Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni.

Transkript

1 Monopol, imperfekt konkurrens och monopsoni. Monopol Prisdiskriminering Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Lokaliseringsmodeller Oligopol Spelteori Cournotmodellen Bertrandmodellen Naturliga monopol Monopsoni Upplägg 1

2 Monopol En enda säljare som tillgodoser hela marknaden För att få monopolmakt krävs att substitutionsmöjligheterna är små. Orsaker till att monopol uppstår: Exklusiv kontroll över viktiga inputs Diamanter Stordriftsfördelar Naturliga monopool Patent Läkemedel Nätverk Operativsystem Licenser Monopol En säljare markandens efterfrågekurva = monopolistens efterfrågekurva Monopolisten bestämmer själv priset men ju högre priset är, desto mindre säljer man. Totala intäkter ökar inte proportionellt mot priset. MR<P eftersom man måste sänka priset för att sälja fler enheter. MR visar lutningen på TR(=TR ). MR har samma intercept som efterfrågekurvan men dubbelt så stor lutning Gäller en linjär efterfrågekurva. 2

3 Monopol Figur 1: Monopolistens marginalintäktskurva. Anta en D-kurva som har följande funktion: P=80-0,2Q TR=P*Q=(80-0,2Q)*Q=80Q-0,2Q 2 MR=TR =80-0,4Q D.v.s. samma intercept dubbel lutning jämfört med D-kurvan! Gäller alla linjära efterfrågekurvor. Monopol Samband mellan MR och priselasticiteten. =(1 ) Ju mindre elastisk efterfrågan (brantare D-kurva) är desto mer kommer priset att överstiga MR. En monopolist kommer aldrig att producera på den del av efterfrågekurvan som är oelastisk, eftersom detta skulle innebära att man genom att höja priset kan öka TR. D.v.s. där 0<ε P <-1 Här minskar kvantiten mindre än man höjer priset. TR ökar. 3

4 Figur 2: Jämvikt för ett monopol. Monopol Vinstmaximerar då MR=MC Vinsten kan finnas kvar även på lång sikt. Beror på hur/varför monopolet uppkommit. Konkurrerande företag kan utveckla substitut. Naturliga monopol har tendens att finnas kvar. Antag: P=80-0,2Q MR=80-0,4Q MC=20 Vinstmax: Q=150, P=50, =500 Monopol Figur 3: Förlust på kort sikt. Antag som tidigare: P=80-0,2Q MR=80-0,4Q MC=40 I det här fallet är AVC=MC, då MC är konstant När bör företaget sluta producera? Om det inte existerar någon kvantitet där efterfrågekurvan ligger över AVC-kurvan. Man kan inte ta ut ett pris som motsvarar de rörliga kostnaderna. Om man slutar producera går företaget med förlust (FC), men om man väljer att producera förlorar man ännu mer sluta producera! 4

5 Prisdiskriminering Hittills har vi antagit att monopolisten säljer varan för samma pris till alla konsumenter. I verkligheten kan monopolisten ta olika betalt från olika köpare. Olika konsumentgrupper har olika efterfrågekurvor. Sänker priset för priskänsliga grupper ökar efterfrågad kvantitet. Höjer priset för prisokänsliga grupper påverkar inte efterfrågad kvantitet så mycket. Varför prisdiskriminera? Monopolisten vill få alla konsumenter att betala så mycket som de värderar varan till ökad vinst! Förutsättningar: Ingen andrahandsmarknad inga arbitragemöjligheter! Exempel: Olika priser på biljetter; Barn, Ungdom, Vuxen, Student etc. Prisdiskriminering Exempel prisdiskriminering: Varför erbjuder biografer rabatter på biljetter men inte på popcorn? En student som köper en biljett kan endast användas av en student. Omöjligt att sälja vidare upplevelsen av biobesöket till någon annan för ett högre pris. Om biografen skulle sälja popcorn billigare till studenter än exempelvis vuxna skulle studenterna tjäna på att sälja vidare popcorn till vuxna. Det handlar om arbitragemöjligheter. Prisdiskriminering förutsätter att denna möjlighet inte finns! 5

