Föreläsning 7 - Faktormarknader

Transkript

1 Föreläsning 7 - Faktormarknader Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft Kapitalmarknaden Investeringsbeslut 1

2 Faktormarknader Rationalitetsantagandet Individer är nyttomaximerande och företag är vinstmaximerande. Antagandet om fullständig konkurrens Alla enskilda företag är pristagare d.v.s. de kan sälja så mycket eller så lite de vill till det givna marknadspriset. Bygger på att ingen aktör på marknaden är så stor att man kan påverka det rådande marknadspriset. Höjer man sitt pris över marknadspriset säljer man ingenting alls. Två produktionsfaktorer Arbetskraft (L) och Kapital (K). På kort sikt kan endast L förändras, mängden K är given. Arbetsmarknaden Varför får idrottsstjärnor så hög lön? De kan utföra saker de flesta av oss andra inte kan. Det finns mer än en arbetsgivare som är villig att anställa. Lönen bestäms av arbetskraftsutbud och efterfrågan på arbetskraft. Varför skulle en person ta ett toppjobb i regeringen till en lön som är väldigt mycket lägre än vad personen ifråga kunde tjänat i det privata näringslivet? Det finns andra faktorer än enbart lönen som bestämmer hur attraktivt ett jobb är. 2

3 Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Individen väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan fritid och arbete. Väljer mellan två varor: fritid (F) och inkomst (I). Alternativkostnaden för fritid är den inkomst som förloras. Individer har olika preferenser gällande fritid och arbete d.v.s. de har olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av den inkomst individen kan få om denne väljer att arbeta alla dygnets 24 timmar och de 24 timmar fritid individen maximalt kan välja. M= w(24-f) M=24w-wF Lutningen = - timlönen (w) En rationell individ väljer den punkt där MRS=w där F=antalet timmar som läggs på fritid. Tangeringspunkt mellan indifferenskurva och budgetrestriktion Figur 1: Val mellan arbete och fritid 3

4 Exempel Antag att timlönen är 100 kr. Nu stiger timlönen till 120 kr. Hur förändras individens val? Substitutionseffekt: Det blir mer attraktivt att arbeta jämfört med att konsumera fritid, d.v.s. alternativkostnaden för fritid ökar. Individen vill konsumera mindre fritid. Inkomsteffekt: När timlönen ökar blir individen realt sett rikare då det krävs mindre arbete för samma lön. Individen kan konsumera mer fritid och ändå nå samma inkomstnivå som tidigare. Individen vill konsumera mer fritid Vid en låg lön rimligt att substitutionseffekten överväger. Vid en hög lön rimligt att inkomsteffekten överväger. Figur 2: Exempel utbud av arbetskraft 4

5 Individens arbetskraftsutbud Individens arbetsutbudskurva fås genom att binda samman de punkter som vid givna lönenivåer visar den optimala kombinationen av arbete och fritid. Kurvan för individens artbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå. Inkomsteffekten > substitutionseffekten Figur 3: Individens arbetskraftsutbud 5

6 Exempel - individens arbetskraftsutbud Hur ser individens arbetsutbudskurva ut om man har som mål att tjäna ihop en inkomst på 1000 kr/dag? (d.v.s. när man tjänat ihop denna summa vill man inte jobba mer). Är fritid en giffen-vara? Påminner om en sådan eftersom den efterfrågade kvantiteten kan stiga när priset stiger. En giffen-vara är en starkt inferior vara. För en inferior vara minskar efterfrågad kvantitet när inkomsten ökar. Individens reala inkomst ökar när priset på fritid ökar. Om fritid varit en inferior vara skulle inkomsteffekten av en prisökning varit negativ, inte positiv! 6

7 Kan man verkligen välja hur många timmar man vill arbeta varje dag? De flesta jobb ger lite utrymme för val av arbetstid. Kan välja mellan del- eller heltidsjobb. Deltidsjobb är dock oftast oattraktiva. På lång sikt är det möjligt att välja vilken typ av jobb man vill ha. En arbetsvecka är 40 timmar lång för att det är så lång en genomsnittlig arbetare vill att den ska vara. Marknadens arbetskraftsutbud Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudet för hela marknaden. Marknadens utbudskurva har en positiv lutning även om lutningen för en nation som helhet kan vara negativ. En löneökning i en yrkeskategori påverkar inte bara antalet arbetade timmar för anställda inom denna kategori utan drar även till sig personer från andra yrkeskategorier. 7

