bq. (lutning b) Totala intäkter ges av TR = PQ = ( a bq) Q = aq bq 2 och då marginal intäkten (MR) är derivatan av TR TR Q = a 2bQ. (lutning 2b)

19 Monopolistens vinstmax Pris Precis som vanligt maximeras vinsten vid priset där MR=MC MC P * P *p.k. (Jämför utfallet med perfekt konkurrens) Efterfrågan=AR Q * MR Q *p.k. Kvantitet

20 Monopolvinst Pris Vinstens storlek är (som vanligt) skillnaden mellan vad man i snitt får betalt (P*) och vad produktionen i snitt kostar (AC vid Q*) gånger antalet sålda varor, d.v.s. kvadraten i figuren. MC P * Monopolvinst AC Efterfrågan=AR Q * MR Kvantitet

21 Vad händer om monopolföretaget sätter ett annat pris? Pris P högre P * P lägre Förlorad vinst vid ett för högt pris MC AC Förlorad vinst vid ett för lågt pris Efterfrågan=AR Q ph Q * Q pl MR Kvantitet

22 Varje MR är relaterad till en viss D. P Skift i efterfrågan resulterar i en ny MR MC P *2 P *1 D 2 D 1 Q *1 MR 1 Q *2 MR 2 Q

23 Varför är monopol dåliga? Skillnaderna jmf med perfekt konkurrens består dels i att potentiellt möjliga transaktioner inte kommer till stånd, dels av att en del av konsumentöverskottet blir monopolvinst. A + B = förlorat kons. överskott MC P M P * A B C B + C = Deadweight loss ( dödviktskostnad ) D Q M Q * MR Kvantitet

24 Skilj på förluster för konsumenter som blir vinster för företagen (i sig ett omfördelningsproblem ) och uteblivna transaktioner (de verkliga sociala kostnaderna). Utöver det vi ser i föregående diagram kan man tänka sig andra samhällsekonomiska förluster: Icke produktiva investeringar som endast syftar till att bibehålla ett befintligt monopol eller skaffa sig en monopolställning (anskaffning av produktionskapacitet som inte används, lobbyverksamhet, etc.) Långsiktig ineffektivitet hos monopolisten som följd av bristande konkurrens.

25 Olika former av prisdiskriminering Under perfekt konkurrens är alla marknadsaktörer pristagare. En monopolist sätter däremot priset för att maximera vinsten. Ovan har vi sett hur detta görs givet att företaget bara sätter ett pris. Men varför bara ett pris om de vill maximera vinsten..? Det finns olika typer av s.k. prisdiskriminering som alla syftar till att på olika sätt komma åt konsumentöverskottet, t.ex: 1. Första, andra och tredje gradens prisdiskriminering 2. Peak-load pricing (ingår ej i kursen) 3. Två-delade tariffer (Notera att i praktiken är det förstås inte bara monopolister som försöker prisdiskriminera.)

26 Första gradens prisdiskriminering Det bästa för ett företag vore förstås om de kunde få alla kunder att betala precis vad de maximalt är villiga att betala. Om detta skulle lyckas skulle de översätta allt konsument överskott till egen vinst. Sälj till max betalningsvilja så länge betalningsviljan är över MC. Resulterar I att allt KÖ blir vinst. KÖ MC D Q Q

27 Andra gradens prisdiskriminering Grundidé: sätt olika styckpris beroende på hur mycket som köps. Beroende på hur väl detta görs kan man få ut mycket av konsumentöverskottet och det är mycket enklare att hantera än första gradens prisdiskriminering.

28 Tredje gradens prisdiskriminering Tredje gradens prisdiskriminering innebär att marknaden delas upp i olika konsumentgrupper (antingen genom att konsumenter genom sitt köpbeteende kan avslöja sin typ eller genom att applicera observerbara karaktäristika Ex. Student och pensionärsrabatter, första och andraklass biljetter, olika priser i flagship store jämfört med outlet, etc.

29 Tvådelade tariffer Dela upp betalning i en access eller inträdeskostnad och en användningsdel. Ex klubbmedlemskap plus användningsavgift, fastkostnad för telefon plus samtalskostnad, inträde på Grönan plus kostnad per åk, etc. P A Enklaste fallet: Ta A i inträdesavgift och sedan P=MC per konsumerad enhet Resultat: som om första gradens P D (!) P * MC Demand Q

30 Tvådelade tariffer Vad är bäst om det istället finns grupper med olika efterfrågan? Lite mer komplicerat men samma logik: P * -MC Price x P * y B Nu kan det istället vara bättre att sätta P>MC men ha en lägre accesskostnad, t. ex. + ( P ( > MC) Q 2 xyz) + ( P z MC MC) Q * * 2 B 1 2 D 2 Q 1 Q 2 D 1 Q