6 Prisdiskriminering Figur 4: Monopolist som säljer på två olika marknader. Antag två distinkta marknader. Lägre efterfrågan på marknad 1 än marknad 2. Vilka priser bör företaget sätta för att maximera vinsten? Vinstmaximering: = Två olika priser: P 1 <P 2 Olika priser förutsätter att marknaderna är skilda, d.v.s. att det inte går att sälja varan mellan marknaderna utan transaktionskostnader som är större än prisskillnaden. Prisdiskriminering Perfekt prisdiskriminering (första gradens prisdiskriminering). Monopolisten tar ut olika priser av olika konsumenter Monopolisten tar även ut högre priser för den första varan, lite lägre för den andra, ännu lite lägre för den tredje o.s.v. Konsumenterna betalar exakt det pris de som mest är beredd att betala för varan fångar allt KÖ! Behöver inte sänka priset för att sälja fler enheter, P=MR, D=MR! Produktionen blir större än för en monopolist som inte kan prisdiskriminera eftersom man inte behöver sänka priset för att sälja fler enheter. Varför använder sig inte alla monopolister av denna strategi? I praktiken omöjligt att känna till alla konsumenters efterfrågekurvor. Svårt att ta ut olika priser arbitrage! 6

7 Prisdiskriminering Figur 5: Perfekt prisdiskriminering Antag en monopolist med N konsumenter som alla har en likadan negativt lutande efterfrågkurva. Säljer alla enheter till olika priser inget KÖ! Hur stor blir vinsten för monopolisten? Producerar där MR=MC =Allt under D-kurvan ner till ATC (fram till Q*) Prisdiskriminering Andra gradens prisdiskriminering Monopolisten tar ut ett pris som sjunker med en ökad kvantitet. Fångar på så sätt upp en del av KÖ. Ex: Elpriser för de första 500 kilowattimmarna får du betala 70 öre, för de efterföljande 500 får du betala 50 öre o.s.v. Hur skiljer sig detta från perfekt pris diskriminering? Monopolisten tar ej hänsyn till att konsumenterna är olika priskänsliga ett pris för alla konsumenter! Kan inte fånga upp allt KÖ eftersom detta skulle kräva väldigt många olika prisnivåer. 7

8 Prisdiskriminering Figur 6: Andra gradens prisdiskriminering Anta en linjär efterfrågefunktion: P=500-0,5Q P 1= 450, P 2 =400, P 3 =350, P*=P 4 =300 Hur förändras PÖ jämfört med perfekt prisdiskriminering? Hur förändras PÖ jämfört med om ingen prisdiskriminering skett? Prisdiskriminering The hurdle model Hur ska vi lyckas kunna få så mycket PÖ som möjligt när vi inte vet vilka konsumenter som är beredda att betala ett högt resp. lågt pris? I form av hinder konsumenterna identifierar sig själva! Konsumenten väljer själv om man vill betala det högre priset och slippa hindret eller inte. Exempel Rabatter inkluderade i produktpaket skicka in kupong för att få tillbaka pengar. Mer troligt att den priskänslige skickar in, hade inte köpt varan annars den prisokänslige tycker att det är för omständigt. Böcker Lanserar inbunden bok först, pocket efter ett år. Prisokänsliga köper boken direkt, medan priskänsliga väntar på pocket. Hindret ligger i att man måste vänta ett år. 8

9 Monopolistisk konkurrens och oligopol Hittills har vi ignorerat det faktum att vinsten av ett företags val inte bara påverkas av företaget själv utan också av hur andra aktörer på marknaden agerar. När ett företag gör ett val tar det hänsyn till hur man tror att andra företag kommer att agera. Monopolistisk konkurrens Oligopol Spelteori Monopolistisk konkurrens Många små företag och inga etableringshinder förekommer. Påminner om fullständig konkurrens. Likartade produkter MEN unika produkter märken. Produkterna är inte perfekta substitut. Företagen har en begränsad monopolsituation. Till skillnad från perfekt konkurrens är inte priset det enda som spelar roll vid konsumtionsbeslut. Till skillnad från monopol finns det goda substitutionsmöjligheter. Efterfrågekurvan har en hög elasticitet men inte oändligt hög elasticitet. 9

