Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar"

Sebastian Gunnarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla fall på lång sikt. (Ny kurs på Fastighetsvetenskap) Varför städer? Varför bor inte människor jämnt fördelat över landskapet? 1. Komparativa fördelar 2. Stordriftsfördelar 3. Agglomerations ekonomier Individer är inte självförsörjande utan vi specialiserar oss och använder inkomsten till att köpa det vi inte själv kan producera. Komparativa fördelar Två regioner: Norr och söder Norr kan producera 6 enheter kläder eller 2 enheter mat Söder kan producera 1 enhet kläder och en enhet mat Norr är 6 ggr så produktiv på att producera kläder jämfört med söder och dubbelt så produktiv på att producera mat. Alternativkostnad: (Skillnad absoluta och komparativa fördelar) 1

Komparativa fördelar 2. Stordriftsfördelar 3.

2 Varför städer? Norr specialiserar sig på att producera kläder och söder specialiserar sig på att producera mat och sen handlar dem med varandra. Transportkostnaderna Stordriftsfördelar i handel Stordriftsfördelar i handel: transportkostnaden är inte oberoende av volymen, kostnaden per enhet transporterad minskar med volymen Om inte, bara direkt handel Städer uppkommer om det finns stordriftsfördelar i handel (transport båtar, lastbilar) => transport företag lokaliserar sig där de effektivt kan hämta och distribuera stora volymer => Handelsstäder P land nära handelsplatser ökar => ökad densitet Varför handelsstäder? Komparativa fördelar + stordriftsfördelar i transport => Handelsstäder ex Aten, Venedig, Genova, Rom, många städer i USA Varför industristäder? Stordriftsfördelar i produktion => specialisering i produktion Om arbetskraften är fullt mobil så kommer arbetslösheten på landsbygden = arbetslösheten i staden => priserna justeras för att upprätthålla lokaliseringsjämvikt, lönerna måste justeras så att arbetaren är indifferent mellan att arbeta i stan eller på landet 2

direkt handel Städer uppkommer om det finns stordriftsfördelar i handel (transport båtar, lastbilar) => transport företag lokaliserar sig där de effektivt kan hämta och distribuera stora volymer =>

3 Varför industristäder? => Industristädet uppstår nära fabriker eftersom arbetare bor nära och pressar upp priset på land => p land ökar => ökad densitet Industrialiseringen på 1800-talet. Standardiserad produktion istället för hantverk, massproduktion och städer Agglomerations ekonomier Varför har en stad mer än en fabrik? Positiva spill-over effekter (agglomerations effekter) Företag kan producera till lägre kostnad per enhet pga Lokaliserings stordrifter Urbaniserings stordrifter Lokaliserings stordrifter När produktionskostnaden för ett företag i en speciell industri minskar när den totala industriproduktionen ökar Stordriftsfördelar i input Större arbetsmarknads Kunskaps spillovers Urbaniserings stordrifter Produktionskostnaden för ett företag minskar när total produktion i det urbana området ökar Vinster mellan olika industrier 3

Positiva spill-over effekter (agglomerations effekter) Företag kan producera till lägre kostnad per enhet pga Lokaliserings stordrifter Urbaniserings stordrifter Lokaliserings stordrifter När

4 Innovationer bidrog även Innovationer i transportsystemet bidrog också till urbaniseringen Innovationer i teknologi Ångmaskinen (oberoende av plats) Vattenhjulet (behövs vatten) Råvaru-orienterade städer Om det kostar mer att transportera input varan än den färdiga produkten tex sockerbetor socker Sockerbruk ligger nära betodlingar => Processtäder Summering Handelsstäder uppkommer pga komparativa fördelar i produktion och stordriftsfördelar i byte Industristäder uppkommer pga stordriftsfördelar i produktion Industrialiseringen => massiv urbanisering pga innovationer inom jordbruket, transport och produktion Förändringar i energiteknologin => förändringar i lokaliseringen av företag (elektricitet footloose, men inte vatten) Spatial konkurrens mellan företag => en marknad för varje företag och system av städer 1. Jämvikt uppstår när ingen har incitament att flytta. Jämvikt kräver ett högre pris på mark för en bättre plats. (Bruksvärdeprincipen strider mot detta) Detta gäller för hushåll, arbetare och företag => priserna anpassar sig så att lokaliseringsjämvikt uppstår 4

komparativa fördelar i produktion och stordriftsfördelar i byte Industristäder uppkommer pga stordriftsfördelar i produktion Industrialiseringen => massiv urbanisering pga innovationer inom

5 2. Självförstärkande effekter => extrema utfall => klusters (alla bilfirmor ligger tillsammans, skoaffärer, läkemedelskluster, IT kluster) 3. Externaliteter => ineffektiviteter Många externaliteter i städer (luftföroreningar, trafik) Internalisera dem m h a skatter och subventioner 4. Stordriftsfördelar i produktionen Odelbara inputs, fasta investeringar Faktorspecialisering 5. konkurrens => vinst=0 Monopolistisk konkurrens, monopol på sin produkt eller inom visst område men fri etableringsrätt så vinsten>0 leder till inträde 5

Externaliteter => ineffektiviteter Många externaliteter i städer (luftföroreningar, trafik) Internalisera dem m h a skatter och

Relevanta dokument

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden