Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A"

Georg Andreasson
för 7 år sedan
Visningar:

5 Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan grafiskt eller direkt från uppgiften, dvs när p=4 blir efterfrågan 55. Svar: konsumtionen = 55 b) Produktion där utbudet = priset = 15, skillnaden mellan konsumtion och utbudet i landet är importen, dvs 55-15=40 c) Tull på 50%, dvs nya pv inkl. tull = 6 kr, utbudet stiger till 25, efterfrågan faller till 45, skillnaden däremellan är nya importen, dvs 20 d) En anledning att införa tull kan vara att man vill tillfälligt skydda en industri från utländsk konkurrens, en annan som vedergällning för att ett land som är en viktig importör inför tullar mot oss. e) Rita in fältet mellan nya och gamla pv, fram t.o.m. efterfrågan = 45, resp 55: KÖ (rita in rutor a+b+c+d) = 100, PÖ (a) = 40, Tull (c)= 40, nettoeffekten = b+d = -20. Dvs negativ effekt = KÖ, positiv effekt = PÖ samt Tull (i bilden till uppgift 6 och 7 ovan illustreras rutorna, se även Lösningar till grupplektion 6 Handelshinder där det finns några exempel på hur man ritar upp det hela). Fråga 2 a. Skillnaden mellan absoluta och komparativa fördelar. Smith och Ricardo: Absoluta fördelar är när ett lands MPL (arbetsproduktivitet) är högre i en bransch jämfört med samma bransch i ett annat land. Komparativa fördelar är när alternativkostnaderna är lägre i en bransch i ett land jämfört med samma bransch i ett annat land. Här får ni gärna utveckla svareyt lite mer och ge exempel. b. Inombranschhandel, när två länder handlar med likadana varor, dvs varor som produceras i samma bransch, tex mobiltelefoner.

10 Lösningsförslag tentamen 23 augusti 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. a 2. c 3. d 4. a 5. d 6. c 7. a 8. d 9. c 10. d Essäfrågor Fråga 1 a) Vilket land har absolut fördel i maskiner eller telefoner I. Sverige har absolut fördel i maskiner men nackdel i telefoner, Kinesisk fördel i telefoner men nackdel i maskiner II. Sverige absolut fördel i båda, Kinesisk nackdel i båda III. Sverige absolut fördel i maskiner, Kinesisk nackdel i maskiner IV. Sverige absolut fördel i båda, Kinesisk nackdel i båda b) Komparativa fördelar I. Sverige komparativ fördel i maskiner men nackdel i telefoner, Kinesisk fördel i telefoner men nackdel i maskiner II. Sverige komparativ fördel i maskiner men nackdel i telefoner, Kinesisk fördel i telefoner men nackdel i maskiner III. Sverige komparativ fördel i maskiner men nackdel i telefoner, Kinesisk fördel i telefoner men nackdel i maskiner IV. Ingen har komparativa fördelar c) Om handel kommer att äga rum I. I fall, 1, 2, och 3 är handel möjlig, men inte i fall 4 II. Sverige exporterar maskiner och importerar telefoner. Kina exporterar telefoner och importerar maskiner Fråga 2 a. Reallönerna är högre i land B. Orsaken är att land B har relativt land A mycket kapital (K), och därmed relativt lite arbetskraft (L). Ersättningen till den bristfälliga insatsfaktorn (L) är initialt (utan internationell handel eller möjlighet till migration av arbete eller kapital) högre i land B. Jämför K/L-kvoten mellan de bägge länderna! Land B har en högre K/L kvot. Dessutom har vi på föreläsningen visat att (under antagande om konstant skalavkastning) båda insatsfaktorerna måste öka lika mycket för att produktionsökningen skall vara optimal. Ersättningen till kapital är en funktion

11 av hur produktivt kapitalet är (MPK). Om vi har relativt mycket kapital (relativt lite arbetskraft) får kapitalägarna låg avkastning på sina investeringar, men arbetstagarna (som alltså är en relativ bristvara) ersätts bättre. b. Arbetskraft kommer nu att flytta från landet med lägre löner (land A) till det med högre löner (land B). Den sammanlagda produktionen i världen stiger eftersom MPL är högre i land B än i land A. Dvs. när vi flyttar arbetskraft från A till B så får vi ut mer av arbetarna. Om det tidigare var trängsel vid maskinerna i land A, i land B så stiger produktiviteten hos K land B (vi får ut mer av maskinerna i land B om vi har precis lagom med personal som jobbar vid maskinerna, t.ex. stod maskiner stilla innan man fick personal till alla maskiner). Fråga 3 Utgå från Solowmodellen a. BNP per capita minskar medan BNP ökar b. BNP per capita ökar eftersom kapitalet per arbetare ökar och BNP ökar

Relevanta dokument

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser. Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.