10 Monopolistisk konkurrens Chamberlinmodellen Antar många företag på marknaden. Företagen agerar som om deras val ej påverkar hur andra företag på marknaden beter sig. Nära men ej perfekta substitut Negativt lutande efterfrågekurva. Företaget möter två olika efterfrågekurvor: 1. En efterfrågekurva som visar hur det enskilda företagets efterfrågade kvantitet varierar vid prisförändringar, givet att priset för alla andra företag är kontsant. (d) 2. En efterfrågekurva som visar hur det enskilda företagets efterfrågade kvantitet varierar när alla företag samtidigt förändar sina priser. (D) Om företaget är det enda som sänker sitt pris ökar såld kvantitet för företaget mer än om alla företag på marknaden samtidigt sänker sina priser. Exempel: Tröjor från Gant, Ralph Lauren, Tommy Hilfiger etc. Monopolistisk konkurrens Figur 7: Chamberlinmodellen, kort sikt. Två efterfrågekurvor D, d. Företaget vinstmaximerar där MR=(S)MC. P* visar det vinstmaximerande priset för alla firmor. D och d skär varandra i denna punkt 10

11 Monopolistisk konkurrens Figur 8: Chamberlinmodellen, lång sikt. Vinster lockar in nya företag på marknaden. Mer företag på marknaden innebär lägre efterfrågan för det enskilda företaget. Efterfrågan är konstant och fördelas på fler aktörer. företagtes efterfrågekurva skiftar till vänster Nya företag kommer in på marknaden ända till dess att d- kurvan förflyttats ner och tangerar tangerar LAC-kurvan. Företagen gör nollvinst! Om alla företag höjde sina priser skulle företagen gå med vinst, men eftersom varje enskilt företag utifrån detta pris skulle tjäna på att sänka priset är det ohållbart (förflyttning uppåt längs D-kurvan). Monopolistisk konkurrens Kritik mot Chamberlinmodellen. Alla varor kan vara substitut till varandra om man drar det till sin spets: Coca-Cola är ett substitut för mjölk. (sett som drycker) Pepsi är ett substitut för Coca-cola.(sett som drycker) Glass är ett substitut för Pepsi. (sett som godis/snacks) Kladdkaka är ett substitut för Pepsi. (sett som godis snacks). Kladdkaka är (för de flesta) inteett substitut för mjölk! Poängen är att man på detta sätt skulle kunna fortsätta och få markanden att omfatta i stort sett alla varor. 11

12 Monopolistisk konkurrens Hur förhåller sig utfallet på lång sikt på en marknad med monopolistisk konkurrens till utfallet i perfekt konkurrens? Produktionen sker inte vid LAC min. LAC>MC! P>MC skillnaden är kostnaden för variation! På lång sikt är vinsten 0 i båda fallen. Hur likt utfallet blir perfekt konkurrens beror på hur nära substitut det finns. Frågan är om konsumenterna skulle få det bättre eller sämre om det istället bara fanns en enda billigare standardiserad produkt? En avvägning! Lokaliseringsmodeller Ett hinder för att varor skall vara perfekta substitut är avstånd. Att köpa pizza på andra sidan stan är inte ett perfekt substitut för att köpa pizza på pizzerian i gathörnet där man bor. Det spelar ingen roll att produkterna i sig har samma egenskaper och kvalitéer. Avståndet gör att varorna inte längre är lika i konsumentens ögon. 12

13 Lokaliseringsmodeller Figur 9: En marknad där lokalisering är den enda viktiga skillnaden. Monopolregion/konkurrensregion cirkelformad 1 mil. Antar att konsumenterna är jämnt fördelade runt cirkeln. Fyra konkurrerande företag: A,B,C och D. Säljer samma standardiserade produkt ¼ mil mellan återförsäljarna Antar avtagande ATC med ökad Q. Varje person väljer att handla på det ställe som ligger närmast där man bor. Behöver som längst färdas 1/8 mil ¼ mil fram och tillbaka. Genomsnitt: 1/8 mil fram och tillbaka. Lokaliseringsmodeller Figur 9: En marknad där lokalisering är den enda viktiga skillnaden forts. Kostnaden för konsumenten blir: Produktpris + avstånd i mil*transportkostnad/mil. Den viktiga frågan är: hur många företag bör det finnas i regionen? Produkten blir billigast med en firma avtagande ATC. Transportkostnaderna minskar med fler restauranger. Optimalt antal företag är när dessa två kostnader tillsammans minimeras. D.v.s. antalet företag beror på transportkostnaden storlek i förhållande till priset på produkten. Modellen kan användas även om det handlar om andra skillnader i produkten än avstånd kan tillämpas på i princip alla produkter. Skillnader i produktegenskaper = avstånd 13