8 Figur 4: - hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft bestäms av vinstmaximerande företag. Ett företag kan anställa arbetskraft, L, till ett givet pris, w. Hur många personer bör ett företag anställa? Intäkten av att anställa en extra enhet arbetskraft måste vara minst lika stor som den extra kostnaden d.v.s. lönen,w. 8

9 Efterfrågan på arbetskraft Marginalprodukten för arbetskraft, MP L. Den extra produktion som en extra enhet arbetskraft tillför. MP L =ΔQ/ΔL Marginalintäkt, MR. Den intäkt som fås om en extra enhet av varan säljs. MR= ΔTR/ΔQ=P (i fullständig konkurrens). Marginalintäktsprodukten för arbetskraft, MRP L. Värdet av den produktion som en extra enhet arbetskraft tillför. MRP L =MP L *MR= = Om MRP L > w lönsamt att anställa fler. Om MRP L < w lönsamt att anställa färre. Vinstmaximeringsvillkor: MRP L = w Efterfrågan på arbetskraft MRP L -kurvan visar företagets efterfrågan på arbetskraft. Kurvan är negativt lutande. Ju lägre lön desto fler vill företaget anställa. Olika efterfrågekurvor på kort resp. lång sikt. På kort sikt anställer man mer om lönen, w, sjunker. På längre sikt kan man anställa ännu fler då man även kan byta ut kapital mot fler anställda d.v.s. efterfrågekurvan är mer elastisk. Efterfrågan på arbetskraft är mer elastisk ju mer elastisk efterfrågan på företagets produkt är. Efterfrågan på arbetskraft är mer elastisk ju bättre substitutionsmöjligheterna med övriga inputs är. Figur 5: Efterfrågan på arbetskraft 9

10 Exempel: Efterfrågan på arbetskraft Exempel: Ett företag har i nuläget 300 anställda till en lön av kr/månad. Företagets produkt säljs till ett pris av 50 kr. Om man anställer en enhet extra arbetskraft vet man att denna kommer att producera 350 enheter/månad. Bör företaget anställa en extra person? MP L = MR= MRP L =MP L *MR= Jämvikt på arbetsmarknaden Jämvikt på arbetsmarknaden nås då efterfrågan möter utbudet. w S L w * L * D L Antal arbetare 10

11 Två typer av kapital Finansiellt kapital pengar eller liknande tillgångar. Realkapital fysisk utrustning som genererar flöden av produktion, såsom exempelvis maskiner, fabriker, fordon, datorer. Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra) Förlorade ränteintäkter Underhållskostnader Kapitalets värdeminskning Hur mycket kapital bör företaget använda? Värdet av den extra produktion som en extra enhet kapital tillför = MRP K. MRP K = MP K *MR Vinstmaximeringsvillkor: MRP K = r Om MRP K > r lönsamt att använda mer kapital. Om MRP K < r lönsamt att använda mindre kapital. r, MRP K r* MRP K = D K Enheter K* kapital 11

12 Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital, men ofta handlar det om att de köper kapital, såsom maskiner och fabriker som används under flera år. Vid investeringsbeslut måste kostnader idag vägas mot intäkter i framtiden. Vad kostar en maskin idag? Hur mycket är det överskott maskinen kommer att generera i framtiden värt idag? Värdet av att få en krona idag är mer än värdet av att få en krona om ett år, eftersom vi kan få ränta på denna krona. För att svara på dessa frågor används nuvärdesberäkningar (present value, PV). Net Present Value, NPV = diskonterade intäkter - diskonterade kostnader. Investeringsbeslut Exempel kr sätts in på banken till marknadsräntan, i. Hur mycket kommer pengarna att vara värda om ett, två, tre o.s.v. år in i framtiden? Vad är nuvärdet av detta värde fem år fram i tiden? 12

13 Investeringsbeslut Exempel Antag att en maskin kan köpas för investeringskostnaden kr idag. Varje år under 5 år kommer maskinen att ge ett överskott på kr. Därefter är maskinen oanvändbar och skrotvärdet är noll. Räntan är 10 % Bör investeringen genomföras? Blir resultatet annorlunda om räntan är 5 %? Investeringsbeslut Beräkning Kostnaden: Nuvärdet av de framtida överskotten: 100 /(1+) Om i=10 % är nuvärdet av framtida överskott 379 NPV= = -21 Investeringen bör ej genomföras! Om i=5 % är nuvärdet av framtida överskott 433 NPV= = +33 Investeringen bör genomföras! Ju högre ränta desto lägre blir nuvärdet! (Givet att intäkterna inträffar längre fram i tiden än kostnaderna). 13