31 Ett exempel med siffror (gjort på två sätt ) Ibland uppstår förvirring kring om engångskostnaden (entré eller accessavgiften) är per person eller för hela marnaden 10 Baserat på individuell efterfrågan P=10-Q $ Individual demand P=10-Q Consumer surplus = ((10-4)x6)/2 = 18 Samma sak för hela marknaden bestående av 100 personer med likadana efterfrågekurvor (ges av horisontellt summerade individuella efterfrågekurvor). $ 10 Market demand P= Q Tot Consumer surplus = ((10-4)x600)/2 = MC 4 MC 6 10 q q So charge 18 for access and then 4 per unit resulting in total revenue of 18+24=42 So total consumer surplus is 1800 which divided between the 100 people means charge 18 for access

32 Karteller som monopol En kartell är en sammanslutning av företag som avtalat om att samordna prissättning och produktionsbeslut. Syftet är typiskt sett att minska konkurrensen mellan företagen och sådana karteller är förbjudna. Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete riktar sig mot sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt...

33 Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten Prissamarbete. En prisöverenskommelse innebär till sin natur ett hämmande av konkurrensen, eftersom priset är det viktigaste medlet när det gäller att konkurrera. Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling och investeringar (t.ex. avtal om produktionskvoter). Marknadsuppdelning. Avtal mellan företag om uppdelning av ett geografiskt försäljningsområde eller en kundkrets.

34 Varför skulle företag vilja göra så här? Idén med en kartell är vanligen att företag som annars konkurrerar med varandra går samman och agerar som om de vore ett monopol. Låt oss se hur detta går till och vad det får för konsekvenser genom att utgå ifrån en situation där ett antal företag först agerar på en (perfekt konkurrensmarknad och sedan avtalar om att samarbeta.

35 Utgångspunkt: Perfekt konkurrens Utgångspunkten är jämvikt på en perfekt konkurrensmarknad (D.v.s. S=D på marknaden => P *, ftg. pristagare som vinstmaximerar (MC=MR) och på lång sikt (i jämvikt) gör noll-vinst (vid opt. prod.) AC min = MR) S MC AC P * P * MR D Q * q * Marknad Ett enskilt företag

36 Vad gör kartellen? P K (Monopol) Marknad S P K Företagets vinst i kartellen (> 0) MC AC P * P * D Q K Q * q * MR q K Ett enskilt företag Konsekvenser: P K > P *, Q K < Q * och q K < q * (Nödv. för att Σ q K = Q K vilket är det som håller priset uppe)

37 Är kartellen stabil? Notera att varje enskilt företag som ingår i kartellen inte vinstmaximerar givet priset P K! Det faktum att varje företag skulle kunna göra ännu större vinster vid kartellpriset skapar en instabilitet i kartellen som vi ska återkomma till i nästa föreläsning. Jämfört med perfekt konkurrens leder kartellbildningen till (över)vinster för kartellmedlemmarna, ett högre pris för köparna, ett lägre utbud av varan samt till välfärdsförluster som vi pratat om tidigare.

38 Att reglera marknadsmakt Skilj på situationer där förutsättningarna skapar naturliga monopol och situationer där det finns förutsättningar för konkurrens. (I praktiken allt annat än självklart!) Tumregel för lagstiftning: Naturliga monopol : Reglering (ofta prisreglering), förbud mot missbruk av dominerande ställning. Förutsättningar för konkurrens: Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete t.ex. kartellbildning, (ev. förbud av företagskoncentration).

39 Prisreglering på (perfekta) konkurrensmarknader resulterar alltid i välfärdsförluster, men kan i monopolfallet ha en omvänd effekt. (Se figur i P&R) I praktiken bestäms det reglerade priset baserat på uppskattningar av efterfrågan och företagets kostnader. (Man kan t.ex. inte kräva att företaget ska sälja till priser där de inte täcker sina kostnader). Vad gäller efterfrågan så är den lika svår för den reglerande myndigheten att bestämma som för företaget, men när det gäller företagets egna kostnader så har företaget ett tydligt informationsövertag. Vad skulle du som vinstmaximerande monopolist säga om dina kostnader?

40 Patent och incitament Slutligen en kort kommentar till varför det kan vara samhällsekonomiskt önskvärt att lagskydda vissa monopol via patent, licenser, etc. Att tillåta sådana monopol handlar om att hitta en balans mellan incitamenten för nyskapande verksamhet och de samhällsekonomiska förlusterna med monopol. Om det stod alla fritt att t.ex. kopiera läkemedel så skulle de förväntade vinsterna från nya mediciner dramatiskt minska och det skulle då bli svårare att motivera stora kostnader för sådan utveckling. Samtidigt är de samhällsekonomiska förlusterna tydliga (AIDS-medicin i utvecklingsländer bara för att ta ett exempel).