14 Lokaliseringsmodeller Exempel 1: Tänk dig en flyglinje som 3 gånger dagligen går mellan två städer. Flygen är jämnt utspridda över dygnet d.v.s. går var 8:e timme. Konsumenten väljer den tid som ligger närmast det man helst föredrar. Den tid som konsumenten får vänta är analog med avståndet i förra exemplet. Varför går det då inte ett fly exempelvis 1 gång i timmen för att göra alla konsumenter nöjda? Det handlar återigen om en avvägning mellan kostnad och bekvämlighet. Fler flyg mindre flygplan högre ATC, men mer bekvämt för konsumenten ur tidssynpunkt. Lokaliseringsmodeller Exempel 2: Varför är det färre mataffärer i städerna nu jämfört med 1930? Mataffärer som många andra industrier har stordriftsfördelar avtagande ATC. Även i det här fallet är det en avvägning mellan direkta produktionskostnader och kostnader för transport. Färre affärer leder till lägre produktionskostnader men längre avstånd var det inte många som hade en bil högre transportkostnader! Mer lönsamt att ha fler affärer eftersom det leder till kortare transportsträckor. Idag har nästan alla en bil och transportavståndet är inte längre av lika stor vikt. Fokus ligger på att få ner produktionskostnaden! 14

15 Lokaliseringsmodeller Figur 10: Hotellings gata varmkorvsförsäljare på en strand. Antag en strand som är en mil lång där två korvförsäljare skall välja en plats för försäljning. Antar att konsumenterna är jämnt utspridda längs stranden och att alla köper från den försäljare som är närmast. Frågan är var på stranden de kommer att sälja mest? Antag att försäljarna lokaliserar sig i punkt 0,25 respektive 0,75 längs stranden. Båda säljer till 50 % vardera. Minimerar konsumenternas transportkostnader. Inte en stabil jämvikt Exempelvis kan försäljaren vid A förflytta sig inåt mot B och sno försäljningsandelar från försäljare B. (och tvärtom). Jämvikt nås då båda försäljarna är lokaliserade på mitten. Strategier Monopolistisk konkurrens Hitta en egen nisch. Ett företag flera märken. Signalering marknadsföring Märkestrohet. 15

16 Oligopol Några få säljare Heterogena eller homogena produkter. Företagens beteende påverkas av hur andra företag på marknaden agerar. Företagen har en gemensam önskan om en stor marknad och höga vinster kan nås genom samarbete Varje enskilt företag vill öka sin marknadsandel och vinst konkurrens Spelteori Exempel: Kaffeskördar Världsefterfrågan på kaffe är oelastisk. En frost som förstör halva kaffeskörden kan leda till en prishöjning så att lokala kaffeodlare trots detta får en högre vinst. Frågan är: Varför planterar man inte bara hälften så mycket från början och får högre vinster varje år? Förklaringen ligger i att det för odlarna som en helhet finns incitament att hålla tillbaka produktionen, men inte för den enskilda kaffeodlaren. Den enskilda kaffeodlaren skulle maximera sin vinst om alla andra minskade produktionen utom just denne själv. Samma kvantitet men högre pris. Många kaffeodlare svårt att komma överens. T.o.m. karteller med få inblandade har svårt att överleva incitament att bryta! 16

17 Spelteori Exempel: Fångarnas dilemma Två fångar som kan välja att antingen erkänna eller vara tysta. Fångarna kan inte kommunicera med varandra inget samarbete. Om båda håller tyst får de 1 års fängelse var, om bara en erkänner får denne 20 års fängelse medan den andre går fri och om båda erkänner får de 5 år var. Dominant strategi: Spelstrategi som ger bättre resultat oavsett vad motspelaren väljer för strategi. Båda två kommer att erkänna och få 5 år var, trots att de bara skulle få 1 år var om båda höll tyst. Jämvikt där båda spelar sina dominanta strategier. Spelteori Exempel: Reklam- ett fångarnas dilemma. Om reklamens enda syfte är att locka över konsumenter från ett annat märke inom samma bransch, skulle alla företag få det bättre om ingen reklam alls förekom. Om ingen reklam förekommer finns det ett incitament för det enskilda företaget att marknadsföra sin produkt efter som detta ökar efterfrågan gentemot konkurrenterna. Om alla företag marknadsför sin produkt kommer resultatet att bli detsamma som i utgångsläget, inga marknadsandelar förändras. Marknaden växer inte. Lägre vinster när marknadsföringskostnaderna uppkommer. Dominant strategi: Reklam! 17

18 Exempel: Nashjämvikt. Spelteori Det är inte alltid det finns en dominant strategi. Nashjämvikt:Kombination av strategier i ett spel som gör att ingen av spelarna har incitament att byta strategi. Båda spelarna väljer den strategi som är bäst givet den strategi som motspelaren valt. Oligopol Cournotmodellen Antar två företag duopol Företaget antar att dess konkurrenter kommer att fortsätta hålla samma produktionsnivå oavsett vad företaget själv väljer för nivå på Q. Reaktionsfunktion: En kurva som talar om den vinstmaximerande nivån på produktionen för en duopolistgivet nivån på produktionen hos den andre duopolisten. 18

19 Oligopol Figur 11: Reaktionsfunktioner. Anta att företag 1 inledningsvis skulle välja att producera. Företag två svarar med att producera i punkt A på sin reaktionsfunktion. Givet detta väljer företag 1 punkt B. Fortsäter tills vi hamnar i jämvikt där kurvorna skär varandra. Om det handlar om två identiska företag kommer de att dela lika på vinsten. Oligopol Bertrandmodellen Från konsumentens sida är det priset som är intressant och hur priset mellan de två företagen förhåller sig. Företaget antar att andra företags priser kommer att ligga fast oavsett vad man själv tar ut för pris. Kommer resultatet att bli annorlunda jämfört med Cournot-modellen? Pris och kvantitet hör ju trots allt ihop med givna nivåer på efterfrågekurvan. Svaret är att det trots allt blir ett helt annat utfall. 19

20 Oligopol Forts. Bertandmodellen. Anta att företag 1 väljer ett pris,. Vad bör företag 2 göra? Har tre val: 1. Ta ut ett högre pris än företag 1 och inte sälja någonting alls. 2. Ta ut samma pris som företag 1 och därmed dela marknaden vid denna nivå på efterfrågan. 3. Ta ut ett lägre pris än företag 1 och få hela marknaden själv. Lätt att se vilket alternativ företaget kommer att välja! Företagen kommer att fortsätta att bjuda under varandra till dess att P=MC Monopol Naturliga monopol kan två företag överleva? Avtagande ATC stordriftsfördelar. Lägst produktionskostnad uppnås med ett enda företag Frågan är: kan två företag överleva? Det uppenbara valet skulle vara för de två företagen att gå ihop. Förhindras dock av konkurrenslagstiftning i många fall. Ett annat alternativ är för ett företag att annonsera ut en prissänkning driva ut det andra företaget från marknaden. Så länge priset överstiger AVC min stannar båda företagen kvar. Båda kommer att gå med förlust något av företagen kommer till slut att drivas ut från marknaden. Eftersom det inte finns någon garanti att det är företaget som först sänker priset som överlever riskfyllt! Kan vara bättre för företaget att helt enkelt dela marknaden med konkurrenten. Två företag kan överleva, men detta är inte ett säkert utfall. 20

21 En enda köpare. Monopsoni En köpare i perfekt konkurrens påverkar inte priset man köper för horisontell utbudskurva. En monopsonistmöter istället marknadens utbudskurva som är positivt lutande. Vill man köpa mer kommer priset att öka för alla enheter man köper. ME Marginal expenditure-kurvan ligger över utbudskurvan. Monopsoni Hur mycket bör företaget optimalt köpa? Beror på hur mycket produkten tillför, vad den är värd. (=D-kurvan) Företaget bör köpa till dess att ME=D Den extra utgiften motsvarar precis vad man värderar varan till! Om ME > D köp mindre! Om ME < D köp mer! Lägre pris än i perfekt konkurrens. 21

22 Monopsoni Figur 12: Exempel monopsoni Antag ett företag som är den enda köparen av arbetskraft i en stad (perfekt konkurrens på sin varumarknad.) Antag: P=100, Q=100, MP L =50 för en extra anställd, MR=50 Om man vill anställa ytterligare en person kommer lönen för alla att höjas till 125 kr/h. Extra utgifter, ME= *100=2625 kr Bör företaget anställa fler